Inom Försvarsmakten och civila företag utbildas chefer som förväntas kunna leda andra i strid eller civilt. Ledarskap är otroligt viktigt i Försvarsmakten. En stor del av Försvarsmakten består av just ledarskap. En av åtskilliga kurser som används i detta ämne är utveckling av grupp och ledare (UGL). Kursens innehåll kan lätt kopplas mot teorin utvecklande ledarskap som handlar om vad UGL vill uppnå. Kursen baserar sigäven på pedagogik hämtad från FIRO-teorin. Det har dock inte forskats så mycket om huruvida utbildningen har gett någon effekt inom ämnet ledarskap. Detta arbete ämnar undersöka om kursdeltagarna upplevt att kursen UGL är utvecklande i den form den är tänkt samt är användbar för personal inom Försvarsmakten. I vilken utsträckning har kursdeltagarna upplevt att UGL utvecklat dem mot de kursmål som ställts upp? En intervjustudie gjordes som påvisar hur och om kursdeltagarna uppfattar att deutvecklats i de olika delmål kursen har. Processen utgår från en kvalitativ intervjustudie av kursdeltagare som gått kursen tillsammans under samma tidsperiod samt arbetar inom samma område. Resultatet av detta arbete visar att kursen ger en utveckling hos kursdeltagarna i deflesta målsättningar som satts upp för kursen. Vissa av målsättningarna blir indirekt berörda genom utveckling av huvuddelen av målsättningarna. Detta tyder på att kursen kan vara lämplig att använda sig av även i fortsättningen inom försvarsmakten.

Denna studies syfte var att öka förståelsen för hur ledarskapsutbildningar kan leda till utveckling hos de som går utbildningarna. Vi kontaktade Kalmar kommun för att ges möjlighet att studera kommunens utvecklingsinsatser för ledare. Utifrån Kalmar kommuns ledarutvecklingsstrategi valde vi sedan att gå vidare med att titta på endast en av deras ledarskapsutbildningar, Utveckling av Grupp och Ledare, UGL. Denna utbildning syftar till att öka deltagarnas reflektionsförmåga samt självinsikt. Vi träffade 12 stycken ledare inom Kalmar kommun som hade gått utbildningen UGL och intervjuade dessa om deras upplevelser av utbildningen samt vilka konsekvenser lärdomarna av denna utbildning hade i deras arbete som ledare. Resultatet visade att utbildningen både gav deltagarna självinsikt samt presenterade redskap för reflektion som ledarna kunde ta med sig i sitt arbete. Resultatet visade däremot att deltagarna inte använde sig av dessa redskap i sitt arbete i den utsträckning som antogs önskvärt. Vidare visade resultatet att det i framtiden kommer krävas ytterligare insatser både från Kalmar kommun och Försvarshögskolan för att tillvarata och utveckla de kunskaper som UGL gav.

Forskning kring ledarskapsutbildningen Utveckling av Grupp och Ledare (UGL) är ett område där fåtaliga studier gjorts. Vår studie syftar till att bygga vidare på forskning kring denna ledarskapsutbildning. Studier kring ett destruktivt ledarskap som påverkar vardagen i en arbetsgrupp är gles och vi saknar en vidareutveckling av begreppet destruktivt ledarskap, något vi vill förändra genom denna studie. Studiens syfte är därför att studera hur ledarskapsutbildningen UGL påverkar ledarskapet. Ytterligare ett syfte är att studera ledarbeteende som sker i det vardagliga arbetet i arbetsgrupper. För att uppnå studiens syfte anser vi att det behövs insikt kring flera delar ur en ledares beteende. Genom kvalitativa intervjuer har vi sökt teman, mönster och återkommande termer, genom att tolka ord och meningar. Studien har utgått från tre frågeställningar. Dessa handlar om de positiva effekterna av just denna utbildning, tre till fem år efter avslutad utbildning. Hur förekomsten av destruktivt ledarskap upplevs i stort. Studiens avslutande frågeställning handlar om medarbetarna upplever att UGL reducerar destruktivt ledarskap. Studien innehåller definition av begreppet ledare, ett avsnitt som förklarar företeelsen kompetensutveckling, för att läsaren ska få en grund att stå på vid fortsatt läsning av studien. Det presenteras en beskrivning av utbildningen Utveckling av Grupp och Ledare samt dess effekter. Studien innehåller ett avsnitt som presenterar personlighetsteorier samt i vår tolkning, motsatsen till destruktivt ledarskap, det utvecklande ledarskapet. Efter genomförandet av denna studie har vi kommit fram till att medarbetarna till ledare som genomgått UGL för tre till fem år sedan, inte upplever de positiva effekterna lika starkt, som efter sex månader efter avslutad utbildning, vi kommer fram till att medarbetare till ledare som har gått UGL upplever att utbildningen har en positiv inverkan på ledarbeteenden. Destruktiva ledarbeteenden upplevs förekomma utifrån medarbetarnas synvinkel, där vissa beteenden är mer vanligt förekommande än andra. Vidare har vi kommit fram till att utbildningen reducerar det destruktiva ledarskapet

