Studiens syfte var att undersöka och få en djupare förståelse för rekryterares uppfattning av AI som rekryteringsverktyg. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex respondenter vars huvudsakliga arbetsuppgift var rekrytering. Intervjuerna analyserades sedan med tematisk analys där tre huvudteman med respektive underteman identifierades. Huvudresultatet visade på att respondenterna varken litar på sig själva eller på AI till hundra procent, de belyser vikten av att människor ska ta dem slutgiltiga besluten samt identifierades en oro kring teknikens framfart. De beskrev även att AI är viktigt för att vara konkurrenskraftig då det finns andra aktörer på marknaden som tävlar om samma kunder, det krävs då att leverera kvalitetssäkra och effektiva processer. Sammantaget har AI gjort stora framsteg inom rekryteringsvärlden och används på olika sätt för att optimera processen, trots att verktygen idag inte fungerar felfritt är det effektivare än att inte använda dem.

Inledning: Modebranschen har generellt ett dåligt rykte främst med avseende på barnarbete, miljöutsläpp och dåliga arbetsförhållanden. Sannolikt påverkar detta även klädföretag som inte har varit i sådana skandaler. Därför är det viktigt att klädföretag använder ryktesanalys och rykteshantering för att skapa ett gott rykte. Studien ämnar att bidra teoretiskt till ekonomistyrningslitteraturen, empiriskt till ett konceptuellt ramverk av Solarz (2018) och praktiskt med ett förslag till klädbutiker.   Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur klädbutiker arbetar med hantering av ryktesrisk. Frågeställningen som besvaras är, ”Hur hanteras ryktesrisk i klädbutiker?”.   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod, och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som har genomförts med sex klädbutikschefer från olika butiker. Analysen har genomförts deduktivt med utgångspunkt i ett konceptuellt ramverk av Solarz (2018). Utifrån det samt insamlad teori har slutsatser dragits.   Slutsats: Efter den här studien kan vi dra en slutsats om att alla klädbutiker arbetar med hantering av ryktesrisker. I analysen och slutsatsen används Solarz (2018) konceptuella ramverk för ryktesanalys, som innehåller begreppen rykte, moralisk risk och tillit. Baserat på intervjuerna hanteras ryktet främst genom ett gott kundbemötande, moralisk risk är något som oftast uppstår vid reklamationer från kunder, och större butiker är mer villiga att kompensera kunden. Slutligen bör tillit byggas upp om butikerna är aktiva med välgörenhet. Endast en viss andel av butikerna var aktiva med välgörenhetsarbete, framför allt de större butikerna.

The aim of this study was to compare a public health website with a commercial health website to identify differences in their interfaces. The goal was to explore whether there is a connection between information architecture and credibility. To address this, the research question posed was: Which factors affect the credibility of the interfaces in the public healthcare service “1177” and the private healthcare service “Kry”? Previous research in this field has highlighted that factors such as website structure, content, and usability play a crucial role in enhancing a website’s credibility. In this study, an interface analysis was conducted, and a heuristic evaluation was performed to identify differences. The public healthcare service “1177” achieved a higher score in the heuristic evaluation. However, this study shows that both public and commercial healthcare services achieved good usability results. The study’s theoretical framework is based on the Prominence-Interpretation Theory (PIT) and the Extended Prominence-Interpretation Theory (EPIT). According to these theories, an interface’s credibility increases when its usability is high. The identified differences between the two websites included variations in their structure and language.

