Inledning: Kommunikation är en viktig del inom hälso- och sjukvård och innebär utbyte av information mellan människor. Speciellt vid multitrauma är det viktigt att kommunikationen fungerar eftersom personal från olika avdelningar ska samarbeta med varandra. Dock kan kommunikation påverkas av olika faktorer, som i sin tur kan påverka patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka interprofessionell kommunikation vid multitrauma. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet i studien visade fyra olika kategorier som påverkar interprofessionell kommunikation både positivt och negativt vid multitrauma. Dessa faktorer kategoriserades till; strukturerad överrapportering, stressig och kaotisk arbetsmiljö, erfarenhet och kunskap samt ledarskap. Att inneha erfarenhet och kunskap inom multitrauma är viktigt för att ett traumateam ska fungera på optimalt sätt. Personal utan erfarenhet eller kunskap kring multitrauma eller kommunikationen mellan teamet påverkar samarbetet negativt. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett flertal faktorer som kan påverka interprofessionell kommunikation negativt, men även positivt. Med hjälp av traumaledare kan arbetet struktureras upp, men det krävs en viss nivå av kunskap och erfarenhet för att kommunikationen mellan traumateamet ska fungera på optimalt sätt. / Introduction: Communication is an important part of healthcare and involves the exchange of information between people. Especially in the case of multitrauma, it is important that the communication work because staff from different departments must cooperate with each other. However, communication can be affected for various reasons, which in turn can affect the patient. Aim: The purpose of the study is to describe the factors that can affect interprofessional communication in multitrauma. Method: The study was conducted as a general literature review where 10 scientific articles were included. Results: The results of the study showed four different categories that affect interprofessional communication both positively and negatively in multiple trauma. These factors were categorized into; overreporting, stressful and chaotic work environment, experience and knowledge as well as leadership. Having experience and knowledge in multiple trauma is important for a trauma team to function optimally. Staff without experience or knowledge of multiple trauma or communication between the team has a negative effect on the collaboration. Conclusion: The results of the study show that there are a number of factors that can affect interprofessional communication negatively, but also positively. With the help of a trauma leaders, the work can be structured, but a certain level of knowledge and experience is required for the communication between the trauma team to function optimally.

Bakgrund: Omhändertagande av traumapatienter är en vanligt förekommande situation för en röntgensjuksköterska. Flera studier har visat att vidareutbildning och återkommande traumaövningar bidrar till säkrare vård och färre dödsfall. Det är därför viktigt att ha handlingsberedskap och förmåga att genomföra undersökningar av svårt skadade patienter. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga röntgensjuksköterskors, med maximalt två år i yrket, utbildningsgrad inom traumavård, samt deras upplevda känsla av handlingsberedskap inför omhändertagandet av traumapatienter. Metod: Denna studie genomfördes som en tvärsnittsstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, där enkäten utformades efter examensarbetets syfte och besvarades av deltagarna som en webbenkät. Inklusionskriterierna var legitimerade röntgensjuksköterskor med maximalt två år i yrket och som tog emot eller förväntades ta emot traumapatienter. Resultat: Totalt deltog 39 röntgensjuksköterskor som gått sin grundutbildning i Sverige. Majoriteten av de som deltagit vid traumalarm hade ingen specialinriktad vidareutbildning inom traumaomhändertagande. Även om deltagarnas känsla av trygghet i sin yrkesroll skattades hög vid mottagandet av traumapatienter gav mer vidareutbildning ytterligare ökad självsäkerhet. För bästa effekt av simuleringsövningar och teoretisk undervisning var det betydelsefullt med upprepade traumaövningar. Tydliga rutiner från arbetsgivaren ökade beredskapen hos röntgensjuksköterskan. Handledning av erfarna kollegor ansågs av deltagarna som en viktig del i kompetensutvecklingen. För att ytterligare öka tryggheten ansågs vidareutbildning inom omhändertagande ha stor betydelse. Variation i de utbildningar deltagarna erbjudits önskades, samt att delta vid traumaövningar tillsammans med andra professioner som medverkar i traumakedjan. Slutsats: En kartläggning av nyexaminerade röntgensjuksköterskors utbildning inom traumaomhändertagande kan ge en indikation på deras nuvarande utbildningsgrad och deras känsla av handlingsberedskap vid mötet med en traumapatient. Genom att sammanställa deltagarnas önskemål av kursinnehåll kan framtida utbildningar och övningar utvecklas för att skapa en förhöjd handlingsberedskap vid mötet med traumapatienter. Önskvärt hade varit mer forskning om hur röntgensjuksköterskans roll i traumateamet kan utvecklas genom vidareutbildningar i traumaomhändertagande.

