My essay begins with a story in which I portray different communicative situations at the preschool unit Myran. The children in my story are at an early stage of development and they all suffer from multiple disabilities which inhibit their ways of communicating. Through my story, I describe how I perceive different communication dilemmas in my work place. A difficulty I cover in my essay is how the educator knows if he or she has interpreted a child correctly when it does not have a verbal communication and therefore is completely dependent on the educators’ interpretations of its communication efforts. The purpose of my essay is to demonstrate the educator´s role in communication, and I want to highlight how children with multiple disabilities communicate. I also want to investigate how important communication is in a child´s learning process. The question I ask myself is how the communication between an educator and a multiply disabled child looks like and also what nature of communication is. The method I use is the essay form where my reflection takes up a large part. In my reflection I start from my experience-based story and by making use of literature addressing various theories of communication, I arrive at the conclusion that the educator has a decisive role for developing a child´s communication skill.

I byggbranschen idag är det vanligt att upphandling av installationsentreprenader oftast sker vid produktionsskedet. Denna typ av upphandling har av installatörer ansetts vara sen då det oftast medför sämre möjlighet till god planering för installationsentreprenaden där bristerna leder till ändrings- och tilläggsarbeten. Problemet är inte endast vid upphandlingen utan detta påverkar hela byggprocessen då det finns kopplingar mellan de olika komponenterna i byggprocessen. Även tidigare studier har uppmärksammat brister i samarbetet mellan de olika aktörerna i processen. Beställare och entreprenörer har varit i fokus i dessa arbeten och eftersom byggbranschen är stor och komplex är det förståeligt att de som är längre ner i hierarkin får lägre prioritet. Detta gör att det här examensarbetet blir viktig då det idag inte görs många undersökningar ur installatörers synvinkel. Examensarbetet bygger på en förfrågan från VVS Företagens och Isoleringsfirmornas Förening, om att undersöka hur tidig och sen upphandling av installationsentreprenad påverkar faktorerna planering, lönsamhet, kvalitet, arbetsmiljö och arbetsklimat. I denna studie undersöktes två företag; ÖPE Isolering och Imtech VS-teknik, där ett par utvalda projekt från respektive företag studerades med hjälp av ansvarig projektledare/arbetsledare. Syftet med examensarbetet var att ur installationsentreprenörers synvinkel undersöka hur olika byggprojekt påverkas vid sen upphandling jämfört med projekt där de upphandlades i tidigt skede. Effekterna av sen respektive tidig upphandling har avgränsats till just dessa fem nämnda faktorerna för att under tiden som finns tillgänglig få en så bra bild av projekten som möjligt. Det svar som resultatet pekar emot är att generellt sett blir det mesta bättre då installatörerna upphandlas tidigare. Förhoppningsvis kommer beställare i framtiden att inse nyttan i att upphandla underentreprenörer tidigare, vilket troligtvis skulle medföra mycket bättre arbetsförhållanden både för byggare och installatörer.