Tillit som begrepp blir allt viktigare som organisatoriskt styrmedel desto mer kunskapsintensiv organisationen blir. I studiens undersökta organisation läggs ett större ansvar på tjänstemannens kunskap samtidigt som verksamheten karaktäriseras av regler och riktlinjer som avspeglas i processtyrning och kontroller som upplevs begränsa ansvaret. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera handlingar som påverkar den organisatoriska tilliten hos anställda inom den undersökta statliga myndigheten. För att svara mot studiens syfte har vi genomfört en kvalitativ undersökning bestående av sju semistrukturerade intervjuer med respondenter vars arbetsroll är handläggare. Intervjuerna såväl som interna styrdokument har analyserats och tematiserats utifrån teori som berör organisatorisk tillit. I studien har vi identifierat fem områden som har visat sig vara av större betydande faktorer för organisatorisk tillit hos individerna. Dessa områden som även analyserats är arbetsmängd, arbetssätt och kontroll, förståelse, förändring och kommunikation. Det har framkommit att en känsla av självbestämmande finns, även om arbetet ofta beskrivs innefatta regler, riktlinjer och kontroll. Vår uppfattning är att det råder en hög organisatorisk tillit från de intervjuade handläggarna, något som vi främst menar beror på den byråkratiska strukturen och dess bidragande faktor till det upplevda organisatoriska stödet. Konsekvenserna av den organisatoriska tilliten behöver däremot inte alltid vara positiva. Slutsatser som dragits är att styrningen behöver anpassas utifrån rådande organisationskultur och -struktur för att inte bryta med den normativa styrlogiken så pass att det skapar organisationsstrukturell inlåsning. / Trust as a concept is becoming increasingly important as an organizational governance instrument, the more knowledge-intensive the organization becomes. In the organization featured in this study, it appears that greater demands are being placed on the employee's knowledge. At the same time, the organization is often characterized by rules and guidelines that reflect forms of governance and control, which are perceived as limiting individual responsibility. The purpose of this study is to describe and analyze actions that affect the organizational trust of employees in a Swedish public-administration organization. In order to respond to the purpose of the study, a qualitative study consisting of seven semi-structured interviews with administrators has been conducted. The interviews have been analyzed thematically using internal policy documents and a theoretical lens within the concept of organizational trust. In this study, we have identified five areas that have shown to be significant factors in the perception of organizational trust by the administrators: workload, working methods and external controls, understanding, change, and communication. It has become apparent that a sense of self-determination exists, even though the work is often characterized by rules, guidelines and external controls. In the interviews a high level of organizational trust came across, something that appears to be linked to the bureaucratic structure and a perceived organizational support. However, the consequences of organizational trust are not always necessarily positive. Conclusions drawn are that the management needs to be adaptable based on the prevailing organizational culture and structure, so as not to break with the normative control logic, which can create organizational structural lock-in.

