En alltmer föränderlig värld ställer höga krav på entreprenörskap i form av nya och växande företag för att möta morgondagens utmaningar. För att få kunskap om vad som krävs av en affärsrådgivaren i en inkubator för att bli framgångsrik intervjuades nio affärsrådgivare i tre olika inkubatorer med syftet att kunna bidra till ökad förståelse hur rollen kan behöva utvecklas framöver. Även en VD för en inkubator intervjuades för att förstå den framtida strategiska inriktningen på rollen. Analysen av rollen genomfördes med hjälp av Mintzbergs ledarmodell. Studien visar att affärsrådgivaren har en informell ledarroll där den behöver skapa en tillitsfull relation med entreprenören för att kunna åstadkomma ett resultat, där studien resulterade i en modell för hur man skapar tillit. Ett tranformativt ledarskap med ett coachande förhållningssätt bidrar också till att öka tilliten mellan parterna. Affärsrådgivaren och entreprenören gör en kunskapsresa tillsammans som bidrar till utveckling av både entreprenör och affärsidé. Om affärsidén får genomslag på marknaden skapas nya innovationer. Framtida forskning skulle kunna undersöka hur kommersialiseringsprocessen i inkubatorn även skulle kunna nyttjas i andra delar av samhället. / An increasing changing world puts higher demands on entrepreneurship in the form of newly started and growing companies to meet tomorrow´s challenges. To get knowledge of what is required of a business adviser in an incubator in order to be successful nine business advisers from three different incubators were interviewed with the objective to increase the understanding of how the role could develop in the future. Also, one Managing Director of an incubator was interviewed to understand the future strategic direction of the role. An analysis of the role was conducted with the help of Mintzberg´s leadership model. The study shows that the business adviser has an informal leadership role in which he/she need to establish a trustful relationship with the entrepreneur to be able to achieve a result, where the study resulted in a model on how trust is formed. A transformative leadership with a coaching approach also contributes to establish a trustful relationship between the parties. The business adviser and the entrepreneur make a knowledge journey together that contributes to development of both the entrepreneur and the business idea. If the business idea comes true an innovation is created. Future research could investigate how the commercialisation process in an incubator could be utilised also in other parts of society.

I dagens samhälle är det oerhört betydelsefullt för organisationer att värna om sina nätverk, digitalisering skapar relationer snabbare än vad det tidigare gjorts i människans historia. Inte minst är det lika viktigt för organisationer att fokusera på sitt interna nätverk, med sina egna medarbetare. Ett nätverk byggs på relationer och har därmed en djupare innebörd än vad ett partnerskap skulle innebära, inom ett internt nätverk förflyttas viktig information, värdefulla idéer samt behövs en stark källa av kommunikation. Eftersom ett internt nätverk byggs på relationer, skapar det i sin tur en annan innebörd för människorna inom nätverket, nätverket kräver mer av medarbetarna, det vill säga tillit. Tilliten stärker relationerna inom de interna nätverket och är en byggsten för att en relation skall kunna fungera. Det blir därför av stor innebörd att förstå hur viktig tilliten är inom ett internt nätverk och hur det påverkar effektiviteten.  Denna studies syfte har varit att undersöka hur tillit kan påverka effektiviteten i ett internt nätverk ur ett ledarskapsperspektiv. För att förstå perspektiven internt nätverk, tillit och effektivitet, har skribenterna intervjuat fem ledare i svenska organisationer. Valen av respondenterna är gjotda utan någon form av kriterier, därmed har aspekter som kön, ålder , typ av organisation saknat relevans för denna studie. Det enda kriteriet skribenterna hade var att ledarna skulle ha minst 20 medarbetare under sig. I denna studie definieras en ledare som person med någon form av makt för att fatta viktigt beslutstagande. De fem olika ledarna har roller som platschef, restaurangschef, delägare, styrelsemedlem inom ideell förening, samt teamleader. Studien har gjorts genom en kvalitativ metod, deduktiv ansats, samt semistrukturerade intervjuer för att samla empiri.  Resultatet av studien visar att ledarna har ett förhållandevis lika tankesätt när det kommer till vikten av tillit inom det interna nätverket hos sina medarbetare, Ledare B benämner tillit som att det är det viktigaste man kan ha inom en organisation, men även det sköraste. Att ha tillit är utav otroligt stor vikt, men att arbeta för att bibehålla och fortsätta stärka den är minst lika betydelsefullt. Som teoretisk bidrag visar studien ledare ska ge sina medarbetare frihet som skapar effektivitet i form av att det uppmanar till kreativitet och innovation.

