Oro för klimatet är något som blir allt vanligare hos både barn och vuxna. Majoriteten av de studier som genomförts inom området klimatoro har undersökt äldre barn och vuxnas mående kopplat till klimatkrisen. Fokus för denna studie ligger därför på de yngre barnen, i årskurs två och tre, för att undersöka vad de känner inför klimatförändringarna. Tidigare forskning har visat att transformativa och deliberativa arbetsmetoder är fördelaktiga att använda vid undervisning om komplexa ämnesområden som klimatförändringar. Därför undersöker denna studie även om lärare använder dessa arbetssätt under sin geografiundervisning. Studien är genomförd med semistrukturerade intervjuer av två lärare och tre elevgrupper med fem elever vardera. Förutom intervjuer genomfördes även mer kreativa inslag som rankningsövningar och teckningsmoment. Resultatet visade att de intervjuade lärarna, till viss del, använde transformativa och deliberativa arbetsmetoder när de hade möjlighet att dela upp klassen i mindre grupper. De intervjuade lärarna ansåg att dagens elever var väl insatta i miljörelaterade frågor, jämfört med tidigare årskullar och gärna deltog i diskussioner inom ämnet. Samma lärare ansåg däremot inte att undervisningen bidragit till att förändra elevernas inställning till klimatet. Det framgår dessutom av resultatet att klimatförändringar är ett komplext ämnesområde som är svårt för ett flertal elever att samtala om. Det kan bero på elevernas unga ålder, då de på grund av detta ännu inte haft så omfattande undervisning inom området samt att eleverna ännu inte nåtts av stora mängder information om klimatförändringar. Resultatet för teckningsmomentet, som genomfördes med eleverna, visade att drygt hälften av eleverna kände oro för klimatförändringar vilket är en lägre andel än vad tidigare forskning visat. Det bedöms bero på att eleverna i denna studie är yngre än de barn och unga vuxna som deltagit i tidigare forskning. På grund av studiens begränsade storlek kan den dock inte anses vara representativ för alla lågstadielärare och unga elevers åsikter. / Concern about the climate is something that is becoming increasingly common among children. Most of the studies that have been done around this subject have investigated older childrens feelings about to the climate crisis. This studie will therefore focus on the younger children, in class two and three, to see how they feel about climate change. Previous research has shown that transformative and deliberative methods are beneficial to use when teaching about complex areas such as climate change. Therefore, our study examines whether the interviewed teachers use these working methods during their geography teaching. The study3 av 52is carried out with semi-structured interviews of two teachers and three student groups with five students each. In addition to the interview, we also used more creative elements such as ranking exercises and a drawing session. The results showed that the interviewed teachers used transformative and deliberative learning when they had the opportunity to divide the class into smaller groups. The teachers also considered that today's students were well versed in environment-related issues compared to previous students and that they are happy to participate in discussions on the subject. Based on the results the teachers did not consider that the teaching contributed to changing the students attitude towards the climate. It also appears from the results that climate change is a complex subject and that it was difficult for several students to answer the questions during the interview. This may be due to the young age of the students, as they have not yet been taught a lot in the field and have not yet been reached by any large amounts of information about climate change. The results for the drawing session, which was carried out with the students, showed that just over half of the students felt concerned about the climate change, which is a lower percentage than previous research has shown. It is judged to be due to the fact that the students in this study are younger than the children and young adults who participated in previous research. However, due to the limited size of the study, the results cannot be considered representative of the views of all primary school teachers and young students. / <p>2024-01-12</p>

