The object of this essay was, first, to study what advantages parliamentary members in the participating countries argue that their country gains when university students study abroad via ERASMUS, and, second, to study two factors that might affect what advantages that are emphasised by the parliamentary members in the participating countries. To achieve this object, two research questions were posed regarding what advantages of the ERASMUS Programme are mentioned in the parliamentary debate in three countries, United Kingdom, Sweden and Germany, and regarding whether the parliamentary debate is different between the countries as concerns what advantages are emphasised. Subsequently another two research questions were studied, regarding whether the countries’ different positions in Europe and the existence of euroscepticism in these countries affect what advantages of the ERASMUS Programme are emphasised in the parliamentary debate. The study was carried out using argumentation analysis, in which the arguments for participation in the ERASMUS Programme presented in the parliamentary debates were compiled and grouped together according to whether they refer to economic and professional advantages or to cultural and social advantages. The results of the study showed that there are differences between the countries regarding what advantages are emphasised in the parliamentary debate. After a discussion of the countries’ different positions in Europe and the existence of euroscepticism in these countries, the conclusion was that a country’s position in Europe does not affect what advantages of the ERASMUS Programme that are emphasised in the parliamentary debate, while the level of euroscepticism in a country does affect what advantages are emphasised.

This is a study on the emigration from Blekinge County with a focus on Medelstads härad to Denmark and Germany, during the period 1870-1925. By measuring statistics on how many people emigrated from Medelstads judicial district 13 parishes to Denmark and Germany respectively the aim is. To get a new perspective on the less known emigration. From this the study can continue to examine female and male emigration from the parishes of Backaryd, Edestad, Listerby and Ronneby. Furthermore, the study will examine the professional titles and other titles that the emigrants had when they chose to emigrate. Based on the results of the first questions, it is possible to see which similarities and differences are found between the emigration to Denmark and Germany. The results indicates the a greater number of emigrants went to Denmark than to Germnay. The results between the male and female emigration indicates that the female emigration was moe extensive than the male emigration both to Denmark and to Germany. Regarding the occupational titles, it can be determined that it was occupations that belonged to the working class that most emigrants had when they emigrated from Medelstads härad. From these results, it is possible to find similarities and differences betwwen the migration to Denmark and Germany.

No description available.

