This paper is the result of a study of competition and cooperation in regard to tourism between the five largest municipalities in Norrland in northern Sweden. The municipalities are Luleå, Skellefteå, Umeå, Sundsvall and Gävle. The aim was to study the relation between competition and cooperation between these municipalities. An important theoretical aspect in this study is coopetition, where competition and cooperation occur at the same time. The studies on coopetition in the Nordic kontext is limited and the main literature on coopetition study the relationship between firms. This study however takes a geographical standpoint and aims to fill the gap in the literature on how competition and cooperation are connected to each other between chosen municipalities. To do this the tourism strategies of the municipalities were studied thoroughly. These written strategies provided information about how the municipalities view their competitive advantages and disadvantages and some general information about how they cooperate with the nearest regions. To find out how the municipalities think about competition and cooperation with the other four specific municipalities interviews were made with experts on the tourism field in each municipality. The results show that the municipalities do not have established strategies for how they are to be competitive compared with other specific municipalities. They do not see it as profitable to compete, instead they should complement each other. At the same time however, most of the municipalities mostly cooperate with municipalities in a short distance from them, and due to lack of resources only briefly or not at all with the municipalities studied here.

Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där. De bildar dessutom familjer och deras barn är morgondagens befolkning i arbetsför ålder. Däremot drabbas de glesbygdskommuner, som pga. av sitt läge inte kan ingå i större lokala arbetsmarknader, av överåldring och en jämnt minskande andel befolkning i arbetsför ålder. Utvecklingen kan bli så drastiskt att befolkningen i arbetsför ålder inte ens räcker för att göra jobben i vård och omsorg, inte att tala om andra arbeten. Krafterna bakom koncentrationen är mycket starka och har en utpräglad egendynamik. En tillväxtregion attraherar kompetens och köpkraft, dessa faktorer attraherar allt mer företag som i sin tur producerar kompetens och köpkraft osv. Tvärtom är det i avfolkningsregioner, där minskande köpkraft och en minskade arbetskraftpotential leder till minskande företags-etableringar och så till ytterligare förminskade köpkraft och kompetens, osv. Utvecklingen kan för några kommuner betyda, att de om några decennier inte längre kan bestå, eftersom det fattas personal och finansiella medel för att upprätthålla det offentliga livet. Samtidigt lider tillväxtregioner under många problem som t.ex. bostadsbrist och trafikinfarkter. För att kunna bromsa utvecklingen i avfolkningsregioner behöver kommunerna där att gå nya vägar. I och med att klimatförändringarna drabbas länderna i klassiska turistområden och i och med att energi blir allt dyrare, finns nya chanser för Norrlands glesbygder. Om de lyckas att överta marknadsandelar inom turism och att utveckla kluster inom området förnyelsebara energier, kan det kanske vara möjligt att neutraliserar avflyttningen bland unga och bilda en ny, stabil befolkningsstruktur, om än  med en mindre befolkningsstorlek än på 1960-talet. Utvecklingen bör ackompanjeras av stöd till småskalig och diversifierat jordbruk samt koordinering av turism och skogsbruk. Det är möjligtvis en väg för att mildra koncentrationens negativa konsekvenser i tillväxtregioner och för att förhindra uppståendet av ”ödekommuner”.

<p>Syftet med denna uppsats är att genom metodologisk triangulering ur ett kundperspektiv undersöka de grundläggande faktorerna till varför turism- och shoppingindustrin kan kopplas samman och skapa shoppingturism. En etnografisk studie utfördes genom en triangulering av kvantitativa och kvalitativa metoder för att belysa ämnet shoppingturism från konsumentens synvinkel. Den primära metoden utgjordes av två kvantitativa enkäter med shoppingturister samt observationer. För att få ett ytterligare djup gjordes kvalitativa intervjuer med branschfolk och Gekås besökare.</p><p>Postmodernismen och dess innebörd har lett till att shopping och turism kan ses som en enhetlig näring. Tre begrepp binder dem samman: upplevelse, hedonism och utilitarism. Begreppet shoppingturism har kommit att bli centralt inom den gemensamma näringen, vilket också visade sig i undersökningen då majoriteten ansåg att shopping och turism hör ihop.</p>

