Det blir allt viktigare med en väl fungerande flödeskedja som kan hantera material och tjänster på ett så effektivt sätt som möjligt. Studier visar på att det är flödeskedjorna som konkurrerar med varandra och inte företagen, vilket medför att kedjorna behöver vara konkurrenskraftiga. Detta sker genom att de aktiviteter som flödeskedjan består av integreras med varandra för att minimera slöseri av värdefulla resurser. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort effektiv integrering med hjälp av automatisering. Implementering och införande av automatisering i flödeskedjan ökar möjligheten till att integrera olika aktiviteter inom kedjan då det bland annat möjliggör datainsamling av information som kan delas och spridas genom hela flödeskedjan. Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera flödeskedjan för materialförsörjning hos fallföretaget LKAB, för att sedan utreda huruvida de med hjälp av automatisering och utveckling av de processer som kedjan består av kan förbättra sin produktivitet. Studien fokuserar på processerna i materialförsörjningen ända från den hubbverksamhet som i dagsläget används, hela vägen till de interna slutkunderna, vilket är de anställda på LKAB. Målet med studien är att leverera konkreta förslag som är väl anpassade efter företagets miljö och som fokuserar på de interna slutkunderna. Utifrån den nulägesbild som togs fram med hjälp av intervjuer, observationer och genomgångar, tillsammans med den genomförda litteraturstudien, analyserades de olika processerna i flödeskedjan. Genom analysen framgick det bland annat att det arbete som utförs vid hubbverksamheten inte är integrerat med resterande delar av flödeskedjan. Utöver detta framgick det att det nuvarande arbetssättet vid centralförrådet och framförallt godsmottagningen involverar mycket manuellt men nödvändigt arbete. Litteraturstudien användes sedan för att utvärdera och identifiera tänkbara lösningar för att effektivisera dessa processer för att uppnå ökad produktivitet i flödeskedjan. Via studien framgick det att automatisering leder till ökad produktivitet genom bland annat avlastning av manuellt arbete, ökad arbetsproduktivitet och minskade ledtider. Utifrån detta studerades och analyserades tre olika automatiseringslösningar, streckkod-, RFID-, och IoT-lösningar. Resultatet visade på att de tre olika lösningarna har olika fördelar och utmaningar kopplade till en implementering hos fallföretaget. Av de tre lösningarna anses streckkoder vara minst fördelaktig men också medföra minst utmaningar, medan RFID och IoT är mer fördelaktiga men också är kopplade till större utmaningar. Rekommendationerna till LKAB är att optimera det befintliga arbetet med cross-docking som i nuläget utförs vid hubbverksamheten. Detta genom att utveckla uppdelningen av gods för att minska dubbelhantering av gods i flödeskedjan. Fallföretaget rekommenderas även att implementera RFID-, och IoT-märkning av gods, för att minimera den manuella hanteringen, öka spårbarheten och öka flexibiliteten. En implementering av dessa rekommendationer skapar möjlighet till att delar av det inkommande godset inte längre behöver hanteras i centralförrådet. Detta gäller för det gods som ska levereras direkt till de interna slutkunderna och därmed inte lagerläggas. / The importance of a well-functioning supply chain that can handle materials and services in the most efficient way possible is increasing. According to several studies it is the supply chains that compete with each other rather than the companies themselves, which implies requirements for competitive chains. This can be done by integrating the activities in the supply chain with each other, in order to minimize waste of valuable resources. The development of technology has enabled effective integration through automation. Implementation of automation in the supply chain increases the ability to integrate different activities within the chain, as it, among other things, enables data collection of information that can be shared and spread throughout the entire supply chain. The purpose of this study is to map and analyze the material supply chain at LKAB, followed by investigating whether, through automation and development of the consisting processes of the supply chain, they can improve their productivity. The study focuses on all the activities in the material supply chain, from the hub that is currently in use, to the internal end customer, which are the employees at LKAB. The purpose of the study is to develop concrete proposals that are well adapted to the company's environment and with focus on the internal end customers. Based on the image of the current situation, developed using interviews, observations and reviews, along with the conducted literature study, the different activities of the supply chain were analyzed. Through the analysis it was noted, among other things, that the work performed in the hub is not integrated with the remaining parts of the supply chain. In addition to this, it was found that the current procedure of work at the central warehouse, and especially the goods reception, involves a lot of manual but necessary work. The literature study was then used to evaluate and identify possible solutions to streamline these processes in order to achieve increased productivity in the supply chain. Through the study, it was found that automation leads to an increase in productivity though, among other things, relieving of manual work, increased labor productivity and reduced lead times. Based on this, three different automation solutions, barcode, RFID and IoT solutions were studied and analyzed. The results from this showed that the three different solutions have different advantages and challenges linked to an implementation at the case company. Out of the three solutions, barcodes are considered to be the least advantageous but it also involves the least amount of challenges, while RFID and IoT are more beneficial but in turn are connected to greater challenges. The recommendations to LKAB are firstly to optimize the already existing work with cross docking performed at the hub. This by developing the division of goods to reduce the dual processing of goods in the supply chain. The second recommendation to the case company is to implement RFID, and IoT marking of goods, to minimize manual handling, increase traceability, and increase flexibility. An implementation of these recommendations will also enable some parts of the incoming goods to no longer require being handled in the central warehouse. These parts include the goods that are to be delivered directly to the internal end customer and thus not being stored.

