I dagens skola skriver elever både för hand och med hjälp av digitala verktyg. Den här kunskapsöversikten syftar till att belysa vad som kännetecknar forskning som jämför texter producerad för hand och med hjälp av digitala verktyg. Kunskapsöversiktens syfte är att beskriva vilken skrivmetod som enligt forskning är den mest gynnsamma för elevers textproduktion i de yngre åldrarna.  Urvalet av studier är baserad på systematiska litteraturundersökningar i databaserna PRIMO, ERIC (ProQuest) samt Idunn. Tydliga inkluderingskriterier valdes för att hitta artiklar som överensstämde med syftet för kunskapsöversikten vilket resulterade i sex vetenskapligt granskade artiklar. Slutsatserna från de sex artiklarna är att elevers skrivutveckling gynnas av att skriva digitalt. Elever producerar mer text, med bättre struktur och färre skrivfel när de skriver digitalt. Forskningen visar även att elever med bristande finmotorik gynnas av digitalt skrivande eftersom läsbarheten i elevernas texter ökar. Slutligen visar det sammantagna resultatet att elever föredrar att skriva digitalt jämfört med att skriva för hand. Inom skolan kan, med fördel, lärarprofessionen erbjuda digitala verktyg till elever i sin tidiga skrivutveckling. Digitalt skrivande möjliggör större frihet att kunna planera och ändra sin text under processens gång.

Under barocken var ornamentering en viktig del i framförandet av musik. Det publicerades en mängd skrifter i ämnet och vad gäller sång är P.F. Tosis Opinioni de’ cantori antichi e moderni och J.F. Agricolas Anleitung zur Singkunst de viktigaste verken från barockens senare hälft. Studiens syfte var att jämföra Tosis och Agricolas sångskolor, för att ta reda på vilka skillnader och likheter som finns i hur man ornamenterade under 1600-talets senare del, respektive 1700-talets första hälft. I studien appliceras Tosis och Agricolas metoder på två samtida stycken: kantaten Poi che riseppe Orfeo av A. Scarlatti, samt kantaten Orfeo av G.B. Pergolesi. De fokusområden som har valts ut är: förslag, drillar, passaggi, variation av arior och recitativ samt cadenze. Studien visar att i stort sett samma ornament användes under hela senare delen av barocken, men att utförandet kunde skilja sig åt, samt att utvecklingen av improviserade cadenze skedde först under 1700-talet. Studiens resultat visar att historisk uppförandepraxis är en givande metod att använda vid instudering för att nå en djupare förståelse om hur verket framfördes under den tidsperiod då det komponerades. / <p>Alessandro Scarlatti (1660-1725) ”Poi che riseppe Orfeo” <em>Kantat för sopran och basso continou</em></p><p>Luigi Rossi (1597-1653) ”Mio ben”, aria ur operan ”Orfeo”</p><p>Barbara Strozzi (1619-1677) ”Non mi dite”, ur op. 2</p><p>Sigismondo d’India (1582-1629) ”Piangono al pianger mio”</p><p>Claudio Monteverdi (1567-1643) ”Quel sguardo sdegnosetto”, ur "Scherzi musicali"</p><p>Claudio Monteverdi (1567-1643) Prologen ur operan ”L’Orfeo”</p><p>Giovanni Battista Pergolesi (1710-1736) ”Orfeo” <em>Kantat för sopran, stråkensemble och basso continou</em></p><p>Medverkande:</p><p>Elisabeth Hellström, sopran</p><p>Sofia Winiarski, cembalo</p><p>Hanna Dahlkvist, barockcello</p><p>Torun Fredberg, barockviolin</p><p>Sofia Kolupov, barockviolin</p><p>Sofia Hanson, barockviola</p>

According to the SBU-report (2014), a conscious and systematic training of the students phonological awareness, is of great importance for the students further progress in reading. The purpose of this study was to investigate whether intensive reading with Wendick's (2015) reading lists in full-class make a measurable difference of the students reading speed and flow, compared to a control group. At the same time the study investigated the educators and students experience of the method. The study is a mixed method with a qualitative and a quantitative part. During four years, the reading speed was measured prior to four-week experiment periods with pupils in grade one at a school. The students in the experiment group read the reading lists every day at school in pairs. After four weeks, the reading speed was measured for both the experiment and the control group. The result was complemented with qualitative interviews of the educators and a selection of the students to take their experience into consideration regarding this way of educating. The result showed that the reading lists has a measurable difference on the reading speed and flow, and that the method operates in a satisfactory manner.