Titel: Hur leker lika barn bäst? – Utvecklande av generella riktlinjer vid förhandlingar mellansvenska inköpsavdelningar och tyska leverantörerFörfattare: Karin Axelsson, Martina Hult och Sara SvenbladHandledare: Lisa MelanderBAKGRUND: Många studier har bedrivits om förhandlingsmönster, och på senare tid äveninternationella sådana. Detta på grund av internationaliseringen som ägt rum under de senasteårtiondena. Man har fokuserat på att beskriva svårigheter och utmaningar i exempelvis västerländsk-asiatisk förhandling, medan förhandlingar mellan två västerländska parter som allmäntanses vara relativt lika varandra har fått betydligt mindre uppmärksamhet. Den geografiska,kulturella och språkliga närheten vilseleder oss att tro att interaktioner av olika slag inte innebärnågra svårigheter för tyska respektive svenska parter. Vi hävdar att svensk-tysk förhandlinginnebär vissa utmaningar och att denna typ av förhandling kräver extra uppmärksamhet ijämförelse med en nationell förhandling, och att det är möjligt att utveckla vissa generellariktlinjer som man som svensk förhandlare bör ta i beaktande innan och under en förhandlingmed en tysk motpart.SYFTE: Att utveckla generella riktlinjer inför förhandlingar för svenska inköpsavdelningarsom kommer att förhandla med tyska leverantörer.GENOMFÖRANDE: Det empiriska materialet har samlats in via kvalitativa, semistruktureradeintervjuer med Exportrådet i Berlin, Tysk-Svenska Handelskammaren, SAAB Aerosystems,Toyota Material Handling Europe samt Scania. Samtliga har erfarenhet av förhandlingarmed Tyskland. Det teoretiska materialet har samlats in genom diverse relevant litteraturi form av böcker och artiklar.RESULTAT: Tyskland ses överlag som en önskvärd partner i förhandlingar då svenskar ochtyskar anses ha liknande tankesätt om hur förhandlingar bör struktureras och genomföras.Dock finns vissa moment som man som svensk förhandlare bör vara medveten om för attåstadkomma bästa möjliga utfall av förhandlingen. En modell har tagits fram i enlighet meddet material som framkommit under intervjuerna med respondenterna. Denna modell kan användassom riktlinje för vad man bör ta i beaktande och lägga vikt vid inför en förhandlingmed en tysk motpart. De faktorer som vi menar är extra kritiska och som svenska förhandlarebör överväga noggrant inför den ovan nämnda förhandlingssituationen är förberedelse, tydlighet, respekt för tid samt korrekthet. Alla dessa strategiska faktorer bör tas i beaktande medhjälp av en medvetenhet som skall finnas med genom hela förhandlingsprocessen. Vi hävdar att det faktum att samtliga av våra intervjupersoner upplever att tyskar i regel är bra förhandlingsparteroch att förhandlingar med tyska leverantörer generellt är relativt problemfria harsin grund i att intervjupersonerna dels är medvetna om de skillnader som föreligger i ländernasrespektive affärskultur, och dels att man på samtliga företag har långvariga relationer medsina leverantörer. Även det faktum att våra respondenter befinner sig i en köpsituation i förhandlingarnakan ha en inverkan på det generellt positiva utfallet.NYCKELORD: Förhandling, Tyskland, Sverige, inköp, leverantör, riktlinjer, Exportrådet,Tysk-Svenska Handelskammaren, SAAB Aerosystems, Toyota Material Handling Europe,Scania.

Syftet med denna uppsats var att besvara följande frågeställning: 1) Hur gestaltas den polska självständighetsmarschen och dess deltagare? Går det genom öppen kodning att hitta återkommande frames? Går det att se nationella skillnader? 2) Hur förhåller sig gestaltningen till tidigare journalistisk forskning om hur demonstrationer gestaltas? Kännetecknas gestaltningar av de frames som i hög utsträckning används? Går det att se nationella skillnader? 3) Hur återspeglar framställningar av självständighetsmarschen hur journalister i de olika undersökta länderna förhåller sig till objektivitetsideal enligt en liberal modell? Frågeställningen besvarades genom en tvådelad kvantitativ objektivitetsanalys samt en tvådelad kvalitativ gestaltningsanalys. Resultatet av den första delen av den kvantitativa undersökningen visade att objektivitetsideal förknippade med hur informationskällor används var relativt lika; objektivitetsideal återspeglas inom detta område på ett relativt likartat sätt länder emellan. Resultatet av den andra delen av den kvantitativa undersökningen visade relativt stora skillnader mellan hur inrikes (polska) medier samt utrikesmedier beskriver marschen. Tydligast i detta sammanhang var att 46% av de utländska nyhetstexterna kallade marschen helt högerextrem, medan endast 7% av de polska nyhetstexterna kallade den i helhet som högerextrem. Liknande siffror kunde ses om man bytte ut begreppet ”högerextrem” mot ”nationalistisk”. I gestaltningsanalysens första del, kunde fem olika mindre ramar som beskrev marschens deltagare (”stöttade av regeringen”, ”representanter av allmän opinion”, ”vandaler/huliganer”, ”extremister” och ”harmlösa”) identifieras, och dessa bildade tillsammans en övergripande gestaltningsram. Den övergripande ramen gick att tillämpa på de flesta texter som analyserades. Resultatet av den andra delen visade att Dardis (2006) kartlagda marginaliseringsfigurer (som forskning visat frekvent använts i tidigare journalistisk forskning om demonstrationer) användes i liten utsträckning. Gestaltningsanalysen visade, tillskillnad från objektivitetsanalysen, relativt lika beskrivningar i samtliga länders medier, även om det gick att se nationella skillnader.När det gäller objektivitetsideal så indikerar resultatet generellt att journalister i Polen inom detta sammanhang förhåller sig annorlunda till västerländska objektivitetsideal, alternativt att journalister förhåller sig annorlunda till objektivitetsideal när det gäller utrikes- jämfört med inrikesrapportering.

