No description available.

<p>Sedan en tid tillbaka har karatelandslaget haft behov av fysiologiska tester och de har velat ta fram en ny kravprofil. Det har tidigare funnits två stycken kravprofiler som man inte har utvärderat och båda är skapade av två olika ledningar.</p><p><strong>Syfte:</strong></p><p>Syftet är att utvärdera tester som landslaget skall använda vid uttagningar och vid fysiologiska testtillfällen för att se utvecklingen i de fysiska förmågorna hos aktiva.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong></p><p>Vilka tester skall läggas till kravprofilen? Vilka tester skall tas bort från kravprofilen?, Vilka tester skall förändras i kravprofilen?</p><p><strong>Metod:</strong></p><p>Äldre kravprofiler granskades och internationella förbund kontaktades med telefon och internet för att ta reda på mer information om fystester. Förbund som kontaktades var turkiska -, franska-, spanska -, ryska - och japanska förbundet. Även likartade idrottsförbund som boxning -, wushu - och takewandoförbundet kontaktades. Information hittades även via pubmed, artiklar och böcker. Även en pilotstudie genomfördes med tester som; knäböj, chins, bänkpress, spänsthopp och powertest på testpersonerna. Två av TP (testpersonerna) är aktiva i landslaget och två har varit aktiva. Alla TP är mellan 21-25 år gammal och alla har varit tävlingsaktiva i flera år.</p><p><strong>Resultat:</strong></p><p>Vissa av testerna från de gamla kravprofilerna behölls för att de var relevanta, vissa tester lades till och vissa ändrades för att bli mer specifika för karate. Tester som valdes att läggas till blev; knäböj, squat jumps, CMJ, ett bens hopp med båda benen och bänkpress. Tester som valdes att ändras var; abalakowtestet, plint testet samt matcherna. Tester som valdes att behållas var; chins, intervaller och brutalbänken. Resultaten från pilotstudien skiljde sig från person till person i förhållande till deras kroppsvikt. Detta resultat har ej används för att bedöma kravprofilen pågrund av att de inte var för spetstruppen i landslaget. Orsaken till att de ovannämnda testen valdes var att dom testerna är mer specifika och relevanta för karate.</p><p><strong>Slutsats:</strong></p><p>Vid granskning av kravprofil insågs att det redan finns bra tester tillgängliga, ett av dessa är chins och ett annat är brutalbänken, som är viktigt vid utövandet av sparkar, då man bör ha en stark höftbörjarmuskel (iliopsoas). Kravprofilen rekommenderas att genomföras två gånger om året för att se om det sker någon förbättring.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Capoeira är en brasiliansk kampsport som kombinerar dans, kamp, musik och akrobatik. I Sverige har sporten funnits sedan slutet av 80-talet.</p><p><em><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p></em></p><p>Syftet är att få ökad kunskap om capoeirister inom tre capoeiraföreningar i Sverige. Följande frågeställningar används för att svara på syftet:</p><p>1. Vilka är de aktiva i de utvalda capoeira föreningarna?</p><p>2. Varför har de valt att träna capoeira?</p><p>3. Vad har de för synpunkter på verksamheten i sin förening?</p><p><em><p><strong>Metod</strong></p></em></p><p>Det empiriska materialet samlades in genom en enkätundersökning. För att stärka dess reliabilitet och validitet standardiserades enkäten, testades i pilotgrupp  och korrigerades där efter. Tre capoeiraföreningar valdes ut, varav en skickade sina enkätsvar medan utövarna i de andra två föreningarna fyllde i enkäterna på  plats efter en capoeiraträning. Sammanlagt finns 33 capoeiristers svar med i undersökning. All data behandlades i statistikprogrammet <em>SPSS</em>.