Translanguaging has been breaking ground with ideas that learners’ already mastered languages and the target language should coexist to support and scaffold each other's development, instead of the historically preeminent idea that has been to separate the school language and the target language. The curriculum for Swedish schools does not give any guidelines on how to address this contradiction in research. This degree project aims to examine how English teachers in Sweden perceive the use of translanguaging in their teaching of grades 4-6 (ages 9-12). Also, how they possibly prepare for and implement this in their lessons. The study was conducted through an online questionnaire with a total of 24 participants, with quantitative and qualitative type questions. In addition to the questionnaire, qualitative email interviews were conducted with a total of three participants. The collected data show that the majority of the participating teachers have a positive view of translanguaging. Despite some teachers being against it and believing that target language should be used as much as possible, the school language was still used by all participants to scaffold the learners. Though translanguaging is a relatively new, not very well-known concept, it is being regularly used although not always consciously.Our hope is for this study to generate more research to further define the concept of translanguaging and what effect it has on learners.

No description available.

Magister Artium - MA / Early Childhood Development (ECD) prioritizes the foundation for children aged 0-9 years old. This program focuses on the cognitive, physical, emotional, or holistic development of a child for the child to thrive and be a functioning member of society. Recently, this initiative has been prioritized by both the national government and UNICEF (Shapley, 2014; September 2014). In the Cape Town context one finds that large population of children are frequently exposed to extreme poverty and gang violence. They also lack the communication and literacy skills they require; this includes grasping basic ideas related to reading and writing and have little to no community support system.

AbstractUppsatsens syfte är att undersöka hur engelsklärare i grundskolans årskurs 6–9 hanterar de utmaningar som de möter i undervisningen av nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning samt att belysa de utmaningar som nyanlända elever möter i sådan engelskundervisning. Vissa nyanlända elever kommer med skolbakgrund från sina hemländer medan andra saknar grundläggande kunskaper i engelska. Fokuset ligger på lärarens sätt att stötta nyanlända lever och resurser som används och är tillgängliga för eleverna. De metoder som jag har använt för att samla in det empiriska materialet grundar sig på observationer och intervjuer med lärare och elever i två skolor. Resultatet visar att det är en stor utmaning för både lärare och elever när det inte finns ett gemensamt språk mellan lärare och elev. Engelska är inte prioriterat i organisationen när det gäller användning av stöttning i form av studiehandledare. Fortbildning av lärare kring nyanlända elever är inte heller lika i alla skolor. Både skolorna ser väldigt olika ut angående utbildning kring flerspråkiga elever. Studiens resultat visar att elever känner en stor utmaning och stress i engelskundervisningen när läraren utför den med stöd av svenska språket t.ex. glosförhör och översättning av texter. Studien visar vidare att eleverna har svårt att uppfatta vad som krävs av dem för att nå godkänt betyg i ämnet engelska och vilka förmågor de behöver utveckla. Läraren behöver bli mer tydlig med att hjälpa nyanlända elever att uppfatta hur lärarna gör sin bedömning i ämnet.

Forskning visar att matematikinlärning kan vara problematisk för flerspråkiga elever och att lärare skulle behöva mer kunskap i området. Forskningen visar vidare att lärare tenderar att missgynna de lärandemöjligheter som flerspråkiga elever behöver och att lärarens förhållningssätt till flerspråkigheten i klassrummet avgör vilken lärandemiljö som skapas.Syftet med denna studie är att undersöka en lärares förståelse av fenomenet flerspråkighet i matematikundervisning genom tolkning av hens utsagor och handlingar. Studien är en kvalitativ fallstudie som bygger på en intervju och två observationer av en lärare. Studien har en fenomenologisk teoretisk utgångspunkt och det som studeras är lärarens förståelse för fenomenet. Resultatet analyseras tematiskt och utifrån analysverktyget LAR-modellen.Resultatet visar att läraren upplever att elevernas språkliga tillkortakommanden är något som kan kompenseras för med olika typer av stöttning såsom praktiskt material, bildstöd och studiestöd. Det visar vidare att läraren uppfattar flerspråkighet som en resurs, utifrån ett bristperspektiv, där modersmålet ska agera likt en hävstång för att möjliggöra att eleverna når målspråket svenska. Läraren upplever tydlighet som extra viktigt vid undervisning av flerspråkiga elever och lyfter vikten av att använda ett formellt matematikspråk framför informellt. I analysen är läraren till viss del rörlig i LAR-modellen men befinner sig nästan uteslutet i nedre vänstra kvadranten där hen separerar på såväl matematik som språk.

