Bakgrund: Sepsis är en sjukdom där en infektion ger ett systemiskt inflammationssvar i kroppen. Symtombilden kan vara varierande och även ospecifik. Både incidensen och mortaliteten är hög i världen. Sjukdomen innebär stort lidande för patienterna både under den akuta sjukdomsfasen och i efterförloppet för de överlevande. Framtagna bedömningsinstrumenten grundar sig främst på patientens vitalparametrar, vilka nödvändigtvis inte är avvikande initialt. Genom en ökad kunskap om både subjektiva och objektiva värden har ambulanssjuksköterskan goda möjligheter att identifiera fler patienter med misstänkt sepsis prehospitalt. Syfte: Att beskriva kännetecken och symtom hos patienter med sepsis inom ambulanssjukvården.   Metod: En systematisk litteraturstudie gjord med en integrativ metod enligt Whittemore & Knafl (2005) och en induktiv ansats. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixad metod.  Resultat: Resultatet visade att de subjektiva kännetecknen och de objektiva symtomen alla var viktiga delar som gav en helhetsbild av sepsis. Åtta subkategorier gav de två kategorierna En känsla av sjukdom och att inte vara sig själv och En kropp som sviker. De bildade sedan huvudkategorin Helhetsbilden av sepsis – kännetecken och symtom av betydelse.  Slutsats: Symtombilden vid sepsis kunde vara komplex och varierande. Patienterna beskrevs kunna ha kännetecken och symtom från alla kroppens organsystem. Patienterna var ofta mycket påverkade, hade ett stort lidande samt stor risk att avlida i sin sjukdom. / Background: Sepsis is a disease in which an infection produces a systemic inflammatory response in the body. The presentation of signs and symptoms can be varied and non-specific. Both the incidence and mortality are high in the world. The disease leads to great suffering for the patients both during the acute phase of the disease but also in the aftermath for the survivors. The assessment tools are mainly based on the patient's vital signs, which are not necessarily deviating initially. Through an increased knowledge of both subjective and objective parameters, the ambulance clinicians have good possibilities to identify more patients with suspected sepsis in the prehospital setting. Aim: To describe the signs and symptoms in patients with sepsis in the ambulance services. Method: A systematic literature review done with an integrative method according to Whittemore & Knafl (2005) and an inductive approach. The result is based on 15 scientific papers with a variety of quantitative, qualitative and mixed methods. Results: The results showed that subjective signs and objective symptoms were important pieces of the overall picture of sepsis. 8 subcategories formed two categories A feeling of illness and not being oneself and A body that fails. These shaped the main category The overall picture of sepsis – signs and symptoms of significance. Conclusion: The presentation of sepsis could be complex and varied. Patients were described as having signs and symptoms from all the body's organ systems. The patients were often very affected, had a great deal of suffering and a high risk of dying from their disease.

Syftet med den här studien är att upptäcka hur engelskundervisningen på lågstadiet i Sverige har förändrats enligt tre lärare som har arbetat i grundskolan sedan 16–20 år tillbaka. För att kunna genomföra detta samlades data in genom semistrukturerade intervjuer och kvalitativa textanalyser. Resultatet visar att läroplanen och digitaliseringen har förändrat engelskundervisningen på lågstadiet. Det framgår även att digitaliseringen bidrar till ökad tillgänglighet av undervisningsmaterial på internet, enligt de deltagande lärarna.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ge en djupare förståelse kring aktiva elit-damfotbollsspelares erfarenheter och synpunkter kring tidig specialisering/diversifiering i förhållande till motivationsaspekter. Frågeställningarna var: Vad är aktiva elit-damfotbollsspelares syn på tidig specialisering och diversifiering? Hur ser aktiva elit-damfotbollsspelare på sina erfarenheter inom idrotten i förhållande till motivationsaspekter? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts genom intervjuer. Fyra aktiva elit-damfotbollsspelare mellan 17–18 år deltog i studien, från tre olika elit-certifierade föreningar i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Författarna letade efter beskrivningar som stämde överens med förutbestämda teorier/definitioner och nya tankar/idéer. Resultat Resultatet visade att samtliga deltagare hade liknande synpunkter kring tidig specialisering; att tidigt utveckla idrottsspecifika färdigheter. Alla deltagare hade erfarenheter av diversifiering och tre av dem specialiserade sig inom fotbollen vid 16 års ålder. Alla deltagare rekommenderade att tjejer ska bestämma själva om man ska specialisera eller diversifiera sig. Fyra huvudteman framkom utifrån intervjuerna; syn på tidig specialisering, erfarenheter av diversifiering och senarelagd specialisering, diversifiering och motivationsaspekter, samt senarelagd specialisering och motivationsaspekter. Slutsats Idrottarens väg till elitprestation är mer komplicerad än vad författarna trodde, exempelvis kan man satsa på en huvudidrott och utöva andra idrotter för nöjets skull tills man är uppe i gymnasieålder. Det kanske handlar mindre om att specialisera sig eller inte utan hur träningen upplevs, hur man utvecklar idrottsspecifika idrottsfärdigheter, en kvalitetstränare, idrottarens autonomi, att nå sin fulla potential och vara i en involverande kamrat-miljö med gemensamt intresse av att spela fotboll.