Förnybar energi sägs vara en stor bidragande faktor till att lösa klimatproblem med global uppvärmning och den svenska regeringen har som mål att Sverige ska vara 100% fossilfritt år 2045. Ett förslag från Energimyndigheten är att cirka 5-10% av den svenska elkonsumtionen ska komma från solceller. Utvecklingen med solceller går framåt och allt fler privatpersoner och företag väljer att investera i det. Denna rapport ämnar att undersöka hur solceller kan dimensioneras för större kommersiella företag, samt även att kartlägga hur nyckelpersoner i koppling till företaget Dahl Sverige AB resonerar om hållbarhet och solceller. Dahl har valt att utvärdera möjligheten med solceller och används därför som ett studieobjekt i denna rapport. Efter insamling av av data kunde programmet System Advisor Model användas för att dimensionera solcellssystemet. Utifrån resultaten av simuleringarna togs tre olika storleksalternativ på solcellssystemet fram för att kunna fungera som beslutsunderlag vid beslutsfattande från Dahl; ett alternativ för att undvika energiskatten och främja det ekonomiska, ett för att undvika överproduktion och slutligen ett för maximal miljönytta. Dock kan en avvägning göras utifrån vad företaget själva accepterar för tröskelränta, eftersom att solcellssystemet blev mer miljövänligt men krävde en större investering allt eftersom storleken ökade. För att undersöka resonemang beträffande solceller och hållbarhet har intervjuer genomförts med fem nyckelpersoner i logistikprojektet där Dahl bygger ett nytt centrallager. Intervjuerna kategoriserades i sex olika teman. Dessa jämfördes sedan utifrån ett teoretiskt ramverk om olika paradigm: ett transformativt ekocentriskt paradigm samt ett dominant kulturellt paradigm. Resultatet synliggjorde att informanterna resonerade på olika sätt. Det fanns inslag av båda paradigmen men informanterna resonerade främst utifrån det dominanta kulturella paradigmet som motsvarar dagens marknadsdrivna konkurrensbaserade samhälle. Ett alternativ för att utveckla företaget i en mer hållbar riktning blir således att införa mer internutbildning för att främja en transformativ ekocentrisk världssyn. Denna slutsats uppskattas vara applicerbar även inom andra företag utanför Dahl. / Renewable energy is said to be a contributing factor in solving the environmental problems with global warming, which is why the Swedish Government has decided that Sweden will be 100% fossil free by 2045. A proposition from the Swedish Energy Agency is that around 5-10% of the Swedish consumption should come from solar energy. The development of solar PVs are going forward, and the number of private households and organisations that are choosing to invest are growing. This report aims to investigate how a solar PV system can be dimensioned for bigger commercial companies. It also seeks to map how stakeholders at Dahl Sverige AB, a large trading company in the plumbing industry, reason about solar cells and sustainability. Dahl is evaluating the possibilities with solar PVs, and will be used as a case in this report. After collecting data, the System Advisor Model program could be used to dimension the solar cell system. Based on the results of the simulations, three different size alternatives on the solar cell system were developed in order to be able to function as a basis for a decision for the study object; one option to avoid the energy tax and promote the economy, one to avoid overproduction and one for maximum environmental benefit. However, a trade-off could be made depending on what hurdle rate the company deems acceptable, as the solarsystem becomes more environmentally friendly but requires a larger investment as the size increases.To investigate reasoning regarding solar cells and sustainability, five interviews were conducted with five stakeholders with a connection to the logistics project to build a new central warehouse. The interviews went through a thematic analysis and the answers were characterized as six different themes. These were analysed on the basis of a theoretical framework that distinguishes between a dominant cultural paradigm and a transformative ecocentric paradigm. The result showed that the informants reasoned differently. There were elements from both paradigms, but the informants largely expressed opinions that could be characterized as the dominant cultural paradigm. An alternative for Dahl to become more sustainable was thus to introduce more internal training to promote a transformative ecocentric worldview. This conclusion is assessed to be applicable for other companies outside the Dahl case as well.

