SAMMANFATTNING Bakgrund Transsexualism bedöms idag vara en psykiatrisk diagnos. Diagnosen ställs av en psykiatriker och därefter remitteras individen vidare för att genomgå en könsutredning. För ett juridiskt könsbyte måste en ansökning göras till Rättsliga rådet vilket är en del av Socialstyrelsen. Mellan år 1992 och år 2009 har det totalt inkommit 540 ansökningar om ändrad könsidentitet till Rättsliga rådet. De senaste åren har antalet ansökningar ökat successivt. Tidigare forskning har visat att kunskapsnivån om transsexualism hos hälso- och sjukvårdspersonal är låg samt att bemötandet är bristande. Vidare framkommer att stigmatisering och diskriminering förekommer inom hälso- och sjukvård gentemot transsexuella personer. Syfte Syftet var att beskriva transsexuella personers upplevelse av bemötande inom hälso- och sjukvård. Metod En kvalitativ design användes. Sju personer som idag lever i motsatt kön till det de tilldelades vid födseln intervjuades med semistrukturerad metod. En intervjuguide användes vid samtliga intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys användes vid analysen av all data. Resultat I studien framkom att transsexuella personer bemöts otillfredsställande inom svensk hälso- och sjukvård. Även kunskapen om transsexualism är bristfällig. Ökad kunskap är önskvärt. Vidare framkom att det föreligger skillnader i kunskap och bemötande mellan olika vårdinstanser. Att benämnas med felaktigt pronomen samt utsättas för irrelevanta frågor i vårdsammanhang upplevs som kränkande. Slutsats Studien visade att förbättringar gällande bemötande av transsexuella personer inom svensk hälso- och sjukvård är nödvändigt. Kunskap inom transsexualism visade sig ha ett visst samband med bemötandet.

Thesis (Ph. D.)--University of Nevada, Reno, 2008. / "August, 2008." Includes bibliographical references (leaves 304-316). Online version available on the World Wide Web.

Orientador: Ana Paula Leivar Brancaleoni / Banca: Rosemary Rodrigues de Oliveira / Banca: Caio Samuel Franciscati da Silva / Resumo: A sociedade contemporânea legitima o comportamento heterossexual tendo como parâmetro de normalidade, as relações entre sexos opostos. Assim sendo, cria-se uma obrigação de que todas as pessoas devam ter o sexo biológico como fator determinante do gênero, e compulsoriamente, precisam desejar alguém do sexo oposto para manter suas práticas sexuais. Estas práticas apontam para a dimensão de algo múltiplo, ou seja, de um processo que se constrói continuamente trazendo em si, um incômodo social, que se configura na medida em que os padrões heteronormativos fortemente instituídos são confrontados. As barreiras impostas à expressão de identidades ou à reafirmação de uma concepção polarizada, ou seja, binária ainda reforça uma educação pautada em separação entre o masculino e o feminino. Neste contexto, inúmeras dificuldades são enfrentadas por pessoas transgêneras que esbarram na invisibilidade, na negação de direitos básicos de cidadania e no descaso de políticas públicas sinalizando enfrentamentos hostis e excludentes no processo de construção de suas identidades. A escola, enquanto espaço cultural supostamente neutro, não acompanha as respostas e questionamentos em relação à diferença, principalmente no que se refere ao gênero. A falta de informação desse contexto leva alunos e educadores a seguir padrões convencionais que direcionam o trato às diferenças de gênero a produzirem estigmas, preconceito, discriminação e transfobia. Assim sendo, esta pesquisa teve como objetivo geral... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: The contemporary society legitimates heterosexual behavior, having as a parameter of normality, relations between opposing sexes. Thereby, an obligation is created that all people should have the biological sex as a decisive factor of the gender, and compulsorily, they must desire someone of the opposite sex to maintain their sexual practices. These practices point to the dimension of something multiple, a process that is continually built up, bringing with it a social nuisance, which is configured in the measure in which strongly instituted heteronormative patterns are confronted. The barriers imposed on the expression of identities or the reaffirmation of a polarized or binary conception still reinforce an education based on a separation between the masculine and the feminine genders. In this context, innumerable difficulties are faced by transgendered people who are confronted with invisibility, denial of basic citizenship rights, and in the disregard of public policies, signaling some hostile and exclusionary confrontations in the process of building their own identities. The school, even as a supposedly neutral cultural space, does not keep up with the answers and questions regarding the difference, especially when referring to the genre. The lack of information in this context leads students and educators to follow conventional standards that direct the treatment of gender differences in the production of stigma, prejudice, discrimination and transphobia. Therefore, thi... (Complete abstract click electronic access below) / Mestre

