Automatisk sparning i datorprogram undersöks från perspektivet hur användare upplever tryggheten till att deras arbete ska finnas kvar när de arbetar med en dator, och hur de reagerar på en ny typ av design. Det finns ett problem som ligger i hur datorer rent tekniskt är uppbyggda, jämfört med hur datoranvändare är vana att objekt fungerar i verkligheten. Nuvarande och gamla dator- program har tittats på för att se hur de har löst funktionerna kring sparning. Som teori för hur sparning förstås av dator- användare används mentala modeller och metaforer. Människans begränsningar hos minne och uppmärksamhet används för att förklara varför sparning bör skötas automatiskt. En serie undersökningar är gjorda som visar att den genomsnittlige dator- användaren idag anser sig lita på datorer till stor del när de arbetar med dem, samtidigt som de har beteenden som antyder att de inte litar på dem. Slutligen gjordes ett test med ett krånglande datorprogram som alltid bevarar användarens arbete. Dess resultat visar att datoranvändare kan lita på transparenta program som sparar i bakgrunden, utan att användaren märker någonting.

Bakgrund: Den prehospitala vården bedrivs utanför sjukhusets trygga väggar när en patient är i akut behov av sjukvård. Av patienten kan den prehospitala vården upplevas skrämmande och kan leda till en känsla av maktlöshet. Ambulanssjuksköterskan ska i mötet med patienten kunna genomföra ett systematiskt, stödjande och reflekterat omhändertagande. För att kunna genomföra detta omhändertagande är det av stor vikt att kunna skapa tillit i den vårdande relationen. Tidigare forskning visar att patienten såg tillit som en betydelsefull faktor i samspelet med sjuksköterskan. Syfte: Syftet är att belysa hur patienten upplever att tillit skapas i mötet med ambulanssjuksköterskan i den prehospitala vården. Metod: Tre systematiska artikelsökningar genomfördes. Tolv stycken kvalitativa artiklar granskades och inkluderades i litteraturstudien. Analysen genomfördes i nio steg enligt en stegmodell framtagen för kvalitativa litteraturstudier. Meningsbärande enheter skapades och öppen kodning av materialet gjordes. Därefter skapades teman och subteman som utgjorde resultatet. Resultat: Tillit skapades enligt patienten genom verbal och icke verbal kommunikation. Relevant information samt en ambulanssjuksköterska som var närvarande och hade ett lugnt bemötande skapade tillit. Resultatet presenteras enligt följande teman: Dialog med subteman; verbal och icke verbal kommunikation skapade tillit samt informationsöverföring skapade tillit. Professionalism med subteman; kompetens och kliniska färdigheter skapade tillit, lugn skapade tillit, en helhetssyn skapade tillit, förmåga att generera delaktighet skapade tillit samt närvaro skapade tillit. Slutsats: Tillit är en avgörande faktor för att patienten ska lita på ambulanssjuksköterskans kunskap och kompetens. Litteraturstudien bidrar med kunskap om hur tillit skapas och vilka förutsättningar som skapar en tillitsfull relation i det korta prehospitala mötet. / Background: Prehospital care is performed outside the safe environment of the hospital when a patient needs emergency care. The patient can feel powerless and experience the prehospital care as frightening. In the meeting with the patient the prehospital emergency nurse should be able to perform care that is systematic, supportive and deliberate. To be able to accomplish this care it is important to create trust. Previous research has shown that trust is an essential factor in the meeting with the nurse. Aim:The aim is to illustrate how the patient experiences trust in the prehospital setting with the prehospital emergency nurse. Method: Three systematic article researches have been conducted. Twelve qualitative articles were rated based on quality and included in the literature review. The articles were analysed based on a step-by-step guide. The guide is made for qualitative systematic reviews. Sentences that applied to the aim of the study were selected and open coding was conducted. Themes and subthemes constituted the result. Result: Trust was created by verbal and nonverbal communication. It was also important that the prehospital nurse provided relevant information, was calm and present in order for the patient to feel trust. The result was presented as follows: dialogue with subthemes: verbal and nonverbal communication created trust and information created trust. Professionalism with subthemes: competence and clinical skills created trust, calm created trust, a lifeworld perspective created trust, ability to create participation created trust and presence created trust. Conclusion: Trust was a vital factor for the patient to be able to trust the knowledge and competence the prehospital emergency nurse possesses. The literature review gave immersed knowledge regarding how to create trust and which parts that create a trustful relationship in the short prehospital care relationship.