Sepsis är ett globalt förekommande hälsoproblem, med snabbt förlopp och hög dödlighet, som kan drabba alla individer och anses vara en global hälsokris. Patienter som överlever riskerar långvariga konsekvenser, tidig identifiering har visat sig minska lidande och dödlighet och är därför av största vikt. Att identifiera sepsis är komplext då det innefattar flera symtom och tecken. Syftet med denna integrativa systematiska litteraturstudie var att beskriva faktorer för, och prehospital vårdpersonals erfarenheter av, tidig identifiering av sepsis i en akut prehospital vårdkontext. Metoden valdes enligt Whittemore &amp; Knafl (2005) som är gjord för systematisk integrativ litteraturstudie. Resultatet baserades på 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. Patienter som transporterades och vårdades av ambulanssjukvården var svårare sjuka än de som själv tog sig till sjukhus, hade högre risk att avlida i sepsis, patienterna var äldre, samsjukliga och hade påverkat medvetande. Vissa symtom och tecken var mer förekommande, men variationen hos individen gör identifieringen komplex. Bland faktorerna för att lyckas med tidig identifiering av sepsis fanns det förutsättningar som omgärdade den prehospitala vårdpersonalens bedömning. Kunskap och utbildning om sepsis är en del i att tidigt kunna identifiera sepsis. Prehospital vårdpersonal som hade högre utbildning var bättre på att identifiera sepsis. Identifiering av sepsis är komplext och utgörs av både demografi, fysiologiska fynd, vårdpersonals samlade förutsättningar och system för att bedöma patienter. Det är inte tillräckligt att enbart beakta en faktor för att lyckas med tidig identifiering av sepsis, ambulanssjuksköterskan behöver beakta en sammanvägning och medvetenhet om de olika faktorer som behövs för att på bästa sätt lyckas.

Syfte och frågeställningar – Syftet var att undersöka selektering inom ungdomsfotbollen i Stockholm. I synnerhet ville vi undersöka motiven och genomförandet av tidig selektering inom akademiverksamheter. Detta kan ligga till grund för att sprida kunskap om ämnet ochfå en större förståelse för selekteringarnas motiv, genomförande och problem.  Den här studiens frågeställningar är: - Vilka är motiven till tidig selektering?  - Hur genomförs selekteringen? - Vilka problem uppstår genom selekteringen? Metod – I detta arbete genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre fotbollstränare i föreningar som genomför tidiga selekteringar (i studien definierat som 10 år eller yngre). Intervjupersonerna var mellan 21–29 år gamla och hade varierad erfarenhet av akademiföreningar.  Resultat – Det framkom att målet med akademiverksamheterna anses vara att producera elitfotbollsspelare och att selekteringen är en viktig del i det. Motiven till selekteringen var att från en tidig ålder kunna forma spelarna samt att spelarna ska få träna med likasinnade. Selekteringsprocessens genomförande varierade mellan de olika föreningarna. Studien påvisade även av tränarna identifierade problem med deras selektering. Det innefattade hets från föräldrar och en konkurrenssituation med andra föreningar. Tränarna i studien vittnade även om en otydlighet, vilken innefattade avsaknad av vetenskapligt stöd och tydliga bedömningskriterier vid selektering. Slutsatser – De slutsatser som drogs var att det i akademierna i Stockholm inte finns ett gemensamt sätt att selektera på utan klubbarna jobbar på ett eget sätt i processen att selektera sina yngsta lag. Ytterligare slutsats var att det i föreningarnas selekteringsprocess medför flera olika problem och att denna process därför är i behov av vetenskaplig förankring.