Background: Dementia is a progressive and chronic syndrome that leads to deterioration incognitive functions. Early-onset dementia are symptoms of dementia under 65 years, such as behavioural changes, neurological disorder, and depression. It causes decreased capabilities, dependence, reduced initiative, and motivation. The individuals need help to function. Nursesand family caregivers help to care for them. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ and family caregivers’ experiences incaring for persons with early-onset dementia. Method: A general literature review based on ten original articles with a qualitative approachand thematic analysis. Results: The material thematically analysed with three themes identified: a lack of knowledge, information, and support; psychological experience; negative and positive social experience. some of nurses’ experiences impacted them professionally; family caregivers were affected by physical, psychological, social, and economic hardship. Conclusion: The nurses experienced lack of support by the state to give evidence-based care. The family caregiver lacked financial and social support to care for EOD patients. i.e., both nurses and family caregivers have common experience in different ways. They helped to improve the EOD patient’s quality of life. The knowledge from the experiences will create a better understanding of the challenges and offer solutions. / Bakgrund: Demens är ett progressivt och kroniskt syndrom som leder till försämring av kognitiva funktioner. Tidig demens orsakar symtom före 65 års ålder. Sjukdomen kännetecknas av beteendeförändringar, neurologiska störningar och depression och leder ofta till en nedsatt funktionsförmåga, förlust av självständighet samt en minskad initiativförmåga och motivation. Sjuksköterskor och anhörigvårdgivare kan anses ha en nyckelroll i vård av denna patientgrupp med omfattande hjälpbehov. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors och anhörigvårdgivares upplevelser av omvårdnad av personer med tidig demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tio originalartiklar med kvalitativ ansats samt tematisk analys. Resultat: Materialet analyserades tematiskt och tre teman identifierades: Bristande kunskap, information och stöd; psykologisk upplevelse samt social upplevelse. En del av sjuksköterskors upplevelser hade en yrkesmässig inverkan på dem, anhörigvårdgivare däremot påverkades på det fysiska, psykologiska, sociala och ekonomiska planer. Slutsats: Sjuksköterskor saknade stöd från staten för att kunna ge evidensbaserad omvårdnad för denna patientgrupp. Anhörigvårdgivare saknade ekonomiskt och socialt stöd i sambandmed omvårdnad. Fynden kan bidra till en ökad livskvalité hos patienter med tidig demens, för att öka förståelsen för utmaningar hos denna patientgrupp samt för att hitta fungerande lösningar.