Bakgrund: Antalet ammande mammor sjunker i Sverige, en bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen kan vara bristen på tillit till sin förmåga att amma. Det är viktigt att identifiera mammor med låg tillit till sin förmåga att amma för att göra det möjligt att vända den sjunkande amningsfrekvensen och för distriktssjuksköterskan att kunna stärka kvinnan i rollen som ammande mamma. Syfte: Syftet med studien var att beskriva och jämföra mammors tillit till sin förmåga att amma. Metod: Med enkäten, The breastfeeding self-efficacy scale - short form (BSES-SF) som mäter tillit till sin förmåga att amma, samlades data in för att kunna identifiera mammor med låg eller hög tillit. Resultat: Mammorna i åldersgrupperna 18-25 år och 35-45 år, oberoende av barnets ålder, skattade den lägsta tilliten till sin förmåga att amma gällande att de alltid kunde genomföra varje amning på ett för dem tillfredställande sätt. Den högst skattade tilliten hos samtliga mammor, oberoende av deras egen ålder eller barnets ålder, var att de alltid kan komma fram till att de vill fortsätta att amma. Mammor som ammade barn mellan 10 veckor (v) – 17 v + 6 dagar (d) skattade totalt enligt BSES-SF sin tillit till sin förmåga att amma signifikant högre än mammor som ammade barn mellan 0 v – 9 v + 6 d. Slutsats: Mammorna i föreliggande studie som ammade barn mellan 10 v – 17 v + 6 d skattar sin tillit till sin förmåga att amma högre, än mammorna som ammade barn mellan 0 v – 9 v + 6 d. Nyckelord: Amning, distrik / Background: The number of breastfeeding mothers is reducing in Sweden, a contributing factor to the decrease can be the lack of confidence in their ability to breastfeed. It is important to identify mothers with low confidence in their ability to breastfeed in order to make it possible to reverse the declining number of breastfeeding mothers, and for the primary care nurse to strengthen the woman in the role of a breastfeeding mother. Aim: The purpose of the study was to describe and compare mothers’ confidence in their ability to breastfeed. Method: With the survey, the breastfeeding self-efficacy scale - short form (BSES-SF) that measures trust in its ability to breastfeed, data was collected to identify mothers with low or high confidence. Results: The mothers’ of the age groups 18-25 years and 35-45 years, regardless of the age of the child, estimated the lowest confidence in their ability to breastfeed that they could always perform each breastfeeding in a satisfactory manner. The highest ranked trust of all mothers, regardless of their own age or child's age, was that they could always come to the conclusion that they would want continue to breastfeed. Mothers who breastfeed children in the higher age group, 10 weeks (w) – 17 w + 6 days (d), estimated in total according to BSES-SF, their confidence in breastfeeding significantly higher than mothers who breastfeed children between 0 w – 9 w + 6 d. Conclusion: The mothers’ in this study who breastfeed babies between 10 w – 17 w + 6 d estimate their ability to breastfeed higher than the mothers who breastfeed children between 0 w – 9 w + 6 d.

Syftet med denna studie är att undersöka elva förskollärares uppfattning och förhållningssätt i relation till betydelsen om barns anknytningsprocess. Tillvägagångssättet har varit att utföra semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberats och slutligen analyserats med utgångspunkt i följande fyra frågeställningar: Hur uppfattar förskollärare betydelsen av anknytning ur ett barnperspektiv och vad grundar de dessa tankegångar på? Hur uppfattar förskollärare sin roll som anknytningsperson i förskolan? Hur tolkar förskollärare förskolans läroplan utifrån ett anknytningsperspektiv? Hur är förskollärares uppfattning om anknytningens betydelse för barnets utveckling och lärande?  Resultat från analysen visar att förskollärare innehar både erfarenhet och förståelse för att anknytning är av stor vikt för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Förskollärare beskriver även att de har en betydande roll för barnet i förskolan som kompletterande anknytningsperson. De upplever dock svårigheter med att lyckas knyta an till alla barn samt bemöta alla barns behov, speciellt under en inskolningsperiod. / The purpose of this study is to investigate eleven preschool teacher’s perceptions and approaches in relation to the meaning of children’s attachment process. We did semi structured interviews that we thereafter transcribed and analyzed based on these four issues: How do preschool teachers understand the preschool introduction process from a child’s perspective? What are their thoughts based on? How do preschool teachers understand the role as the key person at the preschool? How do preschool teachers interpret the preschool curriculum based on an attachment perspective? How do preschool teachers perceive the importance of attachment regarding the children’s development?  The results from the analysis show that preschool teachers have both experience and understanding on how attachment is important for the child’s development, learning and knowledge acquisition. Preschool teachers describe that they have a significant role as a complementary attachment person, but they do experience difficulties attaching to each and every child, especially during the preschool introduction period.