Uppsatsen analyserar tre barnböcker med transtema och de attityder som de porträtterar. Syftet med analysen är att undersöka vilken självbild huvudkaraktärerna har samt vilka attityder de möter från sin omvärld innan och efter de kommer ut som transpersoner. Dessutom vill jag ta reda på vilket didaktiskt värde det finns i barnböcker med transtema för undervisning på mellanstadiet. Uppsatsen utgår från genusteori samt queerteori för att uppmärksamma de normer som framkommer i böckerna. Genusteoridefinitionen har lånats från Yvonne Hirdman (1988) medan definitionen för queerteorin tagits från Fanny Ambjörnsson (2006). Analysen visar att alla tre verken porträtterar en stereotypt dålig självbild hos huvudkaraktärerna, samt en rad blandade attityder både innan och efter barnen "kommer ut". Resultatet visar att böckernas didaktiska värde ligger i att diskutera materialet utifrån värdegrundens punkter om att ingen ska diskrimineras utifrån kön.

Transsexualism innebär en upplevelse av att det juridiska könet inte stämmer överens med könsidentiteten och följs ofta av en önskan om att korrigera sitt kön så att det överensstämmer med det upplevda. Rösten är en identitetsmarkör och utgör en betydande aspekt av könskorrigeringen. Denna studie utgjordes av en enkät riktad till 24 verksamma röstlogopeder samt 49 personer i könskorrigeringsprocess i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Enkätstudien ämnade undersöka transsexuella personers upplevda behov av logopediska insatser och i vad mån de tillgodoses, vilka kunskaper logopederna upplever som nödvändiga, faktorer som kan försvåra arbetet samt behandlingsinnehåll. Ett ytterligare syfte var att jämföra resultaten från föreliggande studie med de resultat som framkom i studien av Andersson och Aronsson (2008)  som kartlade logopediskt omhändertagande av transsexuella i norra regionen. Resultaten visade att de transsexuella respondenterna i stor utsträckning upplevde röstproblem, få hade haft logopedkontakt och en stor andel av dem som inte hade träffat logoped ville göra det. Information från vården till personer i könskorrigeringsprocess, angående logopedens roll, var otillfredsställande. Större delen av de personer som hade haft logopedkontakt hade åtminstone i någon mån fått tillräcklig logopedisk hjälp. Resultaten visade även att kunskap om könskorrigeringsprocessen och transrösten är nödvändiga vid behandling av patientgruppen och brist på kunskap och erfarenhet kan utgöra hinder i behandlingen. Behandlingsinnehåll och antal behandlingstillfällen varierade mellan logopeder. Kunskap om hur röstbehandling av transsexuella går till var skiftande bland logopederna i studien. Få logopeder hade tagit del av vårdprogrammet för transsexuella och intresset för vidareutbildning var stort. Resultaten i föreliggande studie visade liknande tendenser som studien utförd av Andersson och Aronsson (2008). / Transsexualism is an experience of the legal sex not matching the gender identity and is often followed by a desire to correct one’s gender so that it is consistent with the perceived. The voice is an identity marker and represents a significant aspect of gender reassignment. This study consisted of a survey of 24 active speech-language pathologists as well as 49 individuals in gender reassignment process in the Uppsala-Örebro Health Care Region. The questionnaire aimed to examine transgender individuals experienced need of speech therapy, and to what extent they are met, what knowledge speech therapists perceive as necessary, factors that can complicate the work and treatment content. A further aim was to compare the results from the present study with the results obtained in the study by Andersson and Aronsson (2008) who mapped the logopedic treatment of transsexuals in the northern region. The results showed that the transgender respondents largely experienced voice problems, few had had speech-language pathologist contact and a large proportion of those who had not met a speech-language pathologist wanted to meet one. Information from health care to individuals in gender reassignment process, regarding the speech-language pathologist’s role, was unsatisfactory. Most of the people who had had a speech-language pathologist contact had, at least to some extent, got sufficient logopedic help. The results also showed that knowledge of the gender reassignment process and trans voice is necessary in the treatment of the patient population and the lack of knowledge and experience can be an obstacle in the treatment. Treatment content and number of treatment sessions varied between speech-language pathologists. Knowledge of voice treatment of transsexuals varied among the speech-language pathologists in the study. Few speech-language pathologists were familiar with the health care program for transsexuals and interest in further training was great. The results of the present study showed similar trends as did the study conducted by Andersson and Aronsson (2008).

