Denna uppsats analyserar mediers rapportering om sexuella trakasserier i Sverige fem år innan och fem år efter metoo rörelsens genomslag. Genom en kvantitativ innehållsanalys av tjugofem artiklar från två morgontidningar och två kvällstidningar mellan 2012 och 2022 och genom en intervjustudie med åtta journalister visar vår studie vilka skillnader och förändringar som skett. Tidningarna i studien är: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den kvalitativa innehållsanalysen ger insikter om rapporteringens utveckling och om artiklar om sexuella trakasserier innehåll. De intervjuade journalisterna får frågor utformade efter den kvantitativa innehållsanalysen och får därefter utrymme att diskutera sina egna upplevelser och tankar om vad metoo varit med och påverkat eller förändrat.  Resultatet visar att det rapporterades mer om sexuella trakasserier under metoo i samtliga tidiningar och att det förekommer vissa skillnader i rapporteringen före och efter metoo. Det förekommer få skillnader mellan morgontidningarna och kvällstidningarna men den största skillnaden var att kvällstidningarna fortfarande skriver många artiklar om sexuella trakasserier medan morgontidningarna har en konstant nedgående kurva efter metoos genomslag.  När journalisterna intervjuas och får ta plats i studien beskrivs ett stort uppmärksammande av rörelsen och vad den varit med och påverkat. Medvetenhet och namnpublicering var något som journalisterna var mycket engagerade i. Genom att kombinera kvantitativ och kvalitativ data ger denna uppsats djupare förståelse för hur metoo-rörelsen har påverkat och format rapporteringen om sexuella trakasserier.

Socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd stöter på risker i sitt arbete som innebär att de tenderar att utsättas för arbetsrelaterat klientvåld mer än andra yrkesgrupper. Syftet har varit att studera upplevelserna av arbetsrelaterat klientvåld bland socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd,hur de har hanterat upplevelserna och hur de har blivit påverkade av dessa. Studien analyserar dimensionen av den geografiska närheten till sina klienter parallellt med arbetsrelaterat klientvåld. Åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i mindre kommuner. Empirin har analyserats utifrån organisationsteori med inriktning på klientrelationen och organisationskultur samt teori om copingstrategier. Upplevelserna av arbetsrelaterat klientvåld presenteras i termer av våld, hot och trakasserier. Resultatet presenterar att våld är tämligen ovanligt förekommande bland socialsekreterarna, medan hot och trakasserier tenderade att vara vanligt förekommande. Studien fann 16 olika copingstrategier som användes för att hantera upplevelserna av arbetsrelaterat klientvåld. Copingstrategierna delades in i problemfokuserade och emotionsfokuserade. Upplevelsen av arbetsrelaterat klientvåld påverkade socialsekreteraren genom att de ändrade sitt arbetssätt och blev avvaktande i sin yrkesroll. Privatlivet påverkades genom att socialsekreteraren undvek lokala platser för att inte träffa på klienten, fick med sig upplevelserna hem där obehaget överfördes till deras familjer. Resultatet fann att den geografiska närheten till sina klienter i relation till arbetsrelaterat klientvåld gör att upplevelserna av arbetsrelaterat klientvåld förstärks. Arbetsrelaterat klientvåld är normaliserat inom organisationen. Organisationen saknar tydliga gränser för vad som klassificeras som arbetsrelaterat klientvåld. Det resulterar i att socialsekreterare inte rapporterar klientvåld som de anser är icke acceptabelt.

Many countries are actively working towards increasing the representation of women within their military organizations, aiming to achieve enhanced military effectiveness and greater gender equality. However, the progress of this change is slow, necessitating an increase in recruitment and a decrease in attrition. This study investigates the reasons behind women leaving the Swedish Armed Forces. The findings demonstrate that women terminated their military careers primarily due to the absence of various motivational factors, with a lack of promotion or a sense of stagnation being the most prominent factor. Another contributing factor was the challenge of balancing family life with a military career. Often, a combination of multiple factors led to their departure. Surprisingly, the occurrence of sexual harassment did not appear to be a decisive factor in their decision to leave, contrary to previous research findings.

