Den moderna livsstilen i det senmoderna samhället påverkar i stor grad hur vi lever våra liv. Tidigare hade vi vårt hem och arbete i samma ort. Det var där vi hade våra vänner och det var där, i det lokala rummet, vi skapade våra identiteter. Pendling är ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och är något som alla förväntas vara. Arbetspendling är idag ett vanligt fenomen och du kan bo allt längre bort från din arbetsplats. Det är fullt möjligt att bo i Eskilstuna och jobba i Stockholm tack vare utvecklingen av färdmedel och kollektivtrafiken. Detta medför dock allt längre resor och att man är borta mer från hemmet. Jag kommer att använda pendling som exempel för att visa hur det moderna samhället påverkar människors liv. Syftet är att undersöka hur pendlaren, som representerar ett uttryck för det senmoderna samhället, själv reflekterar över sitt pendlande och hur pendlingen påverkar deras liv utifrån följande aspekter: familj, fritid, ekonomi och vänner. Jag kommer också använda fenomenet som ett konkret exempel för att visa hur pendling förstärker de förändringar som den senmoderna tiden har fört med sig. Dessa är bland annat åtskillnaden av tid och rum, identitetsskapande samt frihet och teknik. Det jag kom fram till var att pendling påverkar människors liv ur flera aspekter, både synliga och dolda för pendlaren själv.

Att vara handledare idag är en naturlig del för sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Det läggs mer ansvar än tidigare på de handledande sjuksköterskorna när det gäller studentens kliniska utbildning. Brist på tid för att handleda studenten, har varit och är fortfarande ett dilemma i klinisk studenthandledning. Syftet med litteraturstudien var att belysa handledare, studenter och lärares sätt att se på klinisk studenthandledning samt om tid fanns för tillämpning. Litteraturstudien består av 16 artiklar som analyserades utifrån studiens syfte, vilket resulterade i tre kategorier som skildrar de inblandade parternas upplevelse av klinisk studenthandledning. Resultatet visar att upplevelsen av handledarrollen är för oklar och ostrukturerad och sjuksköterskorna upplever en tidsbrist i att handleda studenter. Lärarna upplever en konflikt i sin roll och studenterna ett dilemma med att applicera teoretisk kunskap till praktiskt färdighet. Slutsatsen är att en mer definierad och tydlig roll av handledaren ger sjuksköterskan stärkt yrkesidentitet och därmed en kvalitetssäkring för studenten i klinisk utbildning. Det är också absolut nödvändigt att avsätta mer tid för handledning, då det tar tid att lära. Fortsatt forskning behövs, för att klargöra och definiera teoretiska riktlinjer till praktisk tillämpning, som underlättar och möjliggör studenthandledning.

The essential thing about breaks has been in relation to time, body, movement, force and room during my examination. Through conversations high-school students from two schools have taken part in this study. The examination is based on conversations with the students and has focused on students’ experiences of breaks, and is also carried through by the method of phenomenology. The results of my studie show that students - during their breaks - experience a feeling of allways heading for something and also that time seem to exist in three levels: filled time, non-filled time and flow regarding of time. Since time has such important influence in my examination, there is also results that show that a break of 20 minutes is the optimal break; the essence of the phenomen.

Syftet med denna C-uppsats var att belysa den personliga meningen och motivationsfaktorerna vilka kvinnor i vården upplever har hjälpt dem att vidmakthålla sin regelbundna motion. Två studier (Deci & Ryan, 1991; 2000) beskriver hur en person med en god uppbyggd inre motivation vidmakthåller motivationen för motion så länge som intresset finns. Dessa studier visade också att inre motivation ger en längre varaktighet av aktiviteten än yttre motivation (ibid.). Tre intervjuer genomfördes där data analyserades med tematisk analys kopplat till en hermeneutisk ansats. Resultaten visade motivationsfaktorer såsom att bli piggare, fysisk styrka samt att satsa på sig själv. Vår slutsats är att de inre motivationsfaktorerna är mer betydelsefulla och fler än de yttre motivationsfaktorerna. De inre motivationsfaktorerna är i högre grad kopplade till kvinnornas känslor och därigenom personliga mening, än de yttre motivationsfaktorerna.

Familjen är i förändring. Kärnfamiljen utgjorde tidigare den enda normen men idag kan en familj se mycket olika ut. En stor skillnad är att barnen fått alltmer utrymme, plats och bestämmanderätt. Begreppet "curling" har blivit känt och begreppet hänvisar till att föräldrar hjälper sina barn i så stor utsträckning att det inte blir bra för barnen. Studien avser att belysa hur föräldraskap och synen på det har förändrats (och om det har förändrats) sedan början av 1980-talet fram tills idag. Vilka faktorer finns det som påverkar till exempel tid? Studien bygger på tio intervjuer med fem föräldrar med barn födda 1980-1985 och fem föräldrarna med barn som är födda mellan 1995-2000. Vi har också fått förmånen att intervjua två akademiska utvecklingspsykologer för att få en professionell syn på föräldraskap. Resultat visade både på individuella skillnader samt vissa skillnader mellan de båda grupperna till exempel är bristen på tid idag mera påtaglig, barn har mer aktiviteter som de ska skjutsas till samt att det finns en rädsla hos föräldrar som handlar mera om det man hör än hur det faktiskt är.

