För att öka sin förståelse i ett ämne måste man förstå de väsentliga delarna. När ett nytt ämnesområde ska läras in så är det mycket nya ord och begrepp. Många gånger så behöver vi dessa begrepp för att så småningom kunna förstå helheten. NO-ämnen har en väldigt hög andel sådana begrepp och uttryck. Tyvärr lärs begreppen många gånger in som glosor och då tappas integrationen av orden. Andra studier har visat att elever och studenter använder sig av väldigt lite av typiska ämnesbegrepp när de ska beskriva fenomen. Denna studie belyser elevers attityder till att lära sig begrepp inom NO. Hur de ser på användningen av begrepp och om de anser att de behöver lära sig fler för sin förståelse. Enkäter har lämnats ut till 44 elever i årskurs 8 ut på två olika skolor i sydöstra Sverige. Resultatet visar att elever tycker att det är viktigt att lära sig begrepp och att de har en bra inställning till att lära sig. Slutsatsen är att eleverna anser att det är viktigt med begrepp för sin förståelse för tillfället. Eleverna visar en positiv attityd till att lära sig begrepp men att de inte ser någon användning av begreppen utanför skolan.

Det är en stor förändring för varje elev att lämna grundskolan och gåvidare till gymnasieskolan. Det ställs stora krav på att eleverna måstevälja rätt redan från början. Detta innebär att elevernas förkunskaper ärmycket viktiga dels för att få en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god måluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som går sitt första år på detnaturvetenskapliga programmet att få svara på frågor om förkunskapernai kemi var tillräckliga från grundskolan och hur starten på gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans år 7-9 samt kursplanen för kemi A pågymnasieskolan ska analyseras utifrån hur kunskapsmålen i de olikaskolformerna möts när eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara på andelen lärarleddundervisning, svårighetsgraden i kemi på gymnasiet samt om derasslutbetyg från grundskolan mötte gymnasieskolans krav på kunskap.

C-uppsats (15 hp)

Denna studie syftade till att ta reda på huruvida sångpedagoger kan kallas musikterapeuter. Fyra sångpedagoger och tre sångelever intervjuades kring sångpedagogrollen, lärare-elevrelationen, lektionernas betydelse och inverkan samt musikens påverkanskraft. Intervju användes som metod eftersom jag var intresserad av att ta reda på hur sångpedagoger och sångelever resonerar kring dessa frågor. Respondenternas svar analyserades i förhållande till Kenneth E. Bruscias kriterier för musikterapeutiskt arbete. Resultatet visade att det finns många gemensamma nämnare och beröringspunkter mellan sångundervisning och musikterapeutiskt arbete. Eftersom inte alla kriterier uppfylldes blev dock svaret att sångpedagoger inte kan kallas musikterapeuter även om sångundervisning kan ge musikterapeutiska effekter. / <p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

The purpose of this essay was first and foremost to find out the problems that exist around user education in a university library and the opportunities that exist for university librarians to improve their work with students. My method of use was qualitative and more precise qualitative interviews. By interviewing five teaching librarians with five different subject specializations, I wanted to get an an-swer to what they teach when they meet the students and how they view their teaching. Responses resulted then in an analysis using Christine Bruce's theory of information literacy and Carol C. Kuhlthaus theory of librarian roles and her theory of information retrieval process. In the survey and analysis section, I describe informants' background, teaching approach, their thoughts about education and the problems and opportunities they see with user education. What I mainly discuss in my analysis is the importance of understanding the information retrieval process, that IT competence is not the same as information literacy and the role university librarians can take in the information retrieval process. The survey results show, among other things, that many students do not see the benefits of user education, the contact between the department and the library is dependent on personal relationships and that teaching librarians (my informants) are ill-informed about students' prior knowledge. In the final discussion, focused on problems and opportunities, I write about how education could be more interesting if librarians were able to strengthen their educational foundation and thus self-esteem in situation surrounding teaching. I also write about the contact between the department and the library, how it needs to be strengthen so that it does not rely on personal relationships. Through an improved contact librarians would also be a more natural part of stu-dents' education. This is a two years master’s thesis.