The aim of the present thesis was to examine the cognitive and language profile in children with poor reading comprehension using a longitudinal perspective. Even though comprehension skills are closely connected to educational success, comprehension deficits in children have been neglected in reading research. Understanding factors underlying reading is important as it improves possibilities of early identification of children at risk of developing reading problems. In addition, targeted interventions may prevent or reduce future problems. Descriptions of the cognitive and language profile in children with different types of reading problems from an early age and over time is an important first step. The three studies included in this thesis have been conducted using data from the International Longitudinal Twin Study (ILTS). In the ILTS, parallel data have been collected in the US, Australia, Sweden and Norway. Altogether, more than 1000 twin pairs have been examined between the ages 5 and 15 years using well known predictors of reading, along with decoding, spelling, reading comprehension and oral language measures. In the three studies, the Simple View of Reading has been used as a theoretical framework and children who exhibited different kinds of comprehension related difficulties have been identified at different ages. The studies include both retrospective and prospective analyses. The results across studies indicated a robust oral language deficit in all subtypes displaying comprehension problems. The oral language deficit was widespread and included vocabulary, grammar and verbal memory. In addition, the oral language deficit was manifested as compromised phonological awareness and print knowledge prior to reading instruction. Reading comprehension deficits were late emerging across studies in children with comprehension difficulties. / Syftet med avhandlingen har varit att undersöka den kognitiva och språkliga profilen hos barn med läsförståelseproblem i ett longitudinellt perspektiv. Förståelserelaterade problem är eftersatt del av läsforskningen, trots att denna typ av svårigheter har visat sig få stora konsekvenser för fortsatt framgång i skolan. Att förstå underliggande faktorer när det gäller läsning är viktigt för att kunna identifiera barn tidigt i utvecklingen och anpassa undervisningen efter deras behov. Att beskriva barnens kognitiva och språkliga profil från tidig ålder och över tid är ett viktigt första steg i detta arbete. De tre studierna som ingår i avhandlingen har baserats på data från the International Longitudinal Twin Study (ILTS). I projektet har data samlats in i USA, Australien, Sverige och Norge. Sammanlagt har mer än 1000 tvillingpar testas vid upprepade tillfällen i åldersspannet 5 till 15 år. Testmaterialet innefattar ett stort batteri av språkliga och kognitiva tester, samt tester i läsning och stavning. Med utgångspunk i the Simple View of Reading har grupper av barn med olika typer av förståelseproblem identifierats vid olika tidpunkter i utvecklingen. Studierna innehåller både retrospektiva och prospektiva analyser. Resultaten visar en tydligt bred språklig nedsättning hos barnen med förståelserelaterade problem som visar sig tydligt i mätningar av ordförråd, grammatik och verbalt minne. Problemen är stabila över tid och visar sig tidigt i utvecklingen även som fonologiska svårigheter. Svag språklig profil påverkar inte läsförståelse förrän barnen gått i skolan ett antal år.

Early extubation of cardiac surgery patients has become increasingly important. The assessment of the patient before an early extubation is crucial and the intensive care nurses (ICU nurses) in this estimation is there for very important. The aim of this study was to examine critical care nurses' knowledge of early extubation, and what view ICU nurse has about factors that affect the time to extubation of cardiac surgery patients. A quantitative approach with descriptive and comparative design was used. Selection was all ICU nurses at a thoracic intensive care unit who were clinically active in patient care. The study showed that ICU nurses had good knowledge of why an early extubation was essential. However, the knowledge about the unit’s extubation criteria was low. ICU nurses felt that the criteria for the cardiac surgery patients on the unit was adequate. The time target of 90 minutes was reasonable. No relationship existed between professional experience and knowledge of the extubation criteria or between knowledge of the criteria and need of support from colleagues in early extubation of the cardiac surgery patients. The ICU nurses considered themselves familiar with the unit’s extubation criteria but the knowledge of them was low and the majority was working according to their own criteria. The units criteria was not sufficiently visible in the unit and could contributed to the low level of knowledge and contribute to that the majority of the ICU nurses was working according to their own criteria. / Tidig extubering av hjärtkirurgipatienter har blivit allt mer viktigt, en åtgärd där intensivvårdssjuksköterskan har en viktig roll i dennes bedömning av patienten. Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans kunskap om tidig extubering samt vilken syn intensivvårdssjuksköterskan har på faktorer som påverkar tiden till extubering av hjärtkirurgipatienter. Studien har en kvantitativ ansats med deskriptiv och jämförande design. Metoden som användes var en enkätundersökning. Urvalet var alla intensivvårdssjuksköterskor på en thoraxintensivvårdsavdelning som var kliniskt verksamma i patientvården. Studien visade att intensivvårdssjuksköterskor hade bra kunskap om varför en tidig extubering eftersträvas. Däremot var kunskapen låg om avdelningens extuberingskriterier. Intensivvårds-sjuksköterskorna ansåg att kriterierna för hjärtkirurgipatienterna på avdelningen var tillräck-liga och att tidsmålet på 90 minuter var rimligt. Studien visade att inget samband fanns mellan yrkeserfarenhet och kunskap om extuberingskriterierna eller mellan kunskap om kriterierna och behov av stöd av kollegor vid tidig extubering av hjärtkirurgipatienter. Intensivvårdssjuksköterskorna ansåg sig känna till avdelningens extuberingskriterier men kunskapen om avdelningens extuberingskriterier var låg och majoriteten arbetar enligt sina egna kriterier. Avdelningens extuberingskriterier var inte tillräckligt synliga på avdelningen vilket kan bidra till den låga kunskapen och bidra till att majoriteten arbetade efter egna kriterier.