Bakgrund: Könsdysfori är en beskrivande term som redogör för individens känslo- eller tankemässiga missnöje med det kön som tilldelats vid födseln vilket medför ett lidande för individen. Personer med könsdysfori har hög förekomst av samtidiga psykiatriska diagnoser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personal inom psykiatrin erfar omvårdnaden av personer med könsdysfori. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tio respondenter arbetandes inom psykiatrisk öppenvård och slutenvård. Materialet har analyserats med tematisk innehållsanalys. Resultat: Det framkommer att patientgruppen kan upplevas som utmanande att möta utifrån olika aspekter. Detta är delvis kopplat till personalens vilja att ge god vård och bidra till minskat lidande för patienterna samtidigt som personalen ofta känner osäkerhet i mötena. Omvårdnadshandlingar sker främst via samtal och psykiatripersonalen visar delvis förståelse för patientens livsvärld och lidande. Utöver detta framkommer det också att personalen upplever kunskapsbrist och ser ett behov av ökad kunskap. Konklusion: Att möta patienter med könsdysfori kan upplevas komplext och svårt. Inom vården finns en okunskap som sannolikt adderar till redan befintligt stigma. Dock utförs omvårdnadshandlingar som ligger i linje med aktuell forskning samt nationella och internationella riktlinjer. / Background: Gender dysphoria is a descriptive term that describes the individual's emotional or mental dissatisfaction with the gender assigned at birth, which causes suffering for the individual. People with gender dysphoria have a high incidence of concomitant psychiatric diagnosis. Aim: The purpose of the study was to describe how staff in psychiatry experience the care of people with gender dysphoria. Method: Qualitative study with semi-structured interviews. The sample consisted of ten respondents working in psychiatry. The material has been analyzed using thematic analysis. Results: The results shows that the patient group can be experienced as challenging to meet based on different aspects. This is partly linked to the staff's willingness to provide good care and contribute to reduced suffering for the patients, while the staff often feel insecurity. Nursing actions take place mainly through conversations and the psychiatric staff show a partial understanding of the patient's lifeworld and suffering. In addition to this, it also appears that the staff experience a lack of knowledge and sees a need for increased knowledge. Conclusion: Meeting patients with gender dysphoria can be experienced as complex and difficult. Healthcare services sometimes lacks knowledge that probably adds to an already existing stigma. However, to some extent nursing actions are delivered in line with current research as well as national and international guidelines.