I den här studien undersöks tillit inom ledarskap. Studien fokuserar på ledarskap på individnivå, i ett sammanhang av motivation. Undersökningen belyste vilka tolkningar och upplevda erfarenheter som fanns bland chefer i tillämpandet av ett tillitsbaserat ledarskap på en myndighet som Migrationsverket. Ambitionen med studien var att öka förståelsen för vad tillitsbaserat ledarskap är, och för motivationsmiljöns betydelse gällande att utöva tillitsbaserat ledarskap. Studiens syfte var därmed ökad kunskap om hur tillitsbaserat ledarskap och motivationsmiljö kom till uttryck, samt hur de förhöll sig till varandra, i en offentlig organisation. I fråga om teoretiskt ramverk, har Mayer et al. (1995) tillitsmodell, Bringselius (2021) tillitsbaserade ledarskapsteori och Deci och Ryan (2000) självbestämmande teori (SDT) varit vägledande. Som metod har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts.  Resultatet har visat att myndighetscheferna tolkade och praktiserade interpersonellt tillitsbaserat ledarskap utifrån tolkningen om tillit som ett förtroende. Förståelsen för depraktiserade tillitsbaserade ledarskapet tillskrevs bland annat att vara sårbar, skapa ett tillåtande arbetsklimat, skapa psykologisk trygghet och inneha ett medborgarfokus samt aspekter av relationellt- och strukturellt tillitsbaserat ledarskap. Chefernas tolkningar skilde sig därmed från den teoretiska förståelsen av tillitens tre komponenter - förmåga, välvilja och integritet.  Resultatet har även visat att cheferna delvis upplevde en hållbar motivationsmiljö i fråga om autonomi, kompetens och tillhörighet. Studien visade därtill att det fanns upplevda hinder i form av hierarki, byråkrati och kontrollerade uppföljningsmetoder och därmed att motivationen påverkade uppfattningarna om det tillitsbaserade ledarskapet. Sammanfattningsvis har denna studie visat vad tillitsbaserat ledarskap och motivationsmiljö är, hur det uppfattas och varför det kan vara av betydelse för en offentlig organisation. / In this research trust has been studied. Trust has been directed towards leadership in a context of motivation. The survey highlighted the interpretations and experiences of a trust-based leadership that existed among managers in an authority such as the Swedish Migration Board. The ambition of the research was to increase the understanding of what trust-based leadership is, and the importance of the motivational environment regarding the trust-based leadership.  The purpose of the research was to increase knowledge about how trust-based leadership and motivational environment were expressed, and how they related to each other, in a public organization. In terms of theoretical framework, Mayer et al. (1995) trust model, Bringselius (2021) trust-based leadership theory and Deci and Ryan (2000) self-determination theory (SDT) have been used as guidance. As a method, qualitative semi-structured interviews were conducted. The results have shown that the managers interpreted and practiced interpersonal trust-based leadership on the interpretation of trust regarding confidence. The understanding of the practiced trust-based leadership was based as being vulnerable, creating a tolerant work climate, creating psychological security and having a citizen focus, as well as aspects of relational and structural trust-based leadership. The managers’ interpretations thus differed from the theoretical understanding of the three components of trust: ability, benevolence and integrity. The results also showed that the managers partly experienced a sustainable motivational environment in terms of autonomy, competence and relatedness. It also showed that there were perceived obstacles of hierarchy, bureaucracy and controlled follow-up methods and that the motivation was influenced regarding the perceptions of trust-based leadership. In summary, this study has shown what trust-based leadership and motivational environment is, how it is perceived and why it can be important for a public organization.

Syftet med denna studie är att undersöka hur brobyggare beskriver sitt arbete med att bygga tillit till socialtjänstens barn- och ungdomsvård (BoU). Brobyggare är personer som har god förankring i det svenska samhället, samtidigt som de delar språk och kulturell bakgrund med en specifik minoritet och som därför kan fungera som en bro mellan minoritetsgruppen och samhällets institutioner. Studiens empiri består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv brobyggare. Materialet har bearbetats med Braun och Clarkes (2006) metod för tematisk analys. Resultatet visar att de föräldrar brobyggarna möter känner sig utpekade av socialtjänsten på grund av sin invandrarbakgrund vilket även förstärker den osäkerhet som många upplever i sitt föräldraskap. Detta, tillsammans med den informationsbrist som råder kring socialtjänstens arbetssätt bidrar till en djupgående rädsla för BoU i brobyggarnas målgrupper. Vidare visar studien att brobyggarnas tillitsskapande arbete möjliggörs av den relation de bygger med sin målgrupp. Relationen byggs delvis med hjälp av en delad kulturell identitet med målgruppen men även genom brobyggarnas flexibilitet att vara där det behövs när det behövs. Med relationen till målgruppen som bas kan brobyggaren bidra till att minska avståndet till socialtjänsten. Ett viktigt verktyg är kulturtolkandet som möjliggör ömsesidig förståelse mellan socialtjänstens personal och målgrupp. / The purpose of this study is to examine how link workers describe their work with building trust in child protective services (CPS). Link workers are persons who are well established within Swedish society while sharing language and cultural background with a specific minority. This enables them to act as a bridge between the minority group and the institutions of society. The study's empirical data consists of qualitative semi-structured interviews with twelve link workers. The data has then been processed using Braun and Clarke's (2006) method for thematic analysis. Our results show that the link workers’ target groups feel particularly singled out by CPS due to their immigrant background, which also reinforces the uncertainty that many experience in their role as parents. Additionally, the lack of information about the working methods of CPS exacerbates the situation further and results in a deep-seated fear of CPS. The study also finds that the link workers' trust-building is made possible by the relationships they build with their target groups. This is facilitated partly through a shared cultural identity but also through the link workers' ability to be flexible with where and when they meet parents. With these relationships as a starting point, the link workers aid in bridging the gap between their target groups and CPS. An important part of this work is intercultural mediation, which enables mutual understanding between social service employees and the target groups.

