Bakgrund: Tillverkningsindustrins små företag utgör en stor andel av de totala företagen i Sverige, och branschen omsätter näst mest i landet. Tillverkningsbranschen står även för det största förädlingsvärdet. Det finns stor utvecklingspotential för dessa mindre företag när det gäller tillväxt, och ökad tillväxt skulle gynna såväl det lokala som nationella samhället. Förbättrad kunskap inom ekonomistyrning kan vara en väg till ökad tillväxt, men forskningen inom ämnet är skral när de kommer till små företag då den främst utgått empiriskt ifrån stora företag. Således saknas en helhetssyn över kunskaperna i tillverkningsindustrins små företag samt vad som förklarar dessa kunskaper.  Syfte: Att fördjupa förståelsen för ekonomistyrning bland mindre tillverkningsföretag genom att undersöka vilka ekonomistyrningskompetenser som är mer eller mindre frekventa i tillverkningsföretag med årlig omsättning mellan 5–20 miljoner kronor. Studien ämnar även undersöka vad som kan förklara de nuvarande ekonomistyrningskunskaperna.  Genomförande:  Det empiriska materialet samlades in via enkäter som undersökte företagsstruktur, självskattade kunskaper inom ekonomistyrning, framtida behov samt planerat tillvägagångssätt för att förbättra kompetenser inom ekonomistyrning. Enkäten skickades ut till över 800 respondentföretag. För att analysera empiriska data användes statistiska analysmetoder.     Slutsatser: Mindre tillverkningsföretag anser sig ha goda kunskaper inom de finansiella delarna av ekonomistyrning, relativt goda kunskaper inom de organisatoriska delarna och mindre goda kunskaper inom de kulturrelaterade delarna. Studien identifierar tre faktorer som genom underliggande strukturer förklarar företagens ekonomistyrning. Ett statistiskt signifikant samband har funnits mellan ledningsgruppens utbildningsnivå och förklaring av kunskaper inom en av de tre faktorerna. / Background: The manufacturing industry's small companies make up a large proportion of the total companies in Sweden, and the industry has the second highest turnover in the country. The manufacturing industry also stands for the greatest value added. There is room for development for these smaller businesses in terms of growth, and increased growth would benefit both local and national society. Improved management control competencies may be a path to increased growth, but research on the subject is scant when it comes to small companies, as it has primarily been empirically based on large companies. Thus, a holistic view over the knowledge structure in the manufacturing industry's small companies is lacking, as well as what explains their competencies.   Objective: Deepening the understanding of management control within smaller manufacturing companies by examining which management control competencies are more or less frequent in manufacturing companies with annual sales of between SEK 5-20 million. The study also intends to investigate what might explain their current knowledge within management control.  Design: The data was collected via surveys that examined company structure, self-assessed knowledge in management control and future competence need regarding management control. The survey was sent to more than 800 respondent companies.   Conclusion: Smaller manufacturing companies consider themselves to have good knowledge in the financial and organizational parts of management control and less knowledge in the culture-related management control. The study identifies three factors that explain the financial management of companies through underlying structures. A statistically significant relationship has been found between the management group's level of education and the explanation of knowledge within one of the three factors.

