Bakgrund: Trycksår definieras som en vävnadsskada, oftast förekommande över ett benutskott,som orsakas av direkta tryck och/eller skjuvkrafter. I många fall kan trycksår undvikas och sesdärför som en sekundär verkan av något som går att förebygga. Att bedöma och kontrolleraförekomst av trycksår hos patienter anses vara en viktig del av patientsäkerhetsarbetet och är idagett viktigt fokus för sjuksköterskor. SEM-skannern är ett trådlöst, icke-invasivt bärbart teknologisktbedömningsinstrument som mäter hudens fuktighet i syfte att upptäcka trycksår i tidigt stadium. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa SEM-skanner som hjälpmedel försjuksköterskor att identifiera tecken på trycksår. Metod: Litteraturstudien bygger på ett systematiskt arbetssätt och en induktiv analysform. Studienhar utgått från Roséns (2017) granskningsprocess. Databassökning har gjorts i Cinahl och PubMed. Totalt inkluderades 8 artiklar efter utförd kvalitetsbedömning. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier: enkelt handhavande, möjlighet till tidigtrycksårsidentifiering, möjlighet till tidiga omvårdnadsinterventioner samt trycksårsreduktion. Slutsats: SEM-skannern möjliggör för sjuksköterskor att tidigt upptäcka och därefter implementeraomvårdnadsinterventioner och har visats fungera på olika hudtoner. Evidensen talar för en högtrycksårsreduktion efter implementering av skannern.

Bakgrund: Trycksår definieras som en lokal skada i hud eller underliggande vävnad orsakat av ett konstant tryck, skjuvkraft eller friktion mellan den mjuka vävnaden och kroppens hårdare strukturer. Nutrition är en viktig faktor som direkt påverkar hälsan hos individen. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden relaterat till trycksår är att kunna identifiera om patienten lider av malnutrition och därefter sätta in aktuella omvårdnadsåtgärder, däribland att tillgodose näringsbehovet. Syfte: Syftet var att belysa nutritionens betydelse vid omvårdnad av trycksår. Metod: En allmän litteraturstudie. Resultat: Litteraturstudiens resultat genererade i 3 huvudkategorier: Effekten av nutritionsbehandling på läkning och prevention av trycksår, betydelsen av individanpassade nutritionsåtgärder samt bedömningsinstrument vid trycksår och nutrition. Konklusion: Litteraturstudien påvisade att nutrition hade en positiv effekt på läkning och prevention av trycksår. Individanpassade omvårdnadsåtgärder och bedömningsinstrument underlättade trycksårsarbetet. För att framtida sjuksköterskor ska kunna arbeta efter ett evidensbaserat förhållningssätt angående nutritionsbaserade omvårdnadsåtgärder, krävs aktuell forskning angående nutritionens påverkan på både prevention och läkning av trycksår.

Bakgrund: Trycksår är en skada på huden orsakat av långvarigt tryck. Långvarigt tryck försämrar blodcirkulationen i vävnaden och leder till celldöd. Trycksår har 4 kategorier/stadier och två subkategorier. Trycksår utvecklade på sjukhus är vårdskador. En överbelastad akutmottagning minskar sjuksköterskors utförande av bedömningar och behandlingar. Anpassningar behövs på akutmottagningar för att hantera patientflödet. Sjuksköterskor förväntas utöva evidensbaserad vård och kontinuerligt söka kunskap för att erbjuda aktuell evidensbaserad omvårdnad. Sjuksköterskan ansvarar för patientsäker vård genom att följa omvårdnadsprocessen och rapportera eventuella brister vilket bidrar till kvalitetsutveckling. Syfte: Belysa sjuksköterskors förutsättningar för trycksårsprevention på akutmottagningen Metod: Litteraturstudien genomfördes med inspiration av Roséns (2017) granskningsprocess. Databassökning genomfördes i Cinahl och PubMed. Artiklar kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengström (2015) granskningsmall. Artiklar databearbetades induktivt. Resultatet baserades på 7 vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat består av 3 teman: “att det finns riskbedömningsinstrument anpassade för akutmottagningar”, “att det finns utbildning” samt “att det finns riktlinjer och material”   Slutsats:  Sjuksköterskor förväntas utöva bästa möjliga evidensbaserad vård och söka kunskap för att hålla sig uppdaterad med kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Genom att skapa förutsättningar för sjuksköterskor att följa riktlinjer, använda evidensbaserade bedömningsinstrument och utbilda sjuksköterskor för att säkerställa tillräcklig kunskap om trycksårsprevention kan sjuksköterskor ansvara för trycksårsprevention på akutmottagningen.

No description available.

