Syftet med denna undersökning var att belysa grundskolors tidsplanering vad gällde teknikundervisning. Dvs. att ställa skolornas schemalagda tid mot den tid i teknik undervisning som timplanen utlovade eleverna. Metoden som använts var en kvantitativ insamlingsmetod i form av enkäter till elever och lärare i grundskolans senare år och observationer av deras tillhörande schemaplanering/tidsplanering för teknik. Resultatet visade att både elev och lärare uppfattar tiden som otillräcklig med den nationella timplanen som utgångspunkt. Slutsatserna dragna från denna undersökning är att teknik som skolämne åsidosätts om man frågar elev och lärare. En annan slutsats är att en liknande undersökning är svår att genomföra i skiftet mellan två läroplaner.

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). Speciallärarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdeSveriges elevers låga resultat gällande matematik i internationella och nationella undersökningar är oroande. Utifrån detta konstaterande har regeringen genomfört flera förändringar, en ökad timplan vilket innebär fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikämnet, förändringar i kraven på lärarutbildningarna samt bonusar till studenter som väljer att utbilda sig till matematiklärare. Vi vill i vårt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förändrade timplanen som regeringen tagit fram verkställs och får genomslag ute i skolan. Syfte och preciserade frågeställningarVårt syfte med detta arbete är att synliggöra skeenden och förutsättningar som är kopplade till de processer som sker när förutsättningar i skolan förändras. I detta fall handlar det om genomförandet av den utökade timplanen i matematik. Vi vill följa processen i fyra led, från förslag, lagar och riktlinjer utfärdade av statliga organ, via huvudman, skolledare till lärarna och därmed ut i de reella verksamheterna. Frågeställningar:•Hur har huvudman säkerställt uppföljningen?•Följer rektor och huvudman de allmänna råd som Skolverket gett ut i samband med lagändringen?•Upplever lärare att det skett någon egentlig förändring?Teoretisk ram:De teoretiska utgångspunkterna har vi hämtat från ramfaktorteorin, systemteori och organisationsteoriMetodVi valde att göra en kvantitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningsätt utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Som metod har vi använt oss av enkäter riktade till rektorer och lärare i två kommuner. Resultat med analysVi fick en låg svarsfrekvens och kan därför inte generalisera. Analysen av resultaten ger oss dock en bild av att kommunikationen mellan parterna är bristfällig. De av regeringen fattade besluten kring förändringar har ännu inte fått genomslag ute i de kommuner vi undersökt. Vi upplever också att det är oklart vem som har ansvar och för vad. Denna slutsats kan vi dra enbart genom att analysera de svar vi fått från olika tjänstemän i kommunerna. Vi har blivit hänvisade i flera led och ofta tillbaks till någon av dem vi redan kontaktat. Det finns även ett glapp i kommunikationsleden mellan huvudman och rektor. Exempelvis så har huvudman ett ansvar för att säkerställa genomförande och uppföljning. Detta till trots så har ingen av kommunerna riktlinjer för hur detta ska göras. Rektorernas tolkningar av hur förändringen skall redovisas visar en stor spridning. Det framgår även att det på huvudmannanivå uppenbarligen finns en tolkningsfrihet kring frågan vad regeringens ökade ekonomiska anslag ska användas till. Detta trots att regeringen i beslutet anger vad det extra anslaget bör användas till.KunskapsbidragHistoriskt har specialpedagogisk forskning oftast riktat sig mot ett individuellt och deltagande perspektiv. Vi har i detta arbete sökt bredda den specialpedagogiska synvinkeln då vi tror att processer som sker inom skolans värld i det yttersta ledet påverkar de elever som vi kommer att arbeta med. Specialpedagogiska implikationerVi har i forskning och i vår egen praktik sett att den undervisningstid och tidiga insatser generellt påverkar elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter positiv. Vi anser det därför mycket relevant att ur ett specialpedagogiskt perspektiv granska processer och följa upp riktlinjer. De elever vi kommer att arbeta med är en grupp som i yttersta ledet påverkas av förändringar. Såväl positiva som negativa sådana. / According to national and international studies, Swedish students low marks in mathematics are disturbing. The government has launched a numbers of changes. In our essay we try to follow and visualize how the directive on the revised timetable has been implemented in school.