The purpose of the paper is to give a detailed description to provide a better understanding of what strategies women use when online dating and in real life. The purpose of the paper is to identify how women create a sense of security for themselves, to make the leap from online communication to meeting an unknown male in the real world. For those two unknown people to take the step to meet each other face to face, there should be a kind of trust between them, how it is created, and what factors it is that determines that a meeting in real life will take place. In this essay, it has applied a qualitative method along with six thematically open interviews in which the informants have been women aged 20-30 years. In order to analyze the empirical approach, Sztompkas and Giddens's theory of trust and security have been used together along side Goffmans concept of front and backstage and other concepts are included as well. An analysis of the empirical material was found, the results showing that women often use fairly common strategies to create security in itself. These were as such, selecting a meeting place that is public and collecting information about the person they are meeting in advance using other channels of social media such as Facebook,Tinder, etc. This indicates that there is a general underlying concern about who the person really is on the other side of the computer screen/mobile screen. It also shows that the women are consciously or subconsciously using strategies to build up a sense of security among themselves before meeting with an unknown male. Keywords: Back stage, front stage, online dating, offline, online, role, security, social interaction, Tinder och trust. / Syftet med undersökningen är att bidra med en ökad förståelse för vilka strategier unga kvinnor använder sig av vid nätdejting, online kontra offline. Syftet med uppsatsen ligger i att identifiera hur kvinnor skapar en trygghet för sig själva för att ta steget från online till att träffa en okänd man i verkligheten. För att två okända människor ska våga träffa varandra ansikte mot ansikte bör det finnas en slags trygghet mellan dem, hur skapas den och vilka faktorer är det som avgör att ett möte i verkligheten sker? I den här uppsatsen har det tillämpats en kvalitativ metod tillsammans med sex tematiskt öppna intervjuer där informanterna har varit kvinnor i åldrarna 20-30 år. För att kunna analysera empirin har Piotr Sztompkas och Anthony Giddens teorier om trygghet och tillit använts i kombination med Erving Goffmans begrepp om frontstage och backstage samt andra som inbegrips i dessa. Genom en analys av det empiriska materialet påträffades resultat som visar på att kvinnor ofta använder sig av någorlunda gemensamma strategier för att skapa trygghet för sig själva, dessa var exempelvis: att välja en mötesplats som är offentlig, samla information i förväg om personen, användningen av andra kommunikationskanaler utöver Tinder etc. Detta pekar på att det överlag finns en underliggande oro för vem personen är på andra sidan datorskärmen/mobilskärmen, samt att personer omedvetet eller medvetet använder strategier för att bygga upp en trygghet hos sig själv innan mötet med en okänd människa. Nyckelord: Backstage, fasad, frontstage, inramning, nätdejting, offline, online, roll, social interaktion, tillit, Tinder och trygghet.

The purpose of this study was to investigate and deepen the understanding of how children's family structure interacts with trust in teachers and whether a possible connection can be explained by family relationships. We also examined whether the child's trust in teachers can be affected by the child's financial situation. The interest is based on a previous study conducted by us which showed a connection between family structure, relationship and trust. The study was conducted quantitatively by analyzing secondary data using logistic regression analysis. The results of the study showed that there may be a connection between the variables examined because children living with two parents had higher odds of trusting their teachers than children of single parents. The conclusions that could be drawn based on the results and their relation to previous research and theories were that parents may distribute their resources differently to children, depending on the family constellation, which may affect the attachment. The connection, in turn, seemed to affect the relationship between parents and children, which thus seemed to mediate with low trust in teachers, similar to family structure in the form of divorced parents. This was further discussed by mentioning that this cannot be seen as a causal link as other factors may have contributed to this impact. / Syftet med denna studie var att undersöka och fördjupa förståelsen kring hur barns familjestruktur samverkar med tillit till lärare samt huruvida ett eventuellt samband kan förklaras av familjerelationer. Vi ville även undersöka om tilliten till lärare kan bli påverkat av barnets ekonomiska situation. Intresset grundades i tidigare studier genomförda av författarna vilka visade på att det kunde finnas ett samband mellan familjestruktur, relation och tillit. Studien genomfördes kvantitativt genom att analysera sekundärdatat med hjälp av en logistisk regressionsanalys. Studiens resultat visade på att det fanns ett samband mellan de undersökta variablerna då barn som bor med två föräldrar hade högre odds att lita på lärare än barn till självstående föräldrar, oavsett om det gällde mödrar eller fäder. Slutsatserna som kunde dras utifrån studien och dess relation till tidigare forskning och teorier var att föräldrar kunde fördela sina resurser olika på barn, beroende på familjestruktur, vilket kunde påverka anknytningen. Anknytningen tycktes i sin tur påverka relationen mellan föräldrar och barn vilket således tycktes mediera med lågt förtroende för lärare. Detta diskuterades vidare genom att nämna att detta inte kan ses som ett orsakssamband eftersom andra faktorer kan ha bidragit till detta samband.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Covid-19:s påverkan på integrationspolitiken i socioekonomiskt svaga områden (Lagersberg & Skiftinge) i Eskilstuna kommun, och analysera om pandemin ökar sårbarheten med att implementera integrationspolitiken i dessa områden. Detta kommer genomföras med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden semistrukturerad intervju med 10 medborgare som bor i dessa områden. För att begränsa vår undersökning har vi valt fyra variabel (utbildning, arbete, anslutning till det civila samhället samt kommunikation) att undersöka och analysera hur dessa variabler har påverkat medborgarnas integrering under pandemins tid samt hur vi anser att detta kan påverka samhället framöver. Den valda teorin för denna undersökning är Ruth Listers Inklusive medborgarskap. Det vi har kommit fram till är att covid-19 har ökat sårbarheten med att implementera integrationspolitik målet och begränsa medborgarnas delaktighet och integration i samhället på grund av bristen på erkännande, orättvisan, solidariteten och självbestämmande. Detta som gjorde att det föder större sannolikheter för ökad bostadssegregation som leder till olika konsekvenser på individ, grupp och samhällsnivå.

