<p>The aim of this essay is to get a deeper understanding of a teachers' profession and to get knowledge of how earlier experiences can influence you as a teacher. I have interviewed a female teacher, Pia to get this understanding. As a tool to get the teacher's whole story I used the life story method. In her profession she is influenced by her own importance of security as a child.</p><p>Her own needs of security has given her an deeper understanding for pupils like herself during the childhood; insecure and afraid. Her understanding for all kinds of behavior among the children has increased by her own experiences.</p><p>The story shows that Pia is frustrated by the fact that she can't control her own working time. There are many factors of vital importance that determine a teachers time in school, for example the alteration of society and the teachers' role in school.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad insikt i en lärares arbete och att få kunskap om hur tidigare upplevelser kan påverka arbetet som lärare. För att få denna förståelse har jag intervjuat en kvinnlig lärare, Pia, som varit yrkesverksam i 10 år. Genom att använda livsberättelsemetoden har jag fått tagit del av hennes berättelse. I berättelsen framkom att betydelsen av trygghet var en upplevelse som har påverkat hennes yrkesutövning. Det egna behovet av trygghet har gett en förståelse i första hand för elever som är oroliga och rädda precis som hon själv var under skoltiden. Den egna upplevelsen och erfarenhet har gjort att förståelsen utökats till att omfatta alla barn.</p><p>Genom berättelsen framkommer Pias frustration över att inte själv styra över arbetstiden. Det framkommer att det finns många faktrorer som är avgörande för hur en lärares tid fördelas och vad som styr den tiden. Exempel på sådana faktorer är samhällsförändring och en förändrad lärarroll.</p><p> </p>

Detta examensarbete är utfört vid Institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Scania Motortillverkning i Södertälje. Syftet med arbetet är att kartlägga ledtider i motortillverkningens produktion och att ta fram förbättringsförlag och arbetsmetoder för ledtidsreducering. Av Scania Motortillverknings totalt 13 flöden valdes fyra att studeras. De fyra flödena har olika karakteristik och representerar i viss mån samtliga produktionsflöden. Slutsatserna i detta arbete bygger på en omfattande kartläggning, vilken innefattar ledtider och operationstider men även hur förflyttning av material sker och hur buffertar byggs upp. Kartläggningen har sedan analyserats genom att ledtider för varje artikel jämförts med hur mycket värdeadderade tid som utförts. På detta sätt synliggörs kö- och väntetider i flödet och dess nödvändighet och funktion kan ifrågasättas. De mest begränsande faktorerna för ledtiden på de studerade flöderna är att produktion sker i stora batcher och att två av flödena har en ojämn produktionstakt. Strävan har varit att ta fram förbättringsförslag som inte innebär stora investeringar och därför kan genomföras relativt omgående. Det har varit möjligt till viss del, framförallt för det mest komplexa produktionsflödet där slutsatsen bland annat är att det går att producera mer flexibelt. I andra fall har analysen visat att vissa investeringar måste göras för att en märkbar ledtidsreducering ska ske. Dessa förändringar betyder mestadels att kapaciteten måste höjas för någon del av flödet. För att arbeta kontinuerligt med ledtider rekommenderas följande arbetsmetoder för Scania Motortillverkning: - Utmana Kanbansystemet där det finns möjlighet genom att reducera antalet Kanban. - Nästa steg i Scanias arbete med Scanias Produktions System bör vara reducering av ställtider. - Använd det interna datasystemet PUS för att följa upp ställtider. - Använd den identitetsmärkningen varje artikel har till att följa upp ledtider för de mer komplexa flödena.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka sambandet mellan socioekonomisk position i vuxen ålder och ohälsa när man blir äldre och om detta eventuella samband beror på att personerna hade sämre hälsa tidigare i livet, samt att undersöka hur hälsa och socioekonomisk position är relaterat till förändring i hälsa över tid. Mått på socioekonomisk position i den här undersökningen har varit socialklass, utbildningsnivå och kontantmarginal. Ohälsa har mätts genom fyra index; mobilitetsproblem, cirkulationsbesvär, värk i rörelseorganen samt psykisk ohälsa. För att genomföra studien har ett nationellt representativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen (LNU) år 1968 och 1981 och undersökningen om äldres levnadsvillkor, SWEOLD, år 1992, 2002 och 2004 använts. Datamaterialet har möjliggjort för en kvantitativ longitudinell studie där respondenterna har kunnat följas från vuxen ålder till efter pensionsåldern, en period på över 20 år. Analyserna i undersökningen har utförts genom ordinal logistisk regressionsanalys och linjär regressionsanalys. Resultaten från analyserna visar ett tydligt samband mellan vissa mått på socioekonomisk position och vissa hälsoaspekter. Framförallt framkommer sambandet mellan låg socioekonomisk position i vuxen ålder och cirkulationsproblem, mobilitetsproblem och psykiska besvär efter pensionsåldern, samt att de med låg socioekonomisk position i vuxen ålder har en mer negativ förändring av dessa besvär från vuxen ålder till efter pensionsåldern. Dessa resultat bekräftar tidigare studiers resultat till stor del. Det som skiljer den här studien resultat från tidigare forskningsresultat är framförallt att den här studien inte uppvisar så markanta skillnader för olika grupper av socioekonomisk position när det gäller hälsoaspekten värk i rörelseorganen.

