The purpose of this thesis is to understand how the Swedish Migration Board and the Social Services interpret the principle of "the best interests ofthe child" based on the specific conditions and tasks of the authorities. The essay strives to deepen the understanding of the street-level bureaucrats'room for action when they interpret and apply the principle of the child'sbest interests, as well as the impact these interpretations can have on thechildren. Scientific research shows that street-level bureaucrats may havelimited room for action when they have to investigate “the best interests of the child”, due to the existing legal framework, which leads to physical orpsychological consequences for the children. This paper will focus on howstreet-level bureaucrats interpret the principle of “the best interests of thechild” and how various legal frameworks of the authorities affect the scopeof action for the social workers. This study is based on nine interviews (fivefrom the Social Services and four from the Swedish Migration Board). It shows the experiences of how these street-level bureaucrats can accommodate the child's best interests in their daily work.

Syftet med den här studien är att undersöka och ge en bild av hur svenska kommuner arbetar med att implementera Barnkonventionen i deras planeringsprocess. Studien genomfördes genom att skicka ut en enkätundersökning till alla Sveriges 290 kommuner för att skapa en uppfattning om vilka metoder och tillvägagångssätt kommuner använder, vilket resulterade i svar från 123 kommuner som studiens resultat baserades på. Det undersöktes även vilket av Boverkets tre definitioner av perspektiv på barn (Barns perspektiv, Barnperspektivet och Barnrättsperspektivet) svenska kommuner använder för att ge barn större inflytande och en ökad delaktighet i deras planeringsprocess. Studien undersökte även om det finns en eventuell skillnad i kommuners arbete beroende på deras befolkningsstorlek, samt vad detta kan bero på och leda till. Chi²-tester användes för att analysera kommunernas svar på enkäten och finna eventuella samband mellan variabler som kommunens befolkningsstorlek och deras svar på enkätfrågor. Ett eventuellt samband visar att det finns en skillnad i kommunens befolkningsstorlek och hur långt i arbetet med barns delaktighet i planeringsprocessen kommunen har kommit. Kommunernas svar kommer även att kategoriseras genom en delaktighetsmodell från UNICEF, vilket visar till vilken grad barn är delaktiga i kommunens planeringsprocess. Resultatet visar att svenska kommuner har kommit olika långt samt arbetar på olika sätt med implementeringen av Barnkonventionen. Via analyser, baserad på tillgängliga data går det att finna ett antal samband mellan kommunernas befolkningsstorlek och hur arbetet med barns delaktighet i planeringsprocessen går till. Befolkningsmässigt större kommuner ger barn i bredare utsträckning en mer delaktig roll i sin planering, då undersökningen visade att det är en större procentandel befolkningsmässigt stora kommuner där barn är delaktiga i planeringsprocessen. Samtidigt använder befolkningsmässigt mindre kommuner sig av metoder som ger barnen en större möjlighet att uttrycka sina åsikter och synpunkter på ett värdefullt sätt, som exempelvis workshops där kommunen kan arbeta närmare barnen tack vare den mindre befolkningsstorleken. Studien visar att majoriteten av de medverkande kommunerna uppnår minimikravet i delaktighetsmodellen, dock finns det förbättringspotential i synsättet på barn som en viktig tillgång i den fysiska planeringen. Om fler kommuner väljer att använda sig av Barns perspektiv kan kommuner ha ett synsätt som ger barn en större chans att vara delaktiga och få sina åsikter hörda, och sedan användas som beslutsunderlag / The purpose of this study is to investigate and provide a picture of how Swedish municipalities are working to implement the Convention on the Rights of the Child (CRC) in their planning process. The study was conductedby sending out a survey to all 290 municipalities in Sweden in order to get an idea of the methods and approaches used by municipalities. The survey resulted in 123 answers which the result of the study then was based on. It was also investigated which of three perspectives on children by the definition of the National Board of Housing, Building and Planning (The Children’s perspective, The Children’s rights perspective, and the Child perspective) Swedish municipalities use to give children more influence and participation in their planning process. The study also investigated whether there is a possible difference in the work of municipalities depending on their population size, and its causes. Chi-square tests were used to analyze the municipalities' responses to the questionnaire and to find possible correlations between variables such as the size of the municipality's population and their answers to the questionnaire questions. A possible correlation would show that there is a difference based on the population of the municipality and their progress to implement the CRC. The responses of the municipalities will also be categorized using a UNICEF participation model, in which the municipalities are placed at different levels in the model based on the level of participation by children in the planning process. The results show that Swedish municipalities have made different progress and are working in different ways with the implementation of the CRC. Analyses based on the available data reveal a number of associations between the size of the municipalities' populations and the way in which children's participation in the planning process is handled. Larger municipalities in terms of population give children a more participatory role in their planning, which were shown by the higher level of percentage of child participation in more populated municipalities. While smaller municipalities in terms of population use methods, such as workshops, that give children a greater opportunity to express their views and opinions in a meaningful way. The study shows that the majority of the participating municipalities meet the minimum requirements of the participation model, but there is room for improvement in the approach to children as an important asset in spatial planning. If more municipalities choose to use the Child perspective, municipalities can have an approach that gives children a greater chance to be involved and have their opinions heard, which would then be used as a basis for decisions.