<p>På grund av dålig lönsamhet har många lantbruk tvingats diversifiera sin verksamhet till att inkludera andra verksamhetsområden än det traditionella lantbruket. Det absolut vanligaste området är agrikulturell turism eller även kallad lantgårdsturism som innebär att lantgårdsfamiljen öppnar upp sitt hem för turister. Turism är som verksamhet väldigt skilt från att driva lantbruksverksamhet vilket leder till att många aktörer kan finna denna övergång problematisk. Våra teoretiska och empiriska fynd talar för att marknadsstrategi och kommunikation är områden där dessa aktörer ofta saknar kunskap. Därför har vi i denna uppsats valt att fokusera på hur aktörer inom denna bransch kan samordna och marknadsfora sin verksamhet.</p><p>Wannborga på Öland AB utgör fallstudieobjektet i denna uppsats vilka kompletteras med ytterligare referensobjekt. Vi har utifrån ett systemsynsätt analyserat vårt fallstudieobjekts verksamhet utifrån syftet att våra analyser ska hjälpa Wannborga med sin företagsutveckling samt andra aktörer i liknande situationer. I fråga om företagsutveckling har vi antagit ett entreprenöriellt perspektiv med fokus på entreprenörens personliga utveckling. Den teoretiska referensram som utgör grunden i uppsatsen är till stor baserad på postmoderna perspektiv, vilket innebär att vida generaliseringar får stå tillbaka for subjektiva och mer individualistiska tolkningar.</p><p>Det största problemet som Wannborga har i likhet med andra aktörer inom lantgårdsturism är att aktörerna har svårt att se helheten i sitt koncept. Alla delar i verksamheten och hur dessa samverkar bör analyseras innan en effektiv kommunikationsstrategi kan implementeras. Vi anser att aktören bör analysera sitt koncept för att hitta kundnyttan och värdet i det de erbjuder. Utifrån detta kan sedan ett tydligt budskap konstrueras och riktas till olika segment.</p><p>Efter varje ämnesområde ges specifika rekommendationer för hur Wannborga bör utveckla sin verksamhet baserat på de resonemang vi fört. Vi avslutar uppsatsen med en modell för kommunikationsstrategi där vi illustrerar vilka komponenter som interagerar med varandra och vilka steg man bör följa från att utveckla sin verksamhet till att skapa en kommunikationsstrategi. Denna modell ska ge den översikt som är förenlig med systemsynsättet där det holistiska perspektivet är centralt. Modellen gör våra rekommendationer mindre specifika för Wannborga och andra aktörer kan på så vis lättare applicera våra slutsatser i sin verksamhetsutveckling.</p> / <p>Because of a decrease in revenue streams farms have been forced to diversify their businesses to include other business areas than traditional agriculture. The most common area of diversification is farm based tourism where the farm family opens up their home to tourists. Tourism differs greatly from the business of agriculture which makes the transition between these areas problematic. Our theoretic and empirical findings all show that actors within this industry lack knowledge of marketing and communication. Therefore we have chosen to focus on how actors within this industry can coordinate and market their businesses.</p><p>Wannborga på Öland AB is our main case study object and is further complemented with other similar case study objects. Based on a "system approach" we have analysed Wannborga and their business with the purpose of helping them and other actors with their business development. An entrepreneurial perspective with focus on the entrepreneur's own personal development has characterized our analyses of their business. The theoretical framework is largely based on post modern perspectives where broad generalizations has been put aside to subjective and individualistic interpretations of the market and the nature of Wannborga as a business.</p><p>The main problem Wannborga and other actors within this industry are facing is largely based on the lack of focus on the overall picture of their concept. All the components within their business and how these components interact should be analysed before an effective communication strategy can be implemented. An actor should analyse their overall concept to identify customer benefits and the value provided. Based on this analysis a clear message can be constructed and communicated to different segments.</p><p>Following each topic discussed we provide specific recommendations for how Wannborga should develop their business. We conclude this thesis with a model for a communication strategy that illustrates how the different components interact with each other, and the different steps to be taken when constructing a communication strategy. This model gives an overview which is consisient with the holistic perspective of a system approach. This model makes our analyses less specific for Wannborga and therefore more generally applicable for other actors within this industry.</p>

