Hög mellanmänsklig tillit kommer med en rad positiva samhällseffekter. Bland unga och bland personer med invandrarbakgrund är dock tillitsnivåerna generellt lägre. Den här studien undersöker tillit till ”de flesta” människor och till institutioner bland nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet, dels genom en enkätstudie utdelad på två gymnasieskolor i Uppsala, dels genom samtalsintervjuer med ungdomar. Syftet är att genom induktiv metod generera hypoteser om tillitsnivåer inom gruppen och om tillitens bestämningsfaktorer. Resultatet från enkätstudien visar en påfallande låg generell tillit. I intervjuer lyfter respondenterna upplevelser av utsatthet och erfarenheter av selektiva institutioner som orsak till låg tillit. Tilliten gynnas däremot av positiva erfarenheter av skolan, vilket stärks av enkätstudien. Slutligen formuleras fem hypoteser om populationen baserade på studiens resultat.

Ett av de mest grundläggande fundamenten för att ett samhälle ska fungera friktionsfritt är att människor känner tillit. För att ett samhälle ska vara välmående behöver människor känna tillit både till samhällets institutioner och tillit till andra människor i allmänhet. Syftet med denna studie var att få en bredare förståelse av mellanmänsklig tillit och att undersöka hur den förhåller sig till olika typer av välfärdsregimer och upplevd kollektiv diskriminering, det vill säga om en upplevt att en tillhör en grupp som i samhället var utsatt för diskriminering. Studien utgår från Bo Rothsteins teori om tillit samt Gøsta Esping-Andersens teori om välfärdsregimer. Båda dessa teorier baseras på ett makroperspektiv vilket innebär att mellanmänsklig tillit studeras från ett strukturellt perspektiv. Studien har hämtat datamaterial från omgång 8 av European Social Survey (ESS) som genomfördes år 2016. ESS samlar in data från ett 30-tal olika länder och frågorna behandlar delvis tillit. För denna studies syfte användes data från länderna Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Norge och Sverige. Materialet omfattade ett urval på 25 506, i åldrarna 15 år och uppåt. För att studera mellanmänsklig tillit användes bivariata analyser samt linjär regression som analysmetod. Tillit i olika välfärdsregimer är ett välstuderat ämne men denna studie ämnade även undersöka om upplevd kollektiv diskriminering var en faktor mellan välfärdsregim och mellanmänsklig tillit. Resultatet var att mellanmänsklig tillit skilde sig åt beroende på typ av välfärdsregim och om en människa upplevt sig varit utsatt för kollektiv diskriminering. / <p>Slutversion</p>

Studien syftade till att genom aktionsforskning undersöka hur det kan skapas användbarhet i en e-handelslösning. Bakgrunden till detta ligger i författarnas eget antagande kring att det spelar in fler faktorer än endast användbarhet när ett gränssnitt skall skapas för en webbplats som erbjuder e-handel. Faktorerna identifierades till användbarhet, handlingsbarhet samt teori kring sambandet mellan förtrogenhet, tillit och lojalitet, ur vilka det gjordes ett urval för denna studie. Genom att sätta ihop dessa faktorer skapades en egen designteori, kallad e-handelsbarhet. E-handelsbarhet applicerades på en webbplats med e-handel i syfte att utföra en praktisk omarbetning av ett existerande gränssnitt. Detta utfördes genom heuristisk utvärdering samt en kontrollista och blev därigenom en applicerad designmetod. Utöver detta genomfördes användartester i syfte att empiriskt påvisa att designteorin hittade problem med gränssnittet och därav praktiskt fungerar. Användartester utfördes även för att finna ytterligare problem utöver de som designteorin hittade. Resultatet av den heuristiska utvärderingen och kontrollistan var ett antal problem med gränssnittet. De problem som designteorin samt användartester hittade åtgärdades efter samma designteori och resulterade därigenom i ett förbättrat gränssnitt på e-handelswebbplatsen. Resultatet presenteras i form av statiska mockuper på gränssnittet. Den frågeställning och problemformulering som ställdes uppfylldes via den definition av användbarhet som gjordes utifrån den egna designteorin.