Syftet med denna studie är att inom en anonymiserad svensk myndighet kartlägga chefers, i olika positioner, uppfattningar om tillitsbaserat ledarskap. Även hinder och möjligheter att arbeta tillitsbaserat kartläggs. Metoden som valts är är en kvalitativ intervju med en fenomenografisk ansats i syfte att få fram likheter och skillnader i chefers upplevelse av tillitsbaserat ledarskap. Resultatet visar både på en del variation och samstämmighet i vad chefer uppfattar och ser för utvecklingsmöjligheter och hinder. Slutsatsen visar att myndigheten är i en uppstartsfas av implementeringen och det beskrivs ett önskemål om en progression, en samsyn och ett förtydligande i hur arbetet ska fortskrida.

Purpose: The purpose of this survey is to investigate what young adults , aged 17-18 years from two upper secondary schools in Gävleborgs county, think make news media credible. The purpose is also to see how much trust they have in preselected news media and what their perceptions on source criticism are.  Method: This study applies a quantitative research method where data was collected via web-based surveys created on SurveyMonkey. The population refers to students at two different upper secondary schools in Gävleborg County, aged 17–18. Result and conclusion: The results of this study show that the respondents think concepts as objectivity, popularity, and language, are specifically important when it comes to figuring out whether a media is credible enough to be trusted or not. Regarding source criticism, the respondents are well aware that one should think critically of sources before trusting news, which most of them perceive that they do, but the results also showed that a proportion of respondents choose specific news media where they let go of the boundaries regarding source criticism. Suggestion for future research: Further research is proposed to investigate why young people think it is important that the media channel has many users in order for it to be seen as credible? And how can it be, that despite the little trust that many of the social media have, many young people still use them anyway? Here you could go deeper into issues such as how and why, through interviews to get more qualitative answers to these thoughts. / Syfte: Syftet med denna undersökning är att undersöka vad ungdomar, i åldrarna 17–18år från två gymnasieskolor i Gävleborgs län, tycker gör nyhetsmedier trovärdiga, hur stort förtroende de har för dem, samt vad de har för uppfattningar gällande källkritik.  Metod: Denna studie tillämpar en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in via webbaserade enkäter som skapats på SurveyMonkey. Populationen avser elever på två olika gymnasieskolor i Gävleborgs län i åldrarna 17–18 år.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att respondenterna väger tyngst när det kommer till objektivitet, popularitet och språk, gällande huruvida en nyhetsmedia är trovärdig eller inte. Angående källkritik så är respondenterna väl medvetna om att man borde tänka källkritiskt innan man litar på nyheter, vilket dom flesta uppfattar att de gör, men resultatet visade också att en andel respondenter väljer ut specifika nyhetsmedier där de släpper på gränserna gällande källkritisk hållning.  Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning föreslås undersöka varför ungdomar tycker det är viktigt att mediekanalen har många användare för att den ska anses som trovärdig? Samt hur det kan komma sig att trots den ringa tillit som många av de sociala medierna har, så använder sig ändå många unga av dem ändå. Här bör och kan man gå djupare in på frågor som t.ex. hur och varför, genom intervjuer för att få mer kvalitativa svar på dessa funderingar.