Warehouse automation is a measure E-commerce companies can take to get a more streamlined flow through their warehouse. Order picking is the most labor intensive task in a warehouse. By automating the order picking process companies can lower their costs and improve their response times. This thesis studies the A-frame, an automated order picking system, at a large online pharmacy, Apotea AB. An A-frame has dispensing channels on its side and a conveyor belt that runs through the entire machine. Products for an order are ejected from the channels onto the conveyor belt and at the end of the machine they are dropped into a box. The box is then sealed, labeled and sent to the customer. For the automatic flow to function correctly, all orders picked by the A-frame need to be complete orders. Complete orders are orders where there are no products missing. To maximize the throughput of the A-frame, an appropriate product allocation will be required. Due to the vast number of combinations, it is extremely difficult to identify an optimal product allocation. This study has examined three different approaches to the product allocation problem for an A-frame. The first two methods are based on ranking the products depending on their quantities sold. The last method uses association rule learning, which is a machine learning technique for finding interesting patterns in a data set. Association rule learning was used to find which products were associated to each other. These associations were then placed in a graph structure and solved using a heuristic. To evaluate the different allocation methods, a simulation model was created. The A-frame was simulated using a discrete event simulation, which meant all methods could be tested on the same data to correctly compare the performance of each allocation. The study showed that the heuristic using association rules gave the highest number of picks for the tested period. However, it was only marginally better than the method that first removed orders that could not be picked from the A-frame and then ranked all products by their quantities sold. The study's conclusion is that while association rule learning resulted in the highest number of picked orders, the gain of using it does not motivate its complexity. Instead a more simple approach by ranking products by their quantities sold should be used. Warehousing in the era of E-commerce has to be fast, correct and cheap.

Abstract Purpose – The purpose of this study is to increase the knowledge about how Earned Value Management can be used and be implemented for project management in the construction industry. In order to achieve the study’s purpose, two research questions has been formulated: [1] How can Earned Value Management be used for management of construction projects? [2] What is required to implement Earned Value Management in the construction industry? Method – The questions were answered with the help a case study where qualitative data was collected through interviews and a document study. 42 of the case company’s internal documents were studied in parallel with five interviews. The theoretical framework of the study was formulated through a literature study where relevant theories were studied. The study has adopted an inductive approach since a construction company is studied to create an explanatory model for how earned value management can be used and implemented in the construction industry. Empirical data were analyzed in relation to the study’s theoretical framework to answer the study’s purpose and research questions. Findings – Earned value management can to some extent be adapted to the complexity of the project. However, there are steps in the method which must always be carried out thoroughly for the control tool to be useful in the construction industry. The results of the study show that earned value management can be used for project management in two dimensions, partly as a problem-solving function and partly as a prognostic function. For earned value management to be used and implemented in the construction industry, a detailed design is required where the organization must allocate sufficient resources. The study also shows that the main implementation requirement for earned value management in the construction industry is education as the industry lacks knowledge of the control tool and its benefits. Implications – In essence, the study supports several existing theories. The study'sunique contribution is a knowledge that some adaptation of earned value management is possible with some regulation. The results of the study can be a support for companies in the construction industry in project management because it shows the impact of the