Vad gör en miljörevisor? Jag har i den här studien skuggat två miljörevisorer i sittvardagliga arbete och har på så vis fått ta del av vad en miljörevisor egentligen gör påjobbet. Genom att studera människor i yrkespraktiken kan man förstå och förklaravariationen i organisatoriska företeelser. Som teoretisk referensram har jag använtföljande analytiska begrepp: tillit, förtroende och interaktion, legitimitet samtgranskning, struktur och omdöme. Studien visar att revisorns arbete bygger mycket påtillit och förtroende och att detta skapas genom interaktion, legitimitet och struktur. / What does an auditor do? In this study, I have been shadowing two environmentalauditors in their day-to-day audit work and therefore I was able to observe what anauditor actually do at work. Studying people in their practice of work gives anunderstanding of the variety in organizational phenomenon. As theoretical frameworkI have used the following concepts: trust, faith and interaction, legitimacy and review,structure and judgement. The result shows that the auditor’s work is built on trust andfaith, which therefore are formed by interaction, legitimacy and structure.

Ett av de grundläggande fundamenten för att ett demokratiskt samhälle ska fungera är att människor känner tillit till varandra. Syftet med den här studien är att få en vidare förståelse för hur den mellanmänskliga tilliten skapas och upprätthålls i det svenska samhället idag. Studien tar avstamp i Robert D. Putnams teori om att samhällsengagemang gynnar den mellanmänskliga tilliten genom en rad mekanismer och undersöker huruvida social klass påverkar sambandet eller ej. Förutom Putnam ingår även Bo Rothsteins teorier om mellanmänsklig tillit i det teoretiska ramverket. Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet har legat till grund för att definiera social klass och dess betydelse för människors livsvillkor. Studien har hämtat datamaterial från den nationella SOM-undersökningen år 2021, formulär 6. Materialet omfattade ett nettourval på 3400 personer i åldrarna 16 år och uppåt. Antal svarande på enkäten var 1622 personer och efter att det interna bortfallet uteslöts kvarstod 1060 personer i urvalet. För att studera hur samhälleligt engagemang påverkar mellanmänsklig tillit användes bivariata analyser samt multipel linjär regression som analysmetod. Samhällsengagemang mättes genom att skapa två olika index, ett som mätte antal föreningsmedlemskap och ett som mätte antal aktiviteter (såsom att gå i demonstration eller att kontakta en politiker). Social klass mättes med hjälp av yrkeskategorier som delats in i enligt European Socio-economic Classification (ESeC). Övriga kontrollvariabler var kön, ålder och partisympati. Resultatet av studien visade ett positivit samband mellan samhällsengagemang och tillit då det gällde antal föreningsmedlemskap men inte rörande antal aktiviteter. Social klass visade sig ha en påverkan på sambandet mellan medlemskap och tillit då sambandet blev svagare vid konstanthållning för social klass, och slutsatsen blir att sambandet är starkare för överklassen och medelklassen än för arbetarklassen. Partisympati var ytterligare en kontrollvariabel som hade en relativt stor förklaringsförmåga för sambandet, särskilt för individer tillhörande kategorin överklass.

Diakoner i Svenska kyrkan har sedan länge varit aktörer för socialt arbete. Trots detta finns det lite forskning på diakonernas arbete. Diakoni och socialt arbete är nästintill synonymer, men skillnaden är att diakoni utgår från den kristna tron. Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur det är att bedriva socialt arbete i Svenska kyrkan genom diakonperspektivet. Vidare, att undersöka hur faktorer för tillit och möjligheter ser ut för diakonen genom dels organisatoriska influenser och lokala kontexten. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har sex stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med diakoner. Därefter har empirin analyserats genom riktad kvalitativ innehållsanalys. Denna analysmetod utgår från förbestämda begrepp som forskaren väljer. De teoretiska begrepp som används för att analysera empirin är möjlighet och tillit.    Resultatet visar att diakoni riktas till alla människor, men har fokus på särskilt utsatta i samhället. Svenska kyrkan har en kompletterande roll mot myndigheter, troligtvis för att diakonen inte tvingar konfidenten till förändring utan har endast en lyssnande roll. Den lyssnande rollen kräver mer tid, vilket diakonerna säger att de har. Diakonerna beskriver även en stor frihet att utforma verksamheten efter det lokala behovet, personliga intresset och den organisatoriska kontexten. Denna frihet och den roll Svenska kyrkan har i samhället är ofta möjliggörande. Dock kan friheten ibland bli begränsande, beroende på diakonens kontext. Tilliten till diakonerna grundas oftast i en förutfattad mening (generell tillit) om Svenska kyrkan. Denna förutfattade mening baseras på konfidentens egen uppfattning, men från och med ett möte med en diakon baseras tilliten på den personliga relationen (specifika tilliten). Tillit fungerar alltså i växelverkan och möjliggör för diakonerna att möta människor.