This work examines the students´ thoughts on climate change with a focus on carbondioxid through photosynthesis and the carbon emissions from cars. The study is based on two subject areas, one with a focus on enhanced greenhouse effect, and the other focusing on photosythesis. The survey was conducted by means of qualitative interviews with students in grades four and six. The results describe that student´s understanding for photosynthesis and the carbondioxids function for photosynthesis doesn´t change significantly from grade four to grade six. I have divided the students inte three levels based on their understandingof the various fields, and their use of adequate concepts. The study gives an understanding of how students perceive the different areas of research. The results show a marginal difference between the students and their explanations in the two grades.

No description available.

Att läsa innebär att både kunna avkoda ord och att ha en språklig förståelse för det som läses. Läsförståelsen av faktatexter hos svenska elever har i de senaste PISA och PIRLS- undersökningarna försämrats. Syftet med studien är att undersöka om och hur lärare i årskurs 1-3 beskriver att de använder faktatexter i sin undervisning för att utveckla elevernas läsförståelse. Frågeställningen är: Hur beskriver lärarna användningen av faktatexter för att utveckla elevernas läsförståelse? En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts där sex lärare i årskurs 1-3 intervjuades. Datamaterialet har analyserats utifrån fenomenologins meningskoncentration. Resultatet presenteras i tre olika teman vilka har skapats utifrån våra tolkningar av lärarnas beskrivningar. De tre teman är: Bearbetning av läst faktatext, varierande undervisning och olika uttryckssätt. Resultatet visar att lärarna inte använder faktatexter i syfte att utveckla elevernas läsförståelse i årskurs 1-3.

Litteraturen om utomhuspedagogik ger nästan bara positiva aspekter av ämnet, exempelvis att det underlättar för elever i undervisning. Däremot framkommer det endast lite om vad elever anser om att delta i undervisning utomhus. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om elevers inställning till utomhusundervisning skiljer sig beroende på antal lektionstillfällen utomhus. Studien gör en jämförelse av vad elever anser om att delta i undervisning utomhus och vilket lärande eleverna anser ske på utomhuslektionerna. Jämförelsen genomförs med hjälp av intervjuer av två grupper elever i åk 2. Grupperna skiljer sig vad gäller antal lektionstillfällen utomhus. Resultatet av denna studie visar att båda grupperna är positiva till utomhusundervisning. Grupp A har en positiv inställning medan hälften av grupp B har en negativ inställning till undervisning utomhus, vilket kan bero på att grupp A har en mer etablerad utomhusvana. Eleverna i grupp A anser sig lära mycket på utomhuslektionerna och tycker att kunskaperna fastnar mycket lättare då. Grupp B nämner inte något om den behållningen. Både grupp A och B visar på reflektion i lärandet. Grupp A har främst sin matematikundervisning på skolgården, vilket grupp B inte har. Sammantaget visar den här studiens undersökning att fler antal lektioner utomhus ger större utomhusvana och att det också påverkar elevers inställning till utomhusundervisning mer positivt.

The purpose of this study was to examine how the genrebased instruction applied in multicultural classrooms. My observations were carried out in three different classrooms, whit the educators constantly working on language development off the students. Two observations were carried out in Swedish, with a teacher of Swedish as a second language and the Swedish-teacher working with students together. In these two lessons in Swedish, I took away from Pauline Gibbons model, while the third lesson in civics I assumed from Eija Kuyumcu genre model. Both models are based on the Australian research around the genrebased teaching. The students come from different environments and have different linguistic knowledge. A pedagogue work in the classroom is of significant nature of second language learners. The students need support in various ways to achieve a good language development. This can be done in many different ways depending on the context, the students are placed in. The purpose of the observations was to investigate to what extent the teacher uses the genre-based model, which among other things, Gibbons and Kuyumcu shows. Another aspect that I also put emphasis in was the pedagogue’s ways to support students in the classroom. To work from the genre-based model means that the student will learn to write in different areas because all areas have different linguistic characteristics