steps on the next step and how it then affects the forecast calculations in the final step. It also shows effective ways of dealing with common problems in the industry. Limitations – There is a certain limitation regarding the generalizability of the result as the study only covers one case. The study is completed over a limited period, which is significantly shorter than the completion time for the study case. The result could have been more reliable if the study had been expanded with a completed project / Sammanfattning Syfte – Studien syftar till att öka kunskapen om hur earned value management kananvändas och implementeras för projektstyrning i byggbranschen. För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats: [1] Hur kan earned value management användas för styrning av byggprojekt? [2] Vad krävs för att implementera earned value management i byggbranschen? Metod – Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en fallstudie där kvalitativa data samlades in genom intervjuer och en dokumentstudie. 42 av fallföretagets interna dokument studerades parallellt med att fem intervjuer genomfördes. Studiens teoretiska ramverk formulerades genom en litteraturstudie där relevanta teorier studerades. Studien har antagit en induktiv ansats då ett byggföretag studeras för att skapa en förklaringsmodell till hur earned value management kan användas och implementeras i byggbranschen. Empiriska data analyserades i relation till studiens teoretiska ramverk för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultat – Earned value management kan till vis del anpassas till projektets komplexitet. Däremot visar studien att det finns steg i metoden vilka alltid måste genomföras grundligt för att styrverktyget ska vara användbart i byggbranschen. Studiens resultat visar att earned value management kan användas för projektstyrning i två dimensioner, dels problemlösande, dels prognostiserande. För att earned value management ska kunna användas och implementeras i byggbranschen krävs en utförlig projektering där organisationen måste tillsätta tillräckliga resurser för att möjliggöra detta. Studien visar också att det främsta implementeringskravet för earned value management i byggbranschen är utbildning då branschen saknar kunskap om styrverktyget och dess fördelar. Implikationer – I huvudsak stödjer studien flera befintliga teorier. Studiens unika bidrag är en kunskap om att viss anpassning av earned value management är möjlig med viss reglering. Studiens resultat kan vara ett stöd för företag inom byggbranschen vid projektstyrning eftersom det visar stegens påverkan på nästkommande steg och hur det sedan påverkar prognosberäkningarna i slutsteget. Det visar också effektiva arbetssätt för hantering av vanligt förekommande problem inom branschen. Begränsningar – Det finns en viss begränsning gällande generaliserbarheten av resultatet då studien endast omfattar ett fall. Studien är genomförd under en begränsad tidsperiod, vilken är betydligt kortare än genomförandetiden för studiens fall. Resultatet kan ha blivit mer tillförlitligt om studien utökats med ytterligare ett fall i form av ett avslutat projekt.

In recent years, companies such as Amazon and DHL have started to develop alternative last-mile delivery options because of the growing trend in e-commerce. Last-mile deliveries refer to the terminal to customer deliveries and have become increasingly challenging to manage, as traffic congestions in cities has risen. Therefore, companies have begun searching for alternative delivery methods, such as autonomous drones or unmanned aerial vehicles (UAV). The purpose of this thesis is to investigate drones in the current literature on last-mile delivery. First, by conducting a systematic literature review on the current literature available in two major databases. Second, by analyzing the collected literature sample and presenting it through a descriptive analysis focusing on bibliometrics and a thematic analysis that identifies emerging themes for drivers for drones’ application in last-mile delivery, barriers for drones’ application in last-mile delivery, and approaches for implementing drones in last-mile delivery.                        Drones’ application in last-mile delivery has the potential to reduce cost, decrease delivery time, reduce emissions, and reduce energy consumption. However, barriers that hinder the implementation, such as governmental regulations, need further consideration for the implementation to occur. Some evident gaps can be found related to the barriers. Both managers and researchers might find the thesis useful, as it provides a holistic view on the subject, with theoretical, managerial, and societal implications being presented.