Skrivkunskaper har länge setts som skolans uppgift att undervisa om men barns skrivutveckling börjar ofta redan på förskolan. Samtidigt finns det inte så mycket forskning om hur förskollärare arbetar med barns tidiga skrivutveckling. Det här arbetets syfte är att ta reda på hur barn blir utmanade i sitt skriftspråk och hur förskolors miljöer inspirerar barn till att skriva. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet, där språket anses vara en viktig del i barns utveckling. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i begreppen proximal utvecklingszon, scaffolding och mediering vilka är kopplade till det sociokulturella perspektivet. Metoden för arbetet har varit semistrukturerade intervjuer, där fem förskollärare har deltagit i fyra intervjuer. De medverkande förskollärarna arbetar på fyra olika förskolor, tre av dem ligger i mellansverige och en av dem ligger i södra Sverige. Resultatet av studien visar att förskollärare använder sig av två olika metoder, Bottom-up och Top-down metoden. Den visade även att Bornholmsmodellen är en användbar modell i förskolan för att undervisa om språklig medvetenhet. Språklig medvetenhet visar sig vara en grundläggande kunskap för att lära sig skriva. Förskollärarna i studien ta vara på barns intresse genom att vara nyfikna, intresserade och positiva till barns eget skrivande. Barn blir utmanade i sitt skrivande genom olika material så som pussel, spel och bokstavslikande artefakter. Barn blir även utmanade genom att försöka skriva själva i tidig ålder. Förskolorna inspirerar skrivandet genom att det i lokalerna finns bokstäver och skyltar uppsatta.  De olika förskolorna har tagit fram platser för barns skrivande. Vid dessa speciella skrivplatser finns det material som är användbara när barn lär sig skriva.

SAMMANFATTNING  Patienter på somatiska vårdavdelningar riskerar att försämras i sitt tillstånd. Forskning har visat att det är av stor vikt att upptäcka försämring i tid då det har betydelse för patientens utgång. Missas upptäckten, riskerar patienten att hamna i ett kritiskt tillstånd, behöva intensivvård, få hjärtstopp eller i värsta fall dö. Att sjuksköterskor missar upptäckten av försämringen hos patienten har visat sig i forskning. Upptäckten missas på grund av bland annat kunskapsbrist, feltolkningar och missbedömningar. Syftet med denna studie var att identifiera faktorer av betydelse för sjuksköterskans förmåga att tidigt upptäcka försämring hos vuxna patienter på vårdavdelning. Metoden som användes var en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes i PubMed och CINAHL Complete. Materialet analyserades genom en tematisk analys. I resultatet framkom tre teman; medicinsk kompetens, omvårdnadskompetens och kontinuitet, dessa visade sig vara centrala faktorer i tidig upptäckt av försämring. Subteman som låg till grund för de tre framtagna teman var; teoretisk kunskap, erfarenhet, samarbete, intuition, magkänsla, klinisk blick, normaltillstånd och helhetssyn. Slutsatsen är att faktorer av betydelse för sjuksköterskans förmåga att tidigt upptäcka försämring är komplexa och utgörs av medicinsk kompetens, omvårdnadskompetens och kontinuitet. I sjuksköterskans kliniska bedömning visade det sig vara av stor vikt att, förutom att använda mätmetoder, inneha teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Dessa kunskaper leder till att sjuksköterskan kan ha en känsla för hur patienten mår, och genom sin kliniska blick och intuition upptäcker patientens pågående försämring. Även att lära känna patienten och dennes mönster i sitt normaltillstånd verkar främjande för att upptäcka avvikelser i tillståndet hos patienten.