Syftet med den aktuella studien är att förstå sjömäns upplevelser av arbetskulturen ombord samt deras uppfattningar om förekomsten av sexuella trakasserier och genusbaserade kränkningar på arbetsplatsen. Detta för att bidra med kunskap om hur konstruktioner av genus kan ha en inverkan på arbetskulturen och uppfattningar om ojämlikhetssystem (Acker 2011) ombord. När sjöfartens upprop #Lättaankar offentliggjordes skapades en arbetsgrupp kallad #Vågrätt där flera stora aktörer inom sjöfartsnäringen skrev på en avsiktsförklaring. I och med denna avsiktsförklaring förbinder sig stora delar av sjöfartbranschen till att aktivt arbeta för en arbetsmiljö fri från sexuella trakasserier och kränkningar. Studien ämnar även att undersöka hur de insatser som gjorts har upplevts av sjömännen. Eftersom sjöfarten är mansdominerad och studiens urval består av både män och kvinnor (fyra män, fyra kvinnor) kommer även uppfattningar om genuskonstruktioner och hur dessa upplevs för sjömännen att undersökas. De teoretiska utgångspunkterna tar avstamp i genusteori om hur genus konstrueras, genushierarkier (Butler 1990) och symboliskt våld (Bourdieu 1999). För att förstå hur dessa konstruktioner uppfattas och upplevs av sjömän ombord analyseras materialet även från organisatoriska perspektiv, såsom ojämlighetssystem (Acker 2011) och modellen kontiunuum av skada (eng. continuum of harm). Den senare är en modell utvecklad av amerikanska försvarsdepartdementet för att förstå utvecklingen av sexuella trakasserier och kränkningar på en arbetsplats (Stokes et al. 2000). Intervjuerna genomfördes med en tematiskt öppen och aktiv intervjustruktur. Det analyserade materialet visar en ökad medvetenhet om genusbaserade kränkningar hos både kvinnor och män. De manliga sjömännen upplever dock, i större uträckning än de kvinnliga, att deras arbetsplatser har en god arbetskultur där sexuella trakasserier inte märkbart har förekommit. Både de manliga och kvinnliga sjömännens uppfattar att de insatser som gjorts varierar mellan rederier där vissa arbetar mycket aktivt med social miljö medan andra endast har använt sig av insatser som sjömännen upplever som mer pliktskyldiga än effektiva. De kvinnliga sjömännens utsagor vittnar om att de, sedan #Lättaankar-uppropet har blivit mer benägna att ”säga ifrån” och även ta diskussioner med manliga kollegor om sexuella trakasserier. Detta för att bana väg för nästkommande generations kvinnliga sjömän och för att göra manliga sjömän mer medvetna om problematiken som varit, och ännu finns ombord på båtar.

Bakgrund: Sexuella trakasserier på arbetsplatsen är förbjudna enligt lag, ändå är de vanligt förekommande. Detta kan medföra ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa, öka arbetsbelastningen och ge ökad risk för sjukskrivning för den som blivit utsatt. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod: En allmän litteraturstudie där 13 artiklar granskades och analyserades efter Popenoe´s guide för dataanalys. Resultat: Genom dataanalysen framkom fyra huvudkategorier; förekomst, olika typer av sexuella trakasserier, konsekvenser av sexuella trakasserier och hantering av sexuella trakasserier. Sjuksköterskor världen över har erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Sjuksköterskorna beskrev att verbala sexuella trakasserier i form av smeknamn samt olämpliga kommentarer var den mest förekommande, att sexuella trakasserier kan utgöra konsekvenser för både individ och organisation i form av psykisk ohälsa och minskat arbetsengagemang. Konklusion: Sexuella trakasserier på arbetsplatsen kan leda till psykisk ohälsa och minskad arbetsförmåga hos sjuksköterskor, vilket kan påverka omvårdnaden. / Background: Sexual harassment at the workplace is prohibited by law, still it occures. This can lead to an increased risk of suffering from mental illness, increase the workload and increase the risk of sick leave for the exposed. Aim: To shed light on nurse's experiences of being subjected to sexual harassment at the workplace. Method: A general literature study where 13 articles were reviewed and analyzed according to Popenoe's guide for data analysis. Results: Through the data analysis, four main categories emerged; occurrence, different types of sexual harassment, consequences of sexual harassment and handling of sexual harassment. Nurses worldwide have experiences of sexual harassment at the workplace. The nurses described that verbal sexual harassment in the form of nicknames and inappropriate comments was the most common, that sexual harassment can have consequences for both the individual and the organization in the form of mental illness and reduced work engagement. Conclusion: Sexual harassment in the workplace can lead to mental illness and reduced work ability for nurses, which can affect nursing.