The paper reports findings from a FAIR principles-based research project dedicated to investigating how cross-field research between the DH and Sociotechnical Sustainable Transport Research could help to enhance the holistic understanding of sociotechnical low-carbon transport transitions.  Using the hashtag search queries #sustainabletransport and #sustainablemobility, 33,121 Tweets (2013-2021) and 8,089 Instagram images including captions (2017/2018-2021) were mined using Python scripts. Quantitative text and sentiment analyses were applied to the Tweets and image captions. Additionally, an automated image analysis using the Instagram dataset was conducted. Synthesized results formed the base for the cross-platform analysis comprising: 1) hot topics, 2) mentioned users, 3) sentiment, 4) co-hashtags. Data were visualized via Tableau, Excel, RAWGraphs, and Bubbl.us. Whereas electromobility, one of Holden et al.’s Grand Narratives for sustainable mobility, has been significantly present in the digital discourse on both platforms (especially Instagram), #sustainabletransport has been closely associated with active transport, especially bicycling, and #sustainablemobility with the electromobility theme. The study has demonstrated the investigative potentials of cross-field cross-platform social media analysis studies and ultimately DH to enhance the understanding of sociotechnical low-carbon transport transitions. Drawing on core results, the paper also suggests an adapted version of the Geelsean Multi-Level Perspective.

Linköpings kommun erbjuder hälso- och sjukvårdsinsatser för brukare i alla åldrar genom olika typer av vårdenheter. Det finns verksamheter inom äldreomsorg och LSS som tillsammans skapar olika former av stöd. För att kommunen ska kunna erbjuda dessa typer av tjänster krävs ett fungerande materialflöde av vård- och omsorgsartiklar. Vård- och omsorgsartiklar innefattas av både förbrukningsmaterial och skyddsmaterial. Förbrukningsmaterial består bland annat av omläggningsmaterial och inkontinensskydd, medan skyddsmaterial består av exempelvis handdesinfektion och munskydd. I samband med Covid-19 pandemin uppstod brist på skyddsmaterial och problem i materialförsörjningen. Vidare så finns det finns i dagsläget inget system för att styra eller kontrollera materialflödet av vård- och omsorgsartiklar, inköpen på vårdenheterna planeras på olika sätt vid varje inköpstillfälle. Kommunen är därför intresserad av hur en kategorisering av vård- och omsorgsartiklar kan se ut, där en differentierad lagerstyrning skapas för varje kategori och på så sätt ökas styrningen av vård- och omsorgssortimentet. Studiens syfte är att, utifrån en artikelklassificering, föreslå en differentierad lagerstyrning för varje artikelklass och därmed säkerställa ett fungerande materialflöde av vård- och omsorgsartiklar på Linköpings kommun. För att uppfylla syftet har fyra huvudfrågor ställts upp: Vilka utgångspunkter kan artikelklassificeringen och lagerstyrningen baseras på? Hur ska artiklarna klassificeras för att möjliggöra för styrning av materialflödet? Hur ska lagerstyrningen för de framtagna artikelklasserna utformas för att uppfylla behovet av vård- och omsorgsartiklar? Vilka effekter kan den framtagna lagerstyrningen leda till? För att uppfylla syftet och besvara huvudfrågorna har metoder så som intervjuer, litteraturstudier och datainsamling tillämpats. Genom dessa metoder har information kring lämpliga utvärderingskriterier hämtas som sedan möjliggjort för en artikelklassificering som baserats på volymvärde och uttagsfrekvens. Artikelklassificeringen resulterade för Äldreomsorgen och LSS Funktionsstöd i fem artikelklasser som den differentierade lagerstyrningen baserades på. Resultaten gav att A-artiklar och skyddsmaterial ska styras med lagerstyrningsmetoden periodbeställningssystem med återfyllnadsnivå och resterande artikelklasser ska styras med lot-for-lot. De artiklar med hög uttagsfrekvens bör ha säkerhetslager, såväl som A-artiklarna och skyddsmaterialet. Den framtagna lagerstyrningen kommer att påverka styrningen på vårdenheterna, eftersom den kräver uppföljning av efterfrågan i föregående period såväl som inventering av lager. På sikt antas lagerstyrningen dessutom påverka kostnader av transport, lager och administration, då samtliga påverkas av nya arbetssätt. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