Introduction: The first aim of this study is to gain more knowledge about why public libraries choose to organize reading groups for adults. The second aim is to shed light on the possible transformative potential of public libraries’reading groups for adults. Method: Semi-structured interviews with six librarians at Bibliotek Uppsala were conducted. Three of the librarians had an overall responsibility for the reading group activities within the organization. The other three librarians led reading groups themselves. The interviews were recorded and transcribed. Analysis: A thematic content analysis was conducted to interpret the transcripts of the interviews.  Results: The librarians’ thoughts regarding what participants can gain from reading groups were categorized within the following themes: They can inspire more or more extensive reading, they can promote democracy and participation, they can encourage people to meet and fulfill an important social function, they can promote health, personal growth, and can give the participants new perspectives. This is largely consistent with previous studies reagarding what participants themselves state reading groups contribute to their lives. The result further shows that there are many favorable conditions for transformative learning within the library’s reading groups. Conclusion: The librarians see that the reading groups can fulfill more functions than promoting reading. Among other things, they point out that the reading groups, for several different reasons, are in line with the library’s democratic mission. Based on the theory of transformative learning, it is possible to see the potential of reading grups to promote critical reflection. According to the theory of transformative learning, it is believed that it is of the utmost importance that citizens of democratic societies develop their critical thinking. Thus, reading groups that develop the participants' ability to reflect could therefore also be justified on the basis of the library's democracy mission.   This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

This thesis is about newly arrived adult migrants’ meaning making and learning in Swedish society during the two years’ introduction period, after they have received the residence permit. I have specifically studied Arabic speaking adults’ meaning making and learning, by carrying out observations and individual in-depth interviews with 12 migrants. The introduction period consists mainly of three so called introduction measures; the civic orientation course, Swedish for immigrants (SFI), and different work related activities, such as internship at different work places. The results show that etablering is about shaping the newly arrived adult migrants into ”good” citizens, through the introduction measures, among other things in the civic orientation course, which is regulated through the policy documents, and which so to say provides meaning to the newly arrived. The “good” citizen has some specific characteristics, which, roughly, are that he or she is independent (and advocates individuality), free, equality thinking, secularized, law-abiding (which includes being honest), responsible, and a “good” parent. These characteristics are expressed in different ways in the civic orientation course, for instance through the course material. The Swedish society is described as something desirable, and different from what is implied to be ”Arabic” values and ways of thinking. The idea of the “good” citizen appears to aim at constructing the adult migrants’ (and their families’) identity, something which many of the study’s respondents make a resistance to. As concerns the migrant’s new experiences, it is, for example, those which the migrant get through the contact with the Swedish Public Employment Service (SPES) that affect the meaning making in the new society. The meaning which most of the respondents have made of the SPES’s measures for them is that this authority only offers “prepackaged” solutions, and does not provide the help or support that they need. Also the experiences which the migrant has in the civic orientation course, and the meaning which ”old” migrants give to him or her, play a role when he or she makes meaning of Sweden and Swedes, and of his or her new life situation. Further, it has been shown that it is those experiences that the adult individual has been socialized through, and those which he or she has gained through work or education in his or her country of origin, which affect his or her meaning making in Sweden. It is mostly values which concern child upbringing and