<p><strong>Familjen är i förändring. Kärnfamiljen utgjorde tidigare den enda normen men idag kan en familj se mycket olika ut. En stor skillnad är att barnen fått alltmer utrymme, plats och bestämmanderätt. Begreppet "curling" har blivit känt och begreppet hänvisar till att föräldrar hjälper sina barn i så stor utsträckning att det inte blir bra för barnen.</strong></p><p><p>Studien avser att belysa hur föräldraskap och synen på det har förändrats (och om det har förändrats) sedan början av 1980-talet fram tills idag. Vilka faktorer finns det som påverkar till exempel tid? Studien bygger på tio intervjuer med fem föräldrar med barn födda 1980-1985 och fem föräldrarna med barn som är födda mellan 1995-2000. Vi har också fått förmånen att intervjua två akademiska utvecklingspsykologer för att få en professionell syn på föräldraskap.</p><p>Resultat visade både på individuella skillnader samt vissa skillnader mellan de båda grupperna till exempel är bristen på tid idag mera påtaglig, barn har mer aktiviteter som de ska skjutsas till samt att det finns en rädsla hos föräldrar som handlar mera om det man hör än hur det faktiskt är.</p></p>

<p>Att vara handledare idag är en naturlig del för sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Det läggs mer ansvar än tidigare på de handledande sjuksköterskorna när det gäller studentens kliniska utbildning. Brist på tid för att handleda studenten, har varit och är fortfarande ett dilemma i klinisk studenthandledning. Syftet med litteraturstudien var att belysa handledare, studenter och lärares sätt att se på klinisk studenthandledning samt om tid fanns för tillämpning. Litteraturstudien består av 16 artiklar som analyserades utifrån studiens syfte, vilket resulterade i tre kategorier som skildrar de inblandade parternas upplevelse av klinisk studenthandledning. Resultatet visar att upplevelsen av handledarrollen är för oklar och ostrukturerad och sjuksköterskorna upplever en tidsbrist i att handleda studenter. Lärarna upplever en konflikt i sin roll och studenterna ett dilemma med att applicera teoretisk kunskap till praktiskt färdighet. Slutsatsen är att en mer definierad och tydlig roll av handledaren ger sjuksköterskan stärkt yrkesidentitet och därmed en kvalitetssäkring för studenten i klinisk utbildning. Det är också absolut nödvändigt att avsätta mer tid för handledning, då det tar tid att lära. Fortsatt forskning behövs, för att klargöra och definiera teoretiska riktlinjer till praktisk tillämpning, som underlättar och möjliggör studenthandledning.</p>

<p>Syftet med denna C-uppsats var att belysa den personliga meningen och motivationsfaktorerna vilka kvinnor i vården upplever har hjälpt dem att vidmakthålla sin regelbundna motion. Två studier (Deci & Ryan, 1991; 2000) beskriver hur en person med en god uppbyggd inre motivation vidmakthåller motivationen för motion så länge som intresset finns. Dessa studier visade också att inre motivation ger en längre varaktighet av aktiviteten än yttre motivation (ibid.). Tre intervjuer genomfördes där data analyserades med tematisk analys kopplat till en hermeneutisk ansats. Resultaten visade motivationsfaktorer såsom att bli piggare, fysisk styrka samt att satsa på sig själv. Vår slutsats är att de inre motivationsfaktorerna är mer betydelsefulla och fler än de yttre motivationsfaktorerna. De inre motivationsfaktorerna är i högre grad kopplade till kvinnornas känslor och därigenom personliga mening, än de yttre motivationsfaktorerna.</p><p> </p>