Sammanfattning David Arvidsson & Sebastian Hautamäki Hem- och konsumentkunskapsämnets dilemman – En studie sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv The dilemma of home economics -A qualitative study on the basis of students’ and home economic teachers’ point of view Antal sidor: 45 Syftet med den här studien har varit att undersöka hem- och konsumentkunskapsämnets roll i den svenska skolan sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv, samt förväntningar från skola och ledning. Studien har utgått från två på förhand troliga dilemman. Det ena dilemmat utgår från skolverkets timplan i förhållande till ämnets kursplan. Problematiken ligger i minst antal garanterade undervisningstimmar i förhållande till en omfattande kursplan. Det andra på förhand troliga dilemmat utgår ifrån medias påverkan på ämnet och vilka förväntningar som skapats i hem- och konsumentkunskapsämnet sett utifrån elever och verksamma hem- och konsumentkunskapslärare Studien har utgått från en kvalitativ semistrukturerad metod då det gjorts intervjuer med verksamma hem- och konsumentkunskapslärare. De tillfrågade har fått besvara frågor om kursplanens omfång i förhållande till kursplanen, medias påverkan på ämnet samt deras syn på den nya kommande kursplanen. Det har även gjorts två kvantitativa studier då enkäter lämnats ut till såväl elever som de lärare som agerat respondenter. Vid enkäterna till eleverna har deras mediepåverkan och syn på ämnet undersökts. Enkäterna som lämnades ut till de fyra respondenterna undersökte ett prioriteringsmönster av kursplanen inom hem- och konsumentkunskapsämnet. Studien visar att undervisningstimmarna inte räcker till och att dagens hem- och konsumentkunskapslärare försakar delar av kursplanen. Vidare visar studien på att medias påverkan av ämnet sett till elever samt yrkesverksamma lärare är överlag mer positivt än negativt och att media hjälpt till att skapa ett mer jämställt och mer populärt ämne där det är acceptabelt från samhällets sida att lyckas i ämnet vare sig man är kille eller tjej.

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>David Arvidsson & Sebastian Hautamäki</p><strong><p>Hem- och konsumentkunskapsämnets dilemman</p><p>– En studie sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv</p><strong><p>The dilemma of home economics</p><p>-A qualitative study on the basis of students’ and home economic teachers’ point of view</p><p>Antal sidor: 45</p></strong></strong></strong></p><p>Syftet med den här studien har varit att undersöka hem- och konsumentkunskapsämnets roll i den svenska skolan sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv, samt förväntningar från skola och ledning. Studien har utgått från två på förhand troliga dilemman. Det ena dilemmat utgår från skolverkets timplan i förhållande till ämnets kursplan. Problematiken ligger i minst antal garanterade undervisningstimmar i förhållande till en omfattande kursplan. Det andra på förhand troliga dilemmat utgår ifrån medias påverkan på ämnet och vilka förväntningar som skapats i hem- och konsumentkunskapsämnet sett utifrån elever och verksamma hem- och konsumentkunskapslärare</p><p>Studien har utgått från en kvalitativ semistrukturerad metod då det gjorts intervjuer med verksamma hem- och konsumentkunskapslärare. De tillfrågade har fått besvara frågor om kursplanens omfång i förhållande till kursplanen, medias påverkan på ämnet samt deras syn på den nya kommande kursplanen. Det har även gjorts två kvantitativa studier då enkäter lämnats ut till såväl elever som de lärare som agerat respondenter. Vid enkäterna till eleverna har deras mediepåverkan och syn på ämnet undersökts. Enkäterna som lämnades ut till de fyra respondenterna undersökte ett prioriteringsmönster av kursplanen inom hem- och konsumentkunskapsämnet.</p><p>Studien visar att undervisningstimmarna inte räcker till och att dagens hem- och konsumentkunskapslärare försakar delar av kursplanen. Vidare visar studien på att medias påverkan av ämnet sett till elever samt yrkesverksamma lärare är överlag mer positivt än negativt och att media hjälpt till att skapa ett mer jämställt och mer populärt ämne där det är acceptabelt från samhällets sida att lyckas i ämnet vare sig man är kille eller tjej.</p>