I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur nyanlända elever undervisas och lärares syn på inkluderingsarbetet av nyanlända elever. Syftet med studien är att ta reda på hur tre skolor arbetar för att inkludera nyanlända elever i årskurs 4-6 samt vad lärare har för syn på detta arbete. Vi behandlar även om och i så fall hur lärare arbetar transspråkande i syfte att inkludera samt utveckla nyanlända elevers språk och kunskap. Resultatet visar att de tre skolorna arbetar utefter tre olika organisationsmodeller: Direktintegrering, direktintegrering med anpassad undervisning i svenska och förberedelseklass. Resultatet visar också att lärarna arbetar utifrån olika undervisningsmodeller och har olika förutsättningar för att lyckas med det inkluderande arbetet.

Vi har tidigare observerat att elever med ett annat förstaspråk än svenska inte utvecklas lika snabbt språk- och kunskapsmässigt i svenska som klasskamrater med svenska som modersmål. Därför valde vi att undersöka modersmålets betydelse för andraspråkselever samt att studera hur flerspråkiga elever kan undervisas. Syftet med vår studie är att synliggöra hur samarbetet mellan modersmålslärare och klasslärare ser ut samt på vilket sätt lärarna förhåller sig till modersmålets betydelse för andraspråkselevers språkutveckling. I vår studie har vi valt att rikta oss till årskurs F-3. Vi har valt att intervjua nio lärare, fem modersmålslärare och fyra klasslärare, på fyra olika skolor. Vi har också valt att utföra en observation under modersmålsundervisning och i ett ”vanligt klassrum”. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet vid våra analyser. Utifrån våra intervjuer och observationer fann vi att de intervjuade betonade betydelsen av samarbetet mellan klasslärare och modersmålslärare. Majoriteten av de intervjuade framhävde vikten av att använda sig av transspråkande undervisning - modersmålet har en stor vikt för flerspråkiga elever samt är grunden till att utveckla andraspråket.

I detta examensarbete uppmärksammas och analyseras vilka barriärer elever med utländsk bakgrund möter i matematikundervisningen. Genom observationer synliggörs vilka barriärer som elever med utländsk bakgrund kommer i kontakt med vid lösning av textuppgifter. Via efterföljande intervjuer granskas även hur eleverna uppfattar och påverkas av dessa barriärer, samt hur de arbetar för att kringgå barriärerna och lösa de matematiska textuppgifterna. Analysen visade att problemet är väldigt komplext, och att olika elever tolkar och påverkas olika av barriärerna. Slutsatsen för arbetet blev att eleverna i textuppgifter stöter på såväl språkliga som kontextuella barriärer. För att kringgå dessa brukar eleverna bland annat chansa sig till lösningar utav problemet. I vissa fall accepterar eleverna att de inte kan prestera fullt ut vid textuppgifter, vilket påverkar deras självbild negativt. Även om eleverna ofta visar en frustration kring barriärerna kan dessa kringgås med rätt hjälp från läraren, samt att eleverna får använda samtliga tillgängliga språkliga resurser för att diskutera uppgiftens innehåll.