</p><p><em><p><strong>Resultat</strong></p></em></p><p>Utövarna i föreningarna har en medelålder på ca 25, 12 kvinnor och 21 män. En tredjedel av de aktiva är födda i ett annat land. De flesta började träna för att de ansåg att det var vackert, coolt, annorlunda och snygg akrobatik, anledningen till att de vill fortsätta är att det är en allsidig, rolig och social idrott. Vad gäller  verksamheten i föreningen är inte medlemmarna alltför insatta, dock umgås de relativt ofta utanför träningen och har många sociala kontakter inom capoeiran.</p><p><em><p><strong>Slutsats</strong></p></em></p><p>Av resultatet går inte att generalisera hur en capoeirist ser ut i Sverige, men det visar vad som kännetecknar dem inom de tre utvalda capoeiraföreningarna. Syftet var att öka kunskapen kring capoeira i Sverige. Denna undersökning kan till viss del hjälpa till att forma en korrekt bild av vad capoeira är och visa på hur capoeirister kan se ut i en förening i Sverige.</p><p> </p>

Sedan en tid tillbaka har karatelandslaget haft behov av fysiologiska tester och de har velat ta fram en ny kravprofil. Det har tidigare funnits två stycken kravprofiler som man inte har utvärderat och båda är skapade av två olika ledningar. Syfte: Syftet är att utvärdera tester som landslaget skall använda vid uttagningar och vid fysiologiska testtillfällen för att se utvecklingen i de fysiska förmågorna hos aktiva. Frågeställningar: Vilka tester skall läggas till kravprofilen? Vilka tester skall tas bort från kravprofilen?, Vilka tester skall förändras i kravprofilen? Metod: Äldre kravprofiler granskades och internationella förbund kontaktades med telefon och internet för att ta reda på mer information om fystester. Förbund som kontaktades var turkiska -, franska-, spanska -, ryska - och japanska förbundet. Även likartade idrottsförbund som boxning -, wushu - och takewandoförbundet kontaktades. Information hittades även via pubmed, artiklar och böcker. Även en pilotstudie genomfördes med tester som; knäböj, chins, bänkpress, spänsthopp och powertest på testpersonerna. Två av TP (testpersonerna) är aktiva i landslaget och två har varit aktiva. Alla TP är mellan 21-25 år gammal och alla har varit tävlingsaktiva i flera år. Resultat: Vissa av testerna från de gamla kravprofilerna behölls för att de var relevanta, vissa tester lades till och vissa ändrades för att bli mer specifika för karate. Tester som valdes att läggas till blev; knäböj, squat jumps, CMJ, ett bens hopp med båda benen och bänkpress. Tester som valdes att ändras var; abalakowtestet, plint testet samt matcherna. Tester som valdes att behållas var; chins, intervaller och brutalbänken. Resultaten från pilotstudien skiljde sig från person till person i förhållande till deras kroppsvikt. Detta resultat har ej används för att bedöma kravprofilen pågrund av att de inte var för spetstruppen i landslaget. Orsaken till att de ovannämnda testen valdes var att dom testerna är mer specifika och relevanta för karate. Slutsats: Vid granskning av kravprofil insågs att det redan finns bra tester tillgängliga, ett av dessa är chins och ett annat är brutalbänken, som är viktigt vid utövandet av sparkar, då man bör ha en stark höftbörjarmuskel (iliopsoas). Kravprofilen rekommenderas att genomföras två gånger om året för att se om det sker någon förbättring.

No description available.