Bakgrund: Trycksår är ett vanligt förekommande omvårdnadsproblem inom sjukvården som ofta kopplas till en förvärvad vårdskada. Förekomsten av smärta vid trycksår är hög och orsakar ett lidande som påverkar patientens psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Sjuksköterskans omvårdnadsansvariga arbete går ut på att lindra patientens lidande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters smärta vid trycksår inom somatisk slutenvård. Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna gjordes enskilt och spelades in. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard. Resultat: Resultatet visade att kunskap och kompetens inom området är viktigt för att uppmärksamma, utreda och förstå patientens individuella smärta vid trycksår. För att kunna lindra patientens smärta framkom det att ett fungerande teamarbete är betydelsefullt för patientens omvårdnad. Resultatet visade att både farmakologiska och icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder lindrar patienters smärta vid trycksår, men att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder oftast har bättre effekt på lång sikt. Slutsats: Trycksår kan orsaka en kraftig smärta för patienter vilket innebär att det är viktigt för sjuksköterskan att vara uppmärksam på smärttecken och ha kunskap om hur patienters smärta vid trycksår kan lindras. Vidare forskning utifrån såväl sjuksköterskans som patientens perspektiv kring att lindra patienters smärta vid trycksår behövs eftersom det kan öka sjuksköterskors kompetens och därmed främja kvaliteten på omvårdnaden.

<p>God omvårdnad innebär att vårdtagaren tillförsäkras en god och säker vård. Vårdpersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har visat att mer än var femte patient som vårdas på sjukhus har trycksår. Trycksår är en komplikation som uppstår i samband med sjukdom, vård och behandling. Trycksår orsakar ett stort lidande för patienten. Syftet med denna studie var att kartlägga förekomsten av trycksår och förebyggande åtgärder, samt beskriva vårdpersonalens kunskaper och attityder till trycksår. Metoden utgjordes av en prevalensmätning av trycksår (<em>n</em>=112) och en enkätundersökning till vårdpersonal (<em>n</em>=115). Resultatet visar att förekomsten av trycksår var 23,2 %. Den största andelen trycksår identifierades i sakrum/skinkor. Av de förebyggande åtgärderna visar resultatet av mätningen att lägesändringar i säng och stol till största delen sker oregelbundet samt att hälften av patienterna hade tryckreducerande madrass. Vårdpersonalens attityder till trycksår är att varje trycksår är ett för mycket. Majoriteten av de svarande anser att trycksårsprevention bör prioriteras men hälften svarade att tillräcklig tid för lämplig trycksårsprevention inte kan avsättas. Uppfattningen hos vårdpersonal är att många trycksår kan förebyggas om man använder riktlinjer för trycksårsprevention. Enkätstudien gällande kunskaper om trycksår hos vårdpersonalen visade på stora brister. Av totalt 29 kunskapsfrågor hade hälften av vårdpersonalen ett korrekt svar på 20 av frågorna. På åtta av dessa frågor var det sju av tio som hade ett korrekt svar.</p><p>Trots att vårdpersonalen hade en positiv attityd till trycksår, fanns stora kunskapsbrister.</p>