Den här uppsatsen undersöker hur åtta journalister vid lokala medieföretag i Sverige påverkas av hot och hat i sitt yrke och hur de ser på självcensur. Åtta journalister från olika lokalmedier runt om i Sverige har intervjuats genom kvalitativa intervjuer och resultatet visar att kvinnliga journalister upplever mer frekventa och allvarliga hot jämfört med sina manliga kollegor, men det rapporterades inte om fysiskt våld direkt relaterat till deras yrke. Journalisterna visade generellt brist på rädsla för konflikter eller repressalier trots näthat och skrämmande situationer. De betonade sitt åtagande för den journalistiska integriteten och korrektheten. De visade också en stark vilja att undvika självcensur och upprätthålla journalistikens etik och pressfrihet, även när de erkände potentiella påtryckningar från arbetsgivare eller externa krafter. Sammanfattningsvis belyser studien det komplexa samspel mellan journalistikens integritet, yttre påtryckningar och det förändrade medielandskapet och ger insikt om utmaningarna och möjligheterna som journalisterna står inför i dagens samhälle.

Uppsatsens titel är ett citat: "Här luktar inte ens svett, här luktar det hora", som framförs av Polistidningen (nr 3, 1999), vilket tydligt visar på språkets jargong inom polisorganisationen. Genom att tillämpa kvalitativ innehållsanalys som metod för att undersöka tidningsartiklar har vi kunnat följa polisens jämställdhetsutveckling och upptäckt fler intressanta resultat. Från år 1957 till 2021 visar tidningsartiklar ett tydligt isärhållande mellan poliskåren och de kvinnliga posettliserna. På 70-talet och framåt började kvinnor höja sina röster och vi märkte en tydlig förändring i artiklarna. Samtalen kring jämställdhet och det faktum att kvinnliga poliser är här för att stanna gick sakta men stabilt framåt. Mot slutet av 80-talet svängde det över till en helt annan diskurs inom kåren, nu hade kvinnors nätverk utvidgats så att kvinnliga poliser runt hela världen delade med sig av varandras åsikter, erfarenheter och framtidsplaner. Sverige var en förebild eftersom det ansågs att jämställdhetsarbetet hade kommit långt här. Det empiriska materialet visar dock att när kvinnliga poliser utsatts för sexuella trakasserier har historiskt  få anmälningar gjorts. Att göra en anmälan kan innebära att de kvinnliga poliserna inte blir betrodda eller att det får negativa konsekvenser. Via artiklarna har den förkastliga jargongen inom poliskåren analyserats och hur kvinnliga poliser påverkats. Hur genus och könsmakt konstrueras och uttryckts har identifierat och studerats och resultatet visar på att polisorganisationen öppet sagt, “lite får man tåla”. Denna uppsats kan bidra till en ökad förståelse för hur genusfrågor hanteras inom poliskåren och hur dess interna processer och strukturer påverkar samhällets syn på kön och könsmakt.

Syftet med studien var att undersöka om en ökad upplevelse av trakasserier i arbetslivet ger en ökad självskattad (o) hälsa. Vidare undersöker studien eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Studien genomfördes genom en internetbaserad enkät som skickades ut till 420 stycken medarbetare på en större organisation. Enkäten baserades på mätinstrumenten Harassment Scale (Savicki, Cooley och Gjesvolds, 2003) och The Karolinska Exhaustion Scale (KES) (Saboonchi, Perski & Grossi, 2012). Studiens huvudresultat visade att trakasserier påverkar den självskattade (o) hälsan inom samtliga delområden(kognitiv utmattning, störd sömn, överdriven trötthet, fysiska symptom, lättretlighet och negativa känslor) av (o)hälsan. Studien visade även att männens självskattade (o) hälsa påverkades starkare av trakasserier än vad kvinnorna påverkades inom alla förutom ett delområde. / The purpose of the study was to investigate if high experienced harassment can explain high self-rated (un) health.  This was done by asking 420 employees to answer an internet questionnaire consisting based on the measuring intstruments Harassment Scale (Savicki, Cooley och Gjesvolds, 2003) and The Karolinska Exhaustion Scale (KES) (Saboonchi, Perski & Grossi, 2012).  The main result of the study showed that harassment in workplace has an impact on the self- rated health in all of the different areas of health (cognitive exhaustion, disturbed sleep, fatigue, somatic symptoms, irritability, negative affect) the results also showed that there is a difference between men and women consider harassments effects on the self-rated health. The results showed that men´s self-rated health was affected more than women in all of the areas except one.