LVU-kampanjen beskrivs i media vara den största påverkanskampanj som någonsin träffat Sverige och uppges vara en av anledningarna till att landets terrorhotnivå höjdes från tre till fyra på den femgradiga skalan sommaren 2023. Vad handlar egentligen LVU-kampanjen om? Hur framställs den av media? I denna kvalitativa dokumentstudie är syftet att undersöka just detta samt hur regeringen och berörda myndigheter har bemött LVU-kampanjen. Studien ämnar även att undersöka vilka eventuella konsekvenser för Socialstyrelsen och socialtjänsten som media beskrivit förorsakats av LVU-kampanjen. För att undersöka detta utgår studien från nyhetsartiklar funna på internet. Det empiriska materialet utgörs således av 54 nyhetsartiklar och därtill har rapporter samt officiella dokument använts. Det empiriska materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys och studiens teori utgörs av gestaltningsteorin samt de teoretiska begreppen motstånd och social rörelse. LVU-kampanjen beskrivs handla om en form av ryktesspridning gällande att svensk socialtjänst omhändertar barn och i synnerhet muslimska barn utan några legitima grunder. Vidare beskrivs kampanjen ha fått stor nationell och internationell spridning med anledning av sociala medier, där personer enades kring frågan. Personer i andra länder, med miljontals följare på sociala medier spred denna så kallade desinformation, vilket nådde människor världen över. Studiens resultat visar att media har framställt en sammantagen bild av att porträttera och beskriva  LVU-kampanjen som en desinformationskampanj och bemötandet av kampanjen verkar, av de officiella dokumenten att läsa, till största del handla om hur desinformation ska motverkas. Avslutningsvis beskrivs LVU-kampanjen ha drabbat socialarbetare, vilka fått motta hot mot både sig själva och sina familjer. Dessutom beskrivs rädsla och minskad tillit till socialtjänsten vara en konsekvens av, men även orsak till, LVU-kampanjen, vilket drabbar barn som är i behov av stöd. Sammantaget är hot och våld gentemot socialarbetare samt en rädsla för socialtjänsten hos utsatta människor att betrakta som ytterst allvarliga konsekvenser för det sociala arbetets praktik.

Over the past six years, trust based leadership has rapidly gained popularity in municipalities all over Sweden. The upswing in popularity followed a report published by Tillitsdelegationen in 2018 and resulted in multiple municipalities leaving their old detailed oriented management for a new management style that focuses on trust in the employees and their skills. Since Tillitsdelegationen did not provide a clear, definite instruction on how to implement trust-based management in the organisations in their report, the municipalities themselves have complete freedom which lead to many different versions being implemented across the country. Even though the municipalities share the same name of their new management style, the reality of it varies a lot. The main difference between the municipalities is how they organize it, as some choose to organize it as a management philosophy, and others chose to organize it as an approach to management. However, the municipalities did more or less agree in certain parts of trust-based management, mainly regarding increased dialogue within the organization. From a new institutionalist perspective, the municipalities as organizations are slow and do not adjust to change quickly. This is made clear in how some of the municipalities adjust the reform to fit the organization, rather than adjusting the organization according to the reform. The implementation of trust-based management in the municipalities have not resulted in the extinction of result-based management but is rather seen as an add-on to the already existing management forms.

Forskningsfråga Vilka huvudsakliga faktorer påverkar om en organisation är redo attimplementera AI-teknologier eller inte? Syfte Studien syftar till att underlätta förändringsarbete gällande acceptans ochberedskap för AI-teknologier inom organisationer. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ intervjumetodik därsemistrukturerade intervjuer hölls med åtta AI-experter som hade olikaerfarenheter och kompetenser. Studien utgick från de etablerade ramverkenISTAM och AI-readiness. Slutsats Studien indikerar att de teoretiska modellerna (AI-readiness och ISTAM)besitter en hög grad relevans, studien fann stöd för samtliga faktorer inommodellerna. Framförallt transparens, tillit och data indikeras att vara högstviktiga för beredskap och acceptans av intelligenta system.