God omvårdnad innebär att vårdtagaren tillförsäkras en god och säker vård. Vårdpersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har visat att mer än var femte patient som vårdas på sjukhus har trycksår. Trycksår är en komplikation som uppstår i samband med sjukdom, vård och behandling. Trycksår orsakar ett stort lidande för patienten. Syftet med denna studie var att kartlägga förekomsten av trycksår och förebyggande åtgärder, samt beskriva vårdpersonalens kunskaper och attityder till trycksår. Metoden utgjordes av en prevalensmätning av trycksår (n=112) och en enkätundersökning till vårdpersonal (n=115). Resultatet visar att förekomsten av trycksår var 23,2 %. Den största andelen trycksår identifierades i sakrum/skinkor. Av de förebyggande åtgärderna visar resultatet av mätningen att lägesändringar i säng och stol till största delen sker oregelbundet samt att hälften av patienterna hade tryckreducerande madrass. Vårdpersonalens attityder till trycksår är att varje trycksår är ett för mycket. Majoriteten av de svarande anser att trycksårsprevention bör prioriteras men hälften svarade att tillräcklig tid för lämplig trycksårsprevention inte kan avsättas. Uppfattningen hos vårdpersonal är att många trycksår kan förebyggas om man använder riktlinjer för trycksårsprevention. Enkätstudien gällande kunskaper om trycksår hos vårdpersonalen visade på stora brister. Av totalt 29 kunskapsfrågor hade hälften av vårdpersonalen ett korrekt svar på 20 av frågorna. På åtta av dessa frågor var det sju av tio som hade ett korrekt svar. Trots att vårdpersonalen hade en positiv attityd till trycksår, fanns stora kunskapsbrister.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda sig av i det trycksårspreventiva arbetet. Syftet var även att granska urvalsmetoden som de inkluderade artiklarna har använt sig av. Metod: Artiklar publicerade mellan 2007 och 2013 söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på tretton artiklar. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier: 1) Riskbedömning; med användandet av ett riskbedömningsinstrument i det dagliga omvårdnadsarbetet minskade förekomsten av trycksår. Det framkom att sjuksköterskans kliniska blick var viktig för att upptäcka patienter med risk för att utveckla trycksår. 2) Tryckavlastande underlag; användande av tryckavlastande underlag var en viktig åtgärd för att förebygga uppkomst av trycksår. Växelvis tryckavlastande madrasser förebyggde uppkomst av trycksår bäst. 3) Lägesändring; 30 graders vinkling i liggande position avlastade riskområden för utveckling av trycksår bäst. När ansvar för lägesändringar tydliggjordes minskade förekomsten av trycksår. 4) Nutrition; ett ökat kaloriintag minskade risken markant för utveckling av trycksår. Metodologisk aspekt; urvalsmetoden beskrevs tydligt i 8 artiklar och mindre tydligt i 5 artiklar. Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visade att sjuksköterskan kan använda sig av omvårdnadsåtgärderna riskbedömning, tryckavlastande underlag, lägesändring samt nutrition för att minska risk för uppkomst av trycksår. / Aim: The aim of this literature study was to describe preemptive measures that can be performed by the nurse in order to prevent the development of pressure ulcers. The aim was also to study the sampling methods used in the reviewed studies. Method: The articles for this literature study were gathered from the CINAHL and PubMed databases. Only publications from the years 2007 to 2013 were considered. In total 13 articles were included. Results: The results were divided into four categories: 1) Risk assessment; the use of risk assessment tools was effective in identifying patients at risk for pressure ulcer development. However, it is evident that the nurse experience is an important contributor to identify patients at risk for pressure ulcer formation. 2) Support surfaces; support surfaces is an important measure for prevention of pressure ulcers. Pressure relief mattresses with periodically changing pressure were shown to be the most effective for prevention of pressure ulcers. 3) Reposition; a change of 30 degrees in supine position was the most effective to unload risk areas of pressure ulcers. When the responsibility for changing patient position was clearly defined the frequency of pressure ulcers decreased. 4) Nutrition; with an increaseed caloric intake the risk of developing pressure ulcers clearly decreased. Methodological aspect: The sampling method was clearly described in eight articles and less clear in five articles. Conclusion: This literature study shows that the nurse can use risk assessment, support surfaces, reposition and nutrition to prevent development of pressure ulcers.

Bakgrund: Trycksår uppstår när hudens syre- och näringstillförsel är otillräcklig på grund avlokalt nedsatt blodcirkulation. Detta orsakar smärta och lidande för den drabbade. Tidigareforskning visar att trycksårsprevalensen är fortsatt hög idag trots medvetenhet om riskfaktorer som bidrar till utvecklandet av trycksår. Samt att sjuksköterskor helst förlitar sig på sina tidigare kunskaper och erfarenheter vad gäller bedömning och beslut kring trycksår. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för attförebygga och behandla trycksår. Samt beskriva de inkluderade artiklarnasdatainsamlingsmetoder. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Artiklar publicerade mellan 2010.01.01-2015.01.30 söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet baseras på 15 artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att den mest effektiva behandlingen mot trycksår ärförebyggande åtgärder, däribland tryckavlastande åtgärder och hudvård. I bedömning och beslutsfattande gällande trycksårsproblematik har sjuksköterskor riskbedömningsinstrument och beslutsstöd till hjälp. Av de ingående artiklarna i denna litteraturstudie beskrivs datainsamlingsmetoden tydligt i nio av 15 artiklar. Fyra av artiklarna beskriver både validiteten och reliabiliteten för sina datainsamlingsmetoder. En artikel beskriver enbart validiteten och två av artiklarna beskriver enbart reliabiliteten för sina datainsamlingsmetoder. En artikel hade multimetod som ansats och det fanns ingen beskrivning av hur intervjuerna hade gått till. Slutsats: Sjuksköterskans viktigaste omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla trycksår enligt denna litteraturstudie är riskbedömningar, hudvård, tryckavlasta utsatta hudområden samt att ta hjälp av beslutsstöd. / Background: Pressure ulcers occur when the skin's oxygen and nutrient supply is insufficientdue to local poor blood circulation. This causes pain and suffering to the patient. Previous research shows that pressure ulcer prevalence remains high today despite awareness of the risk factors that contribute to the development of pressure ulcers. Nurses in general rely ontheir previous knowledge and experience in the assessment and decision making regarding pressure ulcers. Aim: The aim of this study was to describe nursing interventions to prevent and treat pressure ulcers. Also to describe the articles included data collection methods.Method: Descriptive literature review. Articles published between 2010.01.01-2015.01.30 were searched in the databases Cinahl and PubMed. The result is based on 15 articles. Main result: The result showed that the most effective treatment of pressure ulcers arepreventive methods, including pressure-relieving mattresses and skin care. Nurses can also use risk assessment tools and decision support regarding pressure ulcer problems. Of the included articles in this study the data collection method is clearly described in nine of 15 items. Four of the articles describe both the validity and reliability of their data collection methods. One article only describes the validity and two of the articles describe only there liability of their data collection methods. One article had a multi-method approach and there was no description of how the interviews were performed. Conclusion: According to this study the main nursing interventions to prevent and treat pressure ulcers is to use risk assessment tools, provide skin care, pressure relieve exposed skin areas and to use decision support regarding pressure ulcer care.