<p>Syftet med studien har varit att försöka finna svar på frågeställningen: Hur uppfattar lärare sin profession utifrån tid och rum? Och vilka omständigheter är avgörande och ligger till grund för lärares utformning av sin undervisning samt vilka delar av arbetet behöver bearbetas för att läraryrket ska kunna nå en högre professionell nivå? Metoden som vi använt oss av för att försöka få svar på våra frågeställningar har varit kvalitativa intervjuer, som vilar på enhermeneutisk och fenomenologisk forskningsansats, där intervjufrågorna innehar en låg grad av standardisering och strukturering. För att studien ska belysas på bästa möjliga sätt så presenteras relevant litteratur och tidigare forskning inom området i studiens bakgrundskapitel. Resultatet som framkom genom intervjuerna tyder i stor utsträckning på att lärare känner sig stressade i det dagliga arbetet och att de är begränsade i sitt yrke utifrån den tid som är avsatt för arbetet. En viss uppgivenhet märks hos informanterna utifrån att det är så mycket de vill ta till vara på och utveckla, men att tiden inte räcker till. Det framkommer i intervjuerna att läraryrket medför en tung arbetsbörda där både raster och den egna fritiden emellanåt blir lidande. Tidsbristen för lärarna medför även att utförda arbetsuppgifter ibland inte blir av önskvärd kvalitet och lärarna menar att det kan förekomma bortprioriteringar av arbetsuppgifter till fördel för andra som just för stunden känns viktigare. Vidare så framkommer det i intervjuerna att informanterna vill arbeta med att försöka frambringa en större inblick i skolvärlden och lärares arbete, få till stånd en förändring i högskolor och universitets lärarutbildning, samt bättre möjligheter till kompetensutveckling, allt för att aktivt kunna professionalisera läraryrket i större utsträckning.</p>

<p>Syftet med denna studie är dels att undersöka hur stor andel av arbetstiden som sjuksköterskor, inom kommunala hälso- och sjukvården i Kalmar kommun, använder för kontakt med apoteken, dels att belysa hur sjuksköterskorna ser på kontakten med apoteken med avseende på dess omfattning och innehåll.</p><p>Kalmars kommunala sjuksköterskor förde under en vecka i februari 2009 tidsdagbok över sin apotekskontakt. I anslutning till detta utfördes även en enkätundersökning bland dessa sjuksköterskor.</p><p>Svarsfrekvensen var låg; 43 % av sjuksköterskorna deltog i enkätstudien och endast 19 % deltog i tidsstudien. Den genomsnittliga andelen arbetstid som ägnades åt apotekskontakt fastställdes till 4,6 ± 3,9 %. Enkätstudien visade på en del önskemål om förändring i såväl kontakten med apoteken som i de kommunala rutinerna. Förslag som lades fram av sjuksköterskorna för en minskning av kontakttiden med apoteken var bland annat att annan personal inom hälso- och sjukvården eller anhöriga till patienten gör apoteksärenden i stället för sjuksköterskorna, samt att apoteken ska införa en särskild kö för vårdpersonal och därmed minska kötiden.</p><p>Den låga svarsfrekvensen gör att inga statistiskt signifikanta slutsatser kan dras av studien och då i synnerhet inte av tidsstudien. Studien visar dock på stora variationer sjuksköterskorna emellan, i andel arbetstid som ägnas åt apotekskontakt. Validiteten och precisionen för denna variation är ej hög, delvis på grund av det låga deltagandet. Enkätundersökningen visade på problem som kan härröras till brist i kommunikationen mellan såväl sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal, som mellan sjuksköterskor och apotekspersonal. En förbättrad interprofessionell kommunikation skulle eventuellt kunna lösa denna problematik.</p>

No description available.