År 2020 blev FN:s barnkonvention svensk lag och därmed behöver svenska myndigheter beaktabarnets rättigheter vid myndighetsutövning. Det inkluderar Sveriges regioner och deras arbete medatt tillhandahålla kollektivtrafik. En samhällelig betoning på barnets rättigheter tillsammans medönskan om en hållbar utveckling har ökat uppmärksamheten på barns behov i samhällsutvecklingen. Med utgångspunkt i barnkonventionen som svensk lag och kollektivtrafikens argumenteradebetydelse för social hållbarhet syftar denna studie till att undersöka den omfattning ett barnperspektivinkluderas i den regionala planeringen av kollektivtrafik i Stockholmsregionen. Utifrån det undersöksäven hur barnperspektivet inom kollektivtrafikplaneringen påverkar barnens tillgänglighet att resakollektivt i regionen. Studien består av en fallstudie över Stockholmsregionen inom vilket RegionStockholms planeringsdokument undersöks och regionala planerare intervjuas. Syftet uppnås genomen tematisk analys utefter teoretiska koncept om synsätt på barn som aktör samt tillgänglighet. I studien observeras att barnen anses vara en viktig målgrupp att inkludera, höra och ta hänsyn till iplaneringen av kollektivtrafik i Stockholmsregionen, synsättet att barn är medmänniskor framträder.Dock framkommer att barnperspektivet inom kollektivtrafikplaneringen är starkt beroende av devuxnas analys, tolkning och förståelse för barn, vilket påvisar ett synsätt att de vuxna vet bättre.Dessutom påträffas ett ifrågasättande för barns kapacitet att bidra till planeringen av kollektivtrafikhos vissa planerare, barnen ses som irrationella. Slutsatsen från studien är att synsättet på barn inomplaneringen av regionens kollektivtrafik varierar, även om det råder en stark samsyn att barnen ärviktiga resenärer i kollektivtrafiken. Barns aktörskap och möjlighet till påverkan och inflytelse i samhällsutvecklingen är beroende av attvuxenvärlden skapar utrymme för barnen att delta. I studien observeras ett brett stödmaterial ochflertal arbetssätt för att inkludera både barnperspektivet och barns egna perspektiv inom RegionStockholms kollektivtrafikplanering. Därmed framträder barns påverkan på planeringen av regionenskollektivtrafik som stor. Vilket inflytande barnen sedan får är mindre tydligt. Denna aspekt av arbetetmed barnperspektivet förklarar regionen bör förbättras och utökas. Riktlinjer förklarar att barnen skaaktivt inkluderas och ges hänsyn i planeringsprocesser men det praktiska arbetet med detta beskriverplanerarna som svårt, även om barnperspektivet anses vara betydelsefullt. Planerarna menar atttydliga arbetssätt och kunskap kring barnperspektivet saknas inom regionens kollektivtrafikplanering.Detta motsäger den beskrivning av ett integrerat och systematiskt arbete med barnperspektivet samtär anmärkningsvärt då utbildning inom barnperspektivet är obligatoriskt inom regionen. En slutsatsinom studien är att en brist på kunskap och metoder begränsa både barns möjlighet till påverkan ochinflytande samt planerarnas möjlighet till hänsynstagande för barnperspektivet. Resenärernas olika behov och förutsättningar är utgångspunkten för kollektivtrafikplaneringen iStockholmsregionen. Med andra förutsättningar har barn som resenärer andra behov för attåstadkomma tillgänglighet till och med kollektivtrafiken. För tillgänglighet till systemet framförregionen att användbarhet och trygghet är särskilt viktiga aspekter inom barnperspektivet. Därför skakollektivtrafikens miljöer anpassas efter barns förutsättningar. Ur ett rumsligt perspektiv ärkollektivtrafiken viktig för många barn för att kunna ta sig till skola och aktiviteter. Dock ärkollektivtrafiksystemet planerat efter arbetsresor vilket gör att barns tillgänglighet medkollektivtrafiken kan missgynnas av att systemet inte är anpassat till att försörja deras resebehov. Istudien observeras att barns särskilda behov är en central del inom barnperspektivet i regionenskollektivtrafikplanering där fokus är på barns användbarhet av systemet. Med målsättning om en inkluderande och tillgänglig kollektivtrafik för alla i regionen blirbarnperspektivet en viktig aspekt. Med ambitionen att utöka arbetet med barnperspektivet inomkollektivtrafikplaneringen i Stockholmsregionen är en förståelse för dagens arbete och utmaningarmeningsfull. Utökade möjligheter inom regionen i form av kunskap för barnperspektivet samtvärdeskapande metoder för att inkludera barnperspektivet och barns egna perspektiv konstateras istudien som viktiga utvecklingsaspekter inom regionens kollektivtrafikplanering. Barnen presenterassom en viktig målgrupp för att öka det kollektiva resandet i regionen, både i dag och i framtiden. Attplanera kollektivtrafiken med barnen som resenärer i centrum bör