Syfte – Studiens syfte är att undersöka hur den interna kommunikationen och informationsflödet kan effektiviseras på ett fallföretags inlagring. För att uppfylla syftet har följande tre frågeställningar besvarats: 1. Hur ser det interna kommunikations- och informationsflödet ut i en inlagringsprocess hos ett distributionslager? 2. Vilka begränsningar i det interna kommunikations- och informationsflödet kan påverka inlagringsprocessens effektivitet? 3. Hur kan en effektivare intern kommunikations- och informationsflöde förbättra inlagringsprocessen i ett distributionslager? Metod – För att uppfylla syftet genomfördes en fallstudie på ett distributionsföretag. Genom intervjuer och observationer har det samlats in empiriska data. Den empiriska data med stöd av det teoretiska ramverket, har sedan bidragit till att uppnå syftet. Resultat – Först identifierades hur den nuvarande kommunikationen och informationsflödet ser ut och vilka begränsningar som existerar. Utifrån begränsningarna har det sedan utformats möjliga åtgärdsförslag som kan effektivisera fallföretagets interna kommunikation och informationsflöde, för att på så sätt effektivisera arbetet. Implikationer – Studiens resultat avser att bidra till att effektivisera ett företags interna kommunikation och informationsflöde. Uppstår begränsningar inom området ska de åtgärdsförslag som formulerades bidra till att minska kommunikationsbristerna. Begränsningar – Det har enbart samlats in data från de som berörs av inlagringsprocessen. Därmed vet inte författarna hur det ser ut på de andra områdena och i hur stor utsträckning de påverkas av inlagringen. Intervjuer har heller inte kunnat utföras på lagermedarbetare som har hand om lossningen på grund av tidsbrist och språkbegränsningar. De påverkar också inlagringsprocessen och det hade varit intressant att även få deras synpunkter. / Purpose – The purpose of the study is to investigate how the internal communication and information flow can be improved in the case company’s inbound process. To fulfil the purpose, the following three questions have been answered: 1. How does the internal communication and information flow look like in the inbound process of a distribution warehouse? 2. What restrictions in the internal communication and information flow can affect the efficiency of the inbound process? 3. How can a more effective internal communication and information flow improve the inbound process of a distribution warehouse? Method – In order to fulfil the purpose, a case study was conducted at a distribution company. Empirical data was collected through interviews and observations. The empirical data supported by the theoretical framework, helped achieve the purpose. Findings – How the current communication and information flow looks like and what constraints exists was identified first. Based on the constraints that were identified, viable solutions were proposed that can improve the internal communication and information flow of the case company. Implications – The study’s results are intended to help improve a company’s internal communication and information flow. If limitations occur in a company, the proposed measures can help reduce existing communication shortages. Limitations – Data was only collected from those who are involved in the inbound process. Thereby, the authors do not know how it looks like in the other areas and to what extent they are affected by the inbound process. Interviews was also not possible to conduct on warehouse workers who handle the unloading due to time shortages and language constraints. They also affect and are affected by the inbound process, so it would have been interesting to also get their views.

The energy system is being transitioned to increase sustainability. This transition has been accelerated by the increased awareness about the adverse effects of the greenhouse gas (GHG) emissions into the atmosphere. The transition includes switching to electricity as the energy carrier in some sectors, e.g., transportation, increasing the contribution of renewable energy sources (RES) to the grid, and digitalizing the grid services. Electric vehicles (EVs) are promoted and subsidized in many countries among the sustainability initiatives. Consequently, the global sales of EVs rapidly increased in the recent years. Many EV owners might charge their EVs only at home, thereby increasing the residential load. The residential load might further increase due to the initiatives to electrify the heating/cooling sector. This thesis contributes to the knowledge about the operation of the future energy system by modeling the spatial charging load of private EVs in cities, and by proposing a forecasting model to predict the residential load. Both models can be used to evaluate the impacts of both technologies on the local electricity grid. In addition, demand response (DR) schemes can be proposed to reduce the adverse effects of both the charging load of EVs and the residential load. A case study of the EV model on the Herrljunga city grid showed that 100% EV penetration with 3.7 kW (charging rate of 14.8 km/h) chargers will not cause voltage violations in the grid. Winter load is responsible for 5% voltage drop at the weakest bus, and EVs add only 1% to this drop. In a Swedish city, charging EVs will require adding extra 1.43 kW/car to the grid capacity—assuming 22 kW (charging rate of 88 km/h) residential chargers. If the EV charging is not restricted to residential locations, an increase of 1.23 kW/car is expected. The proposed forecasting model is comparable in accuracy to previously developed models. As an advantage, the model produces a probability density function (PDF) describing the model’s certainty in the forecast. In contrast, many previous contributions provided only point forecasts.