Inspired by Kitaro Nishida’s concept of pure experience this thesis analyses Bergson’s concept of experience with the intention of showing how experience is related to duration and how this in turn destabilizes certain tendencies towards subjectivism that can be found in Bergson’s work. This is accomplished through a reading of Matter and memory, Creative Evolution and Introduction to metaphysics that tries to desintegrate both subject and object in favor of duration. The thesis arrives at describing the combination of duration and non-subjective and supra-individual experience as a polyrhythmic movement.

This thesis describes two projects, spectroscopy of the astrophysically relevant molecule TiH and its isotopologue TiD, and the dissociative recombination (DR) reaction of astrophysically and atmospherically relevant molecules. Emphasis in the thesis is on the first project. A series of laser aided spectroscopic studies of TiH/TiD has been carried out. A search for forbidden transitions in the (green) B-X band of TiH was performed. This was followed by a rather bitter fight for the analysis of the perturbed and congested B-X band of TiD, and this was finally rewarding. A substantial extension of a previously reported analysis of this band was performed. The new analysis includes transitions between higher vibrational levels never previously identified. This made it possible to report the first experimentally derived equilibrium constants for the TiH/TiD molecules. There is a need for such results for metal hydrides in the work of calculating the opacity of the atmospheres of cool M and L type stars. The DR storage ring experiments have been carried out at the ion storage ring CRYRING in Stockholm. Measurements of the branching fractions and DR rate constants of molecular ions have been done. These results find use in the modeling of the chemistry in interstellar clouds as well as of atmospheres, like the one of Titan, one of the moons of Saturn, which was recently visited by the spacecraft Cassini.

The aim of this essay is to get a deeper understanding of a teachers' profession and to get knowledge of how earlier experiences can influence you as a teacher. I have interviewed a female teacher, Pia to get this understanding. As a tool to get the teacher's whole story I used the life story method. In her profession she is influenced by her own importance of security as a child. Her own needs of security has given her an deeper understanding for pupils like herself during the childhood; insecure and afraid. Her understanding for all kinds of behavior among the children has increased by her own experiences. The story shows that Pia is frustrated by the fact that she can't control her own working time. There are many factors of vital importance that determine a teachers time in school, for example the alteration of society and the teachers' role in school. / Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad insikt i en lärares arbete och att få kunskap om hur tidigare upplevelser kan påverka arbetet som lärare. För att få denna förståelse har jag intervjuat en kvinnlig lärare, Pia, som varit yrkesverksam i 10 år. Genom att använda livsberättelsemetoden har jag fått tagit del av hennes berättelse. I berättelsen framkom att betydelsen av trygghet var en upplevelse som har påverkat hennes yrkesutövning. Det egna behovet av trygghet har gett en förståelse i första hand för elever som är oroliga och rädda precis som hon själv var under skoltiden. Den egna upplevelsen och erfarenhet har gjort att förståelsen utökats till att omfatta alla barn. Genom berättelsen framkommer Pias frustration över att inte själv styra över arbetstiden. Det framkommer att det finns många faktrorer som är avgörande för hur en lärares tid fördelas och vad som styr den tiden. Exempel på sådana faktorer är samhällsförändring och en förändrad lärarroll.