därför vara högst relevant. / In 2020, the UN Convention on the Rights of the Child became Swedish law. Thus, Swedishauthorities need to consider the children’s rights in exercise of authority. This includes the Swedishregions and their responsibility to provide public transportation. This study is based on the Convention on the Rights of the Child as Swedish law and the arguedsignificance of public transport for social sustainability. The study aims to investigate to what extentchildren are considered in the regional planning of public transportation in the Stockholm region.Based on this, it is further examined how the planning of public transportation affects the children’saccessibility to travel publicly in the region. A case study of the Stockholm region is performed, inwhich the region’s planning documents are examined and regional planners are interviewed. The aimof the study is achieved through a thematic analysis based on theoretical concepts regarding views onchildren as actors and accessibility. The study observes that children are considered an important group to include and hear whenplanning for public transportation in the Stockholm region; children are presented as fellowinhabitants. However, it appears that the consideration of children within the public transportationplanning is strongly dependent on the adults’ analysis and interpretation of children. This showcasesthe perspective that adults know better. Additionally, the children’s capacity to contribute to theplanning of the public transportation is questioned by some planners, children are seen as irrational.It is concluded that the view of children in the planning of the region’s public transportation varies,although there is a strong consensus about children being important travellers of publictransportation. Children’s opportunity to impact and influence societal development depends on adults creating spacefor child participation. The study encounters many opportunities for the children to impact publictransportation planning, with a wide support material and several methods to include both the childperspective and children’s own perspectives within the regional public transportation planning. Therelative influence of children is less clear. Guidelines explain that children should actively be includedand given influence in the planning processes, but the planners explain the practical work to bedifficult. The planners are experiencing a lack of clear working methods and knowledge regardingchildren. This challenges the description of an integrated and systematic work to consider children inthe regional planning and is noteworthy as education about children in public transportation ismandatory for the planners. A conclusion is that a lack of knowledge and methods limit both thechildren’s opportunities to impact and influence, as well as the opportunities for the planners toconsider the children in the planning of public transportation in Region Stockholm. The needs and preconditions of the travellers form the basis for the planning of public transportationin Region Stockholm. Children as travellers have other needs to accommodate to achieve accessibilitywithin and by public transportation. For accessibility within the system, usability together with safetyand security are presented as particularly important aspects for children. The public transportationenvironment must therefore be adapted to the abilities of children. In a spatial perspective, publicmodes provide many children accessibility to school and activities. However, since the system hasbeen designed for work travel, children’s accessibility with public transportation is disadvantaged by alack of adaptation to their travel needs. The individual needs of children are concluded a centralaspect of the child perspective within the planning of Region Stockholm’s public transportation. With the goal of inclusive and accessible public transportation for everyone in the region, aconsideration of children becomes an important aspect. With the ambition to widen the considerationfor children in the public transportation planning, an understanding of the current work andchallenges are meaningful. To fulfil this ambition, this study found that increased opportunities withinthe region in the form of knowledge regarding children and value-creating methods for including thechild perspective and the children’s own perspective are important aspects to further develop in theregion’s planning of the public transportation. The children are presented as important for increasingpublic travelling in the region, both today and in the future. Planning public transportation with thechildren at the centre should therefore be highly valuable.

