I den här vetenskapliga essän undersöks miljöundervisning och speciellt klimatundervisning för elever på fritidshemmet. Fokus ligger på frågan om barns perspektiv på och i denna undervisning och på hur fritidshemsläraren kan ge tillräckligt stort utrymme till det. Klimatkrisen diskuteras utifrån de starka psykologiska försvar den väcker. Även miljöundervisningens kopplingar till interkulturalitet belyses. Essän utgår ifrån en berättelse där jag beskriver de svårigheter jag själv upplevde med att undervisa elever på fritidshemmet om klimatförändringar. Metoderna är vetenskaplig essä och deltagande observation. Teoriramen består främst av Ingrid Pramling Samuelssons teoretiserande av begreppen barnperspektiv och barns perspektiv samt olika forskares tankar om och kritik av interkulturalitet. Essän pekar på att det särskilt i klimatundervisning kan vara en utmaning att i tillräckligt hög grad inkludera barns perspektiv, men att det är av stort värde att som fritidshemslärare lyckas med det - både med tanke på resultatet av undervisningen och med tanke på ett etiskt förhållningssätt gentemot barn som ”human beings” och inte ”human becomings”. Studien visar också på att ett interkulturellt perspektiv som betonar både det gemensamma och skillnader kan bidra till en levande miljöundervisning.

Med anledning av dagens Covid-19 pandemi har svensk arbetsmarknad drabbats hårt vilket har resulterat i en ökad arbetslöshet bland ungdomar. Forskning visar att arbetslöshet har en negativ påverkan på både den enskilda individen och samhället i stort genom bland annat ökad risk för psykisk ohälsa, försummad kompetens och höga samhällskostnader. Detta påvisar vikten av att öka förståelsen och medvetenheten kring situationen som ungdomar som är arbetslösa befinner sig i. Syftet med studien var därför att beskriva och identifiera aspekter som skapar en meningsfull och kompetensutvecklande arbetslöshet utifrån arbetslösa ungdomars egen upplevelse. Studien har utgått från en teoretisk grund i hälsoteorin KASAM och den pedagogiska teorin transformativt lärande. En kvalitativ ansats har tillämpats i studien bestående av sex semistrukturerade intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldersspannet 19–24 år. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilket medförde i tre huvudkategorier innehållande totalt sex underkategorier. Resultatet redogör för hälsofrämjande aspekter som skapar en trygg, hanterbar och motiverande arbetslöshet. Fortsättningsvis visade resultatet att kompetensutveckling sker både individuellt och kollektivt, vilket förutsätter dialog med andra och eget ansvar. Studiens resultat belyser också att samhället kan tillämpa mer individanpassade insatser för att främja välbefinnandet och lärandet under arbetslösheten. Slutsatsen för den här studien visar att ha individuella resurser tillsammans med stöd från samhällets instanser är viktiga för att främja kompetensutveckling och hälsa hos ungdomar som befinner sig i arbetslöshet. Slutligen kan det även vara väsentliga förutsättningar för att motverka den växande arbetslösheten och skapa en mer jämlik hälsa bland den svenska befolkningen.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för och kunskap i de förändringar en människa genomgår i samband med stressrelaterad ohälsa och gruppbehandling. Fokus kommer ringa in och tydliggöra de processer som människorna erfar efter gruppbehandlingen och därefter analysera lärandet betydelse i dessa processer. Studien utgår från ett kvalitativt perspektiv med livsberättelser som intervjuform. Genom att skildra personernas erfarenheter och hitta beröringspunkter med det transformativa lärandet kan studien bidra till en ökad förståelse för utmattningens och gruppbehandlingens roll i dras utveckling och vidare ge läsaren möjlighet till mer kunskap i deltagarnas lärprocesser. Resultatet visar att utmattningen blir som ett brott i livet som påverkar hur människan ser på sig själv och sitt liv. I och med gruppbehandlingen bryter deltagarna sin isolering och i interaktionen med de andra gruppdeltagarna visar resultaten att det förekommer transformativa processer. Gruppbehandlingen utgör ett meningsfullt sammanhang där deltagarna hittar nya meningsperspektiv, använder sig utav kritiskreflektion, kommunikativt lärande samt att det sker en förändring av identiteten.