Bristfällig infrastruktur och transportnätverk är ett problem inom turismnäringen eftersom den delvis kan förhindra människor från att besöka en plats. Detta tenderar att vara en problematik i främst perifera områden såsom Swedish Lapland som föreliggande studie avgränsar sig mot, då destinationen är lokaliserad i norra Sverige. Infrastrukturen i destinationen är ursprungligen byggd för gruvindustrin och är på så vis inte anpassad för turismen som är förekommande i området. Trots den bristfälliga transportnätverket har destination Swedish Lapland lyckats attrahera turister och är enligt statistik från 2017 ett av de snabbast växande destinationerna i Sverige. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur turismaktörer i Swedish Lapland kompenserar för avlägsenhet och därintill besvara frågeställningarna om turismaktörernas åsikter om transportnäten idag, och hur respektive aktör kompenserar för avlägsenhet och vilka aspekter som lyfts fram som potentiella kompensationer i Swedish Laplands besöksstrategi 2020. En kvalitativ studie har genomförts där fem turismaktörer har blivit intervjuade och vidare har även en dokumentanalys av Swedish Laplands besöksstrategi 2020 gjort som ett komplement till intervjuerna för att få destinationens synvinkel på problematiken. Utifrån det empiriska material kom vi fram till att turismaktörerna kompenserar med upphämtning när tid och möjlighet till det finns eller att de hjälper besökarna att boka taxi innan besökarna anländer och poängterar att det inte är mer än så de kan hjälpa till. Dock kunde vi konstatera att alla respondenterna erbjuder unika upplevelser och dessa arktiska upplevelser är något som även lyfts upp och genomsyrar Swedish Laplands besöksstrategi som ett sätt att marknadsföra destinationen och norra Sverige för resten av världen. Således kan vi dra slutsatsen att dessa unika upplevelser nog kan klassas som den största underliggande kompensationen mot den infrastrukturella problematiken. / The tourism industry makes its money from people on the move, but for the destinations where the possibilities for mobility is restricted due to lack of infrastructure and transport systems, attracting these moving people is problematic. This tends to be an issue particularly in peripheral areas. Swedish Lapland, the destination of focus in this paper could be said to qualify as a peripheral destination because it is located in the very north of Sweden. The infrastructure at the destination was originally built to serve the mining industry and is therefore not, by any means, adjusted for the tourism flow that is now prevalent in the area. Despite the lack of suitable transport systems, Swedish Lapland has been successful in attracting tourists. The destination is one of the fastest growing destinations in Sweden according to statistics from 2017. This paper aims to gain a better understanding of how the destinations’ remoteness is compensated for by the entrepreneurs in the destination. Five entrepreneurs were therefore interviewed, we also chose to conduct a content analysis of the destinations tourism strategy for 2020. This was only supposed to function as a complement to the interviews, but turned out to have some importance for the conclusion. The image of the arctic experience is a central part of Swedish Lapland´s strategy to expose the destination and northern Sweden to the rest of the world, and this might be where the biggest compensation is being made. We learned that the entrepreneurs tries to compensate, when they can, by offering pick-up services or by helping their visitors to book a taxi before arrival as the entrepreneurs feels that there is not much else they, as individuals, can do to affect the transport systems.