För att studera effekterna av att samhället prioriterar cyklande i ej signalreglerade korsningar, har en tvärvetenskaplig litteraturstudie om attraktiv cykelinfrastruktur och trafiksäkerhet genomförts tillsammans med en före-efter studie som genomförts vid fyra nya cykelöverfarter som byggts i Umeå. Cykelöverfarten är en ny typ av korsning som infördes 2014 som prioriterar cyklande likt gående prioriteras på övergångsställen efter den så kallade zebra-lagen, men cykelöverfartens utformningskrav med hastighetsäkring skyltar och vägmarkering innebär att korsningar måste byggas om för att bli cykelöverfarter, och deras spridning i landet varierar, där Gävle kommun tidigt har varit framstående. I trafikstudien har cyklandes kön, väjningsbeteende, riktning och hastighet noterats, samt motortrafikanters väjningsbeteende, totalt har ca 4700 trafikanters noterats och över 800 interaktioner mellan cyklist och bilist observerats. Resultatet visar främst på en stor skillnad mellan cyklande kvinnor och män på cykelpassager, där kvinnor väjer mer för bilar än män, men också att denna skillnad minskar när en cykelöverfart anläggs. Mindre än hälften av interaktioner mellan bilar och cyklar sker enligt trafikreglerna på cykelpassager. Potentialen att öka väjning mot cyklande med en cykelöverfart beror till stor del på utformning och hur väjningsbeteendet såg ut före insatsen då väjningsbeteende på cykelpassager varierar mycket mellan platser, medan en väl utformad cykelöverfarten visar på en god potential att nå 90% väjningsgrad med liten variation mellan platser. Hälften av cyklande i Sverige som skadas i krock med bilar skadas i korsningar, där kvinnor är mer drabbade än män. Cykelns hastighet upp till 25km/h och biltrafikens ofta höga hastighet gör det svårt för trafikanter att hinna se och väja i tid i korsning, varför cykelöverfartens varningsskyltar och hastighetssäkring för motortrafiken, samt goda fria siktlinjer är avgörande för en förutsägbar och trygg trafikmiljö med färre hårda inbromsningar. Trafikstudien visar att cyklandes hastighet ökar med i genomsnitt 2 km/h på cykelöverfarter för de flesta cyklande. Det har i tidigare studier visats att risken för olyckor inte ökar när cykelöverfarter anläggs och i litteraturstudien bekräftas detta även på teoretisk grund, cykelöverfarten har god potential att med rätt utformning skapa trafiksäkra platser där cyklister inte behöver vara modiga för att ta sig fram. Just trygghet är en viktig faktor i cykelplanering då upp till hälften av befolkningen undviker att cykla av rädsla snarare än att inte kunna eller vilja cykla. Då kvinnor är dokumenterat mer otrygga cyklande än män kan trygghetssatsningar i cykelplaneringen som cykelöverfarter betraktas som jämställd-, eller om man vill, feministisk trafikplanering. En god cykelinfrastruktur medger snabba, trygga och trevliga resor med cykel, snarare än att behöva motiveras av hälsa och miljöskäl. En god cykelinfrastruktur kännetecknas av breda släta vägar utan hinder med god separation från gående och bilar, vilket även gynnar de gående och även drift och underhållsfrågor då en mer komplicerad utformning försvårar exempelvis snöröjning. Cykelöverfartens hastighetssäkring gör cykelbanan både slätare och ökar vattenavrinning även utanför interaktion med andra trafikslag. Gående och cyklande bör separeras för bådas skull, men det kan generera konflikter i gränslandet mellan separation och gemensamma ytor med gång och cykelvägar som ofta är gemensamma jämfört med de uppdelade gång &amp; cykelöverfarterna eller passager. Alternativa utformningar bör övervägas där det antingen finns en konsekvent separation mellan gående och cyklande, eller att man ser över behovet av övergångsställen i lågtrafikerade korsningar som istället kan vara enbart cykelöverfart som kan anpassas för ledstråk. För en ökad cykling är cykelinfrastruktur att betrakta som en hygienfaktor, vill man nå längre krävs hela-resan perspektivet både vad gäller parkering, omklädning och ekonomiska incitament, samt att för biltrafiken minska framkomlighet och parkeringsutbud. Antalet bil – cykelinteraktioner i korsning är beroende av trafikflödet i båda riktningar och kommer koncentreras till några få platser och tidpunkter i staden vilka kan prioriteras i arbetet, samtidigt som behovet av trafiksäkerhetshöjande åtgärder är stor även där interaktioner är mer osannolika längst exempelvis cykelpendlingsstråk och skolvägar. / To study effects of prioritizing cyclists in non-signalized road crossings, a cross discipline literature study about