2015 skrev FN:s medlemsländer under en övergripande vision om att nå en hållbar utveckling med delmålet att lösa klimatkrisen. IPCC (SMHI 2023) rapport visar att problemen är allvarliga, det är bråttom när det kommer till människans påverkan på klimatförändringarna. Skolan behöver undervisa på olika sätt för att öka elevers medvetenhet och kritiska tänkande om klimatförändringar. Syftet med studien var att ta reda på hur pedagoger och lärare i fritidshem anser att de arbetar med undervisning om klimatförändringar och vad de anser att de behöver kunskapsmässigt. Vi använde oss av transformativ teori för att synliggöra villkor och begränsningar som samhällsförändringar möter när det gäller området hållbar utveckling (Boström et al. 2018). Vi har utgått från Boström et al. (2018) dimensioner, institutionella strukturer, sociala praktiker och konfliktperspektiv i analysen. Vi gjorde digitala kvalitativa intervjuer med pedagoger och lärare på olika fritidshem. Vi såg att det skiljer sig i hur man arbetar med klimatförändringar. Alla ansåg att fritidshemmet har en viktig roll i att undervisa elever om klimatförändringar och att ett transformativt lärande gynnas av fritidspedagogiskt arbetssätt i det vardagliga. Man efterfrågar fortbildning och det finns även en orosdimension att undervisa om klimatförändringar enligt lärare och pedagoger. / In 2015, the UN member states signed an overall vision of achieving sustainable development with the sub-goal of solving the climate crisis. The IPCC (SMHI 2023) report shows that the problems are serious, it is urgent when it comes to human impact on climate change. Schools need to teach in different ways to increase students' awareness and critical thinking about climate change. The purpose of the study was to find out how educators and teachers in leisure-time centers works with teaching about climate change and what they need in terms of knowledge. We used transformative theory to visualize conditions and limitations that societal changes face in the field of sustainable development (Boström et al. 2018). We have based on Boström et al. (2018) dimensions institutional structures, social practices and conflict perspectives in our analysis. We conducted digital qualitative interviews with educators and teachers at various leisure-time centers. We saw that it differs in how to work with climate change. Everyone felt that the leisure-time centers has an important role in teaching students about climate change and that transformative learning benefits from leisure pedagogy in everyday life. There is a demand for further education and there is also a worrying dimension to teaching about climate change, according to teachers and educators.

Denna studies syfte är att granska kvalitativ forskning om användandet av skräckgenren i litteraturundervisning i skolan och presentera detta på ett överblickbart vis. Forskning inom ämnet skräcklitteraturstudier på svenska är begränsad och det finns därför lite material för lärare på gymnasienivå att utgå eller hämta stöd från, när det gäller specifikt skräck. Studien sammanfattar och presenterar resultat från fem olika studier för att ge en forskningsbaserat grund till användningen av skräckgenren i litteraturstudier, förankrat i de svenska styrdokumenten. Metoden som används är systematisk litteraturstudie och insamlade data analyseras genom tematisk analys och sammanfattas och diskuteras genom kvalitativ metasyntes. Studien utgör ett form- och metodexperiment, och genomförs delvis med avsikten att utöka valmöjligheterna för framtida lärarstudenter och deras examensarbeten. Resultaten visar att skräcklitteratur potentiellt kan användas för att utveckla empatiska förmågor och utveckla elevers förståelse för andra individers verkligheter. Studien menar att skräcklitteratur kan fungera motiverande för elever i litteraturstudier och kan förändra hur eleverna ser på sig själva och världen i stort och skäcklitteratur kan med fördel användas i gymnasieskolans värdegrundsarbete.