Metoo-rörelsen startade 2017 när kvinnor inom flera olika branscher offentligt berättat att de utsatts för sexuella övergrepp (SÖ) och sexuella trakasserier (ST). Metoo möttes med både hyllningar och kritik, och vi önskar därför undersöka vilka faktorer som påverkar allmänhetens inställning till metoo. Vi har undersökt detta via en explorativ enkätstudie med ett bekvämlighetsurval med 288 kvinnor och 119 män, där medelåldern är 25 år. Vi har fyra hypoteser; kvinnor kommer vara mer positiva till metoo än män, de som i hög grad tror på könsmaktsordningen kommer vara mer positiva till metoo, de som tycker att SÖ är mycket allvarligt kommer vara mer positiva till metoo, samt att de som har egna erfarenheter av SÖ kommer vara mer positiva till metoo.  En stegvis regressionsanalys, med stöd till metoo som beroendevariabel, visade att samtliga variabler har ett signifikant förklaringsvärde, där tro på könsmaktsordningen är viktigast. Detta innebär bland annat att ideologi är en starkare prediktor än kön. Det betyder att män som tror mer på könsmaktsordningen är mer positiva till metoo än kvinnor som tror mindre på könsmaktsordningen, trots att metoo främst är en rörelse för kvinnor. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män gällande hur allvarligt de tycker att SÖ är. Sammanfattningsvis ser vi att inställning till metoo har starka samband med ställningstaganden relaterade till ideologi och feminism, och resultaten kan användas för att bättre förstå människors reaktioner i dessa sammanhang. / The metoo movement started in 2017 when women in different fields of work spoke out about being victims of sexual assault and sexual harassment. Metoo was received with both tributes and criticism, and therefore we wish to examine which factors affect the public's attitudes to metoo. We investigated this through an explorative survey study with a convenience sample of 288 women and 199 men, with an average age of 25 years. We have four hypotheses; women will be more positive to metoo compared to men, those who strongly believe it exists a gender order will be more positive to metoo, those who think sexual assault is very severe will be more positive to metoo and those who have experienced sexual assault will be more positive to metoo. A stepwise regression analysis, with support to the metoo movement as the dependent variable, showed that all variables had a significant impact, where belief in the gender order was most important. Ideology is thus a stronger predictor than sex. That means that men who believe in the gender system are more positive to metoo than are women that do so to a lesser extent, in spite the fact that metoo is mainly a movement for women. There was no significant difference between women and men regarding how severely they viewed sexual assaults. In summary, we found that attitudes to metoo are strongly connected with standpoints related to ideology and feminism, and the results can be used to better understand people's reactions in these contexts.

Den här studien analyserar hur maktstrukturer framträder i den amerikanska dagspressens bevakning av sexuella trakasserier. Studien analyserar 18 artiklar som har bevakat två snarlika fall där två män som varit nominerade till en position i Högsta domstolen i USA blivit anklagade för sexuella trakasserier. Det första fallet från 1991 är mellan Clarence Thomas och Anita Hill och det senare fallet är från 2018 mellan Brett Kavanaugh och Christine Blasey Ford. Artiklar från Wall Street Journal, New York Times och Chicago Tribune, som är de tre ledande dagstidningarna i USA har studerats med syfte att avslöja om det finns några underliggande ideologier och maktintressen i texten. För att avslöja dessa konstruktioner utgår studien från en kritisk diskursanalys som metod med målet att kunna se hur de språkliga resurserna uttrycker ideologier och maktintressen. Studiens teoretiska ramverk har främst utgått från genusteori, och därefter utifrån hegemoni, rape culture, nyhetsjournalistik och tabloidisering. Med hjälp av olika analysverktyg har sammanlagt 18 artiklar analyserats där materialet har delats in i fyra teman, och utifrån dem har texterna analyserats mer utförligt. Resultatet visar att patriarkala maktstrukturer uttrycker sig i olika grad i artiklarna och att det har skett en förändring i den journalistiska diskursen över tid. / This study analyzes how power structures express themselves in the daily press's coverage of sexual harassment. The study analyzes 18 articles that have covered two similar cases where two men who have been nominated for a position in the Supreme Court in the United States have been accused of sexual harassment. The first case from 1991 is between Clarence Thomas and Anita Hill and the latter case is from 2018 between Brett Kavanaugh and Christine Blasey Ford. Articles from the Wall Street Journal, New York Times and the Chicago Tribune, which are the three leading newspapers in the United States, have been analyzed with the aim of revealing whether there are any underlying ideologies and power interests in the text. In order to uncover these constructs, the study uses CDA as a method for being able to see how the linguistic resources express ideologies and power interests. The study’s theoretical framework has mainly been based on gender theory, and then based on hegemony, rape culture, news journalism and tabloidization. With the help of various analysis tools, a total of 18 articles have been analyzed where the material has been divided into four themes, and based on them the texts have been analyzed in more detail. The result shows that patriarchal power structures express themselves to varying degrees in the articles and that there has been a change in journalistic discourse over time.