Bakgrund: Tillit och styrning är två viktiga komponenter för en chef i att leda och styra medarbetare. Till följd av covid-19 pandemin tvingades arbeten i kontorsmiljö att ställa om till arbete i ett påtvingat distansläge. Tidigare forskning om distansarbete och samspelet mellan tillit och styrning finns från början av covid-19 pandemin, men utvecklingen av situationen i ett påtvingat distansläge under en längre tid har inte studerats. Därav är det intressant att genomföra en studie om fenomenet samspelet mellan tillit och styrning vid ett påtvingat distansläge.  Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för samspelet mellan tillit och styrning i en situation präglad av påtvingat distansarbete ur ett chefsperspektiv. Metod: Denna studie antar en kvalitativ intervjustudiedesign, en abduktiv forskningsansats samt ett tolkande forskningsperspektiv. Det empiriska materialet är insamlat via sju semistrukturerade intervjuer från sju respondenter från tre olika företag.  Slutsats: Resultaten från studien visar att samspelet mellan tillit och styrning är viktigt vid distansarbete. En större tillit från chefer till deras medarbetare har utvecklats under distansarbetets gång, och även styrningen har ändrats för att chefer ska kunna följa upp arbetet i den mån de vill. Samspelet mellan tillit och styrning kan beskrivas som att de är både komplement och substitut till varandra. / Background: Trust and management control are two important components for a manager when managing employees. Due to the COVID-19 pandemic, work previously executed in an office environment, now was forced to be executed remotely. Previous studies regarding both remote work and the interplay between trust and management control exist from the early stages of the COVID-19 pandemic, but a study regarding when the situation has evolved over an extended period of time does not exist. Therefore, it is of interest to conduct a study regarding the phenomenon of the interplay between trust and management control in a situation of forced remote work. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of the interplay between trust and management control in a situation of forced remote work.  Method: This study is a qualitative interview study that uses an abductive approach and an interpretative perspective. The empirical material is gathered through seven semi-structured interviews from respondents in three different companies. Conclusion: The results of the study shows that the interplay between trust and management control is important during remote work. A bigger trust towards employees during the remote work time period has been formed by the managers, and the management control methods have changed so the managers can check up on their employees' work at the level they want. The interplay between trust and management control can be described as they both are a complement and a substitute to each other.

På grund av viruspandemin Covid-19 fick många arbetsplatser snabbt ställa om till distansarbete, vilket medförde nya sätt att kommunicera, interagera och leda. Syftet med denna studie är att belysa chefers upplevelse av distansarbete som en följd av Covid-19 och hur detta kan ha påverkat relationen chef-medarbetare. Med utgångspunkt i syftet undersöker frågeställningarna temana relation, ledarskap och kommunikation samt tillit. Studien tillämpar en kvalitativ metodansats baserad på tio semistrukturerade intervjuer med chefer inom statlig myndighet. Resultatet som presenteras är vår tolkning av intervjupersonernas upplevelse av ledarskap på distans. Resultatet kopplas till relevant teori och tidigare forskning, vilket bidrar till en djupare förståelse för ämnesområdet. Empirin visar att cheferna, trots en variation av utmaningar, kan överskrida de begränsningar som följer av att ledarskap och kommunikation måste ske på distans. Ledarskapet och relationerna anpassades och utvecklades efter situationen genom nya former och rutiner. / Due to the virus-pandemic Covid-19 many workplaces quickly had to switch to teleworking, which led to new ways of communicating, interacting and leading. The purpose of this study is to shed light on managers' experience of teleworking because of Covid-19 and how this may have affected the manager-employee relationship. Based on the purpose, the question at issue explores the themes of relationship, leadership, communication and trust. The study applies a qualitative methodological approach based on ten semi-structured interviews with managers within a government agency. The result presented is our interpretation of the interviewees' experience of leadership at a distance. The results are linked to relevant theory and previous research, which contributes to a deeper understanding of the subject. Empirical evidence shows that managers, despite a variety of challenges, can transcend the limitations of leadership and communication when they must do so remotely. Both the leadership and the relationships were adapted and developed to the situation through new forms and routines.