Den fortsatt snabba tillväxten av internationell handel och den ökade globaliseringen harresulterat i en ökning av användandet av internprissättning inom koncerner. Detta har i sin turuppmärksammat multinationella företag, som till följd av detta hamnat i mitten av en storm avstridigheter. I takt med att transaktioner ökat, har det uppstått problem med internprissättning.Internprissättningen används som ett viktigt verktyg av globala företag för att uppnå optimalavinster, där det kan uppstå manipulation av internpriser. Internprissättning förklaras därförofta som fenomenet att vinstmaximera genom att utnyttja andra länders skattesystem ochkringgå statliga regleringar. Mobiliseringen av internprissättning i syfte av skatteflykt är nästintill osynligt för allmänheten och ytterst svårt för tillsynsmyndigheter att upptäcka. För attkomma till underfund med detta problem och samtidigt hjälpa skattemyndigheter ochmultinationella företag har organisationen Organisation for Economic Co-operation andDevelopment (OECD) tagit fram ett antal riktlinjer.Syftet med vår studie är att genomföra en komparativ undersökning för att pröva om det finnsen skillnad mellan tillämpningen av OECD:s riktlinjer, mellan länder med anglosaxiskrespektive kontinental redovisningstradition. Därför sker den komparativa studien mellan detkontinentala Tyskland och det anglosaxiska Storbritannien. För att undersöka potentiellaskillnader används kapitel I, II och IV i OECD:s riktlinjer för internprissättning (OECDTransfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations 2010).Dessa kapitel innehåller armlängdsprincipen, internprissättningsmetoder och dokumentation.För att kunna bedöma om det finns några skillnader i tillämpningen av OECD:s riktlinjermellan Tyskland och Storbritannien har vi kvalitativt granskat lagtexter och riktlinjer frånländernas skattemyndigheter. Vidare har vi använt oss av kvalificerad juridisk och ekonomisklitteratur.Vi har kommit fram till att det finns en skillnad mellan tillämpningen av OECD:s riktlinjermellan Storbritannien och Tyskland. Trots likheter som identifierats finns även storaskillnader mellan de två länderna. Dessa olikheter har varit av sådan omfattning att slutsatsenom att det råder skillnader i tillämpningen av OECD:s riktlinjer mellan ett anglosaxiskt ochkontinentalt land, kunnat dras. Studien bidrar till ökad kunskap om hur skattelagstiftningen ärutformad i Storbritannien och Tyskland. Den bidrar även med kunskap om hur OECD:sriktlinjer är utformade och hur dess utformning påverkar andra länders internprissättning. Vårstudie bidrar vidare med litteratur om Tysklands och Storbritanniens implementering avOECD:s riktlinjer samt OECD:s påverkan på utformning av länders skatteregler inominternprissättning. / The continued rapid growth of international trade and the increased globalization has resultedin an increase of use of transfer pricing within corporate groups. This has, further attractedattention to multinational companies that, as a consequence, have ended in the midst of astorm of debates. As transactions increased the problem of transfer pricing arose. Transferpricing is used as an important tool of global companies to achieve optimal profits, whereinternal prices may be manipulated. Transfer pricing is therefore often explained as thephenomenon of maximizing profit by utilizing other countries' tax systems and bypassinggovernment regulations. The mobilization of internal pricing for tax evasion is almostinvisible to the public and extremely difficult for regulatory authorities to detect. In order toaddress this problem while helping tax authorities and multinational companies, theOrganization for Economic Co-operation and Development (OECD) has developed a numberof guidelines.The purpose of our study is to carry out a comparative study to determine if there is adifference between the application of the OECD guidelines, between countries with Anglo-Saxon and Continental Accounting tradition. Hence, the comparative study takes placebetween the Anglo-Saxon United Kingdom and the Continental Germany. To investigatepotential differences, chapters I, II and IV are used in the OECD Transfer Pricing Guidelinesfor Multinational Enterprises and Tax Administration 2010. These chapters include the arm'slength principle, transfer pricing methods and documentation. In order to assess whether thereis any difference in the application of the OECD guidelines between United Kingdom andGermany, we have qualitatively reviewed legal texts and guidelines from the tax authorities ofthe countries. Furthermore, we have used qualified legal and economic literature.We have found that there is a difference between the application of the OECD guidelinesbetween United Kingdom and Germany. Despite similarities identified, there are also majordifferences between the two countries. These differences have been of such, that theconclusion that there are differences in the application of the OECD guidelines between anAnglo-Saxon and Continental country, could be drawn. The study contributes with increasedknowledge of how tax law is designed in the United Kingdom and Germany. It alsocontributes with knowledge of how the OECD guidelines are designed and how its designaffects other countries' transfer pricing. Our study further contributes literature on UnitedKingdom’s and Germany's implementation of the OECD Guidelines, as well as the OECD'simpact on the design of countries' tax rules in transfer pricing.This paper is hereinafter written in Swedish.