SammanfattningBakgrund: Tidig separation i samband med födseln av ett för tidigt fött och svårt sjukt barn kan leda till att anknytningen mellan föräldrar och barn påverkas. För att ett barn ska få en god känslomässig och psykosocial utveckling behövs en trygg anknytning. Barnsjuksköterskan har i sitt ansvarsområde att arbeta främjande för att anknytningsprocessen ska bli så god som möjligt.Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stötta föräldrar i anknytningsprocessen efter att de separerats från sitt för tidigt födda eller sjuka nyfödda barn.Metod och tillvägagångssätt: En kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpades. Elva barnsjuksköterskor på fyra olika neonatalavdelningar i Mellansverige intervjuades och innehållet analyserades därefter enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys.Resultat: Det framkom att barnsjuksköterskorna främjade anknytning mellan förälder och barn genom att göra anpassningar i miljön för att möjliggöra närhet och hud mot hudkontakt. Barnsjuksköterskan lade vikt i arbetet på att ge föräldrar emotionellt stöd för att främja anknytningsprocessen. Resultatet presenterades i två huvudkategorier med tillhörande subkategorier: Betydelsen av att skapa förutsättningar för noll-separation (Arbeta för att främja fysisk närhet mellan förälder och barn efter tidig separation, Optimera miljön kring barnet för att öka chanserna att främja anknytning, Att ha tillräckligt med resurser) och Betydelsen av att stärka föräldrarna i deras föräldraroll (Ge föräldrarna emotionellt stöd, Stötta föräldrarna i att de är huvudansvariga för barnets omvårdnad).Slutsats: Det finns fysiska och emotionella hinder som kan påverka anknytningsprocessen mellan föräldrar och barn. Barnsjuksköterskan spelar en viktig roll i att ge föräldrar det stöd de behöver för att främja anknytningsprocessen. / SummaryBackground: Early separation in connection with the birth of a premature and seriously ill child can lead to the attachment between parents and children being affected. In order for a child to have a good emotional and psychosocial development, a secure attachment is needed. The pediatric nurse has in her area of responsibility to work to promote the attachment process to be as good as possible.Purpose: Describe pediatric nurses' experiences of supporting parents in the attachment process after they have been separated from their premature or sick newborn child.Method and approach: A qualitative method with an inductive approach. Eleven pediatric nurses at four different Neonatal wards in middle of Sweden were interviewed and the content was then analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis.Results: It emerged that the pediatric nurses promoted attachment between parent and child by making adjustments in the environment to promote closeness and skin to skin contact. The pediatric nurse placed emphasis in the work on giving parents emotional support to promote the attachment process. The results were presented in two main categories: The importance of creating the conditions for zero separation (Working to promote physical closeness between parent and child after early separation, Optimizing the environment around the child to increase the chances of promoting attachment, Having enough resources) and The importance of empowering parents in their parental role (Give the parents emotional support, Support the parents in being primarily responsible for the child's care). Conclusion: There are physical and emotional barriers that can affect the attachment process between parents and children. The pediatric nurse plays an important role in giving parents the support they need to promote the attachment process.

Primordial black holes (PBHs) are expected to form in the very early universe, and therefore, we could use them to probe pre­BBN times. Astrophysical observations permit the placement of bounds on the abundance of PBHs. Combining these bounds with predictions of PBH formation and the resulting PBH abundances, we explore the possibility to constrain an epoch of early matter domination (MD). For this analysis, we incorporate the recently obtained and most stringent bounds on PBHs from 21 cm observations. We assume density perturbations described by a near­power­law form of the curvature power spectrum consistent with the Planck 2018 results and derive the corresponding PBH mass function using recent results from the literature. To place constraints on an early matter­dominated (MD) epoch, we compare this with up­to­ date bounds on PBHs, adding those from 21 cm astronomy, using a formalism to apply monochromatic constraints to extended mass functions. We find that 21 cm bounds on PBHs may probe early MD if it lasts for a duration of at least ∼ 12 e­folds and ends at a reheating temperature T_min < T_reh ≲ 105.5 GeV, where Tmin depends on the duration of the MD, the