MESQUITA, Ádamo de Figueiredo Nogueira. Diagnóstico da reestruturação espacial e da dinâmica socioambiental provocadas pelo turismo na orla do Cumbuco Caucaia-Ceará-Brasil. 2014. 130 f. : Dissertação (mestrado) - Universidade Federal do Ceará, Centro de Ciências, Programa de Pós-Graduação em Desenvolvimento e Meio Ambiente - PRODEMA, Fortaleza-CE, 2014 / Submitted by demia Maia (demiamlm@gmail.com) on 2016-03-21T15:12:59Z No. of bitstreams: 1 2014_dis_afnmesquita.pdf: 4965924 bytes, checksum: b001771a31aa543fdee87ad757da45ba (MD5) / Approved for entry into archive by demia Maia(demiamlm@gmail.com) on 2016-03-21T17:13:35Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2014_dis_afnmesquita.pdf: 4965924 bytes, checksum: b001771a31aa543fdee87ad757da45ba (MD5) / Made available in DSpace on 2016-03-21T17:13:35Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2014_dis_afnmesquita.pdf: 4965924 bytes, checksum: b001771a31aa543fdee87ad757da45ba (MD5) Previous issue date: 2014 / A presente pesquisa, realizada no litoral de Caucaia e que possui a praia do Cumbuco como foco de estudo, realiza um apanhado histórico de uso e de ocupação da praia em questão, expondo os condicionantes não só ambientais, mas, também, econômicos e sociais da localidade. As planícies litorâneas se configuram como um dos ecossistemas mais frágeis e mais vulneráveis a ocupação humana. Com isso, faz-se necessário realizar estudos específicos para que o seu ordenamento seja feito de forma sustentável. Para tal, a presente dissertação objetivou analisar os impactos socioambientais decorrentes do uso e da ocupação da praia do Cumbuco, contribuindo, efetivamente, com sugestões para o manejo adequado dos seus recursos naturais litorâneos. Isto implica em um gerenciamento adequado do ambiente litorâneo do território do Cumbuco, o qual pode vir a prevenir situações críticas e propor diretrizes compatíveis com a vulnerabilidade da região. De forma específica, o trabalho realiza um resgate histórico acerca da ocupação na orla do Cumbuco, bem como identifica os vetores que levaram à reestruturação espacial da comunidade em questão, analisa o turismo como vetor de valorização e transformação espacial do ambiente litorâneo e identifica os impactos socioeconômicos e ambientais decorrentes da ocupação turística e das novas atividades locais. O método utilizado é o qualitativo-empírico com abordagem investigativa e exploratória, sendo realizados inúmeros procedimentos de campo durante o período de concretização da pesquisa, esses procedimentos auxiliaram na atualização referente às novas características da infraestrutura local, bem como na coleta de informações socioeconômicas e na observação dos impactos socioambientais. Por fim, conclui-se que como reflexo das determinações impostas pelas novas formas de uso e de ocupação da região e da conservação da lucratividade (marcas da atividade turística), além da exploração do ambiente natural, o Cumbuco apresenta-se, apenas, como mais um espaço escolhido para ser explorado. / A presente pesquisa, realizada no litoral de Caucaia e que possui a praia do Cumbuco como foco de estudo, realiza um apanhado histórico de uso e de ocupação da praia em questão, expondo os condicionantes não só ambientais, mas, também, econômicos e sociais da localidade. As planícies litorâneas se configuram como um dos ecossistemas mais frágeis e mais vulneráveis a ocupação humana. Com isso, faz-se necessário realizar estudos específicos para que o seu ordenamento seja feito de forma sustentável. Para tal, a presente dissertação objetivou analisar os impactos socioambientais decorrentes do uso e da ocupação da praia do Cumbuco, contribuindo, efetivamente, com sugestões para o manejo adequado dos seus recursos naturais litorâneos. Isto implica em um gerenciamento adequado do ambiente litorâneo do território do Cumbuco, o qual pode vir a prevenir situações críticas e propor diretrizes compatíveis com a vulnerabilidade da região. De forma específica, o trabalho realiza um resgate histórico acerca da ocupação na orla do Cumbuco, bem como identifica os vetores que levaram à reestruturação espacial da comunidade em questão, analisa o turismo como vetor de valorização e transformação espacial do ambiente litorâneo e identifica os impactos socioeconômicos e ambientais decorrentes da ocupação turística e das novas atividades locais. O método utilizado é o qualitativo-empírico com abordagem investigativa e exploratória, sendo realizados inúmeros procedimentos de campo durante o período de concretização da pesquisa, esses procedimentos auxiliaram na atualização referente às novas características da infraestrutura local, bem como na coleta de informações socioeconômicas e na observação dos impactos socioambientais. Por fim, conclui-se que como reflexo das determinações impostas pelas novas formas de uso e de ocupação da região e da conservação da lucratividade (marcas da atividade turística), além da exploração do ambiente natural, o Cumbuco apresenta-se, apenas, como mais um espaço escolhido para ser explorado.

No description available.