Syftet med studien är att undersöka och skildra några studenters motiv, motivation och upplevelser kring högre studier. I bakgrunden ingår forskning kring studentidentiteter (Bron m. fl., 2013), men efter hand tillkommer andra begrepp och teorier som bidrar till att belysa undersökningsmaterialet. Studien är grundad på kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer av sex studenter i åldrarna 25-30 år. Resultatet av de sex studenterna redovisas som personporträtt, där både likheter och skillnader mellan studenternas motiv, motivation och upplevelser i relation till högre studier framgår. Några studerar för att kunna få ett arbete, andra för att bevisa för sig själva att de kan. I några fall återfann vi det som kallas för det transformativa lärandet enligt Mezirow (1997). / The aim of this study is to explore motives, motivation and experiences reported by some students in relation to higher education. The study is inspired by previous research (Bron et al, 2013) about students´ identities, and after the collection of data other theories and previous research were added. The method used is qualitative, specifically semi-structured interviews, based on six interviews with students aged 25-30. Similarities as well as differences in students´ motives and motivation for higher education appear. Some students attend higher education mainly in order to get a job/profession while a few also want to prove to themselves that they are competent enough to succeed in higher education. Occationally, transformative learning (Mezirow, 1997) emerge in data.

The purpose of this study is to examine how individuals who became involuntary unemployed due to the Covid-19 pandemic experience and handle the situation as unemployed. As a result of the COVID-19 pandemic, demand for products and services in certain industries has drastically reduced and work opportunities have decreased.  Whilst working as career counsellors within support during this year we have encountered a new group of job seekers – those who have higher education experience, who, before 2020, were not part of the natural unemployment in Sweden. During the interviews it was noticed that most of these participants expressed a strong professional identity associated with their previous professional role.  This, in turn, could be attributed to having an impact on their coping strategies and their way of reflecting over their situation of being unemployed. The empirical data that was produced using qualitative interviews were later analysed using Hodkinson and Sparkes careership theory, Mezirow's Transformative learning and Ylva Ulfsdotter and Malin Lindes explanation of the term Professional Identity. This study highlighted that most participants continued to have a strong connection to their previous professional identity and that a forced turning point due to the pandemic contributed to a feeling that unemployment would only be temporary. It also concluded that those participants who had an inherent idea of a new career or a new lifestyle acted quickly and were able to make the transition to a different occupation. The turning point also contributed to the participants learning as they planned alternative careers as backups for eventual, future, turning points to come / Det här examensarbetet syftar till att skapa en förståelse för individers upplevelser och hantering av en påtvingad brytpunkt och ofrivillig arbetslöshet orsakad av Covid -19 pandemin. I våra yrkesroller som studie och yrkesvägledare inom Stöd och matchning har vi under 2020 kommit att möta en ny grupp arbetssökanden vilken är målgruppen för studien. Målgruppen vilken vi benämner som den nya gruppen arbetssökanden är individer med eftergymnasial utbildning som vid uppsägningen befann sig mitt i karriären i yrken förknippade med deras tidigare utbildningsval. Den nya gruppen arbetssökande befann sig innan 2020 mitt i karriären och var inte var en utmärkande del av den naturliga arbetslösheten i Sverige.  I många branscher har efterfrågan på produkter och tjänster minskat drastiskt till följd av pandemin och arbetsmöjligheterna är få. Empirin togs fram genom kvalitativa intervjuer som senare analyserades till stöd av Hodkinson och Sparkes Careership teori, Mezirows begrepp referensramar samt Ylva Ulfsdotter och Malin Lindes förklaring av begreppet yrkesidentitet. Under intervjuerna har vi reflekterat över att en stark yrkesidentitet förknippad med tidigare yrkesroll påverkat respondenternas hantering och upplevelse av den ofrivilliga arbetslösheten. Det framgick även att respondenter som haft en inneboende idé om en ny karriär eller en ny livsstil tenderat att agera snabbt och åter komma i sysselsättning. Resultatet visar på att en effekt av brytpunkten var att respondenterna planerade alternativa akademiska karriärer som backup för eventuella framtida brytpunkter.