Denna studie syftade till att undersöka huruvida rollbaserad tillit och ’shadow of the future’ som forskarna Kroeger, Racko och Burchell år 2021 lyfte som de största framgångsfaktorerna för främjandet av ’swift trust’-skapande på mellanmänsklig nivå under normala förhållanden, även kan anses vara de största framgångsfaktorerna på interorganisatorisk nivå i krissituationer. Datainsamlingen skedde genom att utsätta respondenterna för ett krisscenario. I egenskap av att vara del av en kommunal krisledning under pågående skogsbrand var de under mycket stark tidspress tvungna att inför ett beslut göra ett ställningstagande baserat på tillit. Beslutet handlade om att ta emot assistans från en av två möjliga aktörer för att genom vattenbegjutning från luften (’vattenbombning’) hindra skogsbranden från att sprida sig till en närliggande by. Den ena aktören var Försvarsmakten, en för respondenterna välkänd och generellt sett mycket betrodd aktör. Den andra aktören var det fiktiva bolaget HelicoFire AB, en för respondenterna helt okänd aktör. På grund av ett flertal försvårande faktorer menade dock Försvarsmakten att de inte skulle kunna vara på plats förens om ett par timmar. Men att de ändå troligen skulle hinna stoppa branden från att nå byn. HelicoFire AB däremot menade att de kunde vara på plats inom kort. Studiens resultat indikerar bland annat på att i det aktuella krisscenariot hade rollbaserad tillit stor positiv påverkan på respondenternas tillit till HelicoFire AB medan ’shadow of the future’ hade en mycket mer begränsad effekt. Skogsbränder har blivit ett alltmer omtalat ämne och vikten av att samverka i kris är stor för att skapa gemensamma insatser med stor förmåga. För detta krävs normalt tillit vilket gör denna studie högaktuell.

I samband med Covid-19 pandemin tvingades många organisationer att snabbt ställa om till distansarbete. Förändringen av arbetssätt medförde nya krav, inte minst för chefer vilka tvingas leda på distans genom digitala verktyg och kommunikationsplattformar. Tidigare forskning angående arbetssituationen fokuserar främst på medarbetarens arbetssituation, varvid denna studie ämnade undersöka chefers psykosociala arbetssituation vid påtvingat distansarbete samt hur distansarbete har påverkat chefernas ledarskap. För att svara på syftet formulerades två forskningsfrågor: Hur upplever cheferna sin arbetssituation på distans? Samt Vilka erfarenheter har cheferna av distansarbetet? Det teoretiska ramverket för studien bestod av teorier behandlande motivation och hälsa i arbetslivet, teorier som ansågs lämpliga för att belysa och förstå chefers arbetssituation på distans. För att fånga chefers upplevelser användes en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer med chefer genomfördes. En tematisk analys av empirin har legat till grund för studiens resultat, och analysen har genomförts genom en pendling mellan empiri och teori, således har studien en abduktiv tendens. Resultatet visar att den hastiga och ofrivilliga omställningen till distansarbete lämnat cheferna att själva hantera situationen där deras kompetens och erfarenhet som chefer har varit en förutsättning i skapandet av nya strukturer och strategier för distansledarskap. Chefernas prestationskrav och arbetsbörda har ökat då de på egen hand har tvingats hantera förändringens konsekvenser där den största förändringen utgör chefernas förlust av kontroll, vilken bland annat har tvingat dem till en ökad grad av tillit i skapandet av distansrelationer till medarbetarna. Den sociala distanseringen och saknaden av fysisk interaktion konkluderas vara den mest utmanande faktorn med distansledarskap, dels utifrån känslan av social isolering och ensamhet, dels svårigheter att fullgöra sitt chefsansvar. Emellertid har cheferna upplevt en tydlig ökad balans i sin vardag vilken kan bidra till chefernas preferens att i framtiden tillämpa ett hybridarbetsliv med en blandning av arbete på distans respektive på arbetsplatsen.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär att man ibland möter patienter och anhöriga som av olika anledningar har sänkt tillit till hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan har lagar, riktlinjer och etiska koder att följa i sitt dagliga arbete med huvudsakligt mål att ge en god omvårdnad av hög kvalitet till patienter och anhöriga, vilket kan bli problematiskt i de fall patienter och anhöriga inte har tillit till hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskan upplever mötet med patienter och anhöriga med sänkt tillit för hälso- och sjukvården. Metod: Empirisk intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskan upplevde känslor av maktlöshet och frustration i mötet med patienter och anhöriga med sänkt tillit för hälso- och sjukvården, vilket kunde leda till att de skapade strategier för att distansera sig från detta, vilket anknöts till grad av arbetserfarenhet. De upplevde även att stress och tidsbrist gjorde att de inte hade tiden att ge för att skapa en god tillit. Informanterna upplevde att tillit skapades i det första mötet med patienten och deras anhöriga och att det var viktigt att ha en positiv inställning samt utstråla självsäkerhet. De upplevde även att etnicitet kunde leda till