Bakgrund: Trycksår är ett stort problem inom vården. De uppstår lätt bland äldre patienter och medför lidande för dem. En av sjuksköterskans uppgifter är att identifiera patienternas behov av förebyggande omvårdnadsinsatser. Det finns många insatser för trycksårsprevention, som exempelvis riskbedömning, lägesändring och tryckavlastande underlag. Trots det råder osäkerhet kring hur dessa preventionsinsatser bör användas. Denna litteraturstudie fokuserar på att beskriva evidensbaserade trycksårsförebyggande insatser för äldre för att underlätta sjuksköterskans val av hjälpmedel samt minska förekomsten av trycksår bland äldre patienter. Syfte: Att beskriva evidensbaserade trycksårsförebyggande insatser för äldre patienter. Metod: Detta är en litteraturstudie innehållande tio kvantitativa artiklar. Resultat: Trycksårsincidensen kan minskas genom användning av riskbedömningsinstrument i kombination med sjuksköterskans kliniska bedömning. Viskoelastisk madrass, luftalternerande madrass samt överdrag har visats ha bra effekt som tryckavlastande preventionsinsatser. Lägesändring var tredje timme under natten minskar trycksårsincidensen, detta gör även lägesändring var fjärde timme i kombination med tryckavlastande viskoelastisk madrass. Dessutom kan trycksår på hälar undvikas om en kilformad viskoelastisk kudde eller ett avlastande hälskydd används. Tryckavlastande rullstolsdynor har visat sig minska trycksårsincidensen. Slutsats: Riskbedömningsinstrument bör kombineras med sjuksköterskans kliniska bedömning, och utifrån det resultat som erhålls kan trycksårsförebyggande insats väljas, som till exempel luftalternerande alternativt viskoelastisk madrass eller tryckavlastande rullstolsdyna. Lägesändring har visat minskad trycksårsincidens, men det råder osäkerhet om vilket intervall som bör användas och därför behövs mer forskning inom detta område. Det finns tydligt evidens för att en kilformad kudde eller ett hälskydd ger minskad trycksårsincidens. / Background: Pressure ulcers are a major problem in health care. They easily occur among elderly patients, and cause suffering for them. One task of being a nurse is to identify the patients' needs of prevention. Many pressure ulcer preventions exist, such as risk assessment, repositioning and support surfaces. Despite this, there is uncertainty about how these preventive measures should be used. This work focuses on describing evidence-based pressure ulcer prevention for the elderly to facilitate nurses' choices regarding the application of their resources, as well as reduce the incidence of pressure ulcers among elderly patients. Aim: To describe evidence-based pressure ulcer prevention in elderly patients. Method: A literature review containing ten quantitative articles. Results: Pressure ulcer incidence can be reduced by use of assessment instruments in combination with the nurse's clinical judgment. Viscoelastic mattress, air alternating mattress and cover have been shown to be effective as pressure ulcer prevention. Repositioning every three hours during the night reduces the incidence of pressure ulcers, and so does repositioning every four hours in combination with a pressure-relieving viscoelastic mattress. Additionally, pressure ulcers on heels can be avoided if a wedge-shaped viscoelastic cushion or a heel guard is used. Pressure relieving wheelchair cushions have been shown to reduce the incidence of pressure ulcers. Conclusion: Risk assessment instruments should be combined with the nurse's clinical assessment, and based on the results obtained pressure ulcer prevention efforts can be selected, such as air alternating or viscoelastic mattress, or pressure relieving wheelchair cushion. Repositioning have shown reduced pressure ulcer incidence, but there is uncertainty about the interval that should be used, and therefore more research is needed in this area. There is clear evidence that a wedge-shaped pillow or a heel guard provides reduced pressure ulcer incidence.