<p>Bakgrund: Efter ett flertal större bolagsskandaler runt om i världen har en förtroendekris skapats på kapitalmarknaden. För att återskapa förtroendet har flera nya regler och rekommendationer instiftats som internationella börsbolag nu krävs efterleva. Ett led i de nya rekommendationerna är att noterade bolag i USA och England skall inrätta revisionsutskott. I dessa länder är det styrelsen, som i stor utsträckningen är anställda av bolaget, som utser revisorerna. Instiftande av revisionsutskott utgör därmed en säkerhet mot att företagsledningen skaffar sig obehörigt inflytande över revisionen. Trots att så inte är fallet i Sverige har allt fler större börsnoterade bolag valt att inrätta egna revisionsutskott.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett revisionsutskott fungerar och ser ut i ett svenskt börsbolag och jämföra detta med vad befintliga regelverk och rekommendationer föreskriver avseende revisionsutskott. Inom ramen för syftet besvarades följande frågor; Varför inrättas revisionsutskott?, Vilken roll har revisionsutskott i företags organisationer?, Hur väl fungerar revisionsutskott i ett svenskt företag?.</p><p>Avgränsningar: Att studera ett svenskt börsnoterat fallföretag som inte är noterat på utländsk börs eller annan utländsk marknadsplats. De enheter som är föremål för studien är revisionsutskott och övriga bolagsorgan. SOX och The Combinde Code är lagstiftningar förutom den svenska koden för bolagsstyrning som kommer att studeras.</p><p>Genomförande: I denna studie har främst en kvalitativ metod använts. Såväl litteraturstudier som tre stycken individuella intervjuer med ett fallföretag har genomförts. De respondenter som intervjuades valdes ut på den grund att de representerade de olika bolagsorganen i fallföretaget.</p><p>Resultat: Det finns flera motiv varför bolag väljer att inrätta revisionsutskott; tvingande genom lagstiftningar, delvis tvingande genom påtryckningar från exempelvis intressenter eller frivilliga motiv då bolaget exempelvis vill förbättra den interna kontrollen, avlasta styrelsen eller om de har speciella riskfrågor som de vill lägga extra mycket vikt på. Motivet till varför bolaget inrättar ett revisionsutskott påverkar vilken roll utskottet får i bolagets organisation. Detta har lett till att svenska revisionsutskott kan se väldigt olika ut och att ett uniformt utseende och funktion i princip inte existerar. Bakomliggande motiv och vilken roll utskottet har i organisationen påverkar hur revisionsutskottet fungerar. Att svenska revisionsutskott får en roll som ett internt kontrollorgan utan juridiskt ansvar inför ägarna, i kombination med att det inte finns någon tvingande reglering kring utskottet, resulterar i att det riskerar att inte fungera som det egentligen var tänkt.</p>

Bakgrund: Efter ett flertal större bolagsskandaler runt om i världen har en förtroendekris skapats på kapitalmarknaden. För att återskapa förtroendet har flera nya regler och rekommendationer instiftats som internationella börsbolag nu krävs efterleva. Ett led i de nya rekommendationerna är att noterade bolag i USA och England skall inrätta revisionsutskott. I dessa länder är det styrelsen, som i stor utsträckningen är anställda av bolaget, som utser revisorerna. Instiftande av revisionsutskott utgör därmed en säkerhet mot att företagsledningen skaffar sig obehörigt inflytande över revisionen. Trots att så inte är fallet i Sverige har allt fler större börsnoterade bolag valt att inrätta egna revisionsutskott. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett revisionsutskott fungerar och ser ut i ett svenskt börsbolag och jämföra detta med vad befintliga regelverk och rekommendationer föreskriver avseende revisionsutskott. Inom ramen för syftet besvarades följande frågor; Varför inrättas revisionsutskott?, Vilken roll har revisionsutskott i företags organisationer?, Hur väl fungerar revisionsutskott i ett svenskt företag?. Avgränsningar: Att studera ett svenskt börsnoterat fallföretag som inte är noterat på utländsk börs eller annan utländsk marknadsplats. De enheter som är föremål för studien är revisionsutskott och övriga bolagsorgan. SOX och The