Sedan barnkonventionen blivit svensk lag har det ställts högre krav på kommuner att inkludera barn och att jobba för barns bästa i beslut. Från ett planeringsperspektiv kan det vara oklart vad det innebär för planprocessen. För att barnkonventionen ska uppfyllas är det viktigt att skilja på barns perspektiv och barnperspektiv, då den först nämnda jobbar för att planera med barnet och den sist nämnda för barnet. Denna studie utgår från Håbo kommun och undersöker kommunens förutsättningar och utmaningar för att kunna skapa en ny metod, en så kallad platsbaserad barnkonsekvensanalys. En metod som kommunen kan använda sig av i framtida planarbeten för att effektivt kunna inkludera barn. Några av de slutsatser och punkter som bör inkluderas i en platsbaserad barnkonsekvensanalys är bland annat; boverkets rekommendationer, lekvärdesfaktor och barnkonventionen. / Since the Convention on the Rights of the Child has become Swedish law, higher demands have been placed on municipalities to include children and work for the best interests of children in decisions. From a planning perspective, it has been unclear what it means for the planning process. In order for the Convention on the Rights of the Child to be fulfilled, it is important to separate the concepts of children's perspectives and child perspective, as the first mentioned works to plan with the child and the second mentioned works for the child. This study is based on Håbo municipality and examines the municipality's conditions and challenges to be able to create a new method, a so-called place-based child impact assessment. A method the municipality can use in future planning work to be able to effectively include children. Some of the conclusions and points that should be included in a place-based child impact assessment include; the National Board of Housing, Building and Planning's recommendations for including children, play value factor and the convention on the right of the child.

Den ökning av fordon som har skett från mitten av 1950-talet till början på 2000-talet har utvecklats till ett stort samhällsproblem som påverkar den upplevda tryggheten bland många barn och deras vårdnadshavare. Ett stort antal vårdnadshavare upplever att området kring barnens skola samt vägen mellan hemmet och skolan är otrygg. Detta gör att många föräldrarskjutsar sina barn till och från skolan med bil, vilket i sin tur leder till att de barn och unga som fortfarande går eller cyklar utsätts för ännu större risk. Det fria skolvalet i kombinationmed etablering av friskolor har förvärrat situationen ytterligare då barnen generellt sett får längre skolväg när föräldrarna fritt får välja skola. När barnen inte längre placeras i den närmsta skolan blir det svårt för kommunerna att förutse vilka vägar som kommer att användas som skolvägar. Detta leder till att många skolvägar inte är utformade med barnen i fokus, vilket hade varit gynnsamt sett utifrån flera perspektiv. Inom ramen för denna uppsats har det genomförts en fallstudie på två mellanstora kommuner i Dalarna med syfte att undersöka hur de arbetar med planering av skolvägar samt huruvida barnkonsekvensanalys är ett verktyg som används för att säkerställa barns bästa. Resultatet kan tyda på att det finns ett glapp mellan teori och praktik då ingen av de tillfrågade kommunerna uppger att de genomför barnkonsekvensanalyser. En av kommunerna uppger att de inte heller har någon rutin för att genomföra dialoger med barn och unga. Detta trots att det numera finns ett lagstadgat krav som säger att barn ska ges möjlighet att uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör dem enligt barnkonventionen. Utöver detta genomförs en surveyundersökning för att undersöka hur vårdnadshavare till barn i mellanstadiet ser på trafiksäkerheten längs barnens skolväg samt hur deras barn tar sig till och från skolan. Det visar sig att majoriteten av de barn som går i årskurs 4-6 på de utvalda skolorna går eller cyklar till och från skolan på egen hand. Enkätundersökningen pekar på att 12% av barnen i Borlänge och 16% av barnen i Falun skjutsas till skolan. Majoriteten av vårdnadshavarna uppger att det är av praktiska- eller bekvämlighetsskäl som barnen skjutsas till och/eller från skolan. / The increase in the number of cars that has taken place from the mid-1950s to the beginning of the 2000s has developed into a major societal problem that affects the perceived security among many children and their guardians. Many guardians experience that the school area and the road between home and school is insecure. For that reason, many parents choose to transport their children to and from school by car, which affects the children who are still walking, or cycling as they are exposed to even greater risk. The free choice of school in combination with the establishment of independent schools has further aggravated the situation as the children get a longer way to school when the parents are free to choose a school. When the children are no longer placed in the nearest school, it becomes difficult for the municipalities to predict which roads will be used as school roads. As a result, many school roads are not designed with the children