Under dagens förhållanden räcker det inte längre med att endast erbjuda bra produkter, det är viktigt att företagen är så effektiva som möjligt på alla vis. Med en osäker marknad skapas variationer i efterfrågan, ett sätt att hantera dessa variationer är att skapa ett flexibelt företag. En flexibel produktion baseras på utnyttjandet av resurser som innefattar både maskiner och bemanning. En strategi för att uppnå flexibilitet inom bemanningen är genom en intern bemanningspool, ett team som arbetar för att täcka upp vid olika behov. Tidigare har det varit svårt att möta olika variationer inom personalbehovet. Den här studien pekar mot att en intern bemanningspool främjar effektivitet och flexibilitet inom företagen. Studiens syfte är att identifiera framgångsfaktorer och risker med en intern bemanningspool inriktad mot arbeten som inte kräver legitimation. Vidare är syftet att ta fram beslutskriterier inför ett eventuellt beslut avseende inrättande av en bemanningspool. För att besvara syftet används en kvalitativ fallstudieundersökning med en abduktiv ansats för att få en så generaliserad bild över problemet som möjligt. Datainsamlingen bestod av intervjuer med två företag från olika branscher med tre respondenter som valdes utifrån olika kompetenskrav gällande ämnet- intern bemanningspool. Teoriinsamlingen bestod av litteratur som ansågs vara lämplig inför arbetet med bemanningspoolen. Studien resulterade i ett ramverk med olika kategorier som företag bör ta hänsyn till inför beslutet angående personalstrategi. Genom att se efter nyckelord under intervjuerna samt den valda litteraturen kunde flera framgångsfaktorer och risker påvisas. Framgångsfaktorerna bestod av kunskap, arbetsrotation, starkt ledarskap, teamarbete, tydlig informationsdelning och en gemenskap på arbetsplatsen. Riskerna bestod av brist på gemenskap och själva medlemmarna i poolen. Det är alltid en risk att anställa personal men i en bemanningspool syns konsekvenserna extra tydligt om personalen inte har tillräckligt med kunskaper eller inte vill arbetsrotera. Det kan även vara en stor risk att ha en intern bemanningspool på heltid eftersom behovet kan variera. För att poolen ska vara så effektiv som möjligt och bidra till de olika framgångsfaktorerna behöver poolen användas på rätt sätt. Risken är att den används till funktioner som inte sammanfaller med syftet för poolen. Om detta sker kommer inte poolen uppnå samma effektivitet och flexibilitet som den annars skulle.  Slutsatsen med studien är att en intern bemanningspool är ett bra alternativ för många företag men inte alla. Det är viktigt att se efter vilka förutsättningar som varje enskild organisation har. Poolen kan främja hälsa och skapa en flexibilitet hos företaget till en lägre kostnad än andra personalstrategier som till exempel extern bemanning. Respondenterna och tidigare studier understryker att ett starkt ledarskap behövs för att poolen ska ge de olika förbättringar och framgångar som finns att inhämta. / During todays conditions is it no longer possible to offer only good products, it is important that companies are as efficient as possible in every way. An uncertain market creates variations in demands, one way of managing these variations is to build a flexible company. A flexible production is based on the utilization of resources, which include both machinery and staff. A strategy for achieving flexibility in staffing is through an internal staffing bank, a team that works to cover up for different needs. In the past, it has been difficult to meet different variations in staffing. This study points out that an internal staffing bank promotes efficiency and flexibility within the companies. The purpose of the study is to identify various success factors and risks with an internal staffing bank focused on work that does not require any credential. Furthermore, the purpose is to establish decision criterias for a possible decision regarding the establishment of a staffing bank.  To answer the purpose, a qualitative case study with an abductive approach is used to get a generalized picture of the problem as possible. The data collection consisted of interviews with two companies from different industries with three respondents selected on the basis of different competence requirements regarding the subject internship crew pool. The theory collection consisted of literature considered appropriate for the work with the staffing bank. The study resulted in a framework with different criterias that will serve as a basis for decision making before the choice of which employee strategy is determined. By looking for keywords during the interviews and the chosen literature, several success factors and risks could be detected. Success factors consisted of knowledge, job rotation, strong leadership, teamwork, clear information sharing and a fellowship at the workplace. The risks consisted of the lack of fellowship and the members of the bank itself. There is always a risk of recruiting staff, but in a staffing bank the consequences are more visible clear if the staff do not have enough knowledge or do not want to rotate work assignments. There may also be a high risk of having an internal staffing bank full time as the need may change. In order for the internal staffing bank to be as effective as possible and to contribute to the various success factors, the staff bank needs to be used properly. The risk is that the staffing bank is used for functions that do not coincide with the purpose, the same efficiency and flexibility that the staffing bank might contribute with can not be expected if it is not properly used.  