Combinde Code är lagstiftningar förutom den svenska koden för bolagsstyrning som kommer att studeras. Genomförande: I denna studie har främst en kvalitativ metod använts. Såväl litteraturstudier som tre stycken individuella intervjuer med ett fallföretag har genomförts. De respondenter som intervjuades valdes ut på den grund att de representerade de olika bolagsorganen i fallföretaget. Resultat: Det finns flera motiv varför bolag väljer att inrätta revisionsutskott; tvingande genom lagstiftningar, delvis tvingande genom påtryckningar från exempelvis intressenter eller frivilliga motiv då bolaget exempelvis vill förbättra den interna kontrollen, avlasta styrelsen eller om de har speciella riskfrågor som de vill lägga extra mycket vikt på. Motivet till varför bolaget inrättar ett revisionsutskott påverkar vilken roll utskottet får i bolagets organisation. Detta har lett till att svenska revisionsutskott kan se väldigt olika ut och att ett uniformt utseende och funktion i princip inte existerar. Bakomliggande motiv och vilken roll utskottet har i organisationen påverkar hur revisionsutskottet fungerar. Att svenska revisionsutskott får en roll som ett internt kontrollorgan utan juridiskt ansvar inför ägarna, i kombination med att det inte finns någon tvingande reglering kring utskottet, resulterar i att det riskerar att inte fungera som det egentligen var tänkt.

Bakgrund Under de senare åren har ett flertal länder drabbats av bolagsskandaler som bidragit till en snabb utveckling inom corporate governance. För att förhindra liknande skandaler har mer eller mindre frivilliga regler för bolagsstyrning införts, så kallade koder. Bolagsskandaler har även inträffat i Sverige och 1 juli år 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning. Koden skall bidra till förbättrad styrning av bolag, stärka konkurrenskraften och främja förtroendet på kapitalmarknaden. Syfte Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera om roll- och ansvarsfördelningen har förändrats mellan bolagsorganen efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning. Genomförande Denna studie bygger på kvalitativ metod och tio intervjuer har genomförts. Intervjuer har skett med representanter från ägare, styrelse, bolagsledning, revisor samt respondenter med god kunskap inom bolagsstyrning. Resultat Studien visar att svensk kod för bolagsstyrning inte har haft någon större effekt på roll- och ansvarsfördelningen. Detta beror dels på att ABL redan har en tydlig fördelning mellan bolagsorganen och att behovet av en roll- och ansvarsförändring inte är lika stort i Sverige som i andra länder. Koden har dock stärkt ägarnas inflytande i bolag och ökat fokus på styrelsen. / Background During last years numerous countries have been hit by corporate scandals which have contributed to a rapid development within corporate governance. To prevent similar scandals, more or less volontary rules for corporate governance have been introduced, so called codes. Corporate scandals have also occurred in Sweden and July 1st 2005 a Swedish code for corporate governance was introduced. The code shall contribute to an improved control of corporations, strengthen competitiveness and promote trust in the capital market. Purpose This papers purpose is to describe and analyse if the role- and responsibility distribution have changed between corporate bodies after the introduction of a Swedish code for corporate governance. Implementation This study is based on qualitative method and ten interviews have been conducted. Interviews have taken place with representatives from owners, board of directors, corporate management, accountants and respondents with good knowledge within corporate governance. Result The study shows that Swedish code for corporate governance have not had any greater affect on the role- and responsibility distribution. Part of this is because ABL already has a clear distribution between the corporate bodies and the need for a role- and responsibility change is not as necessary as in other countries. However, the code have strengthened the owners influence in corporations and increased the focus on the board of directors.