BAKGRUND: Betydelsen av tidig mobilisering har genom åren blivit allt mer uppmärksammat, då det visat sig ha positiva effekter både för patienten och samhället. Trots de många fördelarna med tidig mobilisering mobiliseras inte intensivvårdspatienter i den utsträckning de har möjlighet till. SYFTE: Att studera intensivvårdspersonalens upplevelser av faktorer som påverkar tidig mobilisering av intensivvårdspatienter. METOD: Denna studie är gjord med en kvalitativ ansats. Fokusgruppsintervjuer med en semistrukturerad intervjuguide har använts. Fokusgruppsintervjuerna har skett på ett sjukhus i Sverige vid två olika tillfällen och involverat totalt två läkare, fyra sjuksköterskor och fyra undersköterskor. Datainsamlingen har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys beskriven av Bengtsson (2016). RESULTAT: Data resulterade i fem kategorier som innefattade; Definiera och initiera tidig mobilisering, Organisatoriska förutsättningar, Rädsla för komplikationer, Patientrelaterade förutsättningar och Teamsamverkan och ansvarsfördelningar. Resultatet visar på en progression av medvetenheten kring tidig mobilisering hos studiedeltagarna vilket belyser vikten av reflektion. SLUTSATS: Tidig mobilisering av intensivvårdspatienter är i dagsläget inte prioriterat i det dagliga omvårdnadsarbetet men ses ändå som en självklar del av omvårdnaden. Teamarbetet är bristande vilket delvis förklaras av otydlig ansvarsfördelning. Detta ansvar bör tas av specialistsjuksköterskan. Mer forskning behövs på området där definitionen av tidig mobilisering bör prioriteras för att få överförbara resultat och validerade hjälpmedel.

No description available.

Bakgrund: Barnmorskor har en viktig roll i att informera, stötta och vägleda kvinnan genom graviditet, förlossning och eftervården. Det vanligaste är att kvinnorna föder sitt barn på sjukhuset och därefter vårdas på BB för att bland annat få hjälp med amning och eftervård. Vårdtiden har idag förkortats och eftervården sker ofta via vårdformen ”tidig hemgång”, vilket upplevs olika av kvinnorna. Upplevelser av tidig hemgång efter förlossningen är av intresse för barnmorskor för att öka kännedomen av fenomenet. Syfte: Att beskriva förstagångsmammors upplevelser av stöd från BB relaterat till tidig hemgång efter barnets födelse. Metod: En kvalitativ metod användes med induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys. 15 förstagångsmammor fick svara på öppna frågor i en enkät. Resultat: Resultatet presenteras i löpande text utifrån ett tema och tre kategorier som framkommit. Resultatet visa att förstagångsmammorna önskar tydlig information och behöver olika mycket och olika typer av stöd som i sig genererar i trygghet. Förstagångsmammor upplever olika känslor vid tidig hemgång så som oro, stress, lugn och nervositet. Konklusion: Det är viktigt med tydlig information om vad tidig hemgång innebär. Informationen ges med fördel redan tidigt under graviditeten. Barnmorskornas stöd och tillgänglighet på BB är av stor vikt för förstagångsmammorna. Individanpassad vård är viktig. / Background: Midwives have an important role informing, supporting and guiding the woman through pregnancy, childbirth and postnatal care. Most common is that the woman is giving birth to her child at the hospital and go for continue care at the maternity hospital for help with breastfeeding and postnatal care. Maternity hospital time is shortened and the postnatal care are often given thru the form of care “early discharge”. Mothers´ feelings in relation to early hospital discharge differs. There is a lack of knowledge about mother’s feelings in relation to early hospital discharge. Therefore, more research is needed experience of womens feelings of early discharge after childbirth is important for the midwives for the knowledge of the phenomenon. Purpose: The aim of this study was to investigate first-time mothers´ experiences of support from maternity ward related to early hospital discharge after childbirth. Method: A qualitative method with inductive approach and qualitative content analysis was used. 15 first-time mothers answered a questionnaire after birth and hospital discharge. Result: The result is presented in continuous text based on a theme and three categories that have emerged. The results shows that first-time mothers´ want clear information and that they have different need of support for the feeling of safety. Feelings related to early discharge that first-time mothers´ experience are worry, stress, calm and nervousness. Conclusion: It is important to give clear information about what early hostpital discharge means. The information is advantageously given early during pregnancy. The availability of support from midwives is important for first-time mothers. Individualized care is therefore of importance.