spectral index ns, and αs. For optimistic assumptions, our derived limits on the spectral index ns extend into the Planck 2018 67% upper confidence region of n_s = 0.9649 ± 0.0042, nearly reaching its median n_s = 0.9649, if we neglect the running αs. Our bounds on the running α_s show that early MD is incompatible with positive running α_s ≳ 0. / Primordiala svarta hål förutsäges ha skapats i det mycket tidiga universum. Ur detta förstår vi att dessa svarta hål ger oss en länk till universums tillstånd under deras skapelse och att vi genom studiet av primordiala svarta hål kan skymta detta tillstånd. Restriktioner på mängden primordiala svarta hål i universum kan beräknas utifrån astrofysiska observationer. Jämförelse av dessa restriktioner med teoretiska förutsägelser av vilka mängder av primordiala svarta hål som skapats vid olika tillstånd medger att vissa tillstånd utesluts. I detta arbete undersöker vi just detta samband och avser etablera huruvida de starkaste restriktionerna på primordiala svarta hål, speciellt från 21 cm observationer av universum, kan utesluta ett kosmologiskt scenario med tidig materiadominans. För att göra detta antar vi att störningar i den annars homogena energidensiteten kan beskrivas med hjälp av ett nästan­storleksoberoende potenssamband vars form ges av resultat från Planck kollaborationen 2018. Givet denna potenslag beräknar vi en form för de primordiala svarta hålens massdistribution medelst resultat från den vetenskapliga litteraturen. Vi jämför sedan dessa förutsägelser med de senaste mängdrestriktionerna på primordiala svarta hål, inkluderat dem från 21 cm observationer, för att erhålla nya begränsningar på tidig materiadominans. Vi tar i beaktande att massdistributionen av primordiala svarta hål inte är monokromatisk, utan utbredd. Resultatet av denna analys är att tidig materiadominans är inom räckhåll för att uteslutas medelst studier av primordiala svarta hål om perioden av materiadominans är längre än ∼ 12 e­folds och att den slutar vid återuppvärmningstemperaturen T_min < T_reh ≲ 10^5.5 GeV, där Tmin beror på hur länge den tidiga materiadominansen varar, på det spektrala indexet ns och det spektrala indexets derivata αs. För optimistiska antaganden äventyrar dessa restriktioner på materiadominans resultat från Planck kollaborationen 2018 i det att det övre konfidensintervallet på det spektrala indexet n_s = 0.9649 ± 0.0042 är exkluderat, och att förändringen av detta index, α_s, inte kan vara positiv då vi låter storleksordningen minska.

ProblemområdeAtt kunna läsa och förstå vad man läser är viktigt för att man som elev ska nå framgång i skolans alla ämnen. Det är också färdigheter som är nödvändiga för att delta i samhälles demokratiska processer. I vår digitaliserade värld är skriftspråket viktigt och de allra flesta arbeten förutsätter en god läsförmåga. I skollagen står det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur använder då pedagogerna den beprövade erfarenheten för elever i behov av stöd i den tidiga läs- och skrivinlärningen?Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen var att få en bild av hur pedagoger, i förskoleklass och i de tidiga skolåren, uppfattar stöd och tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter. Studien undersöker hur pedagogerna upptäcker vilka elever som visar svårigheter i sin läs- och skrivinlärning, vilka insatser som görs och vad pedagogerna anser vara viktigt vid läs- och skrivsvårigheter i förskoleklass och i de tidiga skolåren. Studien undersöker också organisatoriska förutsättningar för pedagogernas arbete med språk-, läs- och skrivutveckling.Teoretisk ramJag har utgått från läs- och skrivsvårigheter i ett sociokulturellt perspektiv och ett biologiskt perspektiv eftersom forskning visar att biologiska faktorer och faktorer i miljön påverkar läs- och skrivutveckling. Jag har också granskat de organisatoriska förutsättningarna ur ett systemteoretiskt perspektiv.MetodStudien har både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Två grupper av pedagoger har diskuterat. Dessutom har en enkät besvarats av en större grupp pedagoger. Jag genomförde fokusgruppsdiskussioner på två skolor och diskussionerna utgick från mina frågeställningar. Diskussionerna sammanfattades och pedagogernas reflektioner och tankar blev underlaget för en enkät, som besvarades av pedagoger på de fyra skolorna, för att få en djupare bild av om deras tankar och erfarenheter kan anses allmängiltiga också för den större gruppen pedagoger.Resultat med analysResultatet visar att pedagoger ofta identifierar läs- och skrivsvårigheter tidigt genom det talade språket i samtal, lekar och undervisningssituationer. Kartläggning och screening blir en bekräftelse på deras bedömning men också en kontroll av om deras bedömning stämmer. Tidiga insatser, för att eleverna inte ska hinna får sämre självförtroende och motivation, framför allt i form av språkträning ses som viktiga men också tidigt specialpedagogiskt stöd och föräldrastöd. Organisatoriska förutsättningar, t.ex. under vilka årskurser de olika pedagoggrupperna följer eleverna, påverkar arbetet med språk-, läs- och skrivutveckling.KunskapsbidragStudien påvisar vikten av att använda många olika sätt för att upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter tidigt. Pedagogernas har erfarenhet av att arbete med språklig och fonologisk träning ger goda resultat och de prioriterar detta arbete. I diskussionerna framkommer organisatoriska svårigheter som gör det svårare att bygga på den språkliga och fonologiska träning som genomförts i förskoleklass.