Undersökningen görs i syfte att belysa hur verksamma lärare planerar undervisningen i bildämnet och hur det svarar mot den gällande läroplanen. Vidare är syftet att lyfta fram ramfaktorer, såsom tid, rum och material, hur de påverkar undervisning i bildämnet samt vilka uppfattningar om dagens bildämne som ger sig till känna hos verksamma lärare. Utifrån syftet har tre frågeställningar framställts som berör tid och val av innehåll, rum och material samt uppfattningar om ämnet. Den metod som har använts är en kvalitativ intervjuundersökning och en innehållsanalys av insamlad data. Urval av informanter gjordes efter avgränsningar vilket resulterade i fem intervjuer med bildlärare alt. lärare som undervisar i bilämnet i grundskolan. Resultatet diskuteras utifrån det sociokulturella perspektivet och multimodalitet som är teoretisk utgångspunkt i detta arbete. Resultatet visar att planering av undervisning i ämnet bild påverkas av bland annat undervisnings- och planeringstid, rum och material. Undervisningstid i ämnet varierar mellan olika skolor samt mellan olika årskurser, vilket påverkar valet av innehåll i undervisningen negativt då ämnet tilldelas lite undervisningstimmar enligt timplanen. Även de verksamma lärarnas egna uppfattningar och engagemang i ämnet påverkar undervisningens innehåll. Likaledes är det fysiska rummet en viktig del av bildundervisning då lärare som inte har tillgång till en bildsal och därmed begränsad tillgång till material, väljer bort visst innehåll i det centrala innehållet. Vidare påvisar resultatet att undervisningen i ämnet Bild är traditionsbunden då det hantverksmässiga dominerar. Slutligen visar resultatet att ämnet anses ha lägre status en de teoretiska ämnena.

<p>Slöjd från år 1 i grundskolan, är det en möjlighet eller en önskedröm? Denna fråga har legat som grund för vår studie som utförts vid två skolor i Västerbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkäter försöka ta reda på lärarnas inställning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lärare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka är argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som ämne från år 1 på alla skolor? Det vi kom fram till var att många lärare var positivt inställda till en tidigare start av slöjd men att de både såg möjligheter och hinder. De positiva motiven till en tidigare start av slöjdämnet var bland annat att eleverna får träna upp sin motorik och att slöjden kan vara ett komplement till de teoretiska ämnena. Dock fanns tankar kring ökad olycksrisk bland eleverna och bristande koncentration hos yngre elever. Flertalet lärare ansåg att slöjdlärarens yrkeskompetens måste bevaras och såg risker med att timmar kan komma att försvinna från de högre åldrarna vid en tidigare start av slöjd. Är lärare då medvetna om varför slöjden inte införs förrän år 3 på deras skola? Resultatet av enkäten visar på stor ovisshet i denna fråga. Vi hoppas dock att genom vår studie öppnat upp ögon för detta ämne och skapat ett intresse av en tidigare start av slöjd.</p>

Slöjd från år 1 i grundskolan, är det en möjlighet eller en önskedröm? Denna fråga har legat som grund för vår studie som utförts vid två skolor i Västerbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkäter försöka ta reda på lärarnas inställning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lärare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka är argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som ämne från år 1 på alla skolor? Det vi kom fram till var att många lärare var positivt inställda till en tidigare start av slöjd men att de både såg möjligheter och hinder. De positiva motiven till en tidigare start av slöjdämnet var bland annat att eleverna får träna upp sin motorik och att slöjden kan vara ett komplement till de teoretiska ämnena. Dock fanns tankar kring ökad olycksrisk bland eleverna och bristande koncentration hos yngre elever. Flertalet lärare ansåg att slöjdlärarens yrkeskompetens måste bevaras och såg risker med att timmar kan komma att försvinna från de högre åldrarna vid en tidigare start av slöjd. Är lärare då medvetna om varför slöjden inte införs förrän år 3 på deras skola? Resultatet av enkäten visar på stor ovisshet i denna fråga. Vi hoppas dock att genom vår studie öppnat upp ögon för detta ämne och skapat ett intresse av en tidigare start av slöjd.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för vilka önskemål historielärare har vid en eventuell utökad timplan i historieämnet. Bakgrunden är det remissförslag som, under våren 2023, ligger på regeringens bord om en utökad timplan i historia på grundskolan. Ett delmål är att se hur studien resultatet förhåller sig mot tidigare forskning kring lärarnas ämnesförståelse. Ett annat delmål är att undersöka hur lärarnas vardag ser ut i dagsläget. Metoden som användes var en enkätundersökning med både kvalitativa och kvantitativa frågor som 50 verksamma historielärare i åk 7–9 fick besvara. Resultatet visade att lärarna prioriterade modernare historia framför den äldre i det centrala innehållet. Lärarna önskar med den nya timplanen få mer tid till fördjupning i ämnet och att den framför allt skulle läggas på den modernare historian. Det lärarna uppfattar som det mest centrala i ämnet är vad historiedidaktiker kallar för en bildningsorienterad syn på ämnet.