religion that lead to a certain understanding and construction of one’s new life. These values, when related to the values which are included in the ”good” citizen idea, also lead to either a resistance or a readiness towards the meaning giving that is embedded in the ”good” citizen notion. / Denna studie handlar om nyanlända vuxna migranters meningsskapande och lärande i det svenska samhället under deras tvååriga introduktionsperiod, efter att de har fått uppehållstillstånd. Jag har specifikt studerat arabisktalande vuxnas meningsskapande och lärande, genom observationer och enskilda djupintervjuer med 12 nyanlända. Introduktionsperioden består främst av tre s.k. etableringsinsatser; kursen i samhällsorientering, svenska för invandrare (SFI) samt olika arbetsrelaterade och arbetsfrämjande insatser, såsom praktik på olika arbetsplatser. Resultatet visar att etablering handlar om att forma de vuxna nyanlända till ”goda” medborgare, genom etableringsinsatserna, bl.a. i samhällsorienteringskursen, som regleras genom policydokumenten, och som s.a.s. tillhandahåller mening för de nyanlända. Den ”goda” medborgaren har vissa specifika kännetecken, vilka, i grova drag, är att han eller hon är självständig (och förespråkar individualitet), fri, jämlikhetstänkande, sekulariserad, laglydig (vilket inkluderar ärlig), ansvarsfull, och en ”god” förälder. Dessa karaktärsdrag kommer på olika sätt till uttryck i samhällsorienteringskursen, exempelvis genom kursmaterialet. Det svenska samhället framställs då också som något eftersträvansvärt, och skilt från det som antyds vara ”arabiska” värderingar och tänkesätt. Föreställningen om den ”goda” medborgaren verka syfta till att konstruera den vuxna nyanländas (och dennas familjs) identitet, något som många av studiens respondenter gör motstånd mot. Vad gäller migrantens nya erfarenheter, är det exempelvis de som migranten har fått genom kontakt med Arbetsförmedlingen som påverkar meningsskapandet i det nya samhället. Den mening som de flesta av respondenterna har gjort om Arbetsförmedlingens insatser för dem är att denna myndighet enbart erbjuder dem ”förpaketerade” lösningar, och inte tillhandahåller den hjälp eller det stöd som de behöver. Även erfarenheter som migranten gör i samhällsorienteringskursen, samt den mening som ”gamla” migranter förmedlar till honom eller henne, spelar roll för hur vederbörande skapar mening om Sverige och svenskar, och om sin nya livssituation. Dessutom har det visat sig att det är de erfarenheter som den vuxna har blivit socialiserad genom, samt de som han eller hon har fått genom utbildning eller arbete i ursprungslandet, som påverkar migrantens meningsskapande i Sverige. Det är främst värderingar som är knutna till barnuppfostran och religion som leder till en viss förståelse och konstruktion av ens nya liv. Dessa värderingar leder också, när de stöts mot de värderingar som ingår i föreställningen om den ”goda” medborgaren, antingen till ett motstånd mot eller en beredvillighet inför det meningsgivande som ingår i den ”goda” medborgaren.

SCA, Sveriges Cellulosa AB, är Europas största privata skogsägare med flera verksamheter belägna i norra Sverige. Ortvikens pappersbruk är en av SCA:s verksamheter och är ett pappersbruk som tillverkar bestruket och obestruket tryckpapper från mekanisk massa. SCA och Ortvikens Pappersbruk arbetar kontinuerligt för en hållbar utveckling och har, likt all skogsindustri i Sverige, lyckats minskat sin belastning på miljön kraftigt sedan 60-talet. Företagets ledning anser att öka kunskap och medvetenhet hos personalen kan minska fabrikens belastning på miljön. Därför vill Ortvikens pappersbruk erbjuda personalen en hållbarhetsutbildning med miljöfokus för att höja kompetens och engagemang kring miljöfrågor. Detta går i linje med vad FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO) framhäver, att utbildning som främjar hållbar utveckling krävs för att nå FN:s globala mål för hållbar utveckling. UNESCO har tagit fram mål för lärande för hållbar utveckling (LHU) med syftet att individer ska utveckla kompetenser som anses viktiga för att agera ansvarsfullt ur ett hållbarhetsperspektiv.Arbetets syfte är att utforma ett underlag till en hållbarhetsutbildning med miljöfokus till Ortvikens Pappersbruk. Detta görs genom en undersökning som inkluderar intervjuer och enkäter, som besvarar de didaktiska frågorna för vem, hur och vad. Innan undersökningen genomfördes en förstudie som skapade en bild av fabrikens verksamhet och gav förutsättningar till undersökningen. Eftersom utbildningen riktas till vuxna och har som mål att öka hållbarhetskompetenser har vuxnas