Mobilisation in the acute stages of stroke is a complex subject where the nurse must considerseveral confounding variables. There is an insufficient state of evidence around when andhow the first mobilisation should occur after stroke, and there is often uncertainty in thedecision making. The aim was to describe how early mobilisation in the acute stages of stroke affects thepatient’s level of functioning. The method used was a general literature review with an integrated analysis. Results: 17 articles analysing the effect of early mobilisation on nursing-related outcomemeasures, published between 2015–2019, were included in the literature review. Sample,interventions and outcome measures varied between the different articles. Three of the articlesshowed results suggesting that early mobilisation could be negative for the patient’sfunctional outcome after stroke. Among the remaining articles there was an even distributionof positive effects of early mobilisation and results not showing any effect on functionaloutcome. The results of this literature review imply that early mobilisation to some extentmay contribute to improved basic functions as in managing the toilet, dressing and also moreinstrumental features as cooking and driving. Early mobilisation appears to be a safe nursingintervention in most cases, as long as the patient is considered medically stable. The conclusion to be drawn from this literature review is that nurses, through their mainresponsibility for nursing care can influence the patient’s functional outcome through the decisions made regarding the first mobilisation in patients hit by acute stroke. / Mobilisering i akutskedet efter stroke är ett komplext ämne där sjuksköterskan måste ta ställning till ett flertal samverkande faktorer. Evidensläget kring när och hur den första mobiliseringen bör ske efter stroke är otillräckligt, och ofta uppstår en osäkerhet i beslutsfattandet. Syftet var att beskriva hur tidig mobilisering i akutskedet efter stroke påverkar patientens funktionsnivå. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt med integrerad analys. Resultat: 17 artiklar som analyserat effekten av tidig mobilisering på omvårdnadsrelaterade utfallsmått, publicerade från 2015–2019, inkluderades i litteraturöversikten. Urval, interventioner och utfallsmått varierade mellan de olika artiklarna. Tre av artiklarna visade på resultat som talar för att tidig mobilisering skulle kunna vara negativt för patientens funktionsutfall efter stroke. Bland övriga artiklar sågs en jämn fördelning bland positiv effekt av tidig mobilisering och resultat som inte visat någon påverkan på funktionsutfallet. Resultatet i denna litteraturöversikt tyder på att tidig mobilisering i viss mån kan bidra till förbättrade basala funktioner såsom att klara av toalettbesök, på- och avklädning och även mer instrumentella funktioner som att laga mat och köra bil. Tidig mobilisering ter sig vara en säker omvårdnadsåtgärd i de flesta fall, så länge patienten bedöms som medicinskt stabil. Slutsatsen som kan dras av litteraturöversikten är att sjuksköterskan genom sitt huvudansvar för omvårdnad kan påverka patientens funktionsutfall genom de beslut som fattas kring den första mobiliseringen av patienter som drabbats av akut stroke. Ytterligare forskning avseende tidpunkt och mobiliseringens intensitet behövs för att kunna avgöra när och hur den första mobiliseringen skall påbörjas efter att en patient drabbats av stroke.

Efterfrågan på matematiskt kunnande ökar i samhället. Algebraiskt kunnande gynnar lärandet inom andra delar av matematiken. Algebra innebär att upptäcka matematiska strukturer och kunna generalisera dessa. Mönsterundervisning ses som en säker väg till algebra. Samtidigt visar forskning kopplat till upprepade mönster att de flesta elever inte kan generalisera upprepade mönster innan de börjar skolan, och menar att det finns ett behov av en strukturerad undervisning kopplad till upprepade mönster. Stora delar av matematikundervisningen i Sverige utgår från matematikböcker. Därför syftar denna studie till att beskriva de upprepade mönster elever kan möta genom ett läromedel och därigenom dra slutsatser om vad elever får för möjlighet att lära om algebra genom dessa. Följande frågor besvaras: Vilken variation och omfattning av mönster och mönsteruppgifter får eleverna möta i matematikböckerna kopplade till upprepade mönster? och Vilken ytterligare vägledning ger lärarhandledningen för att elever ska utveckla förståelse av upprepade mönster?  