Utifrån empiriskt material i form av insamlande enkäter från GERDA-projektet undersöks här äldres tillit kopplat till socialt kapital och konsumtion av nyheter/samhällsprogram via medier. Det sociala kapitalet som begrepp har operationaliserats genom variabler för förvärvsarbete och ideellt arbete. Syftet är att ta reda på om socialt kapital påverkar äldres tillit och hur konsumtion av nyheter/samhällsprogram via olika medier påverkar äldres tillit till andra människor och institutioner. Resultatet baserar sig på univariata, bivariata och multivariata sambandsanalyser som undersöker hur det sociala kapitalet och mediekonsumtion påverkar den partikulära tilliten, generella tilliten och lokalsamhälletilliten. Slutsatserna visar på att såväl det sociala kapitalet, som konsumtion av nyheter/samhällsprogram via medier, påverkar äldres tillit till andra människor och samhällsinstitutioner. Respondenter med högt socialt kapital har större tillit än de med lågt social kapital. Genom att de med lågt socialt kapital tar del av nyheter/samhällsprogram via medier kan det leda till att de har liknande mängd tillit som respondenter med högt socialt kapital som inte tar del av nyheter/samhällsprogram via medier. Det framkommer även att de som tar del av nyheter/samhällsprogram via radio, internet och dagstidning stärker sitt ställningstagande genom detta.

Utifrån empiriskt material i form av insamlande enkäter från GERDA-projektet undersöks här äldres tillit kopplat till socialt kapital och konsumtion av nyheter/samhällsprogram via medier. Det sociala kapitalet som begrepp har operationaliserats genom variabler för förvärvsarbete och ideellt arbete. Syftet är att ta reda på om socialt kapital påverkar äldres tillit och hur konsumtion av nyheter/samhällsprogram via olika medier påverkar äldres tillit till andra människor och institutioner. Resultatet baserar sig på univariata, bivariata och multivariata sambandsanalyser som undersöker hur det sociala kapitalet och mediekonsumtion påverkar den partikulära tilliten, generella tilliten och lokalsamhälletilliten. Slutsatserna visar på att såväl det sociala kapitalet, som konsumtion av nyheter/samhällsprogram via medier, påverkar äldres tillit till andra människor och samhällsinstitutioner. Respondenter med högt socialt kapital har större tillit än de med lågt social kapital. Genom att de med lågt socialt kapital tar del av nyheter/samhällsprogram via medier kan det leda till att de har liknande mängd tillit som respondenter med högt socialt kapital som inte tar del av nyheter/samhällsprogram via medier. Det framkommer även att de som tar del av nyheter/samhällsprogram via radio, internet och dagstidning stärker sitt ställningstagande genom detta.

I takt med den tekniska och digitaliserade utvecklingen i samhället blir frågan om tillit allt mer aktuell. Människor blir att mer beroende av att använda digitala medier och teknologier för att underlätta vardagen. På kort tid har användningen av mobila betaltjänster ökat kraftigt. Det ökade användandet av mobila betaltjänster vittnar om att användare idag förlitar sig på dessa tjänster. Hur kommer det säg att användare förlitar sig på de tjänster som finns på marknaden idag och på vilket sätt bedömer dem tillit? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka aspekter som påverkar bedömningen av tillit och trovärdighet för mobila betaltjänster. Det har även vart av intresse att undersöka om det som framkommit vid tidigare forskning är relevant och tillräckligt i kontexten för mobila betaltjänster. Studiens tillvägagångssätt startade med en konkurrentanalys med målsättningen att se hur befintliga mobila betaltjänster förhåller sig mellan varandra och vad som utmärker dess tillit och trovärdighet. Därefter skapades ett användargränssnitt som baserades utifrån teori och tidigare forskning. Detta användartestades för att undersöka användbarheten och tilliten. Vidare gjordes intervjuer med förhoppningen att undersöka vad användarna tittar på och hur de bedömer tillit och trovärdighet inom mobila användargränssnitt. Den data som framkom under de två empiriska datainsamlingarna ställdes mot varandra, jämfördes och analyserades. Resultatet av denna studie visar att användargränssnittets innehåll, struktur, visuella utseende är aspekter som påverkar användarnas bedömning av tillit och trovärdighet. Det visar även att varumärket som är förknippat med tjänsten har en betydande roll i sammanhanget för tillit. Resultatet bekräftar också att användbarhet är en förutsättning för tillit och trovärdighet inom mobila användargränssnitt. / The question of trust is becoming increasingly relevant in line with the development of technical and digital artifacts in our society. People have become more dependent on the use of digital media and technologies to facilitate their everyday life. The use of mobile payment services has increased significantly in a short time. The increased use of mobile payment platform testifies that users today rely on these services. Why do users rely on the payment services available on the market today and which aspects are crucial when users assess trust? The purpose of this study was to examine which aspects affect the assessment of trust and credibility for mobile payment platforms. It has also been of interest to examine whether the information that appeared in previous research is relevant and appropriate in the context of mobile payment services. This was examined by a competitor analysis with the aim to see how the existing mobile payment services relate with each other and what distinguishes its trust and credibility. Hence we created a user interface that was based on previous research and recognized design principles, which we then tested. The aim was to examine the usability and which aspects affected the assessment of trust and credibility. In addition, interviews were conducted to study what users are looking at and how they assess trust and credibility in mobile interface. The data that emerged in the two empirical data collections were compared and analyzed. The result shows that the user interface contents, structure, visual appearance are aspects that affect a user's assessment of the trust and credibility. It also shows that the brand associated with the service has a significant role in the context of trust. The results confirm that usability is a prerequisite for trust and credibility within the user interface for mobile payment platforms.