The United Kingdom Combined Code is today the most fundamental corporate governance code applicable in United Kingdom. The nation of United Kingdom encourages governance practices by implementing the Directive 2006/46/EC on a voluntary basis before being mandatory. While corporate governance is applicable to many corporations, pension providers may be seen as one of the ideal market sector for governing, since they act as institutional investors representing a major shareholder group. Institutional investors may even improve corporate governance practices as they represent a major part of public sector capital. Owning large amount of shares, their function is to supervise in the firms’ corporate governance activities in order to monitor the transparency and disclosure procedures. To be able to monitor other companies' activities, pension providers must set up an example for enforcing corporate governance practices themselves and follow them respectively.   This descriptive case study observes the corporate governance structures represented in annual reports of five large chosen pension providers during the years 2007 to 2009 capturing the financial crisis occurring in 2008, in United Kingdom. The purpose of the study is to examine if strong corporate governance is incorporated in the following pension providers, Aberdeen Asset Management plc, Aviva plc, Prudential plc, Royal London Mutual Insurance Society Limited and Standard Life plc. The focus is on board composition and established committees. The scope of this study answers the following research question: How do the five pension providers, Aberdeen, Prudential, Royal London, Standard Life and Aviva, comply with or explain deviations found in their respectively annual reports from 2007-2009 in accordance with the Combined Code 2008 and the Annotated Combined Code 2005?   Fundamental for pension providers is to work on a long-term basis with value creation as goal. Still the core focus of corporate governance remains, to create a system offering protection for all stakeholders. As the result shows, all of the five chosen corporations strongly implement national corporate governance practices throughout 2007-2009 on both board composition and established committees. Still, they suffered short-term negative fluctuations from the United Kingdom financial crises in 2008, but recovered shortly afterwards. Even though these fluctuations occurred, all of the corporations have long-term value as one of their main objectives. The long-term value can partly be sustained by strong corporate governance practices as it a main objective in corporate governance.

<p>Bakgrund</p><p>Under de senare åren har ett flertal länder drabbats av bolagsskandaler som bidragit till en snabb utveckling inom corporate governance. För att förhindra liknande skandaler har mer eller mindre frivilliga regler för bolagsstyrning införts, så kallade koder. Bolagsskandaler har även inträffat i Sverige och 1 juli år 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning. Koden skall bidra till förbättrad styrning av bolag, stärka konkurrenskraften och främja förtroendet på kapitalmarknaden.</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera om roll- och ansvarsfördelningen har förändrats mellan bolagsorganen efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Genomförande</p><p>Denna studie bygger på kvalitativ metod och tio intervjuer har genomförts. Intervjuer har skett med representanter från ägare, styrelse, bolagsledning, revisor samt respondenter med god kunskap inom bolagsstyrning.</p><p>Resultat</p><p>Studien visar att svensk kod för bolagsstyrning inte har haft någon större effekt på roll- och ansvarsfördelningen. Detta beror dels på att ABL redan har en tydlig fördelning mellan bolagsorganen och att behovet av en roll- och ansvarsförändring inte är lika stort i Sverige som i andra länder. Koden har dock stärkt ägarnas inflytande i bolag och ökat fokus på styrelsen.</p> / <p>Background</p><p>During last years numerous countries have been hit by corporate scandals which have contributed to a rapid development within corporate governance. To prevent similar scandals, more or less volontary rules for corporate governance have been introduced, so called codes. Corporate scandals have also occurred in Sweden and July 1st 2005 a Swedish code for corporate governance was introduced. The code shall contribute to an improved control of corporations, strengthen competitiveness and promote trust in the capital market.</p><p>Purpose</p><p>This papers purpose is to describe and analyse if the role- and responsibility distribution have changed between corporate bodies after the introduction of a Swedish code for corporate governance.</p><p>Implementation</p><p>This study is based on qualitative method and ten interviews have been conducted. Interviews have taken place with representatives from owners, board of directors, corporate management, accountants and respondents with good knowledge within corporate governance.</p><p>Result</p><p>The study shows that Swedish code for corporate governance have not had any greater affect on the role- and responsibility distribution. Part of this is because ABL already has a clear distribution between the corporate bodies and the need for a role- and responsibility change is not as necessary as in other countries. However, the code have strengthened the owners influence in corporations and increased the focus on the board of directors.</p>