The conclusion of the study is that an internal staffing bank is a good option for many companies, but not every company. It is important to observe which conditions each organization has. The staffing bank can promote health and create flexibility for companies at a lower cost than other staffing strategies such as external staffing. Respondents and previous studies emphasize that a strong leadership is needed for the staffing bank to provide the various improvements and successes that can be achieved. / nej

Till följd av att dagens samhälle blir allt mer präglad av den ständiga strömmen av information ställer det krav på byggentreprenören att börja ta kontroll över deras informationshantering. Utvecklingen av digitalisering har också bidragit till att synliggöra denna problematik. I dagsläget saknas det däremot hjälpmedel eller metoder för att kunna kartlägga eller mäta andelen slöseri i ett informationsflöde. Syftet med detta arbete är därmed att ta fram en metodik, för att kunna identifiera kritiskt slöseri samt rotorsaken till dess uppkomst för processen från avrop till materialleverans på husbyggnadsprojekt. Syftet är också att utreda hur implementering av digitala lösningar skulle kunna påverka informationsflödet eller bidra till att reducera slöseri. Inom ramen för detta arbete har tre stycken leverantörer till byggentreprenören Skanska Sverige studerats. Insamlingen av datamaterialet har utgått ifrån en metodik vilken är baserad på en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ studie. Framtagna analysmodeller har sedan använts för att utreda andelen kritiskt slöseri i leverantörernas informationsflöde. Utifrån det insamlande datamaterialet kan det konstateras att kritiskt slöseri för processen från avrop till materielleverans uppkommer vid externa ändringar, att två personer producerar samma information, begränsningar i kommunikationssätt, att information saknas samt vid för mycket information. Rotorsakerna till nämnt kritiskt slöseri, vilka behöver åtgärdas för att förbättra informationsflödet, konstaterades vara manuell överföring av information samt konfiguration mellan olika system. Resultatet visar på att de två framtagna digitala lösningarna kan bidra till att reducera kritiskt slöseri i processen. Rekommendationen är därmed att det i ett första skede är mest relevant att åtgärda de slöseri vilka identifieras vara kritiska. Detta genom att börja ta kontroll över informationen genom förändrade arbetssätt och tydligare rutiner för kommunikation. / The constant flow of information in today’s society, as well as the rapid evolving of digitalisation, has contributed to the requirement of continuous improvement in information management for contractors in the construction industry. However, in the current situation there are no tools or methods that enable mapping of waste in the information flow. Therefore, the aim of this paper is to develop a method for how to identify critical waste in the information flow, from call off to delivery of material at the construction site, and determine the root cause. Furthermore, the intention is also to investigate possibilities with implementation of digital solutions and discuss how it could affect information flow or contribute to reduction of waste. The scope of this study has included an investigation of three suppliers to the construction contractor Skanska. A combined qualitative and a quantitative study has been a basis for the gathering of information. The developed methods were then used to examine the existing waste in the supplier’s information flow. The obtained results clarify that waste in the information flow, from call off to delivery of material at the construction site, occur during external changes, when two individuals produce the same information, when there are constraints in communication channels, missing information or information overload. The identified root causes of these critical wastes were manual transitions of information as well as the configuration between different systems. Two developed digital solutions demonstrate the possibilities in reduction of critical waste in the process. Therefore, the final recommendation is to primarily start by reducing waste that is identified to be most critical in the information flow. To achieve this, a requirement is to take control over the information, by improved course of action and routines for communication.