Health and safety during construction remains a worldwide challenge that the construction industry is facing. The German construction industry recorded an average of 110,000 accidents per year in the period of 2010 to 2019. A discernible trend toward a decrease in occupational accidents is not visible. In this context, traditional safety planning does not seem to be able to guarantee sufficient health and safety during construction. In line with the BIM Roadmap published by the German Ministry of Transport in 2015, it can be recognized that Building Information Modeling (BIM) is supposed to be increasingly used in upcoming years. This paper aims to identify how BIM could positively impact Occupational Health and Safety (OHS) during construction. Therefore, a thesis procedure, combining quantitative and qualitative research with an in depth literature review is introduced. This study reveals a high added value of using BIM for (1) safety rule checking and design validation and (2) safety education, training and communication. BIM as a decision supporting tool has the potential to reduce the underestimation of safety hazards and improve safety reporting, which have been identified as current vulnerabilities in the construction industry. Furthermore, an added benefit to sustainability following the concept of Construction Hazard Prevention through Design (CHPtD) is illustrated. In practice, however, BIM for OSH remains unused, while those working with BIM are not familiar with safety planning. This study indicates that in order to fully utilize the potential of BIM, intuitiveness and standardization is required, while those implementing BIM and those using BIM need to be aware of and willing to exploit the potential of new technologies. The challenge now is to recognize the potential of BIM in relation to OHS and to actively use BIM for health and safety purposes. / Att skapa en säker arbetsmiljö på byggarbetsplatsen är fortfarande en global utmaning för byggbranschen. I den tyska byggbranschen inträffade till exempel i genomsnitt 110 000 olyckor per år under perioden 2010-2019 och det syns ingen märkbar minskning. I detta sammanhang verkar traditionell säkerhetsplanering inte kunna garantera tillräcklig hälsa och säkerhet under byggandet. I samband med den strategiska BIM-implementeringsplanen som publicerades av det tyska transportministeriet 2015 ska Building Information Modeling (BIM) användas i allt större utsträckning under de kommande åren. Syftet med den här artikeln är att identifiera hur BIM skulle kunna ha en positiv inverkan på arbetsmiljö och säkerhet (OHS) på byggarbetsplatsen. Studien kombinerar kvantitativ och kvalitativ forskning med en djupgående litteraturgenomgång. Resultatet visar att det finns ett stort mervärde i att använda BIM för (1) kontroll av säkerhetsregler och validering av konstruktionen och (2) utbildning, träning och kommunikation om säkerhet. BIM som beslutsstöd kan möjliggöra en mer realistisk bedömning av säkerhetsrisker och förbättra säkerhetsrapporteringen, vilket har identifierats som aktuella sårbarheter i byggbranschen. Det finns också fördelar med att implementera konceptet Construction Hazard Prevention through Design (CHPtD). I praktiken är dock BIM för arbetsmiljöfrågor fortfarande oanvänd, samtidigt som de som arbetar med BIM inte är tillräckligt bekanta med säkerhetsaspekter. För att BIM:s potential ska kunna utnyttjas fullt ut krävs en ökad användarvänlighet och standardisering av verktygen. Samtidigt måste de som implementerar och använder BIM vara medvetna om och villiga att utnyttja den nya teknikens potential. Utmaningen är nu att förstå potentialen av BIM för arbetsmiljöaspekter och att proaktivt använda BIM för att öka säkerheten på byggarbetsplatser.