Bakgrund: Vilka professioner som ingår i ett traumateam varierar från sjukhus till sjukhus och beror på traumapatientens skadebild. Nationella traumalarmskriterier används på alla akutsjukhus i Sverige men de lokala rutinerna liksom personalens roller vid omhändertagandet kan skilja sig åt. I intensivvårdssjuksköterskans kompetens ingår att skapa kontinuitet för patienten genom samarbete och kommunikation med övriga professioner. Syfte: Syftet med denna intervjustudie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vara en del av traumateamet. Metod: En intervjustudie med kvalitativ design genomfördes. Semistrukturerade intervjuer användes för datainsamling och materialet bearbetades sedan genom induktiv innehållsanalys. Resultat: Den helhetsbild av patienten som intensivvårdssjuksköterskorna fick genom sin medverkan vid det initiala omhändertagandet sågs som positiv. De uppskattade kontinuiteten och möjligheten till förberedelse det gav i vårdandet av patienten. Samarbetet i traumateamet ansågs viktigt och underlättades av rutinerad personal och en bra teamledare. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde blandade känslor av trygghet, lättnad, stress och nervositet i samband med traumaomhändertagande. Slutsats: Studien identifierade olika upplevelser hos intensivvårdssjuksköterskorna vid medverkan i traumateamet. De ansåg att det mestadels var en fördel att vara med redan från det initiala omhändertagandet och att aspekter som teamarbete, rutin, rätt person på rätt plats och kommunikation inom teamet var viktiga. Studien skulle kunna bidra till optimering av traumavården genom vidareutveckling av kliniska rutiner vilket i förlängningen främjar patientens hälsa och minskar lidande. / Background: The professions that are included in a trauma team varies from hospital to hospital and depends on the trauma patient's injury. National trauma alarm criteria are used in all emergency hospitals in Sweden, but the local routines as well as the staff's roles in the care may differ. The intensive care nurse's competence includes creating continuity for the patient through collaboration and communication with other professions. Aim: The aim of this interview study was to describe the intensive care nurse's experience of being part of the trauma team. Method: An interview study with qualitative design was conducted. Semi-structured interviews were used for data collection and the material was then processed through inductive content analysis. Results: The overall picture of the patient the intensive care nurses experienced that they got through participation in the initial care was seen as positive. They appreciated the continuity and the opportunity for preparation it provided in the care of the patient. The collaboration in the trauma team was considered important and was facilitated by experienced staff and a good team leader. The intensive care nurses experienced mixed feelings of security, relief, stress and nervousness connected to trauma care. Conclusion: The study identified different experiences of the intensive care nurses when participating in the trauma team. They felt that it was mostly an advantage to be involved from the initial care and that aspects such as teamwork, routine, the right person in the right place and communication within the team were important. The study could contribute to the optimization of trauma care through further development of clinical routines, which in the long run promotes the patient's health and reduces suffering.

Bakgrund: Traumavård innebär vård av allvarligt somatiskt skadade patienter. För att vårda dessa patienter samlas multiprofessionella team, vilket ställer krav på teamarbete och god kommunikation för ett säkert och strukturerat omhändertagande. Kommunikation och informationsöverföring är ett riskområde inom vården och sambandet mellan bristande kommunikation och bristande behandlingsresultat är väldokumenterat. Traumaomhändertagande är en stressfylld situation, som ställer stora krav på sjuksköterskan på akutmottagningen, och innebär utmaningar för att uppnå en välfungerande kollaborativ kommunikation. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikation i traumateam. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 sjuksköterskor som arbetar på två akutmottagningar. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes av datamaterialet. Resultat: Studiens resultat genererade i ett tema Kommunikation – ett komplext samspel, vilket belyser komplexiteten av kommunikation i traumateam. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Kollaborativ kommunikation utmanar, Struktur- att förhålla sig till vissa ramar och Kommunikationen påverkar patienten. Komplexiteten i kommunikationen inom teamet beror på personliga egenskaper samt hur teamarbetet fungerar i övrigt. Vikten av struktur och att förhålla sig till riktlinjer och rutiner påverkar kommunikationen, och ledarskapet spelar här en central roll. Kommunikationens kvalitet påverkar utfallet för patienten och är något som förbättras genom traumaövning. Slutsats: Studien identifierar komplexiteten av kommunikationen inom traumateamet. Ett tydligt ledarskap och teamets samspel spelar en avgörande roll för utfallet för patienten, och vikten ligger i att kommunicera rakt och tydligt. Brister i kommunikation leder till ett försämrat teamarbete och negativa påföljder för patient. Genom traumaövning kan kommunikationen främjas och sjuksköterskan stärker sin yrkesroll. / Background: Trauma care involves the care of seriously somatic injured patients. To care for these patients a multi-disciplinary team is gathered, which requires teamwork and good communication skills for a safe and structured care of the patient. Communication and the transmit of information comprise a risk in healthcare and the relationship between bad communication and lacking treatment results is widely documented. Trauma care is a stressful situation that put demands on the nurse at the emergency department, and means challenges to achieve an effective collaborative communication. Aim: The aim was to illustrate nurses´ experiences of communication in the trauma team. Method: The study was conducted with a qualitative approach, where semi-structured interviews were performed with 11 nurses working in two emergency departments. All the data was analyzed by the help of qualitative content analysis method. Result: Study results generated in a theme Team communication -and its complexity. The result is presented in three main categories: The challenges of collaborative communication, Structure- to relate to certain rules and The Communication affects the patient. The complexity of communication within the team depends on personal characteristics and how teamwork otherwise functions. The value of leadership is essential as well as a structured approach and how to relate to policies and routines. The communication quality affects the care process for the patient and can be improved by trauma training.    Conclusion: The study identifies the complexity of communication within the trauma team. Leadership and team interaction plays a crucial role for the outcome of the patient. It is of importance to communicate direct and clear. Lack of communication leads to impaired teamwork and adverse consequences for the patient safety. By trauma training, communication can be promoted and the nurses develop professional skills.