Sverige har idag utvecklats till ett mångkulturellt land med många olika etniciteter i samhället. Denna utveckling har resulterat i att det råder uppdelning av folkgrupper. I denna studie har vi valt fokuserat på den etniska boendesegregationen som råder i många delar av landet. För att kunna genomföra studien har vi valt att begränsa oss till stadsdelen Norrby i Borås. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer det är som främst kan förklara att komplexa samverkansprojekt blir framgångsrika respektive problematiska. Tillit och samverkan sammankopplas till studien genom detta syfte för att bilda en förståelse om hur samverkan och tillit i komplexa nätverk med många aktörer och andra individer kan gå till. För att kunna genomföra studien har vi fördjupat oss i hur Borås Stad implementerar sina intentioner och åtgärder för att minska den etniska bostadssegregationen på Norrby. Studien inkluderar en kvalitativ forskningsstudie med kvalitativa intervjuer av olika aktörer i Borås Stad. Resultatet visar att det föreligger olika faktorer som påverkar framgångarna och motgångarna i samverkansprojekt. De faktorer som påverkar framgången är att aktörerna stödjer varandra i samarbetet, visar öppenhet och ömsesidighet, är faktorer som främjar både tillit och samverkan. Ytterligare faktorer som också främjar skapandet av tillit i samverkan är att parterna hanterar sina ansvarsområden och låter de andra aktörerna, men också invånarna vara delaktiga i samverkan. De hämmande faktorerna är bland annat brist på resurser i samverkan vilket leder till att det inte går att utföra löften. Att arbeta med integration är också ett omfattande arbete vilket har lett till att ansvar och engagemang i samverkan kräver konstant ingripande. Slutligen utgörs de sista faktorerna av att det förekommer en brist på kommunikation och ömsesidighet mellan aktörerna såväl som invånarna och att vissa aktörer uppfattas bli passiva. / Today, Sweden has developed into a multicultural country along with several different ethnicities in the urban community. This development has resulted in a state of fragmentation in the community. In this study, we choose to focus on the ethnic residential segregation that occurs all over the country. In order to accomplish this study, we also choose to confine ourselves to the urban district Norrby in Borås. The purpose of this study, is to research what factors that mainly can explain why complex collaboration projects turns out to be successful or problematic. Trust and collaboration are linked to the study through this purpose in order to create an understanding of how collaboration and trust in complex networks involving a great number of participants and other individuals could appear. In order to accomplish the study, we have immersed in how City of Borås implements their intentions and interventions in order to reduce the ethnic residential segregation in Norrby. The study includes a qualitative research study, together with qualitative interviews from different participants in Borås. The results show that it exists different factors which influence both prosperity and setbacks in projects of collaboration. The factors influencing prosperity, is that participants support each other in the collaboration, shows openness and reciprocity towards each other. These are factors which improve trust and collaboration. Other factors that also improve the creation of trust in collaboration is that the parties handle their area of responsibility and allow the other participants, but also the residents to be a part of the collaboration process. The repressive factors are among other, a lack of resources in the collaboration process, which leads to promises being broken. Working with integration is also a comprehensive task, which have resulted in responsibility and commitment in collaboration requires constant intervening. Finally, the last factors consist of the fact that it occurs a lack of communication and reciprocity between the participants, as well as between the residential and some participants whom are being perceived passive. This thesis is written in Swedish.