lärande och LHU varit en teoretiskt grund till arbetet.I undersökningen framkom det att utbildningen bör vara flexibel och gärna i form av en e-utbildning, men även att personalen lär sig bäst genom diskussion. Personalen har varierande erfarenhet av utbildning, då högsta avslutade utbildningsnivå varierar från grundskola till universitet. Personalen har även varierande förkunskaper när det kommer till hållbarhets- och miljöfrågor. Av den anledningen rekommenderas utbildningen börja med en introduktion till miljöproblem och hållbar utveckling. Några av de hållbarhetskompetenser UNESCO beskriver framkom i undersökningen, däribland systemtänkande kompetens, självreflekterande kompetens, förutseendekompetens samt samarbetskompetens. Dessa har på olika sätt inkluderats i utbildningen.Utbildningen föreslås vara uppdelad i 6 olika moment där de första 5 momenten är e-utbildning och det sista är ett avslutande diskussionstillfälle. Utbildningen behandlar: 1. Introduktion till miljöproblem och hållbar utveckling 2. SCA:s hållbarhetsmål och hållbarhetsarbete 3. Hur kemikalier och utsläpp påverkar vår natur 4. Sundsvalls och fabrikens historia ur ett miljöperspektiv 5. Ortviken som ett kretslopp 6. Avslutande diskussion och Workshop. / SCA is one of the biggest private forest owners in Europe and includes different mills in the north of Sweden, where Ortviken Paper mill, a pulp and paper factory, is one of these. Ortviken Paper mill produce publication paper from its own mechanical pulp and have both uncoated qualities and LWC-paper. SCA and Ortviken Paper mill works continuously towards a sustainable development and have lower their impact on the environment considerably over the last decades, just as all forestry in Sweden. The company’s management want to offer their staff a sustainability education with focus on environmental aspects to rise the staff’s competence in sustainability. Rise sustainability competencies is in line with what UNESCO (United Nation Education Science and Culture Organisation) highlights, education is crucial if we want to reach the global sustainable development goals. UNESCO have developed goals for ESD, education for sustainable development, with aim that individuals should develop competences which is considered important to act responsible in a sustainable manner in complex situations.The aim with this work is to design a sustainability education with an environmental focus to Ortviken Paper Mill. To do so, a pre-study and a survey have been done. The pre-study was an observation and created a picture of the mills activities and was a basis for the survey. The survey included interviews and a questionnaire which have been analysed thematically. Since the education is directed to adults and its goal is to rise the staff’s competence in environmental questions, adult education and ESD is chosen as a theoretical basis to the work.It was relieved in the survey that the education should be flexible, preferable designed as an e-learning and the staff learns best through discussion and communications with others. It also relieved that the staff’s experiences of education differ from elementary school to university, and that their knowledge about environmental issues and sustainable development varies. For the content in the education, it relieved in the survey that system thinking, chemicals and emissions impact on nature, and what individuals can do to lower the mills emissions as important or interesting. Since the staff’s knowledge varies and according to the chosen theory, an introduction about environmental issues and sustainable development is highly recommended. The education suggests being divided into six different parts, where the first five are designed as e-learning and the last part is a concluding discussion meeting. The parts in the education suggest focussing on: (i) Introduction to environmental issues and sustainable development (ii) SCA: s sustainability goals (iii) Chemicals and emissions impact on nature (iv) Sundsvall and the paper mills history from an environmental view (v) Ortviken as a cycle (vi) Concluding discussion and Workshop