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogiska insatser behöver sättas in tidigt för att eleverna ska behålla sin motivation och självkänsla. Ett nära samarbete mellan speciallärare/specialpedagoger och skolans övriga pedagoger är viktigt för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få rätt stöd tidigt. / Reading and writing difficulties in school – detection and early interventionsThis study is examining how teachers detect reading and writing difficulties at an early stage in school. It also examines what these teachers consider to be important interventions to help pupils in reading and writing difficulties.Teachers in two schools have been interviewed in group, and a larger group of teachers in four schools has answered a survey.The result shows that teachers often detect early reading and writing difficulties through the pupil’s spoken language. Phonological training, special education support and parental support are considered to be important.The study demonstrates the importance of using many different ways to detect and correct reading and writing difficulties in the early school years.

En intensivvårdsavdelning är en miljö med mycket teknologi där fokus ofta ligger på livräddande behandling av mycket svårt sjuka patienter. Intensivvårdssjuksköterskan har inte endast ansvar om den medicinska behandling som ordineras utan förväntas även vara den som inleder och ser till att patienten mobiliseras. Tidigare forskning visar att tidig mobilisering många gånger prioriteras bort. Syftet med denna magisteruppsats var att undersöka Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av barriärer och möjligheter för tidig mobilisering av en patient inom intensivvården. Metoden som valts är en integrativ litteraturöversikt. Efter analys framkom totalt åtta faktorer som påverkar tidig mobilisering. Fyra faktorer relaterade till barriärer till tidig mobilisering: kunskapsbrist, resurs- och tidsbrist, kultur/teamarbete och patientrelaterade omständigheter samt fyra faktorer som beskrev möjligheter för tidig mobilisering: utbildning, multidisciplinärt samarbete, riktlinjer och motiverande faktorer. För möjliggörande av tidig mobilisering behövs mer utbildning för personalen, högre personaltäthet samt samarbete mellan olika yrkeskategorier. Forskning pekar på att tidig mobilisering är gynnsamt för patienten på många olika sätt. Att ge intensivvårdssjuksköterskan den kunskap som behövs för att mobilisering skall kunna genomföras på ett säkert sätt för både patienter och personal kan leda till mindre motstånd till tidig mobilisering, vilket skulle kunna bidra till att tidig mobilisering utförs i större utsträckning. / An intensive care unit is an environment with a lot of technology, the focus is often on life-saving treatment of very seriously ill patients. As an intensive care nurse, you are not only responsible for the medical treatment that is prescribed, but also to be the one who initiates and ensures that the patient is mobilised. Previous research shows that early mobilisation is often de-prioritised. The purpose of this master's thesis was to investigate the nurse's experience of barriers and opportunities for early mobilisation of an adult intensive care patient. The method chosen is a systematic literature review. After the analysis, a total of eight factors that influence early mobilisation emerged. Four factors for barriers to early mobilisation: lack of knowledge, lack of resources and time, culture/teamwork and patient-related circumstances and four factors for opportunities for early mobilisation: education, multidisciplinary collaboration, guidelines and motivating factors. In order to enable early mobilisation, it isnecessary to have more training for staff, higher staff density and collaboration between different professional categories. The research indicates that early mobilisation is beneficial for the patient in many ways. Giving the intensive care nurse the knowledge needed for mobilisation to be carried out safely for both patients and staff can lead to less resistance to early mobilisation, which could contribute to early mobilisation being carried out to a greater extent.