Parcel carriers are susceptible to changes in the supply chain industry, as the carrier industry consists of many stakeholders who have an impact on the way they function. The stakeholders in the carrier industry are directly affected by the market trends that in turn affect the carrier business. Currently, E-commerce has a major influence on supply chain design, the operation of parcel carriers and the consumers. One main area of this thesis study is to analyse the impact of E-commerce on the parcel carriers in the EU and the US. Over time, E-commerce has caused a shift in the logistics industry that has made the carriers update the solutions they provide to their customers and to update their operations to accommodate the changes brought about by E-commerce. Since the operations of carriers in the EU and the US are different, this study focusses on five major parameters (Segmentation, Networks, Services, Specification and Tariff Structure) that help understand the carriers better in these two regions. This study will also help European Logistics Software Providers to re-organise themselves so it may help them to perform better integration processes between the carrier and their customers. It is evident that E-commerce has affected the parcel carrier industry and that the Logistics Software Providers must consider these parameters to have harmonized collaboration between the stakeholders in the supply chain. It is also difficult to normalize the selection of factors to be considered in the selection of a parcel carrier since the factors have a different effect in different regions around the world.

The amount of products sold online is increasing at record speed, which has meant a mixed blessing for e-commerce companies. Continuously increasing demand and a customer base that is discerning, disloyal and expects increasingly shorter lead times impose high logistics demands. One of the major differences between logistics within e-commerce and traditional store replenishment, which has a major impact on logistical requirements, is that e-commerce orders are more labour intensive. This is because e-commerce orders often consists of a few orderliness containing only a few pieces per line, which means that e-commerce companies has to pick, pack and ship thousands of orders in small packages of piece picked products. The increased demand and high logistical requirements within the e-commerce industry has resulted in that many of the warehouses that previously have managed well with manual labour feel the need to invest in warehouse automation to ensure capacity for continued growth. However, the decision to automate can be very complicated since automation often requires a high capital investment and it can therefore take a long time before the investment becomes profitable.  A calculation, that may be difficult to perform due to the many different financial factors that need to be taken into account, has to be performed before a decision can be made. There are also qualitative factors, that can be difficult to motivate economically but which can be crucial to consider in an automation decision. Lyko Group AB, one of Scandinavia’s largest actors within beauty and haircare, has for many years been heavily growing and forecasts to continuously do so during the upcoming years. Lyko Group AB has identified a need to invest in automation solutions in their warehouse to ensure that they have capacity to meet demand. In order to facilitate the automation decision, this study presents a model aims at comparing and generation decision making support on the profitability of various alternative automation solutions for high-intensity piece picking at a warehouse. A theoretical model, consisting of capacity requirements, qualitative- and quantative factors, was created based on a literature study. The model was tested through an application on Lyko Group AB and later modified based on the experience gained during the application, resulting in a reality-based model. The resulting model is iterative and enables multi-step feedback to the suppliers by identifing in which areas the performance of the different solutions differ.