This master thesis project was based on the development and evaluation of an open learning material in thermal imaging for automation applications. The outsourcer – FLIR Systems – wanted a three-day course covering all necessary topics for infrared cameras in automation applications. These topics include thermography, optics, detectors, networks, protocols, and more. The open learning material was designed to function as a three-day, self-paced, distance course, and it was based on theories of andragogy, self-directed learning and transformative learning. The master thesis process was essentially divided into two phases: the development phase and the evaluation phase. The method for the development phase was based on a literature study. The literature on creating open learning material included ways of compensating for the lack of social interaction in distance courses, such as a friendly, warm narrator using the pronoun “I”, encouraging phrases, and self-assessment questions (SAQs). An SAQ is a framing of question intended to guide the learner towards self-assessment of his or her learning and knowledge. The vital part of the SAQ is the response, where not only the correct answer is given, but feedback on the wrong choices too. The development of the open learning material was an iterative process where discussion with supervisors at FLIR Systems and KTH Royal Institute of Technology led to improvements of the material. The evaluation phase consisted of two tests with test subjects. The first test was conducted by sending a sample unit of the material to test subjects around the world along with a questionnaire. The main objective was to test the tone and style of the material. There were variations in the result, but the majority found the material friendly and readable. The second test was an in-house test with three participants. Three sample units of the material was used, and the main objective was to test the usability of the material and the test subjects’ perceived learning process. The usability of the material varied with the three test subjects and depended on their technological prerequisites and reading comprehension in English. All test subjects responded positively to their perceived learning outcome. The following conclusions were drawn: the open learning material has the potential to promote autonomous and self-directed learners and can be used as a basis for further development – such as web-based courses and teacher-led classes. The open learning material as a whole and the results and analysis from the tests are included as appendices. / Detta examensarbete baserades på utveckling och utvärdering av ett öppet läromedel i termografi för automationstillämpningar. Uppdragsgivaren – FLIR Systems – hade uttryckt ett behov av en tredagarskurs som täckte alla nödvändiga ämnen för infraröda kameror för automationstillämpningar. Dessa ämnen var bland annat termografi, optik, detektorer, nätverk, protokoll med flera. Det öppna läromedlet var designat för att fungera som en tredagars distanskurs och det var baserat på teorier om andragogik, självstyrt lärande och transformativt lärande. Examensarbetets process bestod i huvudsak av två faser: utvecklingsfasen och utvärderingsfasen. Metoden för utvecklingsfasen baserades på en litteraturstudie. Litteraturen i skapande av öppet läromedel inkluderade tillvägagångssätt för att kompensera för bristen av social interaktion i distanskurser, så som en vänlig och varm berättarröst som använder pronomenet ”jag”, uppmuntrande fraser och självbedömningsfrågor (SAQ, Self-Assessment Question). En självbedömningsfråga är en frågeställning menad att leda den lärande mot självbedömning av hens lärande och kunskap. Den viktiga delen av självbedömningsfrågan är responsen, där inte bara det rätta svaret är givet, utan också feedback på de felaktiga svaren. Utvecklingen av det öppna läromedlet var en iterativ process där diskussion med handledare på FLIR Systems och Kungliga Tekniska högskolan ledde till förbättringar i materialet. Utvärderingsfasen bestod av två test med försökspersoner. Det första testet utfördes genom att skicka en provenhet av materialet till försökspersoner över hela världen tillsammans med en enkät. Huvudsyftet med testet var att testa tonen och stilen på materialet. Resultatet var varierande, men majoriteten av testpersonerna fann materialet vänskapligt och läsligt. Det andra testet var ett internt test med tre deltagare. Tre provenheter från materialet användes och huvudsyftet var att testa användbarheten av materialet och försökspersonernas upplevda läroprocess. Användbarheten av materialet varierade hos de tre försökspersonerna och berodde på deras tekniska förutsättningar och läsförståelse i engelska. Alla försökspersoner gav positiv respons om deras upplevda läranderesultat. Följande slutsatser drogs: det öppna läromedlet har potential att främja autonomt och självstyrt lärande, samt kan användas som en bas för fortsatt utveckling så som webbaserade kurser och lärarledda kurser. Det öppna läromedlet i sin helhet och resultat och analys av testen är inkluderade som bilagor.