This thesis examines the current state of nonprofit museum accountability in the United Kingdom and United States, assessing methods of achieving fiscal and ethical accountability, as well as the factors that have influenced museum codes and policies to that end. The recent development of museum accountability is couched in corporate culture, government influence, and public expectations, making it an interdisciplinary concern. Yet museum professionalisation, including codes of ethics, conflict of interest management, and agreed-upon standards, has received little attention from researchers. This study engages in empirical research to assess museums’ responses to recent regulations, their execution of governance accountability, and the application of internal controls and fiscal transparency measures. These subjects appraise ethical governance and board member duties, in addition to audit practices and best practice policies. Research reveals inadequacies in the museum accountability systems in both Britain and America. As case studies serve to demonstrate, opportunities remain for financial and ethical misconduct, which can damage the public trust in museums. This thesis is the first broad empirical study to explain museum accountability in Britain or America, collating data across the entire museum sector, creating an industry-wide national framework from the quantitative and qualitative findings. No research has reported on the implementation of best practice measures according to the private, public and third sectors, stakeholders, and by the museum industry itself. Ultimately, this thesis provides unique evidence previously lacking in both the UK and US museum sectors, making it possible to posit and assess specific museums against an accurate national accountability framework.

Could shareholder primacy, with its assumed short-termist practices, have had its day when it comes to managerial activity centered on creating corporate value? Many business and opinion leaders appear to take this position, not least Jack Welch who famously declared 'shareholder primacy is the dumbest idea in the world!' Indeed, in a post-Crash economy has a wider stakeholder focus with a longer-term outlook superseded any business notions of shareholder primacy and wealth maximization? This research examines these possibilities through a consideration of the narrative companies produce, such as annual reports. From this corpus material, an assessment is made of whether UK managers' perceptions about corporate value generation changed over the period covering the worldwide financial crisis, with respect to their relative favouring of shareholders and stakeholders. The corpus of narrative material used is visualized as a conceptual space in which a conversation reflecting perceptual bias to the generation of corporate value occurs. To explore such corpuses, in order to compare narratives at points either side of the 2008 Crash, a new methodology was devised called narrative staining. Hence, a detection and visual mapping over the period was made possible of managers' changing perceptions concerning primacy (shareholder or stakeholder orientation) with its mediation by termism (a short or long-term bias). Termism is also originally conceived as part of a larger temporal category, which includes a sense of urgency to act (urgent versus non-urgent) that is similarly examined. The investigation reveals that over time perceptual change about value creation happened, though in unanticipated ways. Companies pre-Crash were often short-term stakeholder oriented then moved post-Crash to a long-term shareholder orientation. A focus for this study was the corporate domain, consisting of a selection of FT250 companies. However, managerial perceptions about corporate value creation are influenced not simply by the conversation of the corporate domain but rather by a multi-actor conversation taking place throughout the business environment. To comprehend this effect, the research mines further corpuses that comprise the UK's regulatory domain (hard and soft law), the press (Financial Times and other newspapers), and relevant peripheral stakeholder organizations (including the Confederation of British Industry, the Institute of Directors, and the Trades Union Congress). These organizations demonstrated more complex, unforeseen, perceptual effects as the financial crisis proceeded with many aligning according to their political or business agenda, which also impacted any sense of urgency to act they had. There appears to be no previous attempt at an extensive and multivariate analysis of this nature. And the findings challenge prevalent characterizations of shareholder and stakeholder behaviour. Moreover, the research shows that utilizing a wide set of stakeholder corpuses acts a viable proxy for broader financial perspectives amongst UK organizations. The technique of narrative staining therefore provides insights, hitherto inaccessible, for assessing and consolidating large-scale perceptual bias regarding value creation across the economy. The technique also has significant potential for other applications.