Sammanfattning Capoeira är en brasiliansk kampsport som kombinerar dans, kamp, musik och akrobatik. I Sverige har sporten funnits sedan slutet av 80-talet. Syfte och frågeställningar Syftet är att få ökad kunskap om capoeirister inom tre capoeiraföreningar i Sverige. Följande frågeställningar används för att svara på syftet: 1. Vilka är de aktiva i de utvalda capoeira föreningarna? 2. Varför har de valt att träna capoeira? 3. Vad har de för synpunkter på verksamheten i sin förening? Metod Det empiriska materialet samlades in genom en enkätundersökning. För att stärka dess reliabilitet och validitet standardiserades enkäten, testades i pilotgrupp  och korrigerades där efter. Tre capoeiraföreningar valdes ut, varav en skickade sina enkätsvar medan utövarna i de andra två föreningarna fyllde i enkäterna på  plats efter en capoeiraträning. Sammanlagt finns 33 capoeiristers svar med i undersökning. All data behandlades i statistikprogrammet SPSS. Resultat Utövarna i föreningarna har en medelålder på ca 25, 12 kvinnor och 21 män. En tredjedel av de aktiva är födda i ett annat land. De flesta började träna för att de ansåg att det var vackert, coolt, annorlunda och snygg akrobatik, anledningen till att de vill fortsätta är att det är en allsidig, rolig och social idrott. Vad gäller  verksamheten i föreningen är inte medlemmarna alltför insatta, dock umgås de relativt ofta utanför träningen och har många sociala kontakter inom capoeiran. Slutsats Av resultatet går inte att generalisera hur en capoeirist ser ut i Sverige, men det visar vad som kännetecknar dem inom de tre utvalda capoeiraföreningarna. Syftet var att öka kunskapen kring capoeira i Sverige. Denna undersökning kan till viss del hjälpa till att forma en korrekt bild av vad capoeira är och visa på hur capoeirister kan se ut i en förening i Sverige.

Syfte och frågeställning: Detta arbete syftar till att utvärdera en metod för att mäta kraftverkan kvantitativt av slag och spark med avseende på validitet och reliabilitet med målet att svara på frågan: Går det att mäta kraftverkan i slag- och sparkartekniker (genomförande av slag- eller sparkrörelse) på ett enkelt och tillgängligt sätt med god validitet och reliabilitet med den valda metoden? Metod: Detta arbete innehåller flera delar. En litteraturstudie som syftade till att få en bild över forskningsläget kring ämnet. Mätutrustning anskaffades, testutrustning och testmiljö byggdes. Därefter testades validiteten och reliabiliteten i mätutrustningen. Mätutrustningen som användes i den här studien var en vattenvattenfylld droppformad slagsäck med en sensor, Aqua Training Bag (ATB säck), som mätte kraft i slagen. För att kunna mäta validiteten i mätutrustningen användes en mätpåle. Mätpålen bestod av en träbalk med en kalibrerad mätsensor som mätte kraften vid sammanstötningen med slagsäcken. I första delen av testerna släpptes mätpålen likt en vagga (slagvagga), upphängd i taket med snören, mot fyra olika träffområden på slagsäcken. Slagvaggan släpptes från tre olika höjder mot respektive träffområde. I andra delen av testerna utdelades slag med varierande kraft med mätpålen mot ATB säcken. Fem 30 sekunders slagserier genomfördes med mätpålen. Mätvärden från slagsäcken och mätpålen jämfördes med varandra. Resultat: Resultaten visar att det finns en signifikant korrelation mellan uppmätta variablerna maxkraft och impuls från mätpålen och mätvärdena från ATB säcken. Det finns en hög positiv linjär korrelation mellan uppmätta variablerna maxkraft och impuls från mätpålen och kraften i ATB säcken. Höga värden på determinationskoefficienten visar att variationen i kraften i ATB säcken kan förklaras av ändringar i variablerna maxkraft och impuls från mätpålen. Slutsats: Efter att ha validerat metoden med en kalibrerad mätpåle går det att dra slutsatsen att det går att mäta kraftverkan i slag- och sparkartekniker med god validitet och reliabilitet med ATB säcken. Metoden är enkel och tillgänglig då det finns på kommersiella marknaden.