This thesis aims to explore how trust, communication and innovation is potentially interconnected in the context of e-entrepreneurial startups. Trust seems to be an important component to success, but the virtual environment makes the traditional formation of trust difficult. An inductive strategy using qualitative interviews was employed to explore this relatively under researched subject. The findings indicate the most important aspects of trust in this context. Further, the findings imply that some of the constructs for trust present in virtual and temporary teams are also present in this context. Furthermore, there seems to be connections between communication and trust in a startup, both ways. The same seems true for the aspects of the firm's innovation capabilities and trust. Finally, theoretical implications of this research are presented and several interesting topics for future research are suggested. / Denna uppsats ämnar utforska den potentiella relationen mellan tillit, kommunikation och innovation i kontexten av e-entreprenöriella start-ups. Tillit verkar vara en viktig del för att nå framgång, men den virtuella kontexten gör en traditionell tillitsutveckling svår. En induktiv strategi med kvalitativa intervjuer användes för att utforska detta, som är ett relativt underforskat ämne. Resultaten antyder på de viktigaste elementen av tillit i denna kontext. Vidare pekar även studien på att vissa av de konstruktioner för tillit som återfinns i virtuella och tillfälliga teams även återfinns i denna kontext. Det tycks även finnas en tvåvägs koppling mellan kommunikation och tillit samt för beståndsdelarna av innovation capabilities och tillit. Slutligen presenteras implikationer för det teoretiska fältet och flera intressanta ämnen för framtida forskning föreslås.

Trust amongst key stakeholders in schools is a vital aspect for a healthy school culture and climate. This study aims to investigate faculty trust perceptions within an international school context in West Africa. Grounded within a theoretical framework of “Schools as Open-Social Systems”, faculty trust perceptions in colleagues, principals and parents & children were investigated via a quantitative analysis process. Whilst overall results reflect positive faculty trust perceptions in colleagues, principals and clients (parents and children) at the various schools in question, there exists a significant difference for faculty trust in clients and faculty trust in principals across secondary and elementary schools. Results therefore point to a difference in culture and climate that exists across secondary and elementary sections of these schools. An implication of this study would be for school leaders to make tangible efforts towards harmonising the overall culture and climate of these various school sections in order to work towards a common mission and vision. / Tillit bland olika aktörer i skolan är viktig för ett positiv skolkultur och klimat. Denna studie syftar till att undersöka lärarnas tillitsuppfattning i ett internationellt sammanhang i Väst Afrika. Teoretiska utgångspunkter för studien utgår från skolorna som öppna sociala system och kvantitativ analys används för att undersöka lärarnas tillitsuppfattning hos rektorer, kollegor samt föräldrar och barn. Trots att resultaten visar ett positiv tillitsuppfattning hos kollegor, finns det skillnader i lärarnas förtroende i rektorer samt lärarnas förtroende i föräldrar och barn i olika skolnivåer det vill säga mellan grundskolorna och gymnasieskolor. Det påpekar dels skillnader i skolkultur och klimat som existerar mellan grundskolorna och gymnasieskolorna i denna studie. Studien påvisar att skolledare borde agera för att bibehålla ett gemensamt skolklimat och kultur inom alla avdelningar. På så sätt stärks skolans vision och uppdrag.

No description available.