SAMMANFATTNING Bakgrund Hudcancer är en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 människor insjuknar varje år i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer är en av de mest ökande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos är viktigt för överlevnadsmöjligheterna. Med denna vetskap valde författarna till studien att undersöka vad sjuksköterskor inom primärvården i Sverige gör för att förebygga solskador och följaktligen utvecklandet av maligniteter i huden. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet och upplevelse av preventivt arbete rörande individers solskador. Metod Studien är baserad på en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Datan erhölls genom sex intervjuer med sjuksköterskor som representerade sex vårdcentraler i Stockholms län. Det transkriberade materialet lästes igenom, diskuterades, kondenserades och sorterades in under lämpliga koder. Resultatet redovisas i löpande text understödd av tabeller och citat från intervjuerna. Resultat Informanterna anser att de under sin yrkesverksamma tid införskaffat tillräcklig kunskap och erfarenhet för att bedriva det arbete de idag utför inom området solhälsa. De känner motivation inför ämnet, men i brist på riktlinjer och adekvat utbildning inom området upplever de svårigheter att aktivt arbeta med ämnet. Slutsats I denna studie kunde sjuksköterskor inom primärvården konstateras vara lämpliga aktörer berörande solskadepreventivt arbete om adekvat utbildning tillhandahölls och riktlinjer inom området författades. Sjuksköterskan kunde även konstateras behöva verktyg och kvalitetsindikatorer att tillgå i det preventiva arbetet.

Syftet med studien är att synliggöra hur lärare arbetar med högläsning som ett pedagogiskt verktyg för språkutveckling samt om det finns en medveten progression i högläsningsarbetet mellan förskoleklass till årskurs 3. Studien bygger på fem lärares arbete och uppfattningar gällande högläsning som språkutvecklande arbetssätt. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande där språk och interaktion har en central roll. En kvalitativ forskningsmetod användes där materialet samlades in genom observationer och intervjuer. Den analysmetod somanvändes för att bearbeta den insamlade empirin var tematisk analys. Resultatet visar att lärarens medvetenhet om högläsningens samtliga aspekter påverkar dess möjlighet till språkutveckling. Arbetet med högläsning kan se väldigt olika ut men ändå vara framgångsrik ur ett språkutvecklande perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka vikten av att implementera tidig studie- och yrkesvägledning i tidigt skede på grundskolor för att främja elevers framtid inom studier och yrkesval. Då detta anses som hela skolans ansvar valde jag att undersöka olika befattningar på grundskolor i kommuner både utanför och i Stockholm. Dessa berör både tilldelningen av studie- och yrkesvägledning men även hur det bedrivs. Genom att undersöka en rektor, en kurator och fyra studie- och yrkesvägledares erfarenheter och uppfattningar gav det studien en mer nyanserad helhetsbild och utfall genom deras varierande befattningar som styrker vikten av tidig vägledning. Tidig studie- och yrkesvägledning bidrar till att man kan utveckla elevers valkompetens samt motverka mentala kartor och begränsningar inför deras framtida karriärval. Detta utvecklar elevers livslånga lärande och breddar samtidigt deras perspektiv. För att detta ska kunna ske behöver grundskolorna implementera det i tidigt skede då barn är som mest formbara och ser mer neutralt på saker och ting. Barn bildar mentala kartor, stereotypa föreställningar, normer utifrån miljön och omgivningen de växer upp i som i sin tur kan leda till att de begränsar sig själva inför val av utbildning eller yrke. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med de olika respondenterna identifieras det som anses som möjligheter respektive hinder med att bedriva tidig vägledning redan på förskolenivå ända upp till högstadiet. All insamlat material har analyserats utifrån Gottfredson (2002) Theory of Circumscription, Compromise and Self-Creation som visar vikten av den tidiga vägledningens utfall då de olika respondenterna lyfter upp hur detta kan bidra till att motverka stereotypa föreställningar, mentala kartor och normer både inom utbildning, arbetslivet och valkompetens. Enligt respondenterna kan tidig vägledning både främja samt öka unga individers självkännedom, livslånga karriärutveckling och välgrundade beslut som kan leda till stora ekonomiska vinster för samhället och individerna själva. De centrala faktorerna enligt respondenterna som anses vara mest essentiella till att kunna bedriva tidig vägledning är att det krävs mer kunskap och tydligare utgångspunkt hos huvudmän, skolledning och pedagoger om vad självaste studie- och yrkesvägledningens syfte och mål är för elevers skolgång och framtid.