Svenska myndigheter rekommenderar medborgare att ha förmåga att klara sig själva i en vecka vid en större krissituation, trots detta råder det idag en bristande hemberedskap hos Sveriges befolkning. Syftet med hemberedskap är att mildra krisens påverkan på samhället och avlasta personal som arbetar med att hantera kriser. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur hemberedskap påverkar samspelet mellan civilsamhället och räddningspersonal under en naturrelaterad kris. Detta gjordes genom att intervjua åtta olika individer från tre olika organisationer (Hemvärnet, Räddningstjänsten och Röda Korset). Dessa individer kom från organisationer som tidigare hanterat naturrelaterade kriser och individerna hade således flerårig expertis och kunskap om krishantering. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och omfattade semistrukturerade intervjuer av sju män och en kvinna. Intervjuerna användes som empiri och de svarandes reflektioner, tankar och erfarenheter bidrog till att få fram ett resultat. Intervjuerna transkriberades och en kvalitativinnehållsanalys utfördes för att koda data till teman. Resultatet visade att privatpersoners brist på hemberedskap har liten påverkan på räddningspersonal vid mindre naturrelaterade kriser. Erfarenheter från personal visar att privatpersoner själva haft förmåga att åka till vänner/familj, där det finns möjlighet att tillgodose basala behov. Vid större bränder och översvämningar har privatpersoner tvingats evakuera från sina boenden och ej haft nytta av sin hemberedskap. Resultatet visade dock att hemberedskap spelar en viktig roll vid en större nationell kris då räddningspersonals förmågor skulle vara kraftigt begränsade.

Det har visat sig finnas lite forskning kring elevhälsa och speciellt kring det som faktiskt fokuserar på vad eleverna har för åsikter, tankar och kunskap om vad elevhälsoteamet kan bidra med. Det innebär att vi inte vet vad eleverna tycker och känner och vad de önskar. Målet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna på gymnasieskolor runt om i Sverige känner till om elevhälsoteamet på respektive skola samt deras tillit till teamet. Vilka är elevhälsoteamet och vart finns de? Vad kan elevhälsoteamet erbjuda för stöd? Studien utfördes med en enkät till för gymnasieeleverna på tre skolor i Sverige där totalt 271 elever svarade. Resultatet visade att det är många elever som har lite eller ingen kunskap om elevhälsoteamet och deras arbete. Många elever har aldrig varit i kontakt med någon från elevhälsoteamet men upplever en relativt god tillgång och tilltro till elevhälsoteamets personal. Resultatet har analyserats utifrån KASAM-teorin. Vår bedömning är att det finns stor möjlighet för utveckling för vidare forskning och det praktiska arbetet på skolorna.

Syftet med denna studie var att veta vad som krävs för att tillitsbaserad ledning och styrning (TLS) ska ble en implemeterad styr och ledningsmodell i en kommunal förvaltning.  Inledningsvis beskriver vi hur den politiska styrningen ger uttryck för kontroll av mål, styrning och budget, detta skapar samt påvisar en komplexitet för förutsättningarna för att leda och styra med tillit. Därefter ger vi en introduktion till uppkomsten av TLS, och studiens problemområde, frågeställningar, syfte och sammanfattning av tidigare forskning. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på Czarniawskas teorier om organisationers idéer, översättning, mode och institutionalisering, vilka används som analytiska verktyg till empirin. Metodologin för studien beskrivs och resultatet på vår studie av 14 chefers upplevelser av deras vardag och syn på hur eller om (TLS) används i den studerande organisationen. Resultatet visar att TLS inte har översatts till handling.

Politiskt förtroende är fundamentalt för att upprätthålla en fungerande demokrati, därför är det också viktigt att förstå hur politiskt förtroende hålls levande. Denna studie syftar till att undersöka hur politiskt förtroende och social tillit förhåller sig till varandra i Sverige och hur de genomsnittliga nivåerna av dessa förändrades under coronapandemin. Studien utgår från en konceptuell definition av begreppet politiskt förtroende som innefattar både förtroende för politiska institutioner och politiska aktörer. Social tillit definieras och analyseras utifrån Robert D. Putnams teori om socialt kapital.För att närmare undersöka hur sambandet mellan social tillit och politiskt förtroende ser ut i en svensk kontext används en regressionsanalys som också tar hänsyn till relevanta sociodemografiska och politiska variabler, däribland svenskars uppfattning om hanteringen av coronapandemin. För att söka förstå hur de genomsnittliga nivåerna av politiskt förtroende och social tillit har förändrats under coronapandemin i Sverige genomförs tidsserieanalyser som jämför data insamlad under pandemin med data som samlats in innan pandemin.Studien visar att det finns ett positivt samband mellan social tillit och politiskt förtroende i Sverige, kontrollerat för relevanta sociodemografiska och politiska variabler. Studien visar också att människors uppfattning om hur pandemin hanterats har betydelse förpolitiskt förtroende och även påverkar sambandet mellan social tillit och politiskt förtroende. Tidsserieanalyserna visar att de genomsnittliga nivåerna av politiskt förtroende och social tillit har sjunkit under coronapandemin, jämfört med tiden förepandemin.För studiens regressionsanalys används data från European Social Survey omgång 10 som samlades in mellan 10 december 2021 och 17 januari 2022. I analysen ingår 2014 respondenter från åldern 15 och uppåt, bosatta i Sverige. För studiens tidsserieanalyser används även data från tidigare omgångar av European Social Survey.