During the growth of a competitive global enviroment, there is considerable pressure on most organisations to make their operational, tactical, and strategic process more efficient and effective. An information system (IS) is a group of components which can increase the competitiveness and gain better information for decision making.Consequently, many organisations decide to implement IS in order to improve the effectiveness and efficiency of their organisations. However, a lack of awareness of numerous and varied challenging issues surrounding the implemenation process could be problematic for the whole process. Furthermore, the problem of a lack of key success issues seems to be a serious obstacle for the management information system (MIS) implementation process. Additionally, MIS implementation has effects on an organisation and these effects are related to the consequences of the business processes. Consequently, this issue is critical and crucial for an organisation to consider when they implement a new MIS. The main purpose of this thesis is to present the MIS implementation challenges or problems together with identifying the key issues to successfully achieve implementation. Such challenges and success factors are conducted based on a research framework. In addition, this research accesses descriptions of implementation effects and consequences which impact the organisation and its processes.This thesis has been conducted by studying the theory divided into three parts including:general background literature of information systems, implementation aspects, and organisational impacts literature. The methods that were used to successfullly accomplish this study were a case study of Fenix System, collecting data by personal interviews with respondents who were involved in Fenix along with internal documents.The analysis of the research framework and empirical findings has contributed to adescription of the main challenges and key success issues regarding MIS implementation, together with an identification of important effects and consequences when implementing MIS. This thesis’s main results show that MIS implementation issurrounded with challenges which mainly concern management, adminsitration, and people issues involved in MIS implementation process. Additionally, it was concluded that the key issues which the MIS implementation project should be presented with primarily focused on the project team and their team work. The last main finding is concentrated on effects and consequences and it found out that MIS implementation mainly affects business process which lead to change, for instance jobs, routines, and so forth.

Cycling is one of the most sustainable transport modes available and it is widely promoted inmany urban areas. The health benefits from cycling has shown to be substantial, includingdecreased risks of diseases related to overweight and enhancing brain capacity. However, inurban areas cyclists can temporaly be exposed to high levels of air pollution, resulting inhealth risks as opposed to health benefits. The objective of this thesis is to develop a rasterbased test model in GIS that estimates theinhaled dose of air pollution for cyclists based on relative particle concentration in differenttransportation micro-environments. The method used is a least-cost path approach,calculating three different routes; shortest, fastest and least dose for four different trips withinSödermalm, Stockholm. The results show that the inhaled particle dose can be greatly reduced, 39% - 58% for three ofthe routes, by choosing the least dose route. One of the most interesting findings is thesubstantial increase of dose when high levels of particles are combined with uphill cycling. The conclusion for the thesis is that a raster-GIS model can be very useful for estimating doseof different air pollution particles and chemicals along cycling routes. For this purpose thetest model could be applied with no or little additional development, while with furtherdevelopment it might be possible to develope a cycle route planner for public use.