Studien söker svara på i vilken utsträckning andra kön än de binära omnämns i läromedel för grundskolan och huruvida materialet möjliggör könslig identitetsutveckling för ickebinära elever. Det material som studeras är läromedel för år 4-9 i ämnena biologi och samhällskunskap, utgivna mellan 2004-2016. För att räkna i vilken utsträckning omnämnanden görs av ickebinära kön, identiteter och uttryck används kvantitativ innehållsanalys. Resultatet av räkningen analyseras sedan utifrån studiens queerteoretiska och normkritiska teoretiska utgångspunkter. Studiens konklusion är att representationen av ickebinära kön är låg, framför allt gällande år 4-6 och att möjliggörandet av ickebinär identitetsutveckling således är försvårad. Detta kan innebära brister i skolornas demokrati-, likabehandlings- och antidiskrimineringsarbete. Slutsatserna kan ligga till grund för fortsatta studier i hur läromedel i framtiden skulle kunna frångå tvåkönsnormen.

Orientador: Abílio da Costa-Rosa / Banca: Maria Lívia Tourinho Moretto / Banca: Marisa Decat de Moura / Banca: Claudia Maria de Souza Palma / Banca: Sonia Regina Vargas Mansano / Resumo: A presente tese, circunscrita no campo da psicanálise de Freud e Lacan, compõe-se de capítulos concebidos em forma de cinco ensaios com o objetivo de tratar teórica, técnica e eticamente o tema do transexual em sua demanda de transexualização no contexto hospitalar, em que a clínica psicanalítica é uma das áreas na qual esse apelo se faz. A pesquisa se situa em duas dimensões. Uma institucional enquanto cenário de produção de discursos e acolhimento das demandas, tendo como referência uma prática ocorrida em um serviço público que presta assistência a usuários(as) transexuais, e uma clínica, quando se trata do encontro com os sujeitos desta demanda, dos sintomas e seu tratamento. Oferece os principais pontos teóricos do percurso psicanalítico em relação ao tema transexual e suas consequências clínicas, de modo a orientar o dispositivo analítico no hospital que se ocupa da clínica do sujeito, contribuindo tanto com a posição do analista quanto com a equipe. Conclui-se que não há um critério estável de classificação estrutural para essa clínica, destacando-se a importância de não ceder às cristalizações de conceitos teórico-clínicos e, sem abrir mão da ética e do rigor necessário para se manter no campo teórico de Freud e Lacan, permitir remanejamentos no diagnóstico analítico para acompanhar esses casos. Propõe-se uma abertura às construções teórico-clínicas sobre a transexualidade, centrando-se nas últimas formulações de Lacan e sua proposta sobre a clínica do sinthoma, inves... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: This thesis, limited in the field of psychoanalysis of Freud and Lacan, consists of chapters designed in the form of five essays with the purpose of theoretical, technical and ethically treat the theme about the transsexual in your transexualization demand in the hospital, in which the psychoanalytic clinic is one of the areas this call is made. The general aim of this thesis is to investigate the experience of the psychoanalyst in the hospital about contemporary transexualization demand and its clinical impasses. The survey is in two dimensions. Institucional dimension as speech production scenario and host demands, with reference to the practice in a public service that provides assistance to transsexual users, and a clinic, when it comes to meeting with the subject of this complaint, the symptoms and their treatment. Provides the main theoretical points of the psychoanalytic journey by topic transsexual and its consequences, in order to guide the analytical device at the hospital that takes care of the clinic of the subject, contributing with the analyst's position as with the team. It is concluded that there is not a stable structural classification criterion for this clinic, highlighting the importance of an relaxation to the formation of theoretical and clinical concepts, without sparing the ethics and rigor necessary to stay in the Freud and Lacan theoretical field, allow analytical diagnosis reassignments to follow these cases. Proposed an opening to theoretical co... (Complete abstract click electronic access below) / Doutor

