This study analyses the effects of an intervention using "FonoMix Munmetoden" for phonemic and multisensory training. Its focus was studying the effects on phonological awareness, letter/sound connection, and decoding. Eight children with limited phonological awareness, in first grade, were selected on the basis of screening test results and were divided into two groups. The intervention group received phonemic and multisensory training; five days a week, 30 minutes each time, for six weeks. The control group only received their usual classroom-based training. Both groups were tested before and after the intervention to determine the results. The results show that the intervention group increased their phonological awareness, especially their phonemic awareness, compared to the control group. Both groups increased their letter/sound connection. Neither group increased their non-word reading, but the intervention group performed better at reading words than the control group did. The conclusion is that phonemic and multisensory training with "FonoMix Munmetoden" increases phonological awareness and decoding ability.

The aim of this study was to investigate teachers` and pupils` views of the English subject in Swedish and Norwegian schools, and to find out what motivates six year olds to learn English. The study was carried out in two different countries where the start of compulsory English teaching are taking place in different grades. The methods of the survey have been interviews with teachers and pupils and classroom observation. The findings of the study are that six year olds are motivated to learn English, because they want to be able to communicate with other people. The results also show that the teachers` implementation of English activities has a significant part in their pupils’ linguistic motivation and language learning.

No description available.

Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur tidig undervisning i algebra kan bedrivas i grundskolan för att eleverna ska utveckla viktiga matematiska kunskaper. En systematisk litteraturstudie har genomförts för att besvara studiens frågeställning. Det innebär att svaren på frågeställningen har sökts i tidigare forskning. Resultatet visar på att det är viktigt att införa algebra i undervisningen redan när eleverna i tidig ålder arbetar med aritmetik. Resultatet visar även på vikten av att förstå likhetstecknets betydelse och bokstävernas roll. Studiens resultat visar också på att eleverna inte ska styras av fastställda regler när de konstruerar uttryck och löser ekvationer, utan eleverna ska först få försöka själva. Vad eleverna kommit fram till kan sedan genom diskussion i helklass, enskilt med läraren eller i smågrupper leda till att eleverna utvecklar en större förståelse för matematik. / <p>Matematik</p>

Dagens matematik är uppbyggd av flera arbetsområden, ett av de här områden är geometri. Inom området geometri finns det flera viktiga begrepp elever ska få möjlighet att utveckla   kunskaper om. Det här arbetet är inriktat mot begreppet symmetri, ett begrepp som barn börjar utveckla förståelse av i tidiga år och som de flesta barn förväntas veta innebörden av. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur matematikdidaktisk forskning beskriver barns förståelse av det matematiska begreppet symmetri. För att kunna besvara syftet har två forskningsfrågor tagits fram: vilka kunskaper visar barn förståelse av inom symmetri och vilka delar av begreppet visar barn svårigheter för? Därefter har en systematisk litteraturstudie genomförts. Det insamlade materialet har valts ut från databassökningar och kedjesökningar. Materialet består av åtta internationella artiklar (sju tidskriftsartiklar och ett konferensbidrag), publicerade mellan 1984 och 2015. Urvalskriterier har använts för att hitta artiklar som svarade på våra forskningsfrågor. Materialet som valts ut ska vara vetenskapligt, inkludera begreppet symmetri och matematikdidaktik i de tidiga skolåren. Resultatet visar att barn har god förståelse av spegelsymmetri när de utför konkreta arbetsuppgifter. Det matematiska språket har en avgörande roll för elever när de ska visa förståelse för begreppet. Missuppfattningar beror vanligtvis på en bristande terminologi. Eleverna visar även svårigheter för oregelbundna geometriska former och när former roteras för att skapa mönster.

Detta examensarbete har haft till syfte att undersöka utvecklingen av tryckhållfasthet vid låg temperatur hos betong med olika innehåll av flygaska. Tryckhållfastheten har bestämts genom provtryckning av kuber med åldrar upp till 28 dygn. Provningen har utförts på tre delserier; delserie 1 utan innehåll av flygaska, delserie 2 med 7,5 % och delserie 3 med 15% flygaska räknat på cementvikten. Kuber från dessa delserier har förvarats under olika temperaturförhållanden; från lägst ca 7 °C till höst ca 20 °C. Temperaturutvecklingen i representativa kuber har kontinuerligt registrerats. Tryckhålfastheten har bestäts efter 1 dygn, 2 dygn, 7 dygn och 28 dygn. Resultaten frå de utföda mäningarna ä i huvudsak föjande: (i) Inblandning av 7,5 % flygaska ger en reduktion med 8,3 –11 % av hålfastheten vid hädning vid ca 20 °C och vid provning vid olika åder. Inget klart samband mellan provningsåder och reduktion. (ii) Inblandning av 15 % flygaska ger en reduktion med 22,1 –24,6 % av hålfastheten vid hädning vid ca 20 °C och vid provning vid olika åder. Inget klart samband mellan provningsåder och reduktion. Pågrund av svåigheter att styra temperaturen hos provkropparna påett noggrant sät visade det sig svåt att dra sära slutsatser avseende inverkan av säkt hädningstemperatur. Föjande kan dock sköjas i de uppmäta resultaten. (i) Inverkan av reducerad hädningstemperatur minskar med öande åder. Detta gäler oavsett halten av flygaska. (ii) Lå temperatur i tidigt skede (de 7 fösta dygnen) ger en föhöd sluthålfasthet. Detta gäler oavsett halten av flygaska. Fö de olika kuberna som provtryckts har den ekvivalenta mognadsådern beränats med hjäp av uppmäta temperaturer. Detta har gjorts dels med TT-faktormetoden, dels med hjäp av Ahrreniusfunktionen. Baserat pådetta har teoretiska hålfasthetsutvecklingsfunktioner formulerats fö de tre serierna. Genom dessa funktioner har inverkan av flygaska och temperatur kunnat analyseras. Dessa analyser tyder påföjande: (i) En inblandning av 7,5 % flygaska ger en reduktion av den relativa hålfastheten med 5 –10 %. En minskande temperatur och en minskande åder ger minskande inverkan. (ii) En inblandning av 15 % flygaska ger en reduktion av den relativa hålfastheten med ca 20 %. Detta gäler oavsett åder och temperaturnivå

