Detta examensarbete behandlar problematiken kring kränkningar från skolpersonal mot elever på tidig utvecklingsnivå, en särskilt utsatt elevgrupp. Bakgrunden bygger på de lagar och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, m.fl. som styr skolans arbete med kränkande behandling. Vidare används specialpedagogiska perspektiv samt kognitiva och socialstrukturalistiska teorier för att förklara begreppen känsla och empati. Syftet med studien är att bidra med kunskap om komplexiteten av kränkningar från skolpersonal mot elever på tidig utvecklingsnivå. Arbetet har två huvudsakliga frågeställningar:1.Hur kan kränkningar från personal mot elever i målgruppen förstås?2.Hur anser informanterna att man på de deltagande skolorna arbetar med kränkande behandling från skolpersonalen mot elever i målgruppen och hur kan detta arbete förstås utifrån det relationella perspektivet?Studien bygger på djupintervjuer med 10 representanter för skolpersonal. Resultatet redovisas och analyseras i tre steg: 1) En tematiserad genomgång av data utifrån intervjuns huvudfrågor (redovisning av intervjuer). 2) Kopplingar mellan fråge-ställningar, teori, bakgrund och resultat (analys). 3) Slutsatser, kritisk granskning samt praktiska tillämpningsmöjligheter och vidare forskningsförslag (diskussion).Studiens resultat avspeglar svårigheten att definiera kränkande behandling liksom komplexiteten med att förstå om skolpersonalen har kränkt en elev på tidig utvecklingsnivå. Svårigheterna identifieras både i individ-, grupp- och i organisatorisk nivå. Enligt informanterna sker både verbala, psykosociala och fysiska kränkningar i deras verksamheter. Många av informanterna anser att det är omöjligt eller svårt att i vissa situationer inte kränka. Avslutningsvis diskuteras hur skolorna successivt skulle kunna bli bättre på att hitta alternativa hantera kränkningar samt förebygga situationer där kränkningar lätt kan uppstå. / Title: The Complexity of Degrading Treatment: Degrading of Pupils with Severe Learning Disabilities from a Personnel Perspective.This thesis presents a discussion on the problem of degrading treatment by school staff against pupils with severe learning disabilities, who are a particularly vulnerable group of pupils. The background of this study is based on the laws and agreements governing the school’s work to prevent degrading treatment as well as handling degrading treatment when it occurs. Further, the concepts of emotion and empathy are explained by special educational perspectives as well as cognitive and social -structural theories. This study aims to contribute to knowledge about the complexity of degrading by teachers against pupils with severe learning disability and has two main questions: 1.How can violations by staff towards pupils in the target be understood? 2.How do the participating schools, according to the informants, work and handle degrading acts by staff towards pupils in the target group and how do these strategies can be understood from the relational perspective?The study is based on in-depth interviews with 10 school staff. The result is reported and analyzed in the three following steps: 1) A review of interview data sorted by the main subjects (the reporting of interviews) 2) Links between the research questions, theory, the background and the result (the analysis). 3) Conclusions, a critical review of the study and a presentation of practical application opportunities as well as suggestions for further research (the discussion).The study's results reflect the difficulty of defining degrading treatment as well as the complexity in interpreting degrading treatment by school staff against students with learning disabilities. The difficulties are identified in both individual, group, organizational and society wide level. According to the experience of the interviewed informants, verbal, psychological and physical abuse takes place in their occupation. Many of the informants believe that it is impossible or difficult in some cases not to degrade. Finally, gives suggestions on how schools could gradually get better at finding alternative solutions to the degrading treatment and prevent situations where degrading treatment can easily occur.