Den teoretiska ansats studien utgår från är tidigare forskning om undervisning i växande mönster. Studien är avgränsad till matematikböcker för år 1–3. Urvalet av material innefattar 6 matematikböcker i serien Koll på matematik samt tillhörande lärarhandledningsböcker. Samtliga böcker har analyserats för att finna upprepade mönster. Dessa mönster sorterades efter kategorierna riktning, uttrycksformer, mönsterstruktur och uppgifts typ. Därefter genomsöktes lärarhandledningen efter förslag på undervisning kopplade till de upprepade mönstren som fanns i elevböckerna. Resultatet visar att det främst finns en variation på uttrycksformer och mönsterstrukturer i matematikböckerna och en mindre variation på riktning. Uppgiftstyperna varierar i viss mån. Vidare visar resultatet att lärarhandledningen tillförde flera kommunikativa aspekter kopplade till mönster och även fler metoder vilket inte framgick i elevböckerna. / The request for mathematical knowledge is increasing in today's society. Algebraic knowledge favour further learning in other areas of mathematics. Algebra involves finding mathematical structures and being able to generalize these. Teaching about patterns are described as a safe path to learn algebra. At the same time, research on repeating patterns proves that most children cannot make generalization about repeating patterns before they enter school, therefore structured teaching connected to repeated patterns is needed. Teaching in Sweden is mostly based on mathematics schoolbooks. Therefore, the aim for this study is to describe the repeated patterns students can encounter through teaching material and thereby draw conclusions about which opportunities students have to learn about algebra through these. The questions answered in this study are: Which variation and amount of patterns and pattern tasks do the pupils get exposed to in the mathematics books connected to repeating patterns? and What does the additional teacher guides provide with for pupils understanding of repeating patterns? The study is limited to mathematics schoolbooks for schoolyear 1-3.  The theoretical approach in this study is based on previous research on teaching methods connected to repeated patterns. The selection of mathematics books includes 6 mathematics books from the teaching materials Koll på matematik. All pages have been scanned to find repeated patterns. The repeating patterns were categorized by the pattern's direction, different expression of pattern, structure, and task type. Afterwards, the teacher's manual was searched for teaching suggestions linked to the repeating patterns that were found in the student books. The result indicates that the variation is primally connected to different expression of pattern and pattern’s structure in the mathematics books and that there are minimal variation of the patterns direction. The task types vary to a certain extent. Furthermore, the result indicate that the teacher's guide contributes with several communicative aspects connected to repeating patterns and more methods that were not apparent in the student books.

This thesis aims to analyse six different churches around Gotland and to answer whether they were built by private farms or by the collective effort from near-situated farms. By exploringthis, further conclusions can be made regarding the placement of the churches and the involvement of larger farms. The source material consists of churches from six Gotlandic parishes and farms from every chosen parish and other building of interest, like the medieval defence towers.The thesis timeframe is primarily from the early 12th century to the middle of the 14th. But later periods are also the focus since the placement of churches and farms are all based on maps depicting the parishes during the late 17th and early 18th centuries.Since this is a spatial analysis much of the methods are based on the usage of GIS (Geographich information system), but a big focus is also on analysing the churches themselves and things as inscriptions. As this subject has been discussed by many researchers, the theory is very much based on earlier studies made by people like Anders Andrén, Tryggve Siltberg and Sven-Olof Lindquist.The churches in Bunge, Sundre and Stenkyrka was determined to be private built by possible larger farms and had many similarities with other areas in Scandinavia. Anga, Stånga and Eskelhem was more likely to be a collaborative effort made by all of the parish’sfarms. / Syftet är att analysera sex medeltida kyrkor runt Gotland och svara på frågan om de var privat eller kollektivt byggda av socknens gårdar. Genom att utforska frågan om byggansvariga kan vidare slutsatser dras över deras placering i landskapet samt storgårdars involvering i kyrkobygget Källmaterialet utgörs av sex gotländska kyrkor samt gårdar och andra byggnader av intresse som de medeltida kastalerna. Uppsatsens tidsperiod utgörs främst av perioden från tidigt 1100-tal och fram till mitten av 1300-talet. Men senare perioder har delvis också ett fokus då kyrkorna och gårdarnas placeringar grundar sig i kartor som föreställer socknarna under sent 1700- och tidigt 1800-tal. Då det här mycket är en rumslig analys grundar sig många av metoderna på användandet av GIS (Geografiskt informationssystem). Men ett stort fokus ligger även på att analysera själva kyrkorna och tillhörande delar som väginskrifter. Då det här är ämne som diskuterats av många forskare grundar sig teorin mycket på tidigare forskning gjord av forskare som Anders Andrén, Tryggve Siltberg och Sven-Olof Lindquist. Kyrkorna I Bunge, Sundre och Stenkyrka bedömdes vara privatbyggda, möjligen av storgårda och de delade flera likheter med kyrkobygge i andra områden av Skandinavien. Anga, Stånga och Eskelhem ansågs istället vara kollektivt byggda av samtliga gårdar i socknarna.