Idag arbetar allt fler företag inom agil systemutveckling vilket innebär att utvecklingsarbetet sker i korta iterationer. Att arbetet sker i korta iterationer innebär att det är mycket som ska göras på kort tid både inom utveckling och test. För att hinna med testarbetet krävs det därför att man arbetar med automatiserade tester. Automatiserade tester är en typ av automation som i sig är ett problematiskt område då människor misslyckas med att förlita sig på automation. Om människor inte litar på automatiserade tester leder det till att manuell testning ändå kommer att ske för att säkerställa resultaten av de automatiserade testerna vilket gör att värdet av att automatisera tester uteblir. Syftet med denna uppsats är att svara på hur tillit till automatiserade tester påverkas utifrån kunskap om automatiserade tester, tillit till personen som skapar automatiserade tester samt feedback från automatiserade tester. En kvalitativ undersökning i form av intervjuer har genomförts för att besvara frågeställningen. Undersökningen har genomförts på ett undersökningsföretag som levererar ekonomiprogram och internetlösningar till företag och redovisnings- och revisionsbyråer. Resultatet av den empiriska undersökningen visade att kunskap om automatiserade tester, tillit till personen som skapar automatiserade tester och feedback från automatiserade tester är aspekter som påverkar människors tillit till automatiserade tester. Brist på kunskap påverkar tillit då människor antingen skapar sig en övertro eller undertro till automatiserade tester. Har människor kunskap om automatiserade tester känner de också tillit till testerna. Att känna tillit till personen som skapar automatiserade tester påverkar tillit då människor känner mer tillit till automatiserade tester om de vet vem personen är, känner tro till personen samt dennes kunskap. Feedback från automatiserade tester påverkar människors tillit då utebliven feedback leder till att de inte vet vilka tester som finns och vad de gör. Detta gör att människor inte känner tillit till dem. / Today, an increasing number of companies’ uses agile system development which means that the development work is done in short iterations. Short iterations means that there is much to be done in a short time both in development and testing. To keep up with the testing it is required to use automated testing. Automated tests are a type of automation that in itself is a problematic area because people fail to rely on automation. If people have a lack of trust in automated testing it will cause them to still use manual testing, which will make the value of automating tests fail. The purpose of this paper is to respond to how people ́s trust in automated testing is affected based on knowledge of automated testing, trust in the person creating automated tests and feedback from automated testing. A qualitative study and interviews have been conducted to answer the question. The survey has been conducted on a research company that delivers finance software and internet solutions to companies and accountancy firms. The result of the empirical survey shows that knowledge of automated testing, trust in the person who creates automated testing and feedback from the automated tests are aspects that affect people's trust in automated testing. Lack of knowledge affects people ́s trust in automated testing in a way that leads to that people either create an overtrust or mistrust to the automated tests. People that have knowledge of automated tests feels trust in the tests. To have trust in the person that creates automated tests affects people's trust in that way that people feel more trust in automated testing if they know who the person is, feel the confidence to the person and his or her knowledge. Feedback from automated testing affects people's trust when no-feedback is taking place. This leads to that they do not know which tests there is and what they do. This means that people do not trust them.