AbstractMalmö högskolaLärande och samhälleSkolutveckling och ledarskapSpeciallärarprogrammetMaria Carlsson (2013) Före Bornholmsmodellen – en läsutvecklingsmodell för alla? (Före Bornholmsmodellen – a reading development model for all?).ProblemområdeDen rådande normen har sedan länge varit att man inte ska lära barn att läsa och skriva så tidigt. Forskning pekar dock på att barn är som mest påverkbara för språklig stimulans under sina första år, och det innebär att förskolans insatser är betydelsefulla för deras kommande språk-, tal- och skriftspråksutveckling. Många forskare menar att en medveten språklig stimulans i förskolan kan till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Dock poängteras det att en hög lärarkompetens är den mest betydelsefulla beståndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla barns läs- och skrivförmåga och förhindra att läs- och skrivproblem uppstår.SyfteJag har undersökt hur pedagogerna i 5 rektorsområden i en sydsvensk kommun arbetar med läsutvecklingsmodellen Före Bornholmsmodellen i förskolan. Syftet har varit att ta reda på hur de använder sig av modellen, vilka kunskaper de har om teorin bakom modellen, samt om de får med sig alla barn i arbetet med läsutvecklingsmodellen.Teoretisk ramJag har utgått från läsning ur ett sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv samt belyst den syntetiska läsinlärningsteorin.MetodSom metod har jag använt mig av enkäter, detta för att nå en större urvalsgrupp. Några av förskolorna ligger utanför staden, andra ligger i centrum eller i utkanten av staden. Jag har medvetet valt så olika upptagningsområden, detta för att ge en bredd åt underökningen och öka reliabiliteten.Resultat med analysResultaten visar på att majoriteten använder sig av modellen varje dag eller ett par gånger i veckan. Det finns ett samband mellan hur ofta pedagogerna använder sig av modellen och vad de har för kunskaper om teorin bakom den. Ett stort antal av pedagogerna har låga eller inga kunskaper alls om Före Bornholmsmodellen, teorin bakom den samt olika läsutvecklingsteorier. Detta i kombination med att en hög andel av respondenterna får utbildning i läs- och skrivutveckling mer sällan än en gång om året gör att jag drar slutsatsen att pedagogerna behöver mer utbildning i tidig läs- och skrivutveckling. Det framkommer av resultatet att pedagogerna i stor utsträckning får med sig alla barn i arbetet med Före Bornholmsmodellen. Orsaken till att de inte får med sig barnen anses vara annat än sen språkutveckling hos barnen eller en flerspråkig bakgrund.KonklusionUtbildning inom läs- och skrivutveckling sker för de flesta mer sällan än en gång per år. Detta kan tyckas anmärkningsvärt då man ålägger en hel kommun att arbeta med ett specifikt läsutvecklingsmaterial. Vikten av en hög lärarkompetens tycks inte prioriteras. Då forskning pekar på att tidig fonologisk träning kan förebygga senare läs- och skrivsvårigheter finns det enligt mig all anledning att satsa på hög lärarkompetens om barns språk-, läs- och skrivutveckling.ImplementeringUr ett specialpedagogiskt synsätt är Före Bornholmsmodellen intressant. Metoden tillhör den syntetiska läsinlärningsmetoden. Denna metod har visat sig vara att föredra hos de barn som har en långsam läsinlärning eller hos dem som befaras få läs- och skrivproblem. Dessa barn är i behov den tydliga struktur som modellen förespråkar.