Syftet med denna undersökning är att utforska tillämpningen av translanguaging (TL) i en förberedelseklass i årskurs 6–9 med fokus på nyanlända elever med ingen eller kort skolbakgrund. Triangulering har valts som metod i form av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med lärare och elever, strukturerade klassrumsobservationer samt en mindre kvantitativ undersökning i form av ett frågeformulär till elever. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och teorier om translanguaging för att besvara undersökningens frågeställningar. Av studien framgår att tillämpning av TL i förberedelseklassen bidrar till att lärare och elever, utifrån Garcias (2009) strategiska undervisningsprinciper, social rättvisa och social praktik, visar positiva attityder till flerspråkighet och till ett interkulturellt förhållningssätt där alla språk har lika värde och bidrar till språk- och kunskapsutveckling. Interaktion och stöttning används som strategier i klassen och elevernas språkliga och semiotiska resurser utnyttjas i meningsfulla sammanhang. Då det är läraren som oftast tar initiativet till interaktionen kan det skapas mer utrymme och ges möjlighet till eleverna att också bli initiativtagare. Resultatet indikerar också att undervisningen i den sociokulturella stödjande och trygga förberedelseklassen kan skapa möjligheter till tillräckligt utmanade lärandesituationer framför allt för nyanlända elever som inte har någon eller kort skolbakgrund. Ytterligare visar lärarintervjuerna att TL inte är tillräckligt utan behöver kombineras med andra språk- och kunskapsutvecklande metoder. Elever med kort eller ingen skolbakgrund behöver kraftfull adekvat och planerad TL-stöttning över tid i kombination med ett språkutvecklande arbetssätt och multimodala resurser, där elevernas förstaspråk används på ett målinriktat, fokuserat, planerat och systematiskt sätt i undervisningen och lärandet. Av den orsaken bör de ges möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i och på både första- och andraspråket för att utveckla sina språk parallellt både i tal och skrift, för att kunna utveckla sitt lärande jämlikt andra elever i motsvarande årskurs och därigenom bli ”fullständiga” flerspråkiga individer (Baker, 2003). I undervisningen bör digitala verktyg bättre tas i anspråk då TL-stöttningen kan bli mer effektiv och anpassas efter varje nyanländ elevs förutsättningar och behov. / The purpose of this study is to explore the application of translanguaging (TL) in a preparation class in grades 6–9 with a focus on newly arrived students with no or a short school background. Triangulation has been chosen as a method in the form of semi-structured, qualitative interviews of teachers and students, structured classroom observations and a smaller quantitative survey in the form of a questionnaire for students. The study is based on a socio-cultural perspective and translanguaging theories to answer the questions of the study. The study shows that the implementation of TL in the preparatory class has contributed to teachers and students, according to Garcia’s (2009) strategic teaching principles, social justice and social practice, showing positive attitudes to multilingualism and to a intercultural approach, in which all languages have equal value and contribute to language and knowledge development. Interaction and scaffolding are used in the class and the students' linguistic and semiotic resources are utilized in meaningful contexts. Since it is the teacher who usually takes the initiative in the interaction, there could be more space and opportunity for the students to also become initiators. The results also indicate that education in the socio-cultural supporting and safe preparation class may facilitate sufficiently challenging learning situations, especially for newly arrived students who have no or short educational background. Further, the interviews with the teachers indicate that TL is not enough but needs to be combined with other language and knowledge development methods. Pupils with short or no school background, need powerful adequate and planned TL support over time in combination with a language development approach and multimodal resources, where the students' first language is used in a targeted, focused, planned and systematic way of teaching and learning. For this reason, they should be given the opportunity to assimilate the teaching in and on both first and second language in order to develop their languages in parallel in both speech and writing in order to be able to develop their learning equally to other students in the corresponding grade and become ”complete” multilingual individuals (Baker, 2003). In the teaching, digital tools could be better used so that the TL support can become more efficient and adapted to each new student's conditions and needs.

This degree project aims to explore, in the context of translanguaging, teachers' perceptionsof the use of pupils’ first language within English as a second language education inSweden. Following a review of the concept of translanguaging from a historic andpedagogical perspective, teachers’ views on the roles of their pupils’ first and secondlanguages as reported in international research, recent research pertaining to teachers'perceptions and pedagogical methods within translanguaging is highlighted. Results from amethodological triangulation examination of data emanating from a survey, interviews andclassroom observations show that: even though the term translanguaging is relativelyunknown, teacher respondents use translanguaging as a method within ESL education inSweden; a majority of teachers value their English-use higher than their use of the pupils’first language, but are not averse to using translanguaging when deemed appropriate; and amore positive attitude is displayed towards the pupils use of their first language, but the useof English is preferred.