The purpose of this master thesis is to increase knowledge of facilitators´ and participants´ learning experiences in online drama. Semi-structured interviews with 14 informants were conducted. After that an analyzation based on Mezirow´s transformative learning theory was carried out. By using an abductive approach and a thematic analysis, the results show that the informants have experienced both opportunities and obstacles in learning. The opportunities that are being mentioned are around individual-, team-, and collective learning, methodology and technical developments. The obstacles that are being mentioned are within methodology and technical developments. Some examples that come up as both learning opportunities and learning obstacles are around time, amount of people and attention span, how to use the camera, accessibility and connection, bodily aspects, safety, security and confidentiality, knowledge, and possible bias around technical developments. To create learning opportunities in online drama, facilitators need to have instrumental learning around the methodology, setting, and what artefacts-, technical applications- and other technical features to use. Traumatic and embodied learning can create further learning opportunities that can lead to a transformation in online drama. Online drama can be viewed as an emancipatory education and a sustainable transformative pedagogy where mind, body and spirit can connect. The results are reasonably consistent with previous research. The discussion problematizes the need for further research to develop the domain of online drama further. / Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om lärares och deltagares lärandeupplevelser inom online drama. Semistrukturerade intervjuer med 14 informanter genomfördes. Därefter analyserades resultaten utifrån Mezirow´s transformativa lärandeteori. Genom att använda ett abduktivt förhållningssätt och en tematisk analys visar resultaten att informanterna har upplevt både möjligheter och hinder i lärandet. De möjligheter som nämns handlar om individuellt, team- och kollektivt lärande, metodik och teknisk utveckling. De hinder som nämns finns inom metodik och teknisk utveckling. Några exempel som dyker upp som både lärandemöjligheter och lärande hinder är kring tid, antal människor som deltar och uppmärksamhetsförmåga, hur man använder kameran, uppkoppling, kroppsliga aspekter, säkerhet och konfidentialitet, kunskap och eventuell bias kring teknisk utveckling. För att skapa lärandemöjligheter i online drama bör lärare ha instrumentell kunskap kring metodiken, miljön, artefakter samt tekniska applikationer och funktioner. Traumatiskt och förkroppsligat lärande kan skapa ytterligare lärandemöjligheter som kan leda till en transformation av online drama. Online drama kan ses som en emancipatorisk utbildning och en hållbar transformativ pedagogik där sinne, kropp och själ sammankopplas. Resultaten överensstämmer relativt väl med tidigare forskning. Diskussionen problematiserar behovet av ytterligare forskning för att utveckla domänen online drama ytterligare.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om de förändringsprocesser som kontorsarbetande medarbetare fått erfarenhet av och upplevt vid distansarbete och vid återgång till den fysiska arbetsplatsen i samband med Covid-19 pandemin. Mezirows teori om transformativt lärande användes som teoretiskt perspektiv för studien och användes som tolkningsredskap för att besvara vilka faktorer som påverkat distansarbete och återgång till den fysiska arbetsplatsen och vilka erfarenheter medarbetare upplevt vid dessa förändringsprocesser i samband med Covid-19 pandemin. Studien baseras på åtta intervjuer med kontorsarbetande medarbetare där samtliga har erfarenhet av att till största del arbetat på distans under Covid-19 pandemin. Studien visade att det upplevda distansarbetet och återgången till den fysiska arbetsplatsen bidragit med erfarenheter. Resultatet visade att flexibiliteten vid distansarbete upplevs som den mest fördelaktiga faktorn samtidigt som tekniken är den faktor som ställer till mest problem. Dessutom framkommer saknaden av kollegorna och upplevd isolering som en av de främst utmanande faktorerna vid distansarbete och att få träffa sina kollegor igen upplevs vara den mest positiva faktorn vid återgången till den fysiska arbetsplatsen. De främsta utmaningarna med att komma tillbaka till den fysiska arbetsplatsen är både de störningsmoment som kontorsmiljön innebar och att behöva mötas i verkligheten och inte längre sitta trygg bakom en skärm. Slutligen visar studiens resultat att erfarenheterna från de upplevda förändringsprocesserna gällande arbetssituationen under Covid-19 