<p>Det här är en undersökning om holländares val att flytta till Värmland och att starta eget företag sett utifrån ett work-life balance perspektiv. De teorier som har använts är främst work-life balance teorin men även teorier som behandlar flexibilitet, arbete och att starta eget företag återfinns. Inom work-life balance går jag igenom hur olika typer av förändringar i samhället har påverkat och påverkar balansen mellan arbete och fritid. Det tas även upp olika typer av beslut och gensvar som individen kan ta och göra för att motverka obalansen, men dessa individuella beslut är på något sätt relaterade till andra, som till exempel, kommunens gensvar.</p><p>Jag har använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat nio respondenter i min undersökning. I analys och resultat kapitlet redogör jag för mina upptäckter utifrån den analys jag gjort av mina respondenters berättelser och kopplar det till de teorier jag använt mig av. I analysen återfinns tid och rum som huvudbegrepp men dessa två begrepp är relaterade till arbete, stress, fritid och familj. Det visar sig att deras val att flytta kan förklaras och förstås utifrån ett work-life balance perspektiv men inte bara på grund av tiden som faktor. Rummets betydelse var något nytt som framkom och var av stor vikt för mina respondenters syn på sitt nya liv här. </p>

Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka hur några elever i år 8 upplever tiden i skolan. Arbetet består av två delar; en litteraturstudie, samt en liten empirisk undersökning över elevernas upplevelser av tiden i skolan. Resultatet visar att eleverna kopplar samman sina upplevelser av tidens skiftande hastighet med känslor och värderingar. Tiden upplevs gå snabbt när tiden är fylld med meningsfulla aktiviteter, samt gå långsamt när något upplevs mindre meningsfullt eller tråkigt. Tidsorganisationen i skolan och skoldagen upplevs av de flesta eleverna som lång, tråkig och stressande. Eleverna efterlyser inflytande och tillgång till mer privat tid inom de temporala ramarna. Eleverna vill att deras tid i skolan ska vara meningsfull och rolig. Ett samarbete och en dialog elever och lärare emellan efterfrågas.

Jag vill i min studie belysa hur lärares arbetstid fördelas mellan de olika arbetsuppgifter en lärare har. Resultatet redovisas i form av tidsjämförelser mellan olika kategorier samt åsikter och uppfattningar som lärarna i min studie lämnat. Kategorierna är kvinnor/män, äldre/yngre och erfarna/oerfarna. Studien visar att det inte hänt så mycket sedan 1986, lärare har fortfarande omkring 35 % lektioner, 20 % för- och efterarbete samt 10 % konferens- och mötestid. Arbetet med den sociala biten i skolan upptar omkring 15 % och de resterande 20 procenten finns över till extra kringarbete. Dessa 20 procent motsvarar på ett ungefär lärarnas förtroendetid på 10 timmar per vecka. Studien visar även på att lärare verkar vara väl medvetna om hur de disponerar sin arbetstid även om vissa resultat kom att överraska deltagarna något. Lärarnas uppfattningar kan sammanfattas med att de generellt är i behov av mer tid till uppdatering av kunskaper, vill ha mer/mindre tid för socialt elevarbete, önskar fler lektionstillfällen samt mindre klasser. Många ansåg att APF-tiden skall användas mer till planering och efterarbete och mindre till konferenser och möten.

Det här är en undersökning om holländares val att flytta till Värmland och att starta eget företag sett utifrån ett work-life balance perspektiv. De teorier som har använts är främst work-life balance teorin men även teorier som behandlar flexibilitet, arbete och att starta eget företag återfinns. Inom work-life balance går jag igenom hur olika typer av förändringar i samhället har påverkat och påverkar balansen mellan arbete och fritid. Det tas även upp olika typer av beslut och gensvar som individen kan ta och göra för att motverka obalansen, men dessa individuella beslut är på något sätt relaterade till andra, som till exempel, kommunens gensvar. Jag har använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat nio respondenter i min undersökning. I analys och resultat kapitlet redogör jag för mina upptäckter utifrån den analys jag gjort av mina respondenters berättelser och kopplar det till de teorier jag använt mig av. I analysen återfinns tid och rum som huvudbegrepp men dessa två begrepp är relaterade till arbete, stress, fritid och familj. Det visar sig att deras val att flytta kan förklaras och förstås utifrån ett work-life balance perspektiv men inte bara på grund av tiden som faktor. Rummets betydelse var något nytt som framkom och var av stor vikt för mina respondenters syn på sitt nya liv här.