Syftet med denna licentiatuppsats är att undersöka aspekter i undervisningen som skapar förutsättningar för att elever i yngre åldrar (årskurs 2 och 3) ska engageras i ett algebraiskt arbete. Learning study har använts som metod (ansats) för att producera data. Ett forskarlag bestående av två grundskollärare i matematik och en lärarforskare har i  learning study-processen arbetat i en kolloborativ och intervenerande process.   I designen och analysen har Davydovs lärandeverksamhets teori, variationsteorin och Radfords definition av algebraiska mönstergeneraliseringar använts som teoretiska utgångspunkter. Det empiriska  datamaterialet består av (1) videoinspelade intervjuer med åtta elever samt transkriptioner av dessa; (2) videoinspelningar av tre forskningslektioner; (3) lektionsplaneringar; (4) synopsis av videoinspelade forskningslektioner; (5) transkriptioner av delar av forskningslektioner.   Resultatet består av tre identifierade kritiska aspekter som elever kan behöva urskilja för att kunna uttrycka och argumentera för en mönstergeneralisering algebraiskt: (a) att urskilja relationen mellan ett elements position och antalet komponenter; (b) att urskilja hur man kan använda relationen mellan ett elements position och antalet komponenter för att förutsäga ett godtyckligt element i mönstret; (c) att urskilja konstanten (den komponent som inte ändras utan är densamma i samtliga element) i mönstret.  Resultatet ger även exempel på vilka funktioner de lärandeverksamhetsteoretiska principerna (Davydov), problemsituation, lärandemodell och motsättningar, kan ha för att ett algebraiskt arbete ska etableras och upprätthållas. Vidare kan resultatet bidra till att fördjupa förståelsen gällande vad det innebär att kunna uttrycka och argumentera för mönstergeneraliseringar algebraiskt i yngre åldrar. Resultatet kan även bidra till kunskap som kan användas av lärare för att iscensätta och realisera en undervisning inom ramen för early algebra. / The purpose of this licentiate thesis is to study the aspects of the teaching that enable students of younger ages to be engaged in algebraic work. Learning study has been used as the method to produce data. A research team consisting of two primary school teachers in mathematics and a teacher researcher worked collaboratively, designing interventions iteratively during the learning study process.  In the design as well as analysis, Davydov's learning activity theory, Variation theory and Radford's definition of algebraic pattern generalizations have been used as theoretical starting points. The empirical data consists of (1) video-recorded interviews with eight students as well as transcriptions thereof; (2) video recordings of three research lessons; (3) lesson plans; (4) synopsis of video recordings of three research lessons; (5)  transcriptions of parts of video recorded research lessons. Results consists of three identified critical aspects that students may need to discern in order to express and justify for a pattern generalization algebraically: (a) to discern the relationship between the position of an element and the number of components; (b) to discern how to use the relationship between the position of an element and the number of components to predict an arbitrary element in the pattern; (c) to discern the constant (the component that does not change but is the same in all elements) in the pattern. Results give examples of what functions the theoretical principles of Davydov´s learning activity, problem situation, learning model and contradictions, may have for algebraic work to be established and maintained. Furthermore, the results may contribute to a deepened understanding of what it means to be able to express and justify for pattern generalizations algebraically at younger ages. The results may also contribute to knowledge that can be used by teachers to stage and carry out a teaching within the frame of early algebra.