Purpose – The purpose of this study is to investigate how working practices associated with routines and communication in a manufacturing company’s support processes can be quality assured, to ensure the ability of operational processes to maintain competitiveness. Based on the purpose, three questions have been formed:   What challenges associated with routines can be identified in the working practice of manufacturing companies support processes? What challenges associated with communication can be identified in the working practice of manufacturing companies support processes? How can challenges associated with routines and communication be managed to increase manufacturing company’s quality of support processes?   Method – To answer the study’s questions and fulfill the purpose, a case study has been conducted at DS Smith in Värnamo. The case study has consisted of a single case study design for the first two questions, while question three was answered with the help of a multiple case design due to an internal benchmarking conducted at DS Smith in Mariestad. The empirical data consisted of interviews, observations and documentary studies. An analysis of the empirical data from DS Smith in Värnamo has been compared with the theoretical framework, as well as the collected empirical data from the internal benchmarking at DS Smith in Mariestad.   Findings – An improvement in working practices in the supporting processes is necessary to improve the operational process of a manufacturing company. Routines and communication are two factors that affect the working practices in a support process, but also other parts of the company. Regarding routines, it is important for the management to take responsibility and ensure compliance with the routines. It is also important to ensure that they fulfill the purpose for which they are intended. Otherwise management should consider opportunities to update or clarify existing routines. Communication must work in all directions within the company, this applies both between employees within departments and between different departments. The management should appoint a person responsible for the transmission of information given to the right staff within the company. Poor communication and information sharing at the beginning of a process can lead to major consequences and impacts further down in the process.   Implications – The results highlighted by the study are reinforced from existing theory of how routines and communication should work within an organization. The study’s results also show that these factors have an impact on a support process, which results in an impact on the operational processes. Some practical implications that the authors have formulated are: To create clear communication channels as well as defining responsibilities and appoint responsible ones.   Limitations – Support processes in manufacturing companies have been perceived as a limited area theoretically. The theory found has mostly been very summarized and fundamental, which has limited the study from providing empirical data to previous theory or research on the subject.   Keywords – Routines, communication, quality, support process, operational process, manufacturing company / Syfte – Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetssätt kopplade till rutiner och kommunikation i ett tillverkande företags stödprocesser kan kvalitetssäkras, för att säkerställa de operativa processernas möjligheter att upprätthålla konkurrenskraft. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats:   Vilka utmaningar kopplade till rutiner kan identifieras i arbetssättet kring tillverkande företags stödprocesser? Vilka utmaningar kopplade till kommunikation kan identifieras i arbetssättet kring tillverkande företags stödprocesser? Hur kan utmaningar kring rutiner och kommunikation hanteras för att öka tillverkande företags kvalitet inom stödprocesser? Metod – För att besvara studiens frågeställningar och uppfylla syftet har en fallstudie genomförts på DS Smith i Värnamo. Fallstudien har för de första två frågeställningarna bestått av en enfallsdesign, medan frågeställning tre besvarades med hjälp av en flerfallsdesign på grund av en intern benchmarking som genomfördes på DS Smith i Mariestad. Den empiriska data utgjordes av intervjuer, observationer och dokumentstudier. En analys av empirin på fallföretaget DS Smith i Värnamo har gjorts gentemot det teoretiska ramverket, samt den insamlade empirin från den interna benchmarkingen på DS Smith i Mariestad.   Resultat – En förbättring av arbetssätt i stödprocesser är nödvändig för att förbättra de operativa processerna inom tillverkande företag. Rutiner och kommunikation är två faktorer som påverkar arbetssättet inom stödprocesser men även övriga delar av företaget. När det gäller rutiner är det viktigt för ledningen att ta ansvar och säkerställa efterlevnad av rutinerna samt att de uppfyller syftet de är avsedda till. I annat fall bör ledningen se över möjligheter att uppdatera eller förtydliga befintliga rutiner. Kommunikation måste fungera åt alla håll inom ett företag, detta gäller både mellan medarbetare inom avdelningar och avdelningarna emellan. Ledningen bör utse en ansvarig för att information förmedlas till rätt personal. Dålig kommunikation och informationsdelning i början av en process kan ge stora konsekvenser och påverkan senare i processen.   