attractive bicycle infrastructure and traffic saftey for cyclists has been conducted, along with four observational before and after studies when prioritized bicycle crossings are built in Umeå, Sweden, the Swedish ‘Cykelöverfart’ was introduced in 2014, with demands on speed reduction and signage, where car drivers needs to yield to cyclist just like they are to yield to pedestrians at zebra crossings in Sweden since 1999. In this study the cyclist’s genders, yielding behavior, direction and speed been noted, along with motor traffic yielding behavior, in a total of 4700 vehicle movements have been noted and more than 800 bicycle – car interactions have been reviewed. The main result is that there is a big difference in male and female yielding behavior on bicycle in interaction with cars at a unprioritized road crossing, where cycling women yield more than men, but also that this difference between men and women decrease when a cykelöverfart is built. Less than half the car – bicycle interaction at unprioritized road crossings where bicyclist should yield are done in accordance with traffic rules. The potential to increase car drivers yielding to bicyclists with a cykelöverfart depends the crossing and the yielding behavior before since it varies a lot. A well built cykelöverfart has the potential to reach correct 90% yielding behavior. Half the bicyclists injured in car crashes in Sweden are injured in road crossings and women are worse off than men. The bicycle speed of up to 25 km/h and the often too high speed of motor traffic makes it hard for road users to be able to see and yield in time, this is why the mandatory warning signs and speed bump for the motor traffic, and free sight lines are important for a predictable and safe traffic environment with less hard breaking. The traffic study shows that most bicyclist increase their crossing speed with about 2 km/h, but also that the speed of cyclists varies a lot. Previous studies have shown that the risk of accident does not increase when a cykelöverfart is built, and in the literature study this is confirmed on a theoretical level. The cykelöverfart has good potential with the right configuration to create safe places with high traffic safety, where cyclists do not need to be brave to ride. The feeling of saftey is an important factor in bicycle planning since up to half the population limit their cycling because of fear rather than not wanting or being unable to cycle. Since women in studies feel more unsafe than men in traffic, efforts to increase the feeling of saftey, like the cykelöverfart, could be viewed as gender equal traffic planning, or if you want to, feminist traffic planning. Good bicycle infrastructure allows for quick, safe and pleasant trips rather than having to motivate cycling with health or environmental reasons. High grade bicycle infrastructure is characterized by flow on wide smooth roads with few obstacles, well separated from pedestrians on cars, which also protects pedestrians. Wide smooth paths are also easier for operation and maintenance where a more complex configuration complicates for example enough clearing of snow. The cykelöverfart speed bumps makes the cycle track smoother and increase water run-off even when not in interaction with traffic. Pedestrians and cyclists should be separated for both sake, but conflicts can be generated in unclear situations, where combined walking and cycling tracks leads to segregated walking and biking crossings. Alternative configurations should be considered where either the walking and cycling path is also segregated, or that the need for a zebra crossing in low traffic environment are necessary, which in place can be only a cykelöverfart that is made to work for the sight impaired too. For an increased bicycle traffic, bicycle infrastructure is some what of a hygiene factor, if you want to reach higher level of cycling the need to consider the entire trip rises, as well as parking, dressing rooms and economic incentives, and also that car traffic is slowed, have less roads and less or more expensive parking opportunities. The number of bicycle – car interactions are dependent on the flow of traffic in both directions and will be concentrated to a few places and times in a city, places that can be prioritized in the work of bicycle planning, at the same time as the need to increase traffic safety where fewer interactions occur, along cycling routes and close to schools.