språkförbistringar som i sig kunde leda till sänkt tillit. Slutsats: Informanterna i denna studie visade ett starkt empatiskt engagemang i patienter och anhöriga, vilket är i enlighet med den interaktionistiska omvårdnadsteori författarna anknyter studien till. En god vårdrelation där tillit finns utgör sjuksköterskans speciella intressen enligt denna teori, samt den mening denne tillskriver situationen vilket resulterar i just dessa starka känslor av frustration och maktlöshet när sjuksköterskan inte når sitt mål, en god omvårdnad och relation med patienter och deras anhöriga.Nyckelord: Anhöriga, bemötande, omvårdnad, patienter, sjuksköterska, sänkt tillit, upplevelse / Background: Working as a registered nurse implies that you occasionally encounter patients and their relatives who have, for different reasons, reduced trust in the healthcare-system. Registered nurses have laws, guiding principles and ethical codes to follow in their daily work, with the major goal of providing good nursing with high quality to the patients and their relatives, which can be problematic in situations when the patients and their relatives have reduced trust in the healthcare-system. Aim: The aim of this study was to explore registered nurses experiences of encountering patients and their relatives with reduced trust in the healthcare-system. Method: Empirically structured interview study with a qualitative approach, using semi structured questions with an interview guide. Collected data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The nurses experienced emotions of powerlessness and frustration when they encountered patients and their relatives with reduced trust in the healthcare-system, which could result in the nurses creating strategies to distance themselves from these feelings. This was connected with their degree of experience as registered nurses. They also experienced that stress and their lack of time resulted in them not having the time needed to create trusting relationships. The informants also experienced that the first encounter was the most important in creating a trusting relationship with the patient and their relatives. A positive attitude and to radiate self-confidence was of importance. Conclusions: The informants of this study showed a strong empathic engagement in the patients and their relatives, which is in accuracy with the interactionistic theory that the authors of this study refer to. A good and caring relationship where trust is present constitutes the nurses´ special interest according to this theory, and the meaning he or she ascribes the situation results in these strong emotions of frustration and powerlessness when the nurse feel incapable of reaching her goal, to provide a good nursing and have a good caring relationship with the patients and their relatives.Key words: Encountering, experience, nurse, nursing, reduced trust, relatives, patients

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet. Det totala antalet enkäter som besvaras är 70, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 49 %.I enkätundersökningen undersöks exempelvis hur stor andel av butikspersonalen som känner trygghet i gallerian samt när och var respondenterna känner mest oro. Dessutom undersöks rädslan och oron över att utsättas för brott samt utsattheten för hot och våld. Trots att den internationella forskningen är inkonsekvent bör Karlskronapolisen och Securitas se över möjligheten till fler och synliga fotpatrullerande poliser/väktare/ordningsvakter i gallerian. Butikspersonalen bör även genomföra olika personalutbildningar. Dessa kan innefatta säkerhet, hot, våld, rån eller stöldförebyggande åtgärder. / This essay is written as an assignment of the Police Authority in Karlskrona and intends to be the basis for their future crime prevention and security-building work. The purpose of this study is to examine the store staffs security, trust, fear, vulnerability, worries about crime and police conduct. The material that forms the basis of this essay consists of statistics from the Police Department in Karlskrona and a questionnaire survey. The study's questionnaire contains of 21 questions and following some different areas: background information, security and concrete insecurity, the fear of being exposed to crime, concern about being exposed to crime, victimization, problems in the mall as well as propensity and questions about police conduct. Questions are also selected on the basis of previous empirical research and in accordance with the factors that affect people's safety. The total number of questionnaires answered is 70, which gives a response rate of over 49 %.The survey investigated, for example, the proportion of shop staff that feels safe in the mall as well as when and where respondents feel most concern. Additionally examines fear and concern about being exposed to crime and vulnerability to threats and violence. Although international research is inconsistent should Karlskrona Police and Securitas reviewing the possibility of more and visible police officers/security officers/stewards in the mall. The staff should also accomplish various educations. These may include safety, threats, violence, robbery or theft prevention.