Detta examensarbete bygger till stor del på Arja Paulins avhandling från 2007 där hon i sin studie visar vissa av de svårigheter nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket. Utifrån de svårigheter som Paulin redogör för är vårt syfte med examensarbetet att skapa förståelse kring om och i så fall hur den psykiska hälsan påverkas hos nyexaminerade lärare. Vi har även valt detta ämne på grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskning kring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lärare, två kvinnliga och två manliga, intervjuats. Arbetets studie bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt från det hermeneutiska synsättet. Resultatet i vår studie påvisar att alla intervjuade lärare har upplevt stress i olika situationer under sin första tid i yrket. Angående studiens slutsatser kan tydliga paralleller också dras till Paulins (2007) avhandling angående de svårigheter hon menar nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket. En annan slutsats i studien är de brister som de intervjuade lärarna upplevt i sin utbildning, där ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna.

Jag har gjort en kvantitativ studie av hur könsfördelningen mellan experter ser ut i tryckt press. Studiens syfte har varit att undersöka om det finns en jämn könsfördelning mellan de oberoende experter som uttalar sig i medier idag. Jag har undersökt kvällstidningen Aftonbladet och morgontidningen Svenska dagbladet, för att jämföra om könsfördelningen mellan experter skiljer sig mellan kvällspress och morgonpress. Båda tidningarna har granskats under en verklig vecka 2012 och under samma vecka 1992. Det för att undersöka om könsfördelningen mellan experterna har förändrats under de senaste 20 åren. Totalt omfattar undersökningen 195 experter som analyserats med hjälp av sju olika variabler. Förutom expertens könstillhörighet har jag undersökt om manliga och kvinnliga experter förekommer lika ofta på bild, om de kommenterar olika sorters nyheter, olika högt prioriterade nyheter och om reporterns könstillhörighet påverkar om en manlig eller kvinnlig expert får uttala sig. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som visar att kvinnor generellt sett är underrepresenterade i medier och att toppositioner inom nästan alla samhällsområden historiskt sett dominerats av män. De manliga experterna är överrepresenterade i antal, även om könsfördelningen är jämnare idag än för 20 år sedan.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskilt service. Frågeställningar; Hur hanterar denna målgrupp sin tid? Om målgruppen hanterar sin tid självständigt gör de det med säkerhet eller osäkerhet? Metod: En kvantitativ studie genomfördes i form av en enkätundersökning. Studien genomfördes i ett län i Mellansverige och riktades sig direkt till personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service. Enkäten bestod av fem frågor med fem svarsalternativ. Frågorna behandlade olika aspekter som berör tidshantering i vardagen. Resultatet illustrerades i form av stapeldiagram.   Resultat: Totalt deltog 79 personer i studien. Resultatet, baserat på samtliga frågor, visade att 47 % av deltagarna hanterar sin tid med osäkerhet, 45 % av deltagarna känner en säkerhet över sin tidshantering och endast 2 % av deltagarna använder sig av tidshjälpmedel. Den återstående andelen hanterar sin tid på annat sätt eller valde att inte svara. Slutsats: Utifrån resultatet från denna studie samt tidigare forskning kopplad till studien anses att fler personer med lindrig utvecklingsstörning är i behov av tidshjälpmedel för ökad självständighet. För att gå djupare in i frågeställningen om personerna hanterar sin tid med säkerhet eller osäkerhet rekommenderas vidare forskning kring detta i form av en intervjustudie.

Introduktion: Trots att kompressionskläder (KK) används brett inom idrotten saknas det klara vetenskapliga belägg för att dessa faktiskt skulle ha en positiv effekt för vältränade idrottare. Det är relativt lite forskning gjord på hur användandet av KK påverkar prestationen vid aerobt arbete. Syfte: Att undersöka huruvida användandet av KK har en positiv inverkan på högintensivt aerobt arbete för idrottare. Metod: En randomiserad cross over design med placebo har använts och 6 vältränade (27 ± 5 år, längd, VO2max 59,0 ± 3,2 ml · kg-1 min-1) har genomfört tre maximala tester till utmattning på löpband. Det första testtillfället var ett vVO2max test och syftade till att fastställa den hastighet som innebar tangering av VO2max för respektive försöksperson. Det andra och tredje testtillfället var tid till utmattning (TTU) på försökspersonens vVO2max. TTU utfördes med KK och utan KK (dvs. placebo) av respektive försöksperson och utgör resultaten för studien. Undersökta parametrar var TTU, laktat (efter avslutad TTU samt under passiv återhämtning), VO2max, Amplitud, τ, HFmax och Borgskalan (RPE). För att beräkna om det fanns någon skillnad mellan de olika testtillfällena (KK vs. placebo) har parade t-tester har använts på alla parametriska variabler utom laktat där two-way ANOVA för upprepade mätningar använts (typ av plagg samt över tid). Vidare har Wilcoxons tecken-rangtest använts på de ickeparametriska (Borgskalan). Signifikansnivån sattes till P <0,05. Resultat: Signifikant skillnad i TTU (P<0,05) med användandet av (KK) jämfört med placebo. Slutsats: Användandet av (KK) förlänger TTU på en arbetsbelastning som motsvarar VO2max hos vältränade individer vid löpning, dock förblir förklaringsmekanismerna oklara.