The object of the study is to examine the consumption of cosmetic tourism from the consumer's and the producer’s viewpoint and to examine what factors help individuals choose to travel overseas to consume cosmetic surgeries. The method used in the study was a qualitative examination, where we interviewed seven individuals. Five of the individuals have gone through the process of surgery overseas, one is a Swedish surgeon that’s working on Akademikliniken and lastly we interviewed one person who runs a company in Sweden that arranges trips overseas with the purpose of going through a surgery. The collected data was analyzed with support of the consumer society and Gidden's theory about modernity and self-identity. The final discussion shows that cosmetic tourism is a growing phenomenon and the extent of it is growing in today's society and that the main factors that have shown to affect the choice is trust and competence within the clinic and the surgeon, and women’s dissatisfaction with their bodies. / Syftet med studien var att undersöka konsumtionen av kosmetisk turism utifrån ett konsument- och producentperspektiv samt att se vilka faktorer det är som styr individen utomlands för att konsumera kosmetiska ingrepp. Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning, varav vi intervjua sju personer. Fem av dem har utfört kosmetiska ingrepp utomlands, en av dem är en svensk kirurg som arbetar på Akademikliniken och slutligen intervjuade vi en kvinna som driver ett bolag i Sverige som arrangerar resor utomlands med syftet att genomgå kosmetiska ingrepp. Det insamlade materialet analyserades med bland annat stöd av utgångspunkten från konsumtionssamhället och Giddens teori om modernitet och självidentitet. Den slutliga diskussionen visar att kosmetisk turism är ett växande fenomen och vad fenomenet innebär samt att de utmärkande faktorerna som visat sig påverka valet av resan är tilliten, kompetensen hos kliniken och kvinnors missnöje med kroppen.

Volontärer är ett förekommande fenomen i aktiviteter och en tillgång för många organisationer. Denna empiriska, kvalitativa studie har baserats på fokusgrupper där respondenterna varit utvalda inom två olika områden där volontärer förekommer. Detta för att kunna studera eventuella kopplingar mellan de två olika typer av volontärer, och hur motivationen kan tänkas skildras på grund av val av uppdrag. I denna studie används begreppen evenemangsvolontärer och volontärturister. Studien tar reda på vad som motiverar ideell arbetskraft att vilja prestera och hur olika faktorer kring motivation kan skilja sig beroende på uppdrag. Det finns mycket ny forskning kring ämnet motivation, det tyder på att ämnet är komplext och relevant att fortsätta studera. Då tidigare studier mestadels utgjorts i grund av kvantitativ data, är denna studie utformad från en kvalitativ grund, för att bidra till forskning inom ämnet med ett mer nyanserat perspektiv. Studien resulterar sedan i hur evenemangsorganisationer kan ta lärdom av volontärturister när det gäller motivation. Resultatet har identifierat två dominerande motivationsfaktorer som är gemensamma för båda grupperna av volontärer; gemenskap och personlig utveckling. Resultatet visar på att beroende på arbetsuppgift är det viktigt att motivera med rätt medel. / Volunteers are a prevalent phenomenon in activities and an asset for many organizations. This empirical, qualitative study has been based on focus groups where respondents have been selected from two different areas of volunteers. This is to be able to study possible links between the two different types of volunteers, and how motivation may be described due to the choice of assignments. Terms that are used in this study are event volunteers and volunteer tourists. The study learns about what motivates ideal labor to want to perform and how different factors around motivation can differ depending on assignments. The study finds out what motivates ideal labor to want to perform. There is a lot of new research on the subject motivation, which indicates that the subject is complex and relevant to continue studying. Since previous studies were mostly based on quantitative data, this study is designed on a qualitative basis, to contribute to research on the topic with a more nuanced perspective. The study has resulted in how event organizations can learn from volunteer tourists in terms of motivation. The result has identified two dominant motivational factors common to both groups of volunteers; community and personal development. The result shows that depending on what task the volunteer has, the organisation needs to provide the right incentives.

Det som märks är att kriser sker hela tiden, där gäller för reseaktörerna att vara förberedda. Krishantering är någonting som de flesta reseaktörer har men när det kommer till marknadsföringen av en destination vid kris ligger de lågt. Däremot marknadsför de destinationer i olika kanaler vanligtvis. / What you can notice is that crisis occur all the time, here it is important that tour operators is prepared. Crisis management is something that most of them have however marketing a destination in crisis they do not make any fuss. By contrast they marketing destinations in different distributaries channels.