När en patient inkommer till akutmottagningen efter att blivit utsatt för yttre högenergivåld krävs ett snabbt omhändertagande i form av ett interprofessionellt traumateam. Att omhänderta traumapatienter kan upplevas som sårbart och tumultartat vilket medför att vårdpersonal behöver agera snabbt. Om kommunikation inom traumateamet utövades felaktigt kan detta riskera patientsäkerheten då detta kan medföra försämrade behandlingsresultat och utökad handläggningstid. Syftet med föreliggande studie var att beskriva faktorer som påverkade ett traumateam i deras interprofessionella arbete vid ett akut patientomhändertagande. Designen var en allmän litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar. Resultatet baseras på databasträffar genom CINAHL och PUBMED. En integrerad analys användes för att analysera insamlade data. Studiens resultat utgörs av tre huvudkategorier: Traumaledarens ansvar, Kommunikationsverktygens betydelse och Traumateamets gruppdynamik. Resultatet visade på traumaledaren har ett ansvar för helhetsperspektivet såväl över patienten som teamet. Beroende på vad situationen krävde hade traumaledaren olika ledarstilar. I traumateamet hade kommunikationsverktyg avgörande betydelse då bland annat closed-loop communication samt call-out, vilket kunde uppemot halvera patientens handläggningstid. Effektiv och tydlig kommunikationsväg inom traumateamet skapade en oproblematisk teamkommunikation. Traumateamets gruppdynamik utgjordes av tydlig struktur och positionering av medlemmarna i traumarummet. Genom en öppen atmosfär där allas kompetens involveras skapades en bra teamsammanhållning. Slutsatsen var att vid användning av kommunikationsverktyg inom traumateamet kunde patientomhändertagandet säkras och minimera eventuella missförstånd. Detta skapade ett välfungerande teamarbete med gynnsam gruppdynamik där samtliga ansvarsområden kompletterade varandra. / ABSTRACT When a patient enters the emergency room after being exposed to external high-energy violence, immediately care in the form of an interprofessional trauma team is required. Caring for trauma patients can be perceived as vulnerable and tumultuous, which means that care staff need to act quickly. If communication within the trauma team was exercised incorrectly, this may risk patient safety as this may lead to impaired treatment results and increased processing time. The purpose of the present study was to describe factors that influenced a trauma team in their interprofessional work in an acute patient care. The design was a general literature study based on 18 scientific articles. The results are based on database hits through CINAHL and PUBMED. An integrated analysis was used to analyze the collected data. The results of the study consist of three main categories: The Trauma Manager's responsibilities, The importance of Communication Tools and the Trauma Team's group dynamics. The results showed that the trauma leader has a responsibility for the overall perspective over both the patient and the team. Depending on what the situation required, the trauma leader had different leadership styles. In the trauma team, communication tools were crucial, including closed-loop communication and call-out, which could halve the patient's processing time. Effective and clear communication path within the trauma team created an unproblematic team communication. The trauma team's group dynamics consisted of a clear structure and positioning of the members in the trauma room. Through an open atmosphere where everyone's skills are involved, a good team cohesion was created. The conclusion was that when using communication tools within the trauma team, patient care could be secured and minimized any misunderstandings. This created a well-functioning teamwork with favorable group dynamics where all areas of responsibility complemented each other.