The study deals with the life stories of six women and four men who were born in Germany and who now live in Sweden.  Its purpose is to examine the histories of those who grew up in Germany during and after the Nazi era, their descriptions of their lives and experiences during childhood and adolescence, and how they regard their encounters with Swedish people, and the ways in which these encounters have affected their ways of describing the growth of their attachment to this country. The main approach is a narrative analysis focussing on the interview interaction and the wider social and political contexts of their life stories. When speaking of their lives in the two countries they show varying degrees of attachment to the places involved. This is why I use the term “travellers” when describing how their feelings of “belonging” change. The theoretical concepts used are those of habitus and capitals derived from Pierre Bourdieu’s theory of practice, and Marianne Horsdal’s view that people often refer to the idea of a “good life” when relating their life stories. This concept can of course vary widely from one person to another. Nine of the group emigrated to Sweden voluntarily; the remaining one came here as a refugee after the end of the second World War.  The older ones - born between 1920 and 1940 - have memories of their early years in Nazi Germany and of the wartime period. The younger ones, born after 1950, have differing memories of childhood and adolescence spent in East and West Germany. Some of them lost close relatives during the war.  Those who came to Sweden during the late 1940s and the 1950s were met with very negative attitudes from some Swedes, while the later immigrants were treated with respect. / Tyskland i Sverige och Sverige i Tyskland

I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd.  För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna. I samtiden brottas tyska fritidshusturister med tankarna att avskaffa sina fritidshus då de vid förvärven tanklöst handlade efter känsla, snarar än förstånd.   Sedan 90-talets början har infrastrukturers utveckling öppnat upp gränserna mellan Tyskland och Sverige allt mer. Som en påföljd av detta har även resekostnader ökats. För dem som vid fritidshusförvärven inte övervägt tillgängligheten kan i dagsläget brottas med höga resekostnader och i längden inte längre finna lönsamheten i sina fritidshus. Fritidshusturisterna är återkommande turister som under flera veckor, året runt vistas i Sverige. De besöker sevärdheter, turistmål, konsumerar samhällsenliga tjänster och driver på den svenska besöksnäringens omsättning. Uteblir de tyska fritidshusturisterna måste turismbranschen börja tänka om.

The European security order has for an extended period of time time rested on the assumption that interstate trade, and other economic ties, will lower the incentives for conflict initiation and thereby result in peace. This assumption was called into question on February 24, 2022, by the Russian re-invasion of Ukraine. Germany, as one of Europe’s primary proponents of interdependence, especially in its trade relationship to Russia defined by the pipeline natural gas, spirals into an energy crisis. How did it come to this? This thesis is an exploration of the concept of interdependence and its theoretical framework. Using congruence method, this thesis maps the internal processes of the concept, through two pieces of seminal research on interdependence theory – Robert O. Keohane & Joseph S. Nye’s Power and Interdependence and Dale C. Copeland’s Economic Interdependence and War – and their respective ability to comprehend the case of Russo-German gas relations. The results show that the two theoretical interpretations can, although not with equal strength, to a certain degree predict the outcome of the Russo-German case. In spite of this, the theories struggle to capture the existence of regional conflict, and the slight contradiction that the Russo-German relationship continued to deepen after the Russian annexation of Crimea in 2014.