Implikationer – Resultaten som studien lyfter fram styrks av den befintliga teorin för hur rutiner och kommunikation bör fungera inom en organisation. Studiens resultat visar även på att dessa faktorer har en påverkan på en stödprocess vilket resulterar i en påverkan på de operativa processerna. Några praktiska implikationer som formulerats av författarna är bland annat att skapa tydliga kommunikationsvägar, definiera ansvarsområden samt utse ansvariga.   Begränsningar – Stödprocesser inom tillverkande företag har upplevts som ett begränsat område teoretiskt. Den teori som hittats har för det mesta varit väldigt sammanfattad och grundläggande vilket har begränsat studien från att ställa den empiriska data mot tidigare teori eller forskning kring ämnet.   Nyckelord – Rutiner, kommunikation, kvalitet, stödprocess, operativa processer, tillverkande företag

En väl fungerande offentlig upphandling är avgörande för att klara de förändringar som vår omvärld står inför. Konkurrensen och effektiviteten inom bygg- och anläggningsbranschen beskrivs ofta som lägre än i andra branscher. Studier inom svensk byggbransch har därför lyft betydelsen av ökad effektivitet genom utveckling av teknik och kunskap i bygg- och anläggningsprojekt. Den offentliga upphandlingen i Sverige uppmäts till cirka 634 miljarder kronor per år vilket motsvarar en femtedel av Sveriges bruttonationalprodukt. En stor del av de bygg- och anläggningsarbeten som utförs i Sverige upphandlas av offentliga beställare vilket medför att de har möjlighet att påverka branschens utveckling. För att främja ett önskat beteende och drivkrafter hos leverantörer kan offentliga beställare använda leverantörsuppföljning samt ekonomiska incitament i upphandling. Studiens syfte har varit att öka förståelsen för hur incitament ska användas i upphandling för att främja effektivare leveranser och skapa drivkraft för leverantörer att utföra, och helst överträffa, det resultat som önskas av beställaren. För att uppnå ett trovärdigt resultat valdes metoden fallstudie. Trafikverket som är en renodlad beställarorganisation med en bred leverantörsbas använder leverantörsuppföljning och incitament i upphandlingar och ansågs därför som ett lämpligt företag att undersöka för att uppnå studiens syfte. För den kvalitativa datainsamlingen har åtta projekt med incitament studerats där totalt 20 stycken intervjuer genomförts. I respektive projekt, förutom i två, har inköparen, projektledaren och leverantören intervjuats för att få en objektiv bild för hur bonus som incitament fungerat i projekten. För att underlätta analysarbetet sammanfattades alla projekt och analysmetoden ”Pattern Matching” användes för att finna likheter och olikheter mellan de studerade projekteten. Utifrån resultat och analys har slutsatser kunnat dras om hur tidigare användning av bonus har fungerat följt av förbättringsförslag. Slutsatsen var att bonus bidragit till att projektet gått smidigare och att det ökade samarbetet men inte att själva slutprodukten förbättras. Det framgick även att arbetssättet för bonus varierat mycket mellan projekten och att kontinuerlig leverantörsuppföljning under projektets gång är viktigt och en kritisk faktor för att bonus ska fungera som incitament och för att främja leverantörsutveckling. Vidare var slutsatsen att incitamentmodellen och formeln för uträkning av incitament bör standardiseras och integreras i systemet för leverantörsuppföljning. Ytterligare en slutsats var att bedömningsgrunderna upplevs som otydliga i dagsläget och att det är svårt att göra en objektiv bedömning. I studien har förbättringsförslagen sammanfattas i tre huvudområden där det första utgjordes av att standardisera arbetssättet kring hur bonus används i projekten sett till aktiviteterna: benämningar, leverantörsuppföljning, fokusområden och bonusnivå. Rekommendationen var att införa riktlinjer att leverantörsuppföljningen bör ske kontinuerligt under projektets gång vid minst fyra tillfällen per år samt att inte alla fokusområden bör viktas lika högt utan ett fåtal områden bör väljas ut som är kritiska för projektet. De områden som har en högre vikt är de områden som leverantören fokuserat på och som sedan utgjort ett mervärde i projektet. Studien visade även att bonusens storlek är betydande där en höjd bonusnivå från dagens föreslogs för att leverantörerna ska se det som incitament. Nästa förbättringsförslag utgjordes av att integrera incitamentmodellen i leverantörsuppföljningssystemet UppLev vilket säkerställer att arbetet utförs på liknande sätt samt medför att leverantörer har lika förutsättningar oberoende vem genomför leverantörsuppföljningen. Tredje förbättringsförslaget var att förbättra bedömningsgrunderna utifrån fem områden vilka var subjektivitet, checklista, kontraktsenlig nivå samt att det ska vara möjligt för leverantören att uppnå högsta poäng vid bedömning.