Ett dysfunktionellt beteende är ett agerande från revisorns sida som i de flesta fall inte är önskvärt då det direkt eller indirekt kan hota kvalitén i arbetet som de utför mot kund. Det dysfunktionella beteendet kan visa sig i form av ett kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att revisorn exempelvis nöjer sig med en kunds svaga förklaringar, felaktigt avslutar en kontrollpunkt, gör för ytliga granskningar av material eller inte följer uppsatta lagar, normer och regler som de bör. Det kan också visa sig i form av underrapportering av tid (URT) vilket betyder att revisorn inte rapporterar all den tid som lagts ner på arbetet. URT är inte direkt kvalitetshotande men kan indirekt bland annat leda till att tidsbudgetar blir felaktigt planerade då det faktiska underlaget det baseras på inte stämmer överrens med verkligheten   Det dysfunktionella beteendet är ett problem inom revisionsbranschen och är samtidigt ett komplext beteende. Tidigare forskning har sökt förklaringar till det dysfunktionella beteendet utifrån en mängd undersökningsområden. Dessa områden kan grovt delas in i fyra kategorier: personliga, chefer och överordnader, kontrollsystem samt kontextuella. Tidigare forskning visar dock svårigheter i att konsekvent påvisa faktorer som förklarar beteendet. Fler studier som söker förklaringar till det dysfunktionella beteendet är därför nödvändigt.   I denna studie söks förklaringar till beteendet utifrån dessa faktorer: vilja att lämna företaget, behov av att lyckas, stävan efter status, tävlingsinriktad samt tidsbudgetpress.   Problemformuleringen för studien följer därav: Kan individuella faktorer leda till ett dysfunktionellt beteende hos revisorer?   Syftet med studien är att i huvudsak undersöka och förklara samband mellan revisorers dysfunktionella beteende och fem individuella faktorer. Genom att analysera dessa faktorers påverkan kan vi skapa underlag för revisionsbyråer att i högre grad förstå sina anställda för att kunna motverka och förebygga hot mot revisionskvalitén.   Baserat på syftet i denna studie är kunskapssynen positivistisk med ett deduktivt angreppsätt. Vidare är en kvantitativ forskningsstrategi vald och därför har en enkätundersökning utformats och genomförts. Urvalet i studien består av revisorer som arbetar för de fem största revisionsbyråerna i Sverige vilka är: PWC, Ernst & Young, KPMG, Deloitte samt Grant Thornton. I undersökningen deltog sammanlagt 125 revisorer.   Resultatet av studien visar att en revisors behov av att lyckas negativ relaterar till kvalitetshotande beteende, en revisors strävan efter status positivt relaterar till kvalitetshotande beteende och en revisors tidsbudgetpress positivt relaterar till underrapportering av tid. / A dysfunctional behavior in this study is actions of the auditors, which in most cases is not desirable as it may directly or indirectly threaten the quality of audit work. Quality threatening behavior is a direct threat while underreporting of time is an indirect threat against the quality. The dysfunctional behavior is a problem of auditing firms and is also a serve explained behavior from a research point of view. Previous researches have searched for explanations of the dysfunctional behavior through different researching areas, such as personal, managers and superior, controlling systems and contextual. It has been a problematic area to consequent show factors that explaining this behavior, therefore is more researching necessary.         In this study we are looking for explanations to this behavior caused by these factors: willingness to leave the company, need for achievement, status aspiration, competiveness, and time budget press.   The research question of the study is therefore: Is it possible that individual factors can lead to a dysfunctional behavior by auditors?   The purpose of this study is to mainly investigate and explain relationships between auditors' dysfunctional behaviors and five individual factors. By analyzing these factors, we can create useful information for auditing firms to better understand their employees in order to deter and prevent threats to audit quality.   Based on the purpose of this study the view of knowledge is positivistic with a deductive approach. Furthermore, a quantitative research strategy selected and therefore we created a web-based survey. The sample is based on auditors who works for any of the five largest auditing firms in Sweden which are: PWC, Ernst & Young, KPMG, Deloitte and Grant Thornton. 125 auditors participated in the survey.   The result shows that an auditor’s need for achievement negative relates to the quality threatening behavior, an auditor’s status aspiration positively relates to quality threatening behavior and an auditor’s time budget press positively relates to underreporting of time.