The lack of coherent and established methods and processes for evaluating early-stage development projects presents a severe challenge for both investors and entrepreneurs. For investors, the lack of an established process risks making every investment decision “ad hoc”, and in the long run prevent any meaningful analysis or comparison between different investments. For the entrepreneur, it makes the fundraising process a maze of seemingly random information requests from potential investors and a constant lack of understanding of where in the process they are, what is required to reach a decision and where to focus their efforts. This thesis describes these challenges in more detail together with some general background of the tools available today. It continues to outline a generalized process for reaching an investment decision, together with descriptions of the different information artifacts that are central to the process. The result is a step-by-step process that can be predicted and iterated between the entrepreneur and the investor. In each step, focus is on a certain piece of information and the goal is to make it clear to all parties what is expected in each step and why. / Avsaknaden av en koherent och vedertagen process för att utvärdera utvecklingsprojekt i tidig fas presenterar and allvarlig utmaning för både investerare och entreprenörer. För investerare, bristen på en etablerad process riskerar att varje investeringsbeslut tas på ”ad-hoc” basis, vilket i det långa loppet omöjliggör meningsfull analys och jämförelse mellan olika investeringar. För entreprenören så gör det processen att söka investeringskapital till en labyrint av slumpmässiga informationsförfrågningar ifrån potentiella investerare och en konstant brist på förståelse för var i processen de befinner sig, vad som krävs för att nå beslut och vart de skall fokusera sitt arbete. Denna rapport beskriver dessa utmaningar i mer detalj, tillsammans med viss generell bakgrund om de verktyg som finns att tillgå idag. Den fortsätter med att beskriva en generaliserad process för att nå ett investeringsbeslut och de informationsartefakter som är centrala för processen. Resultatet är en steg för steg process som är förutsägbar och som kan itereras mellan entreprenören och investeraren. I varje steg ligger fokus på en specifik informationsdel och målet är att göra det tydligt för alla inblandade vad som förväntas i varje steg och varför.

Riishøj, Camilla och Lindoff, Josefin (2023). Ett, två, tre - alla ska mé. Effekten av den tillgängliga lärmiljön med koppling till den tidiga läsinlärningen. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Studien förväntas bidra med djupare kunskap och förståelse gällande att utveckla och organisera en tillgänglig lärmiljö utifrån varje individ samt hur den tillgängliga lärmiljön kan påverka den tidiga läsinlärningen på ett gynnsamt och positivt sätt. Vidare syftar studien till att skapa insikt och kunskap kring hur speciallärarens arbete kan organiseras och planeras på olika sätt, för att påverka och utveckla den tillgängliga lärmiljön och på så sätt den tidiga läsinlärningen. Syftet är att undersöka några lärare och speciallärares uppfattningar och definitioner kring vad en tillgänglig lärmiljö innebär, både ur ett specialpedagogiskt och ur ett lärarperspektiv. Vidare syftar studien till att relatera den tillgängliga lärmiljön med elevens tidiga läsinlärning. Häri kommer fokus ligga på hur specialläraren kan bidra till att utveckla samt påverka, den tillgängliga lärmiljön för eleven, med koppling till den tidiga läsinlärningen. I studien kommer den sociala, den pedagogiska och den fysiska lärmiljön att undersökas.  Följande frågeställningar har använts för att besvara studiens syfte: Hur definierar några lärare och speciallärare begreppet tillgänglig lärmiljö och hur kan den gestaltas?Vilka uppfattningar finns gällande, hur den tillgängliga lärmiljön påverkar elevers tidiga läsinlärning?Vilka uppfattningar framträder gällande, hur specialläraren kan bidra till att utveckla en tillgänglig lärmiljö med fokus på tidig läsinlärning? Studien utgår ifrån Vygotskijs (1999; 2001) sociokulturella teori, med fokus på den närmaste utvecklingszonen, även kallad den proximala utvecklingszonen. Vidare belyses det specialpedagogiska teoretiska perspektivet med hjälp av Nilholm (2020), Ahlberg (2017), Aspelin (2013) samt Rubin (2013). Slutligen tas specialpedagogiska modeller i beaktning. Studien är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och två speciallärare. Intervjuerna har utgått ifrån en intervjuguide med möjlighet till följdfrågor och djupare utveckling av svar. Intervjuerna genomfördes digitalt och har spelats in med digitala hjälpmedel. Samtliga intervjuer har transkriberats och därefter analyserats för att säkerställa största möjliga trovärdighet i resultatet. Studiens resultat visar att samtliga informanter har god kännedom kring vad en tillgänglig lärmiljö innebär samt hur den bör vara utformad och organiserad för att möta varje elevs enskilda behov och förutsättningar. Vidare visar resultatet ett tydligt samband mellan en välorganiserad och planerad lärmiljö som bedöms vara tillgänglig, kopplad till den tidiga läsinlärningen. Utifrån detta