Bakgrund: För att undvika stora åldersskillnader inom idrottsföreningar och skolklasser, delas barn och ungdomar in i grupper baserat på kronologisk ålder. Trots att syftet med detta är att skapa lika och rättvisa villkor så kan det skilja upp till 12 månader i kronologisk ålder mellan individer, och ännu mer i biologisk ålder. Då individer födda tidigt på året har en större sannolikhet att ligga längre fram i sin biologiska utveckling kommer de erhålla fördelar i form av bland annat högre nivåer av styrka, snabbhet och kroppslängd, vilket i sin tur medför att de ses som mer talangfulla. Detta kallas för den relativa ålderseffekten (RAE) och får konsekvensen att individer födda sent på året har en lägre sannolikhet att fortsätta sina idrottskarriärer som seniorer.Metod: Denna studie jämförde RAE inom länder i Nordamerika, Europa samt Afrika. Undersökta idrotter var friidrott (N = 878) och fotboll (N = 266). Året delades upp i tredjedelar (tertiler: T1, T2, T3) inom alla världsdelar och sporter. Chi-två-test genomfördes på originaldatan och ANOVA-analyser gjordes efter genomförd Bootstrap.Resultat: Alla undersökta världsdelar samt idrotter uppvisade en signifikant RAE. Fördelningen mellan tertilerna såg olika ut beroende på världsdel och idrott, där Nordamerika hade den minst skeva fördelningen inom båda idrotterna medan Afrika uppvisade den största skillnaden mellan tertilerna i båda idrotter samt en omvänd RAE inom friidrott. Totalt fyra av sex undersökta grupper hade störst andel födda i T1.Konklusion: En traditionell RAE kan tydligt ses inom fotboll i Europa och Nordamerika, samt att kronologisk åldersindelning ses vara vanligt förekommande inom fotboll. Då friidrotten uppvisade en omvänd eller icke-linjär RAE, kan inga tydliga slutsatser dras gällande orsaken bakom detta. / Background: To avoid large age differences within sports clubs and school classes, children and youths are divided into groups based on chronological age. Although the purpose of this is to create equal and fair conditions, it can differ up to 12 months in chronological age between individuals, and even more in biological age. As individuals born early in the year are more likely to be late in their biological development, they will receive benefits such as higher levels of strength, speed and body length, which result in them being seen as more talented. This is called the relative age effect (RAE) and has the consequence that individuals born late in the year have a lower likelihood of continuing their careers as senior players.Method: This study compared RAE within countries of North America, Europe and Africa. Sports examined were athletics (N = 878) and football (N = 266). The year was divided into thirds (tertiles: T1, T2, T3) in all continents and sports. Chi-squared tests were performed on the original data and ANOVA-analyzes following the bootstrap.Results: All compared continents and sports showed a significant RAE. The distribution between the tertiles looked different depending on the continent and sport, where North America had the least skewed distribution in both sports while Africa showed the largest difference between tertiles in both sports and a reverse RAE in athletics. A total of four out of the six examined groups exhibited the largest proportion born in T1.Conclusion: A traditional RAE can be seen in football in Europe and North America, and chronological age division is common in football. As athletics showed a reversed or non-linear RAE, no conclusions can be drawn as to the cause behind this.

Inledning Kommunikation är en viktig del av det sociala samspelet. Att kunna hantera skriven text, både som konsument – genom läsning och producent – genom skrivning, ger oss möjlighet att ta till sig ny kunskap och utföra rättigheter som varje enskild människa har i ett demokratiskt samhälle. Den tidiga utveckling i läsning och skrivning (tidig litteracitet) börjar redan vid barns födseln och sker under de tidiga levnadsåren. Förskolans roll är avgörande för att utbilda barnen till läsande och skrivande medborgare. I denna studie beskrivs hur förskollärarna arbetar kring barns tidiga litteracitet och vilka arbetssätt framgår i undervisningen kring detta. Syfte Syftet med den här studie är att undersöka hur förskollärarna beskriver undervisning kring barns tidiga läs- och skrivutveckling i förskolan när det gäller barn mellan tre och fem år. Metod För att samla data till studien har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer som teknik. I intervjuerna har fem förskollärare deltagits. Samtliga arbetar i olika barngrupper med äldre barn i åldern mellan tre och fem år. Resultat Resultatet i studien visar att undervisning i tidig litteracitet sker vid sidan om till andra projekt i förskolan. Läs- och skrivutveckling ses som en vardaglig del av förskolans utbildning och finns inom flera olika undervisningssituationer. Vissa förskollärare tycker att skriv- och läsinlärning tillhör skolundervisning. I förskolan är barns intresse för skriftspråk en utgångspunkt till stödjande aktiviteter för att utveckla tidig litteracitet. I resultatet syns att arbete med böcker och högläsning är det mest återkommande situationer i undervisningen. Läsaktiviteter är upprepande medan skrivaktiviteter marginaliseras. De fysiska lärmiljöerna innehåller mycket material i form av böcker eller bokstavsymboler för att inspirera och utveckla barns intresse för texter. Användning av digitala verktyg framkommer på ett begränsat sätt. Undervisning i tidig litteracitet sker oftast på grundnivå i spontana lekfulla aktiviteter. Planering av innehållet och förberedelse kring materialet saknas under flera moment och är otillräckligt. En tydlig del av resultatet är att förskollärarna saknar en bredare kunskap och får sällan fortbildning kring barns läs- och skrivprocesser trots att de själva skulle vilja arbeta med det utvecklingsområde på en mer avancerad nivå.