in focus, which would have been favorable. In this study, a case study was conducted on two medium-sized municipalities in Dalarna with the aim of investigating how they work with planning school routes and whether child impact assessment is a tool used to ensure the best interests of children. The results may indicate that there is a gap between theory and practice as none of the municipalities carry out child impact assessments. One of the municipalities also tells that they have no routine for conducting dialogues with children and young people even though there is now a statutory requirement that children should be given the opportunity to express their opinion on all issues concerning them, according to the Convention on the Rights of the Child. A survey has been conducted to examine what guardians of children in middle school think about the traffic safety along their children's school roads and how their children travel to and from school. It turns out that most of the children in grades 4-6 in the selected schools walk or cycle to and from school on their own. The survey indicates that 12% of the children in Borlänge and 16% of the children in Falun are transported to school. Most guardians considerit is practical or convenience that the children are transported by car.

Denna studies syfte var att undersöka hur barnrättsperspektivet diskuteras i domslut gällande vårdnadstvister samt hur stor vikt barnets bästa har i slutligt domslut. Även att undersöka om det finns några likheter och skillnader i motiveringen och domslutet sedan FN:s konvention om barns rättigheter blev en del i svensk lagstiftning. I studien har följande frågeställningar besvarats: Hur diskuteras barnrättsperspektivet i vårdnadstvister och hur stor vikt läggs vid barnets bästa i slutligt domslut? Hur har användandet av barnrättsperspektivet förändrats sedan barnkonventionen blev en del i svensk lagstiftning samt vilka likheter och skillnader finns i motiveringar och domslut i vårdnadstvister? I studien har åtta domslut från tidsperioden 2016–2019 samt åtta domslut från 2020–2023 analyserats genom en jämförande kvalitativ innehållsanalys samt ur ett barndomssociologiskt perspektiv och ett rättssociologiskt perspektiv. Studiens resultat har visat på likheter i tidsperioderna gällande hur stor betydelse ska tillskrivas till faktorer som vårdnadshavarnas samarbete och föräldrarnas förmåga att skydda barnet från en hotfull och skadlig miljö. Likheter gällande saknade diskussioner kring barnets anknytning och barnets delaktighet förekommer även i båda tidsperioderna. Resultatet har visat på utmärkande skillnader i tidsperioderna då det skett en ökning av barnperspektiv i domslut, både genom barnets inkludering och hur barnets åsikter beaktas och tillmäts betydelse. Resultatet påvisar även en reducering gällande diskussionen om barnets anknytning till föräldrarna efter att barnkonventionen blev del av svensk lag. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på en smärre förändring gällande barnperspektivet i de domslut som studerats, sedan barnkonventionen blev en del i svensk lagstiftning. / The purpose of this study was to examine how the best interests of the child are discussed in the judgment of the court regarding child custody cases and how much impact the child's best interest has in the final judgment. Also, to examine similarities and differences in the inquiry and final judgment since the United Nations Convention on the Rights of the Child became a part of Swedish law. The following questions were answered in the study: How is the child rights perspective discussed in custody cases and how much importance is given to the best interests of the child in the final judgment? How has the use of the child rights perspective changed since the Convention on the Rights of the Child became part of Swedish law and what similarities and differences are there in justifications and judgments in custody cases? In the study, eight verdicts from 2016-2019 and eight verdicts from 2020-2023 have been analyzed through comparative qualitative content analysis and discussed within the theoretical framework of childhood sociology and sociology of law. The results of the study have shown similarities in the periods regarding how much importance should be attributed to factors such as the cooperation of the guardians and the parent's ability to protect the child from a threatening and harmful environment. Similarities regarding missing discussions about the child's attachment and the child's participation also occur in both periods. The results have shown significant differences in the time periods when there has been an increase in the child's perspective in judgments, both through the child's inclusion and how the child's opinions are considered and given importance. The results also show a reduction in the discussion of the child's attachment to the parents after the Convention on the Rights of the Child became part of Swedish law. In summary, the study's results point to a minor change regarding the child perspective in the verdicts studied, since the United Nations Convention on the Rights of the Child became part of Swedish law.