<p>Automatisk sparning i datorprogram undersöks från perspektivet hur användare upplever tryggheten till att deras arbete ska finnas kvar när de arbetar med en dator, och hur de reagerar på en ny typ av design. Det finns ett problem som ligger i hur datorer rent tekniskt är uppbyggda, jämfört med hur datoranvändare är vana att objekt fungerar i verkligheten. Nuvarande och gamla dator- program har tittats på för att se hur de har löst funktionerna kring sparning. Som teori för hur sparning förstås av dator- användare används mentala modeller och metaforer. Människans begränsningar hos minne och uppmärksamhet används för att förklara varför sparning bör skötas automatiskt. En serie undersökningar är gjorda som visar att den genomsnittlige dator- användaren idag anser sig lita på datorer till stor del när de arbetar med dem, samtidigt som de har beteenden som antyder att de inte litar på dem. Slutligen gjordes ett test med ett krånglande datorprogram som alltid bevarar användarens arbete. Dess resultat visar att datoranvändare kan lita på transparenta program som sparar i bakgrunden, utan att användaren märker någonting.</p>

No description available.

Bakgrund: Regionalt Läkarstöd (RLS) har utformats för att säkra prehospital involvering från läkare. Dagens ambulanssjukvård ställer höga krav på att bedöma och triagera patienter till rätt vårdnivå. Till sin hjälp i sitt dagliga arbete med detta behöver sjuksköterskan en läkare som är väl insatt i verksamheten. Syfte: Att beskriva läkares erfarenhet av att fungera som rådgivare till sjuksköterskor inom ambulanssjukvården Metod: Kvalitativ intervjustudie med tio läkare som tjänstgör som RLS. Analysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrivs med de fyra kategorierna Teamsammanhållning, Frustration, Bristande ansvarskänsla och Lyhördhet, som speglade läkarnas erfarenheter av att vara telefonstöd till sjuksköterskor. Ett latent huvudbudskap identifierades som Skör tillit. Att som en del i teamet finnas som stöd och rådgivare till sjuksköterskor i ambulanssjukvården upplevdes som positivt och funktionen ses som relevant och viktig. Det krävs en god teamsamverkan mellan professionerna för en patientsäker vård och för att uppnå det utkristalliserades tillit som en nyckelfaktor. Konklusion: En telefonbaserad bakjourslinje dit sjuksköterskor kan vända sig för råd och stöd är en relevant funktion för läkarna, där de känner sig som en del i det prehospitala teamet. I arbetet med bättre teamsamverkan inkluderande god kommunikation för säker vård, är gemensamma möten och övningar en viktig del för att ge professionerna en chans att mötas som personer och främja ökad förståelse för varandras kunskap och utforma gemensamma mål. / Background: Regional Medical support has been designed to ensure an involvement of doctors in the prehospital field. The current system for ambulance care raise high demands to ensure a correct patient assessment and triage to the right level of care, and for their assistance in this daily work, the nurse needs a doctor who is very knowledgeable in the organization. Purpose: To describe doctors’ experience of functioning as advisors for nurses working in the ambulance. Method: A qualitative research design was conducted including interviews with nine doctors serving as Regional Medical support. The content analysis was conducted according to a qualitative content analysis method.  Result: The analysis resulted in the four categories team spirit, frustration, lack of sense of responsibility and responsiveness, which mirrored the doctors’ experiences of acting as a phone support for specialist nurses on the ambulance. An underlying main message was identified as delicate trust. To be part of the team and act as a support and advisor for nurses working on the ambulance was perceived as positive, relevant and important. Good teamwork between the professions is required to guarantee patient safe care, and to obtain that, trust came through as a key factor. Conclusion: For the nurses to have an on call doctor that they can reach on the phone for support and advice was seen as a relevant system for the doctors, where they feel as a part of the prehospital team. In the continuous work for better teamwork, including good communication for safe care, it's important with common gatherings and training sessions to give the professions a chance to meet in person and gain a better understanding for each other’s roles, and enunciate common goals.