Abstrakt   Skolans uppdrag är många. Ett av dem är att genomföra systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetssäkra undervisningen och inkludera eleverna i detta. Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärares grundsyn på begreppet kvalitet samt hur de ansåg sig använda kvalitetsredovisningen i arbetet.  Ytterligare avsågs studien utforska hur eleven involveras i kvalitetsarbetet. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Hur tolkar de intervjuade lärarna begreppet kvalitet och hur anser de sig arbeta med kvalitetsredovisningar. På vilket sätt diskuterar lärarna kopplingen mellan kvalitetsredovisning och arbetet med eleven utifrån lärandet och delaktigheten. För att få svar på dessa frågeställningar valdes intervju som metod med sex yrkesverksamma lärare och skolledare. Resultatet av studien visar på olika uppfattningar. Dels att struktur för ett effektivt arbetssätt saknas men även strategier i kvalitetsredovisningarna som kan förbättras. Idag är dokumentet mer en hyllvärmare än systematisk information. Reflektioner och diskussioner kring den pedagogiska verksamheten är dagligen en viktig del i skolans utveckling

This study aims to investigate some teachers’ views of the use of IT in the teaching of writing in grades 1–3, and the possibilities and limitations inherent in its use. Four interviews were conducted with teachers at two different schools. One school had good access to IT tools while the other had little access. The result shows that the teacher’s view is affected most by their own interest in IT and not by the availability of IT in the school. All the teachers were favourable to the use of IT in teaching and saw great potential in it. On the other hand, there were limitations which teachers must be aware of and take into consideration if IT is to benefit the pupil’s progress in writing. Since all pupils learn in different ways, it is important to achieve multimodal learning. By using IT in teaching, the pupils use several different senses. IT should therefore be a part of multimodal learning, but it also needs to be supplemented with other tools, such as paper, pen and other concrete material.

I studien har vi uppmärksammat att det råder bristande representation gällande mångfald i läseboksserien Småböcker Tessan och Marius Paket 1 och Småböcker Tessan och Marius Paket 2 författad av Tomsby & Wennberg och illustrerad av Mill (2016) för grundskolans tidigare år. Med hjälp av kvantitativ bildanalys och kvalitativ textanalys har vi analyserat hur och till vilken grad icke-rasifierade kontra rasifierade karaktärer kommer till uttryck i bilder och textavsnitt i läseboksserien. Resultatet visar att icke-rasifierade karaktärer får ett större utrymme i läseboksserien, både i bild och i text. Vidare visar den kvalitativa textanalysen att rasifierade karaktärer tilldelas en marginaliserad position gällande hur mycket utrymme de får i tal, tanke och aktion.

<p><p>Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur elever upplever sitt inflytande över undervisningen i grundskolans tidigare år. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning av elevers upplevelse gällande sitt elevinflytande, samt efterföljande kvalitativa intervjuer, och är utförd på en kommunal F-4 skola, som är belägen i en medelstor kommun. Enkätundersökning omfattar 90 stycken elever och intervjuerna är genomförda med 4 stycken elever. Resultaten av enkätundersökningen visar på att eleverna i stor utsträckning upplever att de har ett reellt inflytande (61 %) samt att en klar majoritet av eleverna är nöjda med i vilken utsträckning de upplever sin möjlighet till att påverka under lektionstid (82 %). Resultaten i undersökningarna både går emot och bekräftar tidigare forskning på området. Resultaten gällande elevernas upplevelse av att kunna utöva ett reellt inflytande är diametralt motsatt i jämförelse med tidigare forskning.Däremot stämmer resultaten gällande elevernas upplevelse av att vara nöjda med sin möjlighet till inflytande bra överens med den tidigare forskningen. Våra resultat överensstämmer med styrdokumentens intentioner.</p></p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka samt belysa hur några pedagoger i förskola och skola för tidigare år ser på genus och hur de pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar med genus. Vår undersökning var en kvalitativ studie som genomfördes dels i en förskola, dels i en grundskola, årskurs F-5. De undersökningsmetoder som användes var enkäter och observationer. Enkäterna har besvarats av pedagoger som är verksamma inom både förskola och skola. Observationer har även genomförts inom dessa stadier. Resultatet från enkätundersökningen visar att pedagogerna anser att de bör arbeta genusmedvetet. De är dock medvetna om att det krävs mycket arbete då de själva behöver bli medvetna om sina egna föreställningar kring könen. Observationsresultatet visar att pedagogernas genusmedvetenhet existerar, dock i liten utsträckning. Vi anser att pedagogerna kan få en ökad genusmedvetenhet då de fortsättningsvis aktivt arbetar med sin egen medvetenhet samt fortbildning inom området.</p>