har speciallärarens påverkan på och utveckling av, den tillgängliga lärmiljön kopplat till den tidiga läsinlärningen undersökts. Resultatet visar att speciallärarens arbete har stor påverkan på den tillgängliga lärmiljön och således den tidiga läsinlärning, detta i samarbete med lärarna. Viktigt att lyfta fram är de resonemang vad gäller utveckling av speciallärarens roll och arbetsuppgifter för att kunna möta lärarens behov av stöd, handledning, samtal och diskussioner. I speciallärarrollen är det av stor vikt att tillgodose alla elevers behov utifrån deras individuella förutsättningar. En avgörande del i detta, är att specialläraren handleder lärare samt för samtal och diskussioner kring hur lärmiljön byggs upp på bästa sätt för att gynna den tidiga läsinlärningen. Specialläraren bör även vara delaktig och närvarande i klassrummet på olika sätt, samt vara flexibel och tillgänglig. Nyckelord: Anpassningar, förutsättning att komma till lärande, speciallärare, tidig läsinlärning, tillgänglig lärmiljö. / Riishøj, Camilla and Lindoff, Josefin (2023). One, two, three - everyone on board. The impact of an accessible learning environment in relation to early literacy development. Special Teacher Programme, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits. The study is expected to contribute with deeper knowledge and understanding regarding developing and organising an accessible learning environment based on each individual and how the accessible learning environment can influence early literacy in a beneficial and positive way. Furthermore, the study aims to create insight and knowledge about how the special education teacher’s work can be organised and planned in different ways, in order to influence and develop an accessible learning environment and thus early literacy. The aim is to examine some teachers' and special education teachers' perceptions and definitions of what an accessible learning environment means, both from a special education perspective and a teacher’s perspective. Additionally, the study aims to link the accessible learning environment with the pupil's early literacy. The focus will be on how the special education teacher can contribute to developing and influencing the accessible learning environment for the pupil, with a link to early reading acquisition. The study will examine the social, pedagogical, and physical learning environment.  The following research questions have been used to answer the objective of the study: ·       How do some teachers and special education teachers define the concept of an accessible learning environment and how can it be designed? ·       What are the perceptions of how the accessible learning environment affects pupils' early literacy? ·       What perceptions emerge regarding how the special education teacher can contribute to the development of an accessible learning environment with a focus on early literacy?  The study is based on Vygotsky's (1999, 2001) sociocultural theory, with a focus on the zone of proximal development. Furthermore, the special education theoretical perspective is highlighted with the help of Aspelin (2013), Rubin (2013), Ahlberg (2017), and Nilholm (2020). Finally, special education models are considered in this study.  The study is based on six semi-structured interviews with four teachers and two special education teachers. The interviews were based on an interview guide with the possibility of follow-up questions and deeper development of answers. The interviews were conducted digitally and recorded with digital aids. All interviews were transcribed and subsequently analysed to ensure maximum credibility of the results.  The results of the study show that all informants have a knowledge of what an accessible learning environment means and how it should be designed and organised to meet the individual needs and conditions of each student. Furthermore, the results show a clear relationship between a well-organised and planned learning environment that is deemed accessible and linked to early literacy. Based on this, the impact of the special education teacher on, and the development of, the accessible learning environment linked to early literacy learning has been investigated. The results show that the work of the special education teacher has a major impact on the accessible learning environment and thus on early literacy learning, in collaboration with the teachers. Important to highlight are the arguments regarding the development of the role and tasks of the special education teacher in order to meet the teacher's needs for support, guidance, conversation, and discussion. In the role of the special education teacher, it is essential to meet the needs of all pupils based on their individual circumstances. A crucial part of this is that the special education teacher supervises teachers and leads conversations and discussions on how best to structure the learning environment to promote early literacy learning. The special education teacher should also be involved and present within the classroom in various ways and be flexible and accessible.  Key words: adaptations, prerequisite for learning, special education teacher, early literacy, accessible learning environment.