Bakgrund: I Sverige och globalt ses en ökning av patienter som önskar att vårdas och dö i hemmet. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan saknar ordentligt stöd och förutsättningar för att tillhandahålla palliativ vård av hög kvalitet till patient och närstående i hemsjukvården. Närstående hade förväntningar på sig från hemsjukvården att ta en central roll av vården i hemmet. När den palliativa vården integrerades för sent i vårdförloppet ställdes det stora krav på närståendes delaktighet i hemsjukvården.  Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av tidig integrerad palliativ vård i hemsjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie inspirerad av en metasyntes. Resultatartiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo varav 14 kvalitativa artiklar analyserades utifrån en inspiration av en metaetnografi. Kvalitetsgranskning genomfördes utifrån Critical, Appraisal, Skills, Programme, CASP. I dataanalysen framkom sex teman till resultatet. Resultat: Resultatet visade att närstående upplevde behov av ett fungerande partnerskap, vårdteamets tillgänglighet och en tydlig kommunikation med vårdteamet. När detta fungerade väl upplevde närstående en trygg och säker palliativ vård i hemmet. Slutsats: En tidig integrerad palliativ vård framkom som en viktig del i att kunna utforma vården efter närståendes behov. Genom att vårdteamet och närstående lärde känna varandra kunde en djupare relation utvecklas över tid. En djupare relation visade sig vara en förutsättning för att närstående skulle uppleva att deras behov blev tillgodosedda. / Background: In Sweden and globally, there is an increase in patients who wish to be cared for and die at home. Relatives had expectations from home health care to take a central role in care at home. When palliative care was integrated too late in the care process, the great demand was placed on the participation of relatives in home health care. Aim: To describe family caregivers experiences of early integrated palliative care in home care. Method: A systematic literature review inspired by a metasynthesis. Result articles were searched in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo, of which 14 qualitative articles were analyzed based on an inspiration from a metaethnography. Study quality apprasial was carried out based on Critical, Appraisal, Skills, Programme, CASP. In the data analysis, six themes emerged from the result. Result: The results showed that family caregivers experienced the need for a functioning partnership, the accessibility of the care team and a clear communication with the care team. When this worked well, family caregivers experienced safe and secure palliative care at home. Conclusion: Early integrated palliative care emerged as an important part of being able to design care according to the needs of family caregivers. By getting to know each other by the care team and family caregivers, a deeper relationship could develop over time. A deeper relationship proved to be a prerequisite for family caregivers to feel that their needs were met.

Sofia Elgström och Josefine Eriksson (2023). Synsätt på skrivande: En undersökning av skrivuppgifter i läromedel för förskoleklass och årskurs 1–3. Svenska, självständigt arbete i svenska, grundnivå 15 högskolepoäng, inriktning F–3, hösttermin 2023. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Vår uppsats har analyserat skrivuppgifter i läromedlet Livet i Bokstavslandet (2015, 2016, 2017 och 2018), för fyra olika årskurser: förskoleklass till årskurs 3. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om de möjligheter som läromedel riktade mot de tidiga skolåren erbjuder i arbetet med att utveckla elevers skrivande. För att få syn på vilka möjligheter läromedlen erbjuder kommer uppsatsen att analysera synsätt på skrivande samt hur dessa är fördelade på de olika arbetsböckerna. Analysen utgår från Ivanič (2004) ramverk över olika skrivdiskurser genom en kvalitativ-, och kvantitativ metod. Resultatet visar att alla Ivanič (2004) diskurser förekommer förutom den sociopolitiska diskursen. Det visar också att skrivdiskurserna: färdighet-, genre-, och kreativitet i helhet är mer dominerande än andra. Processdiskursen och diskursen om sociala praktiker kommer endast till uttryck i ett fåtal skrivuppgifter, och dessa återfinns endast i arbetsböckerna för årskurs 2 och 3.