1 ABSTRACT This thesis analyses the way how Janusz Korczak, in his selected works, pictures the child and his upbringing. It summarizes his philosophical principles of education, shows how his work contributes to the current pedagogy and how his ideas are actual. This work is theoretical and is based on an analysis of Korczak's texts and texts of the authors who deal with the Korczak's work. The thesis contains also current, mainly Polish, references to his pedagogical work. The thesis is divided into five chapters. The first and the second are about Korczak's life. They describe his life periods and show Korczaks in the different roles he had to live in his complex life. It deals with the pedagogical and educational philosophy of Janusz Korczak. in particular with the human dignity and children rights, their autonomy, with the image of the teacher and the educational methods that may be used to work with children. In this thesis, Janusz Korczak's personality is connected to the idea of self-sacrifice and this idea is discussed in terms of the possible motives of his self-sacrifice. KEYWORDS Social pedagogy, education, philosophy of education, dignity and rights of the child, autonomy, self-sacrifice

The purpose of this bachelor thesis is to investigate the empowering and limiting factors that social workers are subjected to when they are to involve children in child welfare investigations. The empirical collection for the bachelor thesis is based on qualitative data collected by interviewing five social workers working mainly within the children- and family units and a sample of 17 scientific articles. The articles are international with origins from England, Netherlands, Norway, Sweden and Taiwan. When the empirical collection was compiled we could establish that the term “children’s participation” is in fact a complex field to put into practice by the social workers. Even if the children in some cases showed willingness to participate this could be limited by the social workers' fear to overburden them. Among other factors that limited the children’s participation was the social workers’ ambiguous view on children’s participation, the high workload, the caretakers influence on children’s participation, the child’s age and maturity as well as the social worker’s lack of competence and communication skills. Through the collection of former research, interviewing material, and Harry Shier’s Pathway to Participation model (2001) we could analyze how children’s participation is shaped by forming a thematic analysis. Finally, we can note that the reached stage of participation is relatively limited and does not reach a higher stage than stage two in Shier’s Pathway to Participation model (2001). Due to our limited possibility to conduct more interviews we couldn’t draw any general conclusions. However, we were able to shine a light on the critical and challenging aspects social workers could face when trying to enable child participation.

The aim of this study was to investigate the extent to which children participate in the social services childcare investigations but also what impact the incorporation of the Convention on the Rights of the Child had on the investigations according to the social workers. A qualitative method was used, and the study was based on six interviews with social workers from the Swedish social services working with childcare investigations with children in the ages between 0-18 years. The theoretical framework used in this study was Shiers model of pathways to participation. The result of this study shows that the social workers place themselves at least at the third level in Shiers model of pathways to participation while most of the respondents placed themselves at the fourth level of participation before the incorporation of the Convention on the Rights of the Child. Half of the respondents placed themselves higher on the model of pathways to participation regarding after the convention was incorporated. Although, most of the respondents agreed that the incorporation of the convention has not had any significant impact in practice and expressed that they do not work differently after the incorporation.