<p><strong>Aim </strong></p><p>Capoeira is a sport and art form strongly associated with the Brazilian culture. The main aim of the study was to examine how the capoeira is introduced into the Swedish society. Also to study the practitioners and trainers experience around the culture meeting. The questions were the following: What differences and similarities exist within capoeira in Sweden and Brazil? How are Swedish practitioners and trainers from a Western culture affected by the culture meeting? How are the Brazilian coaches in Sweden affected by the culture meeting? Is there a Culture crash between the Brazilian and Western cultures in capoeira?</p><p> </p><p><strong>Method</strong><strong></strong></p><p>Qualitative interviews were chosen as an approach because it was considered appropriate in terms of the purpose and questions of the study. To strengthen the validity of the study was a targeted sample of Swedish practitioners, Swedish and Brazilian trainers to get different perspectives. All were residents in Sweden and active in capoeira. Six persons were interviewed about their experiences of the cultural meeting. The empirical material was analyzed on the basis of previous research and the theoretical framework of the study.</p><p> </p><p><strong>Results</strong></p><p>Previous research and the current study show that the prevailing norms and traditions within the capoeira are not based on the Swedish society. They are based on the Brazilian culture and are found to have a major impact on the Swedish practitioners. The results and also show clear cultural differences based on the two opposing ideologies: individual-centred and group-centred ideology. This creates, in some cases, both opposition and incomprehension.</p><p><strong>Conclusions</strong></p><p>Both Swedish and Brazilian performers are interested in preserving capoeiran culture and traditions, but at the same time capoeira needs some adaptation to the Swedish culture and society. The Brazilian and Swedish practitioners and trainers emphasize the need for a degree of tolerance and understanding of the cultural meeting to avoid conflicts and to be able to interact. </p> / <p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Capoeira är en idrott och konstform som starkt förknippas med den brasilianska kulturen.   Studiens övergripande syfte var att undersöka hur capoeiran introduceras i det svenska samhället, samt studera utövare och tränares upplevelse kring kulturmötet. Studiens frågeställningar var följande: Vilka skillnader och likheter finns inom capoeiran i Sverige och Brasilien? Hur påverkas svenska utövare och tränare från en västerländsk kultur av kulturmötet? Hur påverkas brasilianska tränare i Sverige av kulturmötet? Uppstår någon kulturkrock mellan den brasilianska och västerländska kulturen inom capoeiran?</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Kvalitativa intervjuer valdes som tillvägagångssätt eftersom det ansågs lämpligast sett till studiens syfte och frågeställningar. För att stärka studiens validitet gjordes ett riktat urval av svenska utövare, svenska tränare och brasilianska tränare inom capoeira för att på så sätt få olika perspektiv. Samtliga är bosatta i Sverige och aktiva inom capoeiran. Sex personer intervjuades om upplevelser och erfarenheter kring kulturmötet. Det empiriska materialet analyserades utifrån tidigare forskningsresultat och studiens teoretiska ramverk.</p><p> </p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Tidigare forskning samt den aktuella studien visar på att de rådande normer och traditioner inom capoeiran inte är format utifrån det svenska samhället. Det bygger på den brasilianska kulturen och är något som visat sig ha stor inverkan på de svenska utövarna Resultatet visar också på tydliga kulturella skillnader som grundar sig i två motsatta ideologier, individcentrerad och gruppcentrerad ideologi. Detta skapar i vissa fall både motsättningar och oförstående.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Den finns ett intresse hos både svenska och brasilianska utövare att bevara capoeirans kultur och traditioner samtidigt som det krävs en viss anpassning till den svenska kulturen och samhället. De brasilianska och svenska utövarna och tränarna framhåller att de behövs en viss grad av tolerans och förståelse i kulturmötet för att undvika konflikter och för att kunna samverka.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde.</p><p><strong><p>Syfte och frågeställningar</p></strong></p><p>Syftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott.</p><p>• Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna?</p><p>• Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument?</p><p><strong><p>Metod</p></strong></p><p>Metoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras.</p><p><strong><p>Resultat</p></strong></p><p>Utövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott. Tävling och rangordning framstår som mycket viktigt inom vissa kampidrotter men som totalt eller tämligen ointressant inom andra. Självförsvar är en central del i vissa arter men förekommer inte alls inom andra. Det tycks finnas en inneboende konflikt mellan praktikerna tävling och självförsvar. Fysisk träning och socialt värde är praktiker som ofta betonas av både Riksidrottsförbundet och i källorna.</p><p><strong><p>Slutsats</p></strong></p><p>Färdighetsträning, fysisk träning och personlig utveckling framhävs mycket. Kampidrotterna förefaller kunna ge speciella förutsättningar för sociala kontakter mellan utövare. Det tycks finnas en konflikt mellan tävling i kampidrott och självförsvarsträning. Kampidrotternas värdeskapande praktiker överensstämmer på vissa punkter med de som framhävs av idrottsrörelsen generellt.</p><p> </p>

Aim Capoeira is a sport and art form strongly associated with the Brazilian culture. The main aim of the study was to examine how the capoeira is introduced into the Swedish society. Also to study the practitioners and trainers experience around the culture meeting. The questions were the following: What differences and similarities exist within capoeira in Sweden and Brazil? How are Swedish practitioners and trainers from a Western culture affected by the culture meeting? How are the Brazilian coaches in Sweden affected by the culture meeting? Is there a Culture crash between the Brazilian and Western cultures in capoeira?   Method Qualitative interviews were chosen as an approach because it was considered appropriate in terms of the purpose and questions of the study. To strengthen the validity of the study was a targeted sample of Swedish practitioners, Swedish and Brazilian trainers to get different perspectives. All were residents in Sweden and active in capoeira. Six persons were interviewed about their experiences of the cultural meeting. The empirical material was analyzed on the basis of previous research and the theoretical framework of the study.   Results Previous research and the current study show that the prevailing norms and traditions within the capoeira are not based on the Swedish society. They are based on the Brazilian culture and are found to have a major impact on the Swedish practitioners. The results and also show clear cultural differences based on the two opposing ideologies: individual-centred and group-centred ideology. This creates, in some cases, both opposition and incomprehension. Conclusions Both Swedish and Brazilian performers are interested in preserving capoeiran culture and traditions, but at the same time capoeira needs some adaptation to the Swedish culture and society. The Brazilian and Swedish practitioners and trainers emphasize the need for a degree of tolerance and understanding of the cultural meeting to avoid conflicts and to be able to interact. / Syfte och frågeställningar Capoeira är en idrott och konstform som starkt förknippas med den brasilianska kulturen.   Studiens övergripande syfte var att undersöka hur capoeiran introduceras i det svenska samhället, samt studera utövare och tränares upplevelse kring kulturmötet. Studiens frågeställningar var följande: Vilka skillnader och likheter finns inom capoeiran i Sverige och Brasilien? Hur påverkas svenska utövare och tränare från en västerländsk kultur av kulturmötet? Hur påverkas brasilianska tränare i Sverige av kulturmötet? Uppstår någon kulturkrock mellan den brasilianska och västerländska kulturen inom capoeiran?   Metod Kvalitativa intervjuer valdes som tillvägagångssätt eftersom det ansågs lämpligast sett till studiens syfte och frågeställningar. För att stärka studiens validitet gjordes ett riktat urval av svenska utövare, svenska tränare och brasilianska tränare inom capoeira för att på så sätt få olika perspektiv. Samtliga är bosatta i Sverige och aktiva inom capoeiran. Sex personer intervjuades om upplevelser och erfarenheter kring kulturmötet. Det empiriska materialet analyserades utifrån tidigare forskningsresultat och studiens teoretiska ramverk.   Resultat Tidigare forskning samt den aktuella studien visar på att de rådande normer och traditioner inom capoeiran inte är format utifrån det svenska samhället. Det bygger på den brasilianska kulturen och är något som visat sig ha stor inverkan på de svenska utövarna Resultatet visar också på tydliga kulturella skillnader som grundar sig i två motsatta ideologier, individcentrerad och gruppcentrerad ideologi. Detta skapar i vissa fall både motsättningar och oförstående.   Slutsats Den finns ett intresse hos både svenska och brasilianska utövare att bevara capoeirans kultur och traditioner samtidigt som det krävs en viss anpassning till den svenska kulturen och samhället. De brasilianska och svenska utövarna och tränarna framhåller att de behövs en viss grad av tolerans och förståelse i kulturmötet för att undvika konflikter och för att kunna samverka.