<p>Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lärares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lärarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet är att väcka tankar kring det egna förhållningssättet, ge större insikt för samhällets betydelse i dessa frågor samt visa på hur viktigt barn och elevers inflytande är både i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrån intervjuerna till vad modern samhällsteori säger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrån vad två lärare i förskolan och två lärare i grundskolans yngre åldrar har för uppfattningar och attityder och därför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lärarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra självkänsla men att lärarna samtidigt känner sig styrda av uppnåendemål.</p>

Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lärares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lärarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet är att väcka tankar kring det egna förhållningssättet, ge större insikt för samhällets betydelse i dessa frågor samt visa på hur viktigt barn och elevers inflytande är både i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrån intervjuerna till vad modern samhällsteori säger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrån vad två lärare i förskolan och två lärare i grundskolans yngre åldrar har för uppfattningar och attityder och därför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lärarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra självkänsla men att lärarna samtidigt känner sig styrda av uppnåendemål.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur elever upplever sitt inflytande över undervisningen i grundskolans tidigare år. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning av elevers upplevelse gällande sitt elevinflytande, samt efterföljande kvalitativa intervjuer, och är utförd på en kommunal F-4 skola, som är belägen i en medelstor kommun. Enkätundersökning omfattar 90 stycken elever och intervjuerna är genomförda med 4 stycken elever. Resultaten av enkätundersökningen visar på att eleverna i stor utsträckning upplever att de har ett reellt inflytande (61 %) samt att en klar majoritet av eleverna är nöjda med i vilken utsträckning de upplever sin möjlighet till att påverka under lektionstid (82 %). Resultaten i undersökningarna både går emot och bekräftar tidigare forskning på området. Resultaten gällande elevernas upplevelse av att kunna utöva ett reellt inflytande är diametralt motsatt i jämförelse med tidigare forskning.Däremot stämmer resultaten gällande elevernas upplevelse av att vara nöjda med sin möjlighet till inflytande bra överens med den tidigare forskningen. Våra resultat överensstämmer med styrdokumentens intentioner.

Syftet med denna studie är att undersöka samt belysa hur några pedagoger i förskola och skola för tidigare år ser på genus och hur de pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar med genus. Vår undersökning var en kvalitativ studie som genomfördes dels i en förskola, dels i en grundskola, årskurs F-5. De undersökningsmetoder som användes var enkäter och observationer. Enkäterna har besvarats av pedagoger som är verksamma inom både förskola och skola. Observationer har även genomförts inom dessa stadier. Resultatet från enkätundersökningen visar att pedagogerna anser att de bör arbeta genusmedvetet. De är dock medvetna om att det krävs mycket arbete då de själva behöver bli medvetna om sina egna föreställningar kring könen. Observationsresultatet visar att pedagogernas genusmedvetenhet existerar, dock i liten utsträckning. Vi anser att pedagogerna kan få en ökad genusmedvetenhet då de fortsättningsvis aktivt arbetar med sin egen medvetenhet samt fortbildning inom området.

Denna studie syftar till att genom kvalitativa intervjuer och enkätundersökning undersöka hur föräldrar uppfattar sitt barns hemläxa och vilka attityder de har kring läxan. Kan föräldrarnas uppfattningar och attityder skilja sig beroende på vilken utbildningsbakgrund föräldern innehar?  Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju föräldrar till elever i grundskolans tidigare år och en enkätundersökning där 50 föräldrar med samma kriterieurval som ovan deltog. Informanterna som deltar i intervjuerna och enkätundersökningen har varierande utbildningsbakgrund. De teoretiska perspektiv som vi använder till att analyser materialet och som fungerar som ett sökarljus i studien är Bourdieus begrepp kapital och habitus. Resultatet som studien visar på är att det finns en tendens att föräldrars attityder till läxan skiljer sig och att deras utbildningsnivå kan vara en bidragande faktor till detta. Men det huvudsakliga vi kommit fram till i studien är att det mer handlar om den enskilda förälderns engagemang i deras barns skolgång än vilken utbildning denne har i bagaget.