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tidig specialisering framför allt påverkar handbollsföreningen Ystad IF (YIF) och få en uppfattning kring hur IFK Ystad (IFK) tänker när spelare som inte platsar i YIF går till IFK i stället. Studien kommer också fokusera på hur det påverkar ungdomsleden i IFK och om det försvårar för ungdomarna i IFK att kunna ta en plats i A-laget samt hur samarbetet ser ut idag mellan föreningarna i förhållande till deras historiska rivalitet.  Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ strukturerad intervjustudie med ett induktivt angreppsätt. Fem intervjuer gjordes där två av dem representerade YIF, en av dem från IFK och två spelare som tidigare spelat i YIF men som idag spelar i IFK. En avgränsning gjordes där fokus endast låg på handboll. Tillsammans med information från intervjuerna användes vetenskapliga artiklar, relevant litteratur samt allmänna källor och hemsidor för att kunna analysera fram ett resultat.  Teori: Det teoretiska ramverket som användes för studien utgick från sportifieringsmodellen samt tre av de sju processer som beskriver idrotten av Guttmann (2004).  Resultat och slutsatser: Resultaten visade att YIF strävar efter att skapa en balans mellan tidig specialisering och att uppmuntra ungdomarna att delta i flera sporter. De ansåg att tidig specialisering bör ske vid gymnasieåldern, runt 16 år, för att spelarna ska vara mogna att satsa på en sport. IFK har idag heller inga problem med att rekrytera spelare från YIF utan snarare kan se det som en fördel. IFK betonade vikten av att vilja satsa på talanger som vill bli bäst och att de bästa spelare ska spela oavsett vart de kommer ifrån. Samarbetet mellan föreningarna ansågs vara gynnsamt, och rivaliteten mellan dem hade i stort sett försvunnit i jämförelse med förr. Studien anses ha nått sitt syfte genom att ge insikter om YIF:s syn på tidig specialisering, IFK:s attityd till att ta emot spelare från YIF och det nuvarande tillståndet av rivalitet mellan föreningarna. / Purpose: The aim of this study is to investigate how early specialization primarily affects the handball club Ystad IF (YIF) and gain an understanding of IFK Ystad's (IFK) perspective when players who don't make it to YIF join IFK instead. The study also focuses on how this affects the youth teams in IFK and whether it hinders the youth players' chances of making it to the senior team. Additionally, the study examines the current state of collaboration between the two clubs in relation to their historical rivalry.  Method: This study employs a qualitative structured interview study with an inductive approach. Five interviews were conducted, two representing YIF, one from IFK, and two players who previously played for YIF but now play for IFK. The study specifically focuses on handball. Alongside the interview data, scientific articles, relevant literature, and general sources were used to analyze and derive results.  Theory: The theoretical framework of the study is based on the sportification model and three of Guttmann's (2004) seven processes that describe sports.  Results and Conclusions: The results revealed that YIF strives to strike a balance between early specialization and encouraging youth players to participate in multiple sports. They believed that early specialization should occur during the high school years, around the age of 16, when players are mature enough to commit to a single sport. IFK currently has no issues with recruiting players from YIF. In fact, they see it as an advantage. IFK emphasized the importance of investing in talented players who aspire to excel and that the best players should play regardless of their origin. The collaboration between the clubs was considered beneficial, and the rivalry between them has largely diminished compared to the past. The study has achieved its objective by providing insights into YIF ́s perspective on early specialization, IFK ́s attitude towards recruiting players from YIF, and the current state of rivalry between the clubs.

<p>Many questions are still left unanswered regarding the period c. 450-700 AD, when hordes of Anglo-Saxon migrants landed on the British Isles and by doing so made the starting point in the foundation of England. Who were these Germanic tribes? The theories of how the migration proceeded are today many. The two major theories today concerns whether it was a question of a mass migration or a gradual migration proceeded by smaller groups of military elite. Another interesting point, well worth discussing, is the concept of cultural identity, and especially of these Anglo-Saxon migrants. How do you strengthen your identity as a newcomer in foreign country? Is this reflected in the material culture, in the way you build your houses or how you choose to bury your dead? The purpose of this essay is to shed more light on the migrants that were to become the English.</p>