An osteological study on human skeletal remains from Maassara in Egypt. The goal of the study was to get a good picture of the health of the individuals buried in the graves at Maassara. The study was combined of nine individuals. Two from the Early Dynastic period and six individuals from the Old Kingdom. All the adult individuals have some form of pathological change. Most pathological changes are in the spine. Most pathological changes were age-related. Some of the individuals were very poorly kept and the bones were very fragile.

The overall aim of this study is to analyze and describe the reading of a group of pupils in a preschool class and grade 1 and to search for links between preschool language and cognitive skills and early literacy development. A total of 49 pupils participated in the study and their literacy development was analyzed over two consecutive years in preschool class and grade 1, partly by teacher evaluations and partly by reading tests. In the autumn term of the preschool class the pupils’ phono­logical awareness, letter knowledge, impressive and expressive voca­bulary, short-term memory and syntactic skills were tested. The main aim was to examine how these skills predicted reading in preschool class and grade 1. Single correlation analyses revealed that phonological awareness, letter knowledge, short-term memory and syntactic skills were sig­nificantly related to literacy development, whereas these patterns of prediction were not found regarding verbal skills. When analyzing the unique contribution of every single predictor to explain variations in reading ability, phonological awareness gives a specific additional contribution to reading abili­ty in preschool class, whereas letter knowledge gives an addi­tion­al contribution both in preschool class and grade 1. These patterns of prediction were not found regarding more general verbal skills or memory.  When prior reading ability is also taken into consideration, the prediction of the analyzed preschool skills declines and it is mainly the prior reading ability that is significantly related to literacy deve­lopment. This study indicates the importance of success in early literacy development. To make this possible for all students the teachers must be able to identify the developmental stage to build upon. An impor­tant conclusion is that reading education must rely on a solid theoreti­cal basis and the use of a diagnostic approach.

Book reading with children has long been advocated as an important activity for parents. An aspect of this that has not been studied to the same extent, is the importance of the way in which reading is done. Educating parents in this matter in the home environment allows an intervention to begin as early as possible and can also increase children's development of communication and interaction. The purpose of this study is to investigate whether video modeling of communicative strategies in interactive shared book reading in the home environment is a working intervention method for changing parents' ways of reading a book with their young children. This is done by way of investigating whether the use of a video has any effects on the communicative strategies of the parents and on the communicative activity and ability of the young child, in an intervention study with Single Subject Research Design. An instructional video was designed for the purpose of the study containing various communicative strategies for reading with young children. Then, two parent’s ways of reading books with their young children before, during and after intervention with the instructional video was studied. The result of the study indicates that the parents utilized the communicative strategies learned through the instructional video and that their use of these strategies increased over time. Furthermore, the result also indicates that the children's communicative activity and ability have increased over time. In order to draw general conclusions about interactive home-based reading through video modeling, more studies with a larger number of participants are necessary. / Bokläsning har länge förespråkats som en viktig aktivitet för föräldrar att göra tillsammans med sina barn. Något som inte uppmärksammats i lika stor utsträckning är betydelsen av vilket sätt bokläsningen sker på. Att utbilda föräldrar inom detta område i hemmiljö, möjliggör att intervention kan påbörjas så tidigt som möjligt och kan även generera vinster i barns utveckling av kommunikation och samspel. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om videomodellering av kommunikativa strategier vid interaktiv gemensam bokläsning i hemmiljö är en fungerande interventionsmetod för att förändra föräldrars sätt att läsa bok med sina små barn. Detta undersöks genom att dokumentera effekten av användningen av en film på de kommunikativa strategierna hos föräldrarna samt på den kommunikativa aktiviteten och förmågan hos det lilla barnet i en interventionsstudie med Single Subject Research Design. En instruktionsfilm utformades för studiens syfte innehållande olika kommunikativa strategier vid bokläsning med små barn. Därefter studerades två föräldrars sätt att läsa bok med sina små barn före, under och efter intervention med instruktionsfilm. Studiens resultat indikerar att föräldrarna tillägnat sig de kommunikativa strategier som lärdes ut via instruktionsfilmen samt att deras användning av dessa ökat över tid. Vidare indikerar resultatet även att barnens kommunikativa aktivitet och förmåga vid bokläsning har ökat över tid. För att kunna dra generella slutsatser om interaktiv gemensam bokläsning i hemmiljö genom videomodellering behövs dock fler studier med ett större deltagarantal.