Orientadora: Larissa Maués Pelúcio Silva / Banca: Flávia do Bonsucesso Teixeira / Banca: Carolina Parreiras Silva / Banca: Luís Antônio Francisco de Souza / Banca: Antônio Mendes da Costa Braga / Resumo: As mídias digitais juntamente com seus aparatos multifuncionais possibilitaram um protagonismo de seus usuários no processo de comunicação. Comentar em um Portal de notícia ou compartilhar, seguir, curtir ou se organizar em um grupo na Rede Social permitiu que os seus usuários expusessem mais efetivamente as suas opiniões assim como também possibilitou uma maior visibilidade de grupos sociais como os das pessoas transexuais. A partir de uma investigação antropológica imersiva oculta em ambientes on-line utilizando-se dos estudos de recepção a presente pesquisa teve como a principal problemática compreender a receptividade da transexualidade. Procurou-se entender quais argumentos têm fundamentado os discursos deslegitimadores da transexualidade e aqueles legitimadores da experiência das pessoas trans. Dessa forma a pesquisa analisou os discursos sobre transexualidade a partir de comentários feitos por leitoras/es do Portal Globo.com - publicações em suas versões digitais e de grupos compostos por pessoas que se identificam ou não com as transexuais alojados no Facebook. Como também as falas de figuras expressivas circulantes na internet que ao falar de identidade e ideologia de gênero se mostram tanto articuladas ou não com o discurso das transexuais. Coube a participação da ex- Big Brother Brasil 11, Ariadna Arantes, introduzir a mudança tanto, na frequência, como no tom dos discursos que deixam de ser anedóticos para se mostrarem mais políticos nas matérias sobre transexuali... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: The digital medias along with its multifunctional devices have enabled its users to play a leading role in the communication process. Commenting on a News Portal or sharing, following, liking or organizing a group on the Social Network has allowed its users to more effectively expound their opinions as well as to enable greater visibility of social groups such as transgender people. From an immersive anthropological research hidden in on-line environments using the reception studies the present research had as main problem to understand the receptivity of transsexuality. It was tried to understand which arguments have been based on the delegitimizing discourses of transsexuality and those legitimating the experience of trans people. In this way the research analyzed the discourses about transsexuality from comments made by readers of the Globo.com Portal - publications in their digital versions and groups composed of people who identify themselves or not with the transsexuals housed in Facebook. As well as the speeches of expressive figures circulating on the internet that when speaking of gender identity and ideology are shown to be either articulated or not with the transsexual discourse. It was the participation of the former Big Brother Brasil 11, Ariadna Arantes, to introduce the change both in frequency and in the tone of the discourses that are no longer anecdotal in order to be more political in the subjects about transsexuality published in Globo.com Portal. Through ... (Complete abstract click electronic access below) / Doutor

<p>Studien syftar till att undersöka hur vårdpersonalen på en vårdavdelning beskriver transsexuella patienter och mötet med dessa. Sammantaget har tolv personer från olika yrkesgrupper på Hand- och Plastikkirurgiska avdelningen (HPK) på Universitetssjukhuset i Linköping intervjuats. På HPK utförs könsbytesoperationer, och inom psykiatrin på samma sjukhus görs utredningar, som ligger till grund för könsbytet. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys. Utifrån informanternas beskrivningar framkom en mångfacetterad bild av transsexuella patienter, som i vissa stycken visade sig vara både paradoxal och komplex. Resultaten har tolkats som att de transsexuella patienterna utmanar vårdpersonalens syn på patienter utifrån det faktum att de både är annorlunda än andra patienter, och inte. Det finns en tvekan i att beskriva dem som sjuka, men samtidigt upplevs dessa patienter vara i stort behov av vård. Vidare beskrivs det specifika för patientgruppen i termer av att dessa patienter är pålästa och fokuserade. Dessutom uppfattas det inte sällan av vårdpersonalen som mycket speciellt och positivt att vara med i en process som ofta innebär en mycket stor livsomställning för patienten. Mötet mellan den transsexuella patienten och vårdpersonalen beskrivs också på en övergripande diskursiv nivå. Resultaten kan användas för att öka förståelsen för och begripliggöra mötet mellan de transsexuella patienterna och sjukvården.</p>