Sammanfattning  Många företag i dagens samhälle har stora problem inom området hållbarhet, speciellt när det gäller miljöfrågor. Ekonomiska mål prioriteras framför miljömål eftersom miljönyttan ofta inte går att mäta i pengar. För att belysa dessa svårigheter har vi valt att utföra en fallstudie hos företaget TePe i Malmö. Fallstudien består av observationer på plats hos TePe samt intervjuer med anställda vid TePe och vid företagets samarbetspartners.   Studiens syfte är att kartlägga hur TePe:s strategi ser ut inom ämnet hållbarhet (miljö) och logistik, samt vilka möjligheter och svårigheter. Studien fokuserar på företagets hållbarhetsarbete, för att förstå hur tankesätt och strategier ser ut och har förändrats genom åren. För att förstå hur hållbarhetsarbetet hos företag ser ut och kan förbättras använde vi teorier avseende hållbarhet, miljöstyrningssystem, livscykelanalys (Life Cycle Analysis, LCA), forskning gällande val av leverantör.   Vår analys visar att TePe:s hållbarhetsarbete så här långt främst har avsett ekonomiska och sociala målsättningar. Detta fokus har börjat skifta så att miljöfrågor börjat komma in mer och mer i TePe:s vardag. Det är inte förrän på senare år som TePe börjat arbeta för att få miljövänligare transporter. Det finns nu miljöinriktade initiativ både inom och utanför företaget och dessa kommer att leda till ökat fokus på miljöaspekter inom logistiken på TePe. / Abstract  Today, many companies face great difficulties with sustainability, especially when it comes to environmental issues. The economy of the company takes priority and environmental goals suffer, since the positive effects of environmental benefits are hard to measure. To investigate this problem, we have carried out a case study at one of Malmö's biggest companies, TePe. The case study was conducted by carrying out on-site observations at TePe, and through interviews with employees at TePe and its partners. The purpose of the study was to map what TePe's strategy looked like throughout its sustainability (environment) and logistics processes, and what opportunities and difficulties were to be found here.  A mapping of TePe’s sustainability work was done to understand how the mindset and strategy has changed over the years, and what it looks like at the moment. Relevant theories, such as Life Cycle Analysis (LCA), how to choose delivery methods and how these methods affect the environment, how to choose suppliers, these subjects were researched/studied to help us understand the subject of sustainability.  The study shows that TePe has made great progress in its sustainability work over the years, but so far, focus has been on fulfilling economic and social goals. Lately, focus has shifted slightly towards environmental goals, which have become a bigger part of TePe's everyday work. However, it is not until recently that TePe has begun to work with improving the environmental impact of its transports. Various initiatives within and outside the company will increase focus on environmental issues as part of logistics processes.

In order to improve the air quality in Uppsala, a proposition to introduce one of two new emission zones (EZ), starting in the year 2020, has been proposed. In what is called Environment Zone Class 2 (EZ2), only cars that meet emission class Euro 5 and higher are allowed and in Environment Zone Class 3 (EZ3), only electric, fuel cell and gas vehicles are allowed. The purpose of this thesis is to examine how EZ: s would affect the air quality, regarding nitrogen oxides (NOx) and particles (PMx), within the zone of the city of Uppsala. Using the traffic simulation software PTV Vissim and the emissions modeling software EnViver, four scenarios have been created, two representing today's fleet of vehicles and two examining a modified fleet. Scenario 1 examines an exclusion of all non EZ2 vehicles (Euro 4 and lower) within the zone and scenario 2 examines an EZ2 solely on the road Kungsgatan. Scenario 3 and 4 examine an EZ2 and EZ3 where all cars that do not currently meet the requirements for each EZ are replaced with ones that do. The results indicate that all proposals, except scenario 2, lead to a reduction of NOx and PM2 within the zone. Scenario 1 shows a decrease by 51% for NOx and 57% for PM10, scenario 3 shows a decrease by 17% and 24% respectively and scenario 4 shows a decrease by 66% and 43% respectively. For scenario 2 the emissions show an increase by 10% and 7% each within the zone.

Swedish retail industry is facing a challenging future in terms of creating positive customer experiences due to an increasingly digitized world. The market and shopping patterns have changed drastically, and customers expect a higher level of customer service while retail staff spend a lot of time receiving deliveries and handling goods. Successful work with Lean has long helped other industries to streamline their tasks. The question remains whether Lean can help create enabling conditions for the retailer to streamline product and inventory management and be able to allocate time to customer experiences instead. The purpose of this work is therefore to identify opportunities with methods such as ABC-analysis and 5S for improvement in goods and inventory management in retail in favour of increased customer satisfaction. The study was conducted as a case study at a retail store with an internal warehouse. To respond to the purpose, the delivery of goods was examined through observations as well as interviews were conducted with the store manager and two employees. The study was further supplemented by an interview with the logistics department at the company headquarters. The result shows that a frequency placement according to the picking frequency at the warehouse saves both time when delivering goods but also when picking out, this as the A-products are closest to the entrance. Improvement opportunities such as standardization of work tasks, visualization in store warehouses, focus on inventory turnover and structure in warehousing according to 5S were significant for the efficiency of the warehousing. The study is expected to contribute with understanding that methods developed for other industries can also be applied within the retail. Lean in retail is a recently explored area and our study gives an indication that warehouse efficiency is important for improved customer service. To make the study possible it is limited to streamlining storage of goods and handling of goods in the store warehouse.