Syftet med denna undersökning är att analysera det nivåbaserade läromedlet Den magiska kulan som är avsett för årskurs ett. Undersökningen bygger på en analys av progression mellan och inom de olika nivåerna och har fokus på läsbarhetsfaktorerna antal ord, meningar, långa ord samt rytm. Relationen mellan de olika läsbarhetsfaktorerna har också analyserats. Antal ord, meningar och långa ord beräknas genom läsbarhetformeln ”lix”. För att undersöka rytmen analyseras variation i meningslängd samt presenteras en hypotes om syntaktiska enheter. Resultatet visar att det sker en progression av läsbarhetsfaktorerna. Däremot visar resultatet att nivå A är mest lättläst utifrån textmängd och att nivå C är mest lättläst utifrån rytmen. Trots att rytmen är tydligast i nivå C betyder inte det att texter ur nivå C är mest lämpliga för en elev i sin tidiga läsutveckling. Resultatet visar även att läsbarhetsfaktorerna påverkar varandra. Undersökningen av hypotesen visar att de finns en viss korrelation mellan syntaktiska enheter och pauser i läsning. Däremot förekommer inte pauser mellan alla satser. Slutsatsen är att när lärare bedömer lämpliga läromedel, behöver de ta hänsyn till hur läsbarhetsfaktorer förhåller sig till elevernas läsutvecklingsnivå. För vidare forskning föreslås omprövning av läsbarhetsfaktorer i större omfattning eller en observationsstudie av elever där olika aspekter av denna undersökning står i centrum.

Skolan har i uppdrag att lära alla elever att läsa och skriva för att på så vis nå framgång i samhället. Med försämrade resultat i både PIRLS och PISA råder det inga tvivel om att man behöver satsa mer på läsningen i den svenska skolan.  Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga vad forskning säger om den tidiga läsundervisningen i svensk skola samt att undersöka vilka faktorer som anses vara framgångsrika enligt forskningen. Med hjälp av sökord och urvalskriterier kunde vi finna 14 artiklar i olika databaser. Vi har valt att avgränsa forskningen geografiskt till Sverige samt åldersmässigt till lågstadiet. Avgränsningar har också varit peer reviewed eller refereegranskad forskning publicerad efter år 2008.   Syftena i de olika artiklarna var att undersöka elevers kunskaper inom läsning eller undersöka lärares perspektiv på läsundervisningen. De inkluderade artiklarna delas in i kvantitativa studier och kvalitativa studier där uppdelningen blev relativt jämn. Artiklarna kartlades i de två kategorierna utifrån studiernas syften, metoder, urval samt resultat. I studierna med kvantitativa metoder var resultatet att elevers läsförmåga kan utvecklas med hjälp av interventioner. De kvalitativa studierna redovisar lärares syn på vad som krävs för att elever ska lyckas med sin läsning. Utifrån kartläggningen av artiklarna gjordes en fördjupad analys utifrån temat ”framgångsfaktorer i läsundervisningen” där framgångsfaktorerna är variation, anpassning och kontextuella faktorer.   De didaktiska implikationerna lyfts i diskussionskapitlet. I vår kommande yrkesroll som lärare är krävs förmåga att anpassa och variera läsundervisningen för att på så vis kunna stötta samtliga elever i deras läsutveckling. De kontextuella faktorerna såsom goda relationer och social trygghet behöver också tas i beaktande.