Syftet med det här arbetet är att bidra med praktiska kunskaper kring hur undervisning om likhetstecknets betydelse i algebraiska sammanhang kan bedrivas. Arbetet är utfört enligt modellen learning study, en metod som grundas på variationsteorins syn på lärande. Arbetet i en learning cykel går ut på att undersöka elevers kunskaper inom ett lärandeobjekt för att på så vis kartlägga vilka aspekter som är kritiska för elevernas lärande. Utifrån de kritiska aspekterna ska en lektion planeras, där de kritiska aspekterna lyfts fram och varieras i enlighet med olika variationsmönster. Empirin har samlats in via ett förtest, en observation och ett eftertest. Testerna innehöll uppgifter som behandlade olika aspekter av likhetstecknet och observationen innefattade en granskning av hur de kritiska aspekterna behandlades och varierades under lektionen. Resultatet av learning study cykeln visade att genomförandet gav eleverna goda möjligheter för lärande och att deras kunskaper utvecklades.

Att som klasslärare ansvara för läsundervisningen i årskurs 1 kan uppfattas som ett komplext uppdrag. Man bör ha god kunskap om läsprocessen och dess olika utvecklingsnivåer för att kunna möta eleverna där de befinner sig i läsutvecklingen, samtidigt som yttre faktorer kan påverka möjligheterna till individanpassad undervisning. Syftet med studien var att belysa hur klasslärare uppfattar elevers läsutvecklingsnivåer i årskurs 1 samt hur klasslärare beskriver sin planering och organisation av läsundervisningen utifrån elevers olika behov i årskurs 1.Lärarna i studien anser att det är lustfyllt, men också utmanande, att bedriva individanpassad läsundervisning i årskurs 1. Höga krav ställs på lärarnas kompetens när det gäller planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Det anses som en fördel när man uppnått en viss erfarenhet av läsinlärning och läsundervisning. Lärarna menar att kunskap om elevernas utvecklingsnivå redan vid skolstarten i årskurs 1 är mycket viktig. Förskollärarnas elevinformation till de blivande klasslärarna i årskurs 1 grundlägger planeringen av den första läsundervisningen i årskurs 1.Trygghet i skolmiljön bidrar till framgångsrik läsundervisning. Genom att eftersträva ett lärandeklimat som byggs av lek, glädje och respekt kan en trygghet i den pedagogiska miljön skapas. Det är viktigt att som klasslärare kunna inspirera och motivera eleverna till läsning. Informanterna beskriver olika arbetssätt som kan främja detta, till exempel högläsning, gruppläsning och kamratläsning.Specialläraren har en viktig roll i sammanhanget då denne bland annat ska visa fördjupad kunskap inom elevers läsutveckling, medverka i förebyggande arbete samt bidra till att avlägsna hinder och problem i undervisningsmiljön. Nyckelord: undervisning, läsning, tidig läsundervisning, speciallärarroll

Detta arbete grundar sig på tanken om att kontrapunktsstudier i renässansstil skulle kunna levandegöras genom historiskt grundade improvisationsövningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk övning har resulterat i ett pedagogiskt och konstnärligt material, som kan användas för att översiktligt visa de historiska förhållandena kring improviserad musik, men som också kan fungera som ett verktyg för instudering och konstnärligt framförande. / <p>Bilaga: 1 CD.</p>

Sammanfattning Bakgrund Medelåldern för befolkningen i Sverige blir högre. Det kommer leda till att antalet höft- och knäoperationer ökar. Således krävs det mer forskning för att optimera omhändertagandet av patienterna i denna patientgrupp. Syfte Primärt var syftet är att undersöka effekten av tidig mobilisering vid knä- och höftledsoperation relaterat till vårdtid (Length of Stay). Sekundärt var målet att undersöka effekten av sagd operation på patientrapporterad livskvalitet (Quality of Life). Metod För att besvara frågeställningarna genomfördes en allmän litteraturstudie av artiklar med kvantitativ metod. Resultat Patienter som genomförde höft-och knäledsoperation skattade sin postoperativa livskvalitet EuroQol 5-dimensions (EQ-5D) högre än innan operation, värdet närmar sig det för populationen i stort normala. Ökningen är mest påtaglig under de tre första månaderna efter operation och kvarstår i upp till två år. Att påbörja mobilisering av patienten under samma dag som operationen kan ge stor utdelning relaterat till förkortad vårdtid, i vissa fall en minskning med 6,45 dagar. Slutsats Tidig mobilisering förkortar vårdtiden. Höft- och knäledsoperation leder i de flesta fall till förbättrad livskvalité. Nyckelord: Tidig mobilisering, Artroplastik, Vårdtid Livskvalitet, Patienthälsa