Cloud computing innebär att datorkraft och IT-resurser i form av servrar, lagring och lokala nätverk görs tillgängliga via internet, cloud computing har ökat snabbt i användning de senaste åren. Möjligheterna med molntjänster har lett till nya utmaningar avseende tillit till molntjänster genom att öppna för helt nya förhållanden mellan leverantör och kund. I dagsläget så är tillit till molntjänsterna ett stort problem för kunder såsom mikroföretag samt små och medelstora företag. Vårt examensarbete syftar till att beskriva mikroföretags samt små och medelstora företags tillit och misstro till molntjänster, samt identifiera vilka kriterier som bidrar till detta. Resultatet visar att det är svårt att tydligt definiera tillit och misstro hos företag, då deras situationer och verksamheter skiljer sig. Tack vare vår litteraturstudie i kombination med våra intervjuer har vi skapat oss en bra bild av vilka kriterier som bidrar med tillit och misstro till molntjänster. Baserat på vårt arbete har vi sammanställt en konceptuell modell som beskriver tillit och misstro till molntjänster. / Cloud Computing means the possibility to use computer power and IT-resources through internet. The use of cloud computing have rapidly increased the last few years. The opportunities it brings has led to challenges in trust to Cloud services by enabling new form of relations between customer and suppliers. Nowadays, trust in Cloud services is a problem for customers such as microenterprises, small and medium business. Our thesis work seeks to describe microenterprises, small and medium business’s trust and distrust to Cloud services and identify which criteria contributes to this. The result shows that is hard to clearly define trust and distrust in business, as their situations and activities differ from one another. Thanks to out literature review combined with the interviews we’ve conducted, we have created a good understanding of what contributes to trust and distrust in Cloud services. Based on our thesis work, we’ve compiled a conceptual model that describes trust and distrust in Cloud services.

Föreliggande studien inriktar sig på tre texter som avhandlar sömnmetoder för spädbarn. Det finns idag i de västerländska kulturerna ett flertal olika sömnmetoder för småbarnsföräldrar att tillämpa på sina spädbarn som anses ha sömnproblem. Fenomenet är av vikt att studera då forskningen kring ämnet pekar åt olika håll samtidigt som definitionen på sömnproblem hos spädbarn är diffus. Syfte: Syftet med studien är ur ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa och jämföra tre texter som avhandlar sömnmetoder för spädbarn. Frågeställningar: Vilka pedagogiska idéer framställs till föräldrar i de olika texterna? Vilka hälsorisker framställs till föräldrarna i texterna? Vilken syn på föräldraskap framställs i texterna? Vilken kunskapsgrund bygger de olika sömnmetoder på? Metod: För att kunna svara på syftet med studien har en konventionell kvalitativ innehållsanalys används med en abduktiv ansats. Urvalet av texter har gjorts genom barnläkarförbundets beskrivning av sömnmetoder. Utifrån analysen framställdes fem kategorier för att svara på syfte och frågeställning. Kategorierna som framställdes var: 1) Tillrättavisande av misslyckat föräldraskap2)Råd till lyckat föräldraskap3)Tillämpning av sömnmetoder 4)Sociala, psykiska och fysiska hälsorisker 5) Legitimering av sömnmetod. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt tar avstamp i Anthony Giddens teori om moderniteten, där nyckel begreppen expertsystem, tillit och risk används. Resultat: Resultatet påvisar att två av texterna anklagar föräldrarna för sitt spädbarns sömnproblem samt tillrättavisar föräldrarna i hur de istället ska gå tillväga. Den tredje texten framställer istället råd i hur föräldrar kan handskas med sitt spädbarns sömn. Det framkommer både skillnader och likheter i de tre sömnmetodernas genomförande. Antingen rekommenderades föräldrarna att lära sitt spädbarn själv-trösta eller införa läggningsrutiner med miljöförbättringar innan sänggående. I resultatet framgick även att två av texterna framställde hälsorisker med att inte lära sitt spädbarn sova på natten. Slutligen framgick att de olika författarna grundar sin sömnmetod på antingen egna erfarenheter, en vetenskaplig studie eller vårdens rekommendationer. De olika texterna håller inte med varandra och kritiserar varandras sömnmetoder.

Polisen ar den organisation som i fredstider har mandat att uppratthalla ordningen i samhallet. Vad som paverkar tilliten till polisen ar viktigt att veta eftersom okad tillit ger polisen okade mojligheter att bekampa brott. Den okade globaliseringen och ett mer transnationellt samhalle kraver samarbete mellan olika landers polis for bekampning av brott. Denna studie ar kvantitativ och undersoker individuella, sociala och institutionella faktorer som paverkar tilliten till polisen i de nordiska landerna och EU’s medlemslander. Studien visar att tillit till polisen i de nordiska landerna och EU’s medlemslander till stor del paverkas av de politiska systemfaktorerna ”grad av demokrati” och ”det politiska systemets mojligheter till effektiva och tillforlitliga statliga institutioner”. De nordiska landerna och EU’s medlemslander bor darfor varna om den demokratiska utvecklingen samt se till att det politiska systemet mojliggor att statliga institutioner bedrivs effektivt och tillforlitligt for att oka tilliten till polisen.