Vilka inramningar använder sig tidningarna Dagens Nyheter och The Times of India av i bild- och rubriksättning av artiklar om klimatförändringar? I vilka artikeltyper förkommer dessa artiklar och har antalet bildsatta artiklar och bilder per år förändrats från 2000 till 2009? Dessa frågeställningar har vi besvarat med hjälp av teorier om inramning (framing), bildretorik, semiotik och mediernas påverkan på människor. Vi valde att jämföra en svensk och en indisk tidning eftersom Sveriges och Indiens inställningar till klimatförändringar skiljer sig åt. Vi ville se om ländernas inställningar återspeglas i tidningarnas rapportering. Då Dagens Nyheter och The Times of India är de största dagstidningarna i respektive land sett till upplaga, och informationen i dem därför når många människor, är det intressant att se vilka inramningar de använder sig av i artiklar om klimatförändringar. Metoden, vilken är en kvantitativ bildanalys, har vi designat med stöd av ovanstående teorier. Bildanalysen har bestått av tjugo variabler med tillhörande variabelvärden med vilka vi har kategoriserat insamlad data. Totalt har vi analyserat 374 bilder uppdelat på 235 artiklar. Resultaten visar att en etisk inramning (där ansvarsaspekten av klimatförändringar är huvudsaken) var vanligast i båda tidningarna. Nyhetsartiklar var den vanligaste artikeltypen följt av opinionsartiklar. Vad gäller en förändring i antalet bildsatta artiklar och bilder, och om dessa har ökat med åren, kan vi inte dra några generella slutsatser men se en trend som visar på en ökning. Bilder på politiker och aktioner/demonstrationer är vanliga i vårt material. Slutsatserna vi drar av detta är att klimatförändringar är frågor som måste lösas på politisk nivå och att den politiska kontexten tidningarna verkar i påverkar vilken inramning de använder sig av. Vi upplever även att klimatförändringar har fått högre prioritet och att bilder har blivit viktigare i rapporteringen om dessa frågor.

The necessity of economic growth is a conventional wisdom of our time, assumed to lead to more prosperity and be a panacea for any societal problem. However, infinite economic growth is hard to reconcile with a finite planet, and there is a growing body of evidence that suggests that growth is no panacea nor inherently linked to prosperity. With the starting point that news media is of ideological importance, this study investigates how the hegemony of growth (as it has been called by Schmelzer [2016]) is perpetuated in news. Through a narrative analysis of articles from 2017, from Dagens Nyheter (DN) and Times of India (TOI) it analyses how news describes benefits of GDP growth, constructs stakeholders in relation to it, and discusses the ideological implications of these portrayals. The results show that the basic narratives are similar in both newspapers and primarily describe economic growth as desirable, without any references to contested status of the ability of growth to lead to prosperity – perpetuating the hegemony of growth. Many position the state as responsible for generating growth, others describe corporate growth as something good in and of itself, and the narratives create a ‘we’ in relation to ‘the economy’. These are narratives with implications for how societies negotiate between economic growth and competing goals, e.g. keeping within the planetary boundaries. Further, as growth cannot be assumed to automatically lead to ‘better’, this has implications for how journalistic autonomy should be perceived in relation to economic reporting.