Uppsatsen handlar om den fria leken i förskoleklassen och hur mycket tidsutrymme den har där. Studien skildrar vilken betydelse lekmaterialet och den fysiska miljön har för att den fria leken ska infinna sig. Studien skildrar även om förskoleklassens placering i förhållande till skola och förskola påverkar den tid som ägnas åt fri lek samt vilka tankar pedagogerna i förskoleklasserna har kring den fria leken och dess förutsättningar. Observationer och intervjuer genomfördes med pedagoger från tre olika förskoleklasser och skolor. Resultatet visar att den tid som ägnas till fri lek varierade mellan förskoleklasserna och att lekmaterialet och miljön har viss betydelse för att den fria leken ska infinna sig. Förskoleklasserna som befinner sig inom skolans lokaler är mer skolinriktade och styrda av skolans mål än de som ligger utanför som är mer förskoleinriktade. Det visade sig även att pedagogen har en betydande roll för den fria leken. I diskussionen ställer vi oss frågan om förskoleklassen borde ha en egen läroplan. / The essay is about the free play in preschool classes and how much time the pupils have for free play. The study investigates if the play material and the environment affects the time that is given for free play. The study also describes if the location of the preschool classes, in relation to preschool and school has any importance for the time that is given to the pupils for free play, and which thoughts the teachers in the preschool classes has about free play and its conditions. Observations and interviews were conducted with teachers from three different preschools. The results shows that the time given to free play varied between the three preschool classes and that the play material and environment had some importance for the existence of the free play. The preschool classes that are situated in the school buildings are more influenced by the school and their goals, while the preschool classes that lies outside the school buildings are more like preschools. The study also shows that the teacher has a significant part for the free play. In the discussion, we ask the question, if preshool classes should have a curriculum of their own.

Syftet med den här undersökningen var att studera om socionomerverksamma inom ett antal familjecentraler i Jämtlands län ansåg sigkunna bedriva ett förebyggande socialt arbete där. Detta studeradesutifrån ett insats-, resurs-, tids- och rollperspektiv. En kvalitativ ansatslåg till grund för att besvara syftet och frågeställningarna där femyrkesverksamma socionomer intervjuades. De huvudsakliga fynden iundersökningen visade sig vara att de intervjuade socionomerna harför lite resurser och tid för att bedriva ett förebyggande socialt arbetepå de aktuella familjecentralerna. Vidare ansåg socionomerna att derasroll var otydlig mot de familjer som besöker familjecentralerna mentydlig mot de övriga yrkeskategorierna. De huvudsakliga insatsernasom socionomerna visade sig erbjuda på familjecentralerna varinformation och att hänvisa vidare. Undersökningen ledde även framtill nya frågeställningar vilket resulterade i förslag till vidare forskning.

Vårt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gällande arbete med barn med funktionsnedsättningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, påverkar pedagogers arbete. Kräver barn med funktionsnedsättningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville få en bra helhetsbild, därför valde vi att granska arbetet i både grundskola och förskola. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med fyra stycken pedagoger från dessa två verksamheter. En naturlig del i arbetet blev att granska huruvida det är möjligt med en skola för alla och alla barns rätt till likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar. Resultatet visar att såväl litteraturen som pedagogerna ställer sig tämligen positivt till inkludering, men att de kritiska aspekter som framkommer är bland annat brist på resurser och kompetens. Det finns många delar som ska fogas samman i pedagogers yrke när det handlar om inkludering av barn med funktionsnedsättningar. De aspekter som visade sig extra tydligt i studien med koppling till förutsättningar att genomföra en likvärdig utbildning är bland annat specialpedagogisk kompetens, tid och föräldrasamverkan. Vidare visar studien på en skillnad mellan förskola och grundskola gällande inkludering.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att få en bild av civiliseringsprocessen i Sjuhundra härad i Uppland under 1600-talet samtidigt som relationen, konfliktlösning kontra civilisering undersöks. För att uppnå syftet studeras domböckerna för 1601-1670 uppdelat på tre perioder, 1601-1614, 1638-1651 och 1660-1670. Brottsstrukturen för perioderna undersöks och jämförs genom att frekvensen för varje enskild kategori av ärenden per ting räknas fram. Våldet ägnas extra uppmärksamhet då det ger en bild av hur de mellanmänskliga relationerna ändrats över tiden. Även statens och kyrkans inflytande över den lokala rätten studeras då möjliga orsaker till ändringar i brottsstrukturen söks. Det dödliga och grova våldet minskade under perioderna vilket är förenligt med tidigare forskning, samtidigt som det milda våldet ökade. Statens inblandning i den lokala rättvisan tycks ha varit låg under alla perioder med en viss tendens till ökning under den tredje, medan kyrkans kontroll över utomäktenskaplig sexualitet ökade från mitten av 1600-talet. Den civiliseringsteori som Jarrick och Söderberg lanserat, där ökad empati är tecken på civilisering, tycks få visst stöd av denna undersökning, samtidigt som rätten tycks ha varit en konfliktlösande instans som ville upprätthålla lugnet i det lokala samhället.