Den digitala lärplattformen Canvas introducerades på Kungliga Tekniska Högskolan(KTH) 2016. De flesta lärare började använda plattformen 2017, men övergången till ett nytt system har sina svårigheter. Den här studien har undersökt vad som påverkar lärarnas användande av Canvas, samt hur lärarna har gått tillväga för att lära sig att använda verktyget. Målet med studien har varit att undersöka hur KTH kan utveckla stödet för lärarna och hur Canvas kan förbättras för att underlätta användandet. I studien har sju matematiklärare intervjuats om sina upplevelser. Urvalet gjordes målinriktat i syftet att belysa problemområden som kan upplevas av lärare, vilket därför speglas i resultaten. Samtliga intervjuer genomfördes strax innan KTH övergick till digitalundervisning i samband med covid-19-pandemin. Studien visar att att lärarna framförallt använder funktioner för att dela information och kommunicera med studenterna. Funktioner som är mer pedagogiska och integrerande används i mindre utsträckning. Fyra övergripande teman har identifierats som förklaringar för varför lärarnas användande ser ut som det gör: Inställning, Behov, Struktur och Tekniska svårigheter. Lärarnasinställning och behov gör att lärarna är mindre motiverade till att utöka sitt användande och lära sig mer om Canvas. Systemets struktur och tekniska svårigheter utgjorde ytterligare hinder som gav lärarna en negativ upplevelse, bland annat hade de svårt att navigera och komma igång med att använda plattformen. Lärarna lärde sig framförallt att använda systemet genom att testa sig fram, och många av de hjälpfunktioner som finns var sparsamt använda. Detta berodde till viss del på att lärarna inte kände till vissa hjälpfunktioner, men även på att lärarna inte var motiverade att lära sig mer än det nödvändigaste. Utifrån studien rekommenderas att KTH minskar tröskeln för att börja använda Canvas genom att exempelvis utveckla mallar som lärarna får tillgång till och kan använda. Om det är önskvärt att lärarna använder fler av Canvas funktionalitet rekommenderas även att man jobbar med lärarnas motivation och drivkrafter så att de blir villiga att utveckla sitt arbete och lära sig mer. Att införa utbildningar kan vara ett sätt, men då måste de vara utformade efter lärarnas behov. Slutligen rekommenderas att utföra användartester för att undersöka vad som gör att vissa lärare upplever att verktyget är svårt att använda. / The learning management system Canvas was introduced at the Royal Institute of Technology (KTH) in 2016. Most teachers began using the platform in 2017, however the transition to a new system has its difficulties. This study has examined what influences teachers’ use of Canvas and which method they used to learn how to use the tool. The aim of the study has been to investigate how KTH can develop support for teachers and how Canvas usability can be improved. Seven teachers in mathematics were interviewed about their experiences. The interviewees were selected to highlight problem areas that can be experienced by teachers, which is therefore reflected in the results. All interviews were conducted shortly before KTH switched to digital education inconnection with the covid-19 pandemic. The study shows that teachers primarily use functions to share information and communicate with students. Functions that are more educational and interactive were less used. Four themes have been identified as explanations: Attitude, Needs, Structure and Technical Difficulties. Teachers’ attitudes and needs influence the teachers' motivation to expand their use and learn more about Canvas. The system’s structure and technical difficulties constituted additional obstacles that gave the teachers a negative experience. Among other things, the teachers had difficulty navigating and getting started with the platform. The teachers mostly learned how to use the system by trial and error, and many of the help functions were not used. This was partly because several of the teachers were oblivious to the existence of some of the help functions, but also because the teachers were not motivated to learn more than necessary. Based on the study, it is recommended that KTH reduces the threshold for starting to use Canvas. They could, for example, develop accessible templates that teachers can use in the beginning. If it is desirable to make teachers use more of Canvas functionality, it is also recommended that KTH work with the teachers’ motivation and drive so that they are willing to develop their work and increase learning. Formal education could be a way, however it must be designed according to the needs of the teachers. Finally, it is recommended to perform user tests to explore how the usability can be improved.