Lärare har ansvar för elevernas progression i utvecklingen och genom ständig bedömning av elevernas kunskaper anpassas undervisningen. Bedömning som är av kvalité är tidskrävande och tidsbrist är ett återkommande hinder inom läraryrket. Utöver tid för lektioner krävs det tid till att planera, förbereda och bedöma. Engelska är en av de tre skolämnena som senare i skolgången är en betydande faktor till vidare studier på gymnasieprogram. Under lågstadiet har lärare endast 60 lektionstimmar i ämnet engelska att använda sig av. Denna strama undervisningstid får oss att ifrågasätta om lärare kan göra bedömningar av kvalité. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur lärare bedömer i ämnet engelska. Syftet är att granska forskningen, undersöka vilka faktorer det är som påverkar bedömningens kvalité och om det finns någon korrelation till den tid lärare har. I denna kunskapsöversikt har tolv vetenskapliga artiklar granskats. Artiklarna har letats fram via sökmotorerna Primo, ERIC Proquest och via Skolverket. För att hitta relevanta artiklar har vi använt specifika sökord som är vanliga inom forskningsområdet. Utifrån artiklarna har vi undersökt om de passar inom ramarna för vårt urval. De artiklarna som klarade urvalet har vi använt för att kunna svara på frågeställningarna genom jämförelser och analyser för att säkerställa artiklarnas relevans för undervisning av låg- och mellanstadieelever. Resultatet visar på att lärare upplever att de saknar tillräckligt med kunskap för att göra bedömningar av kvalité och att de bedömningsmatriser som finns inte uppfyller de behov lärare har. Resultatet pekar också på att lärare upplever att kunskapskraven i engelska är för stora i jämförelse med den timplan som finns. Trots detta klarar sig många elever med goda kunskaper i engelska när de går ut grundskolan, detta kan vara på grund av den extramurala engelskan eleverna får till sig utanför skolan. För att motverka problemen som lärare upplever om bedömning kan lärare förslagsvis göra kooperativa bedömningar och gemensamt utveckla bedömningspraktiker.

Tidigare forskning har visat att det finns fördelar och nackdelar med ämnesintegrerad undervisning av NO-ämnena. Ämnesintegrerad undervisning är den undervisning som berör flera olika ämnen och på så vis skiljer sig från ämnesindelad undervisning.I vårt arbete vill vi närma oss ämnesintegration i naturvetenskapliga ämnen i högstadiet ur elevers och lärares perspektiv. Vi har undersökt NO-ämnesintegration från två olika perspektiv: undervisningssätt och undervisningstid i NO-ämnen. Vi har undersökt hur dessa perspektiv värderas utifrån tidigare forskning, läroplan och timplan samt genom enkätundersökning på skolor. Vi har utarbetat tre olika enkäter som innehåller påståenden med fem urvalsgrader för varje svar där respondenter kan ringa in det alternativ som passar dem bäst. Vi har bearbetat svaren via statistiska beräkningar.Vårt resultat visar att det finns olika värderingar om ämnesintegration i naturvetenskapliga ämnen. Studiens resultat visar en tendens att föredra ämnesindelad undervisning av naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar också att både vår studie och den tidigare forskningen betonar vikten av undervisningstiden för naturorienterande ämnen. Timplan för kemi, biologi och fysik upplevs inte tillräcklig för att nå målen enligt den bestämda tiden för varje läroplan.