Bakgrund: Vården före, under och efter graviditet skiljer sig mellan de olika regionerna i Sverige. Kontinuitet spelar en stor roll både för kvinnans och familjens upplevelse men även för det medicinska utfallet. Vårdkedjan brister ofta i den postnatala vården och därmed brister även kontinuiteten, detta trots att de första två postnatala veckorna anses som de mest kritiska.Rekommendationer angående den postnatala perioden har lyfts fram att målet är att alla kvinnor ska erhålla en säker vård och känna trygghet.  Syfte: Syftet var att beskriva känsla av trygghet bland kvinnor som gått på tidig hemgång från förlossning/BB där BB-vård i hemmet inte erbjuds. Metod: Webbaserad tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Deskriptiv och analytisk statistik har tagits fram genom SPSS.  Resultat: I studiens resultat (N=31) framkom det att majoriteten av kvinnorna kände trygghet i samband med tidig hemgång från förlossning/BB. Känslan av trygghet ökade om kvinnan själv valt att gå på tidig hemgång (p=0.002). Kvinnor vars partner var delaktiga genererade även en känsla av trygghet i hemmet (p=0.016).  Slutsats: Studien visade att om kvinnorna skulle känna trygghet vid tillfället för tidig hemgång behövde beslutet vara kvinnans egna. Partnern hade en stor betydelse för att kvinnorna skulle ha en känsla av trygghet i hemmet efter tidig hemgång.

Bakgrund: Höftfrakturer hos äldre är ett vanligt hälsoproblem i Sverige och runt om i världen, vilket i många fall kan resultera i svåra komplikationer som i sin tur innebär längre sjukhusvistelser. Tidig mobilisering efter höftfrakturkirurgi är viktigt för en förbättrad återhämtning samt för att förebygga komplikationer. Rehabilitering syftar till att återställa den tidigare rörelseförmågan, men många patienter uppnår inte samma fullständiga aktivitetsnivå som de hade innan frakturen. Tidig mobilisering är en nyckelfaktor för att förbättra rehabiliteringen hos äldre patienter med höftfrakturer. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar tidig mobilisering efter en höftfraktur hos äldre patienter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, baserad på nio vetenskapliga artiklar som valdes ut och granskades. Resultat: Tre kategorier identifierades, Begränsningar hos patienten, Drivkraft och rädslor samt Personalrelaterade faktorer. De främsta faktorerna som hindrar den tidiga mobiliseringen är kognitiv funktionsnedsättning, samtidiga ohälsotillstånd, rädslor och personalens förutfattade meningar. Patientdrivkrafter såsom motivation samt stöd och uppmuntran från personalen är fynd som bidrar till en framgångsrik mobilisering. Konklusion: Personal inom vården behöver tydliga riktlinjer och kunskap om tidig mobilisering efter höftfraktur, mer forskning kring sjuksköterskans roll vid tidig mobilisering behövs. / Background: Hip fractures in the elderly are a common health problem in Sweden and around the world, which in many cases can result in severe complications, which mean more extended hospital stays. Early mobilization after hip fracture surgery is essential for improving recovery and preventing complications. Rehabilitation aims to restore the patient’s previous mobility, but many patients do not achieve their whole pre-fracture activity level. Mobilization is crucial to improving rehabilitation for elderly patients with hip fractures. Aim: The aim was to investigate factors that influencing early mobilization after a hip fracture in elderly patients. Method: The study was conducted as a general literature study and nine articles were selected and reviewed. Results: Three categories were identified, Patient limitations, Drive and fears and Staff-related factors. The main factors preventing early mobilization are cognitive impairment, co-existing health conditions, fears and staff preconceptions. Patients’ drive such as motivation and support and encouragement from staff, are findings that contribute to successful mobilization. Conclusion: Healthcare professionals need clear guidelines and knowledge about early mobilization after hip fracture, and more research on the role of nurses in early mobilization is needed.