En sökning på ledarskapsutveckling via Google och databasen APA PsycInfo renderar sammanlagt drygt 200 000 träffar. Detta tyder på ett stort intresse för ledarskapsutveckling. Syftet med uppsatsen är att studera hur deltagare tar sig an uppgiften att bearbeta samt eventuellt vidareutveckla upplevelser samt förändringar som tar plats under och efter en UGL kurs. Frågeställningarna berör ämnen runt hur de i sin ledarroll arbetat med inhämtade kunskaper och hur de som individer upplever att de har påverkats. Vi intervjuade sex ledare från mellersta och södra Sverige som deltagit på en UGL kurs under 2019. Vi använde oss av en semistrukturerad intervju där valet föll på att bearbeta insamlad empiri med hjälp av en tematisk analys. Det som framkom när det gällde ledarrollen var utveckling av tydlighet, trygghet samt effekter av det egna ledarskapet och behovet av användbara verktyg. Det mest utmärkande på det individuella planet var att deltagarna upplevde att de fick kunskaper om sig själv. Grupputvecklingens betydelse var ett ämne som de flesta frekvent återkom till under intervjuerna. Trots det ringa, men ändå väl geografiskt spridda respondentdeltagandet, har vi fått ett relativt fylligt resultat. Detta gav insyn i deras upplevelser av hur kursen har påverkat dem, kunskaper de förvärvat som ledare och inverkan det haft på dem som individer. / When searching for leadership development at Google and the database APA PsycInfo you get a about 200,000 hits. This indicates interest for the subject. The purpose of this essay is to study how the participants handle the processing and possible further develop experiences and changes that takes place during and after a course in UGL. The issues concern topics about how they, in their role as a leader, have worked with obtained knowledge. The issues concern topics about how they, in their role as a leader, have worked with acquired knowledge and the effect on them as an individual. We interviewed six leaders from central and south part of Sweden who, during 2019, has participated in a UGL course. We used semistructured interviews and choose to process the collected data using a thematic analysis. The most important thing that emerged about the role of the leader were the development of clarity, security and the effects of the individual leadership and the need for useful tools. The most characteristic on an individual level was gaining good knowledge about yourself. Group development was the topic that most frequently were mentioned during the interviews. Despite the small but well geographically dispersed participation of respondents, we provide insight into their experiences of how they got affected by the course, knowledge they acquired as leaders and the influence it had on them as individuals.

This thesis examines the effects of the UGL course (Development of Group and Leader), a popular leadership training program in Sweden. The study analyzes differences in leadership styles, particularly transformational and destructive leadership, between leaders who have completed the UGL course and those who have not. Using a quantitative method, participants self-evaluate their leadership behaviors with the Developmental Leadership Questionnaire (DLQ). The results indicate that UGL participants report an increase in transformational leadership and a decrease in destructive leadership, although these changes were not statistically significant. The study highlights how self-awareness, a major component of UGL, can influence leadership quality. It also points to the need for further research with larger and more diverse sample groups to validate the results and establish statistical significance.