I denna studie studeras tre tidigmedeltida gravlagda individer från S:t Hans kyrka i Visby. Syftet med uppsatsen är att belysa tidigmedeltida hälsa i Visby samt studera begravningspraktiker. För att uppnå detta har en osteologisk analys utförts på skeletten med syfte att undersöka individernas ålder, kön och kroppslängd samt identifiera eventuella patologier och skelettala förändringar. Resultaten sätts sedan i kontext till de övriga individerna från S:t Hans för att ge ett helhetsperspektiv. Utöver detta studeras den rumsliga spridningen av gravarna i ArcGIS för att undersöka ifall några mönster uppstår bland de gravlagda som kan avslöja hur de valt att gravlägga dem döda. Teorin är att använda den sociala indelningen på en medeltida kyrkogård för att försöka förstå de resultat vi ser gällande hälsa och begravningspraktiker. Resultatet visar att den vanligaste sjukdomsgruppen bland de gravlagda var degenerativa förändringar. Det var även vanligt med infektioner, näringsbristsjukdomar och karies. Gällande den rumsliga analysen kunde inga tydliga mönster urskiljas. / In this study, three early medieval buried individuals from St. Hans church in Visby are studied. The purpose of this thesis is to highlight early medieval health in Visby as well as study burial practices. To achieve this, an osteological analysis has been performed on the skeletons with the purpose to examine the individuals age, sex and body length as well as identify eventual pathologies and skeletal changes. The results are then put in to context to the other individuals from St. Hans to give an overall perspective. Aside from this the spatial distribution of the graves are studied in ArcGIS to examine if any patterns emerge among the buried that can reveal how they chose to bury their dead. The theory is to use the social division at a medieval graveyard to try and understand the results we see regarding health and burial practices. The result show that the most common disease group among the buried were degenerative changes. It was also common with infections, metabolic diseases and caries. In regards to the spatial analysis, no clear patterns could be discerned.

År 2014 beslutade Göteborgs Stad att öka byggtakten genom att effektivisera detaljplane- och genomförandeprocessen. Tidigare hade dessa processer utförts separat och kronologiskt efter varandra. För att möta samhällsbehoven och möjliggöra bostadsbyggandet i takt med befolkningstillväxten behövde effektiviseringen av dessa processer förbättras och samordnas.  Syftet med examensarbetet var att undersöka vad parallella processer innebär och hur de kan bidra till effektiviseringen av detaljplane- och genomförandeprocessen. Särskilt studerades kommunala lantmäterimyndighetens roll i planprocessen och deras bidrag som sakkunnig lantmätare. Studien fokuserade även på hur kommunala lantmäterimyndigheten agerar under samråds- och granskningsfasen samt de förändringar som skett i deras arbetssätt efter att parallella processer infördes.  En fallstudie genomfördes på Göteborgs Stad för att besvara studiens frågeställning. Projektet BoStad2021 etablerades för att effektivisera detaljplane- och genomförandeprocessen och målsättningen var att färdigställa 7000 bostäder år 2021. Göteborgs Stad var den första kommunen att använda sig av parallella processer, där olika förvaltningar samverkade tidigt och arbetade nära för att effektivisera hela detaljplane- och genomförandeprocessen. Data samlades in genom intervjuer med två enhetschefer och en förrättningslantmätare på Göteborgs Stad som varit involverade i etableringen av projektet BoStad2021. Dessutom studerades Chalmers följeforskning av BoStad2021 för att stödja kartläggningen av hur KLM:s arbetssätt har förändrats. Resultatet av studien visar att kommunala lantmäterimyndighetens arbetssätt har genomgått förändringar. KLM:s roll och arbetsmetoder har blivit mer proaktiva genom att ha en annorlunda kommunikationsstrategi. Genom att förvaltningarna arbetade parallellt har det medfört att kommunala lantmäterimyndigheten har kunnat initiera tidiga förrättningar samt förbereda beslutsunderlag för att kunna fatta beslut så snart detaljplanen vunnit laga kraft. Dessa förändringar i arbetssätt har bidragit till en effektivare lantmäteriprocess. / In 2014, the City of Gothenburg decided to increase the rate of construction by streamlining the detailed planning and implementation process. Previously