Inom det teoretiska perspektivet för huvudområdet SMDI vilket inbegriper språkliga och kulturella verksamheter som barn och unga ingår i, men samtidigt med vidgad ram mot skrivutveckling och textsocialisation mot det nya medielandskapet, skrivs denna uppsats. Studien syftar till att ge en djupare förståelse för hur elevers samtal skapar text i skärmbaserad undervisning, det vill säga hur eleverna arbetar med digitala verktyg i undervisningen, samt för hur läraren stödjer samtalet. Det teoretiska perspektivet bottnar i Vygotskijs sociokulturella teori. Studien som har en hermeneutisk inriktning med ansats att tolka och klargöra, är av kvalitativ karaktär. Metoden är deltagande observation. I studien ingår sex elever i en årskurs två samt dess lärare. Samtalen dokumenterades med hjälp av inspelning. Tidigare forskning berör elevers samtal, de digitala verktygen samt textskapande. För att tolka och förstå resultatet av observationerna har jag använt begrepp, vilka hämtats ur tidigare forskning. De olika formerna av stöd som läraren eller eleven ger i skrivhändelserna, funktionsstöd, stavningsstöd, instruktionsstöd och idéstöd, och de strategier som är kopplade till skrivande på datorplatta, handlingskedjor, samt samtalets beskaffenhet, turtagning och uppbackning, är några begrepp som använts. Analys av tre skrivhändelser görs och den visar att textskapande samtal uppstår framför allt genom att läraren finns med i detta samtal och ger stöd kopplat till den nära utvecklingszonen. När eleverna ska jobba på egen hand och läraren inte deltar dör samtalet ut. I samtalen är det framför allt funktionsstöd de ger varandra. Slutsatsen är att elevsamtal ofta hamnar i att eleverna ger varandra funktionsstöd kopplat till den text de ska skriva. Samtalet handlar sällan om innehållet i texterna. Lärarens stöd blir därför nödvändigt för att text ska skapas.

Projektet "Att komma till ön med skatten är inget äventyr" resulterade i diktsamlingen Valen simmade förbi sagorna vi lämnade i havet. De deltagande barnen i projektet har genom estetiska uttrycksformer och textskapande skapat dikter utifrån minnen, tankar och erfarenheter av krig och flykt. Med hjälp av fantasifulla associationer och färgstarka illustrationer bjuder diktsamlingen in till känslofylld läsning för både barn och vuxna. Utifrån projektets och diktsamlingens arbete med textskapande och estetiska uttrycksformer undersöks i denna studie hur liknande arbetssätt kan vara användbara i skolans verksamhet. Studien syftar till att i diktsamlingen och projektet urskilja återspeglingar av det nutida samhället, samt undersöka på vilket sätt dessa i sin tur kan påverka rådande samhällsstrukturer. De analysmetoder som används i studien är ikonografi, hermeneutisk lyrikanalys, ikonotext, litteratursociologi och symbolikanalys, dessutom vilar studien på en teoretisk ansats, ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att analysen av diktsamlingen ger en bild av hur barnens tankar och känslor kan uttryckas i form av dikter genom estetiska uttrycksformer och textskapande. Analysen visar även att illustrationerna bidrar till läsupplevelsen och ger texterna ett tydligare djup. Resultate visar också att projektets arbetsmetoder till hög grad överensstämmer med läroplanens riktlinjer och värdegrund, samt att det samhällsperspektiv som diktsamlingen och projektet bidrar med gör att diktsamlingen kan vara användbar vid undervisning i värdegrundsarbete.

Studiens syfte är att undersöka vilka resurser som erbjuds i undervisningen inför och under textskapandet av berättande texter. Vidare syftar studien att undersöka vad som karaktäriserar de berättande elevtexter som skapas i undervisningspraktiken samt vilka samband som synliggörs mellan elevtexterna och lärarens undervisning. Det empiriska materialet i studien utgörs av observationer, fältanteckningar och elevtexter. Studien bygger på socialsemiotisk teori, där språket beskrivs som ett sätt att i ”sociala sammanhang skapa betydelser och kommunicera” (Holmberg & Karlsson 2019:201). I elevtexterna har ord och bilder analyserats med hjälp av verktyg från systemisk-funktionell lingvistik, en språkmodell som beskriver hur språket fungerar i kommunikativa sammanhang (Holmberg, Karlsson & Nord 2011:10). Studien visar att det finns en del tydliga samband mellan lärarens undervisning och elevernas texter. Det kunde även iakttas ett generellt mönster i elevtexterna utifrån innehållet och uppbyggnaden av texterna. Vidare visar resultaten att bilderna ofta uttrycker samma som orden i texten och att läraren verkar lägga störst fokus på den verbala texten.

Både digitala och analoga skrivverktyg utgör en stor del av den tidiga skrivundervisningen. Det råder dock skilda åsikter om vilket skrivverktyg som är mest gynnsamt för elevernas textskapande. Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om elever och lärares uppfattningar om betydelsen av digitala respektive analoga skrivverktyg för textskapande. För att besvara syftet ligger följande frågeställningar till grund: Vilka möjligheter och utmaningar vid textskapande upplever elever med digitala respektive analoga skrivverktyg? Vilka möjligheter och utmaningar vid textskapande upplever lärare med digitala respektive analoga skrivverktyg? Samt vilka skillnader och likheter mellan lärarnas och elevernas uppfattningar förekommer? I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt deltar två lärare och åtta elever från två skolor i årskurs 3. Lärarintervjuerna har genomförts enskilt och elevintervjuerna i grupp. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Resultatet i studien visar att lärare och elevers uppfattningar till stor del stämmer överens. De möjligheter som resultatet visar är att digitala skrivverktyg underlättar textredigeringen samt att eleverna skriver snabbare och längre texter. Även olika funktioner skapar möjlighet för eleverna att bli medveten om sin stavning. Samtidigt kan funktionerna vara en utmaning eftersom det kan hämma elevernas lärande. Med analoga skrivverktyg gynnas elevernas motorik och minnesförmåga men kan vara utmanande då eleverna upplever att det värker i handen när de skriver för hand. Studiens slutsats är att det krävs medvetna didaktiska val av läraren för att avgöra när respektive skrivverktyg ska användas. / Both digital and analog writing tools are a big part of the early writing development. However, there are different opinions about which writing tool is the most beneficial for students’ text creation. Thus, the purpose of this study is to contribute knowledge about students’ and teachers’ perception of the importance of digital and analogue writing tools for text creation. To answer this, the following questions are the base of this essay: What opportunities and challenges in text creation do students experience with digital and analog writing tools? What opportunities and challenges in text creation do teachers experience with digital and analog writing tools? And what differences and similarities exist between the teachers' and students' perceptions? In the study, a qualitative method has been used in the form of semi-structured interviews. A total of two teachers and eight year 3 students from two schools participate. The teacher interviews were conducted individually and the student interviews in groups. The study has its theoretical anchoring in the socio-cultural perspective. The results of the study show that teachers' and students' perceptions largely agree. The results show that digital writing tools facilitate text editing and that students write faster and longer text. Certain functions also create opportunities for students to become aware of their spelling. At the same time, the features can be a challenge as it can hinder students' learning. With analog writing tools, the students' motor skills and memory are benefited, but can be challenging as the students find their hand aching when writing by hand. The study concludes that the teachers´ didactic choices are vital when determining which writing tool to use in the classroom.