pandemin resulterat i ett önskemål om att i framtiden arbeta utifrån en hybrid arbetsmodell som inkluderar både distansarbete och att arbeta på den fysiska arbetsplatsen. / This study aims to contribute with knowledge about the transformation process experienced by office working employees both during teleworking and returning to the physical workplace due to the Covid-19 pandemic. Based on Mezirow's theory of transformative learning, this study aims to answer what influencing factors and experiences employees experienced in transformation processes due to the Covid-19 pandemic. The study is based on eight interviews with office working employees who were mostly teleworking during the Covid-19 pandemic. This study shows that both teleworking and the return to the physical workplace contributed with experiences and the results show that the perceived flexibility in teleworking was the main positive factor, while technology was the most problematic. In addition, the lack of colleagues and perceived isolation emerges as the main challenges in teleworking and meeting their colleagues again was considered the best thing about returning to the physical workplace. The main challenges in returning to the physical workplace were both the disturbances that the office environment entailed and the challenge of now facing people in real life. Finally, the results of the study show that the experience from the perceived transformation processes regarding the work situation during the Covid-19 pandemic, has resulted in a desire for a hybrid working model in the future that includes both teleworking and working in the physical workplace.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att utveckla kunskaper om hur filosofiska frågor i det naturvetenskapliga klassrummet påverkar elevers kommunikativa förmåga att argumentera och ta ställning. Frågeställningarna som använts för att möjliggöra studien är: På vilka sätt argumenterar elever i mötet med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär? Hur kan filosofiska frågor användas som resurs i det naturvetenskapliga klassrummet för att gynna elevers kommunikativa förmåga att argumentera och ta ställning inom naturvetenskap? Studien genomfördes vid en skola i norra Sverige och bestod av 13 deltagare från årskurserna 3-6 som deltog vid fyra undervisningstillfällen. Undervisningstillfällena bestod av utredning av filosofiska frågor med naturvetenskaplig karaktär i samtalsgrupper där en filosofisk samtalsstruktur följdes. Tillfällena observerades och data samlades in med hjälp av video– och ljudinspelning samt loggboksanteckningar. Resultatet visade att eleverna argumenterade utifrån följande kategorier i mötet med lektionsinnehållet: Nyttoargument, etiska argument, estetiska argument, hållbarhetsargument och relevansargument. Vidare visade studiens resultat att faktorer som struktur, lärarstöd, elevstöd och metaforer var viktiga för eleverna i mötet med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär. Sammanfattningsvis visade denna studie att elevernas argumentationer och ställningstagande kan påverkas i positiv bemärkelse vid arbete med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär. / The purpose of this qualitative study was to develop knowledge about how philosophical questions in the science classroom affects students' communicative ability to argue and to take positioning in a dilemma. The issues this study used to enable the study was: In what ways do students argue in the encounter with philosophical questions of a scientific nature? How can philosophical questions be used as a resource in the science classroom to benefit students' communicative ability to argue and take positioning in science? The study was implemented at a school in northern Sweden and consisted of 13 participants from the grades 3-6 who participated in four teaching opportunities. The teaching opportunities consisted of a philosophical inquiry of science questions in conversation groups where a philosophical conversation structure was followed. The teaching opportunities were observed and data was collected with the aid of video– and sound recording and logbook notes. Results show that students argued from the following categories: Utility argument, ethical arguments, aesthetic arguments, sustain arguments and relevance arguments. The result further showed that factors like: structure, teacher support, student support and metaphors were of importance to the students in their meeting with philosophical questions of a scientific nature. In summary, this study showed that students' arguments and positioning can be affected in positive meaning by using philosophical questions with scientific nature.