these processes were dealt with separately and sequentially. To meet the society's needs and be able to build in line with population growth, the streamlining of these processes needed improvement and a new strategy. This bachelor thesis aim was to examine the implications of parallel processes and its contribution to the efficiency of the detailed planning process. The study specifically focused on the role of the municipal land surveying authority in the planning process and implementation process. A case study was conducted in the City of Gothenburg to address the research questions. BoStad2021 project was established to streamline the detailed planning and implementation process, with the goal of completing 7000 units by 2021. Gothenburg was the first municipality to implement parallel processes, wherein different departments collaborated early on and worked closely together to streamline the entire detailed planning and implementation process. Data was collected through three interviews with two-unit managers and one land surveyor involved in the establishment of BoStad2021 project in the City of Gothenburg. Furthermore, Chalmers University’s follow up research on BoStad2021 was studied to support the examination of changes in the municipal land surveying authority’s work method. The result of the study indicates that the municipal land surveying authority’s work method has undergone changes. Their role and work methods have become more proactive through the improved communication strategy. By working with parallel processes and a close cooperation with the other departments they have been able to initiate early land survey proceedings and prepare decision materials promptly after the detailed plan has gained legal force. These changes have contributed to a more efficient land surveying process.

Bakgrund: 49 miljoner människor runt om i världen drabbas årligen av sepsis samt orsakar 11 miljoner dödsfall. Det är ett allvarligt och livshotande tillstånd där varje timme räknas för att minska dödligheten och därmed krävs en tidig identifiering för en snabb och adekvat behandling samt en säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors kliniska erfarenheter av att identifiera sepsis hos patienter inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt som inkluderade åtta vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2003 och 2022. Data inhämtades från databaserna CINAHL och MEDLINE samt genom sekundär sökning. Innehållsanalys utfördes enligt Fribergs fem steg. Resultat: Två huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Sjuksköterskors kliniska erfarenheter av att identifiera sepsis (erfarenhet påverkar tidig identifiering, symtom och varningstecken, klinisk erfarenhet av diffusa symtom). Faktorer som påverkar sjuksköterskornas identifiering av sepsis (kunskap och arbetsstöd, samverkan i team och kommunikation, arbetsbelastningens betydelse).   Slutsats: Sepsis är ett komplext tillstånd som kan vara svårt att identifiera när diffusa symtom och tecken uppvisas. Sjuksköterskornas förmågor att identifiera sepsis påverkas av olika faktorer såsom kunskap, klinisk erfarenhet och arbetsmiljö. / Background: 49 million people around the world suffer from sepsis annually and cause 11 million deaths. It is a serious and life-threatening condition where every hour counts to reduce mortality and thus early identification is required for prompt and adequate treatment for a safe care. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of identifying sepsis in patients within the health care. Method: A literature review that included eight scientific articles published between 2003 and 2022. Data were obtained from the databases CINAHL, MEDLINE and by secondary search. Content analysis was performed according to Friberg's five steps. Results: Two main categories and six subcategories were identified. Nurses' clinical experience in identifying sepsis (experience affects early identification, symptoms and warning signs, clinical experience of diffuse symptoms). Factors influencing the nurses' identification of sepsis (knowledge and work support, teamwork and communication, workload importance). Conclusion: Sepsis is a complex condition that can be difficult to identify when diffuse symptoms and signs are present. The nurses' abilities to identify sepsis are affected by various factors such as knowledge, clinical experience and work environment.