Dagens samhällsplanering står inför utmaningen med att behöva göra avvägningar, det finns flera olika intressen, såsom ekonomin som kommuner väljer att prioritera i högre utsträckning. Således tenderar barnfrågor att prioriteras lägre. Uppsatsen syftar till att undersöka och skapa förståelse för barns perspektiv i samhällsplanering. Studien undersöker hur barns perspektiv tas hänsyn till och hur det kan inkluderas på olika samhällsnivåer. Uppsatsen belyser varför barns åsikter är viktiga i planeringen ochhur barnen kan göras mer delaktiga. Vidare betonar vi att barn besitter viktig kunskap och erfarenheter som inte kan ersättas av vuxna, planerare. Henri Lefebvres rätten till staden teori (1996) används för att diskutera barns rätt till att ha inflytande i staden. Roger Harts delaktighetsstege (1992) fungerar som ett analysverktyg för att undersöka hur barnen görs delaktiga i respektive fallstudie. Kommunikativ planering används som ett förhållningssätt kring hur planerare ska tala och inkludera barnen i dialogprocesser. Studien har utgått från kvalitativ fallstudieforskning, där två fall studeras - den fördjupade översiktsplanen för Veberöd och IOP-projektet Guldängen. Fallstudierna har använts för attundersöka hur barns perspektiv implementeras utifrån top-down- och bottom-up tillvägagångssätt.I vår studie utmärker ett top-down tillvägagångssätt att det finns ett belutsfattade organ som styr och organiserar projekt eller planer. Ett bottom-up tillvägagångssätt präglas av information från medborgare, i detta fall barnen. I uppsatsen har vi intervjuat samtliga respondenter som har kunnat komplettera kunskapsluckor kring fenomenet. Studien visar på att planeringen styrs av ett starkt ekonomiskt intresse, vilket bidrar till att barnfrågor förminskas. Vi menar att politiken har ett ansvar att validera barnfrågor som ett viktigt intresse för att åstadkomma barnvänliga städer. Genom att se på samhällsplanering utifrån ett rätten till staden perspektiv kan det gynna barns inflytande. Det empiriska intervjumaterialet har varit givande för studien, eftersom det skapat en förståelse för hur dagens planeringen ser på barns perspektiv. Vi har kommit fram till att det behövs en kombination mellan top-down- och bottom-up tillvägagångssätt i planeringen. Därmed är det viktigt med ett gränsöverskridande samarbete på olika nivåer. Både internt inom kommunen och mellan lokala aktörer. En ytterligare slutsats är att planeringen bör ha en förändrad inställning till hur de implementerar barns perspektiv i samhällsplanering. Det finns metoder, men att barns perspektiv ofta inte tas vidare in i planeringen. / Today’s urban planning faces the challenge of having to make trade-offs, there are several different interests, such as the economy, which municipalities choose to prioritize to a greater extent. Thus, children’s issues tend to be given lower priority. The thesis aims to investigate and create an understanding of children’s perspectives in urban planning. The study examines how children’s perspectives are taken into account and how it can be included at different levels of society. The essay highlights why children’s opinions are important in planning and how children can be made more involved. Furthermore, we emphasize that children possess important knowledge and experiencesthat can not be replaced by adults, planners. Henri Lefebvre the right to the city theory (1996) is used to discuss children’s right to have influence in the city. Roger Hart’s participation ladder (1992) is used as an analysis tool to investigate how children are involved in each case study. Communicative planning is used as an approach to how to plan to speak and include the children in dialogue processes. The study has been based on qualitative case study research, where two case studies are studied - The detailed comprehensive plan of Veberöd and the IOP-project Guldängen. The case studies have been used to examine how children’s perspectives are implemented based on top-down and bottom-up approaches. In our study, a top-down approach characterizes that there is a committed body that manages and organi- zes projects or plans. A bottom-up approach is characterized by information from citizens, in this case the children. In the essay, we interviewed all respondents who were able to supplementknowledge gaps around the phenomenon. The study shows that planning is driven by a strong financial interest, which contributes to reducing child issues. We believe that politics has a responsibility to validate child issues as an important interest in achieving child-friendly cities. By looking at urban planning from a right to the city perspective, it can benefit children’s influence. The empirical interview material has been rewarding for the study, as it has created an understanding of how today’s planning views children’s perspectives. We have come to the conclusion that a combination of top-down and bottom-up approaches is needed in the planning. Thus, it is important to have cross-border cooperationat different levels. Both internally within the municipality and between local actors. A further conclusion is that planning should have a changed attitude to how they implement children’s perspectives in urban planning. There are methods, but that children’s perspectives are often not taken further into the planning.