Utevistelse i förskolan är en stor del av verksamheten och det här examensarbetet har till syfte att få kunskap om vilka åsikter pedagoger i förskolan har om utomhuspedagogik. I Läroplanen för Förskolan, Lpfö 98 (1998), betonas vikten av att barn ska ges möjlighet till lek och lärande både utomhus och inomhus samt att barnen ska ges möjlighet till både planerad och naturlig miljö. Vi frågar efter vilka uppfattningar pedagoger har om utomhuspedagogik; hur de upplever utemiljön på sin förskola samt vilka fördelar och nackdelar som de uppfattar med utevistelse. För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat åtta pedagoger som arbetar på förskolor med olika profileringar. Vi har även lämnat dagböcker som pedagogerna fått fylla i efter utevistelser. Dagböckernas syfte var att få fram ytterligare information. I vårt arbete finns även en forskningsbakgrund där vi redogör för några av utomhuspedagogikens olika aspekter samt en del av den idéhistoria som ligger till grund för uttrycket. Resultatet visar olika teman som blir synliga. Mest framträdande är att pedagogerna är så positiva till utomhuspedagogik och uttrycker detta med att vad de kan göra inomhus kan de också göra utomhus. En annan viktig synpunkt som framträder är betydelsen av arbetslagets inställning till utevistelse. Pedagoger som är positiva till utevistelse överför detta till barnen och då blir också de positiva. Uppfattningen att utevistelser är bra för hälsan är också något som syns i vårt material. Planering av aktiviteter och barns lek utomhus är andra centrala teman som pedagogerna uppfattar. När det gäller vilka fördelar som urskiljs är det bland annat att konflikter minskar utomhus; gruppgemenskap skapas; det finns stora ytor att vistas på; barn ges större frihet ute. Det tydligaste när det gäller vilka nackdelar som finns så är det kläder som nämns – att barn inte har relevanta utekläder för årstiden eller vädersituationen.

Friluftsfrämjandets I Ur och Skur verksamhet arbetar med utomhuspedagogik, där barn tillsammans med varandra och engagerade vuxna ska få uppleva, praktiskt utforska och lära med alla sina sinnen genom olika uttryckssätt. Utgångspunkten är barnens nyfikenhet och glädje och pedagogernas uppgift är att vara delaktiga i lärandet och utmana barnen på ett lustfyllt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt för att jämföra dessa med information från Friluftsfrämjandet. Studien är baserad på intervjuer med sju pedagoger som alla har I Ur och Skur utbildning, samt textanalyser av information från Friluftsfrämjandet. Våra resultat visar att pedagogernas uppfattningar överstämmer väl med Friluftsfrämjandets intentioner och beskrivningar med avseende på verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt. Något som framkom genom de båda källorna är att verksamheten ska bedrivas utomhus i största möjliga utsträckning. Både pedagogerna och Friluftsfrämjandet har som syfte att barnen ska få kunskap om naturen och utveckla en naturkänsla samt bli miljömedvetna genom upplevelser, lek och utforskande. Det finns dock skillnader i hur pedagogerna och Friluftsfrämjandet definierar olika begrepp samt hur de arbetar för att nå de uppsatta målen. Friluftsfrämjandet menar att barnen blir miljömedvetna genom att de utvecklar en naturkänsla. Pedagogerna däremot uppfattar naturkänsla och miljömedvetenheten som två skilda syften och betonar inte sambandet mellan dessa.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad fem olika idrottslärare på gymnasienivå har för syn på skolämnet Idrott och hälsa samt vilka förutsättningar de har för att kunna förmedla kursinnehållet till eleverna. De kvalitativa metoderna intervju och observation används i studien. Lärarna i studien är alla behöriga idrottslärare som arbetar på gymnasieskolor. Ett annat område för fokus är hur lärarna leder kunskapsutvecklingen hos eleverna och vilka kunskaper de prioriterar att hinna lära ut. Idrott och hälsa är ett ämne vars identitet inte är helt fastställd och kunskapsinnehållet är inte så tydliggjort. Till bakgrund av detta ville vi intervjua idrottslärare för att se hur dessa fem olika personer ställer sig till ämnets innehåll och hur de tolkar kursplaner och kunskapskrav. Det visade sig genom våra fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer att alla lärare fick lägga ned mycket tid på att själva tolka kursplanerna och sedan fundera ut hur de kan förmedla innehållet till eleverna så att de kan förstå. Vi undersökte även hur mycket lärarna i studien integrerade teori i praktiska moment och vad deras inställning till detta var. I litteratur står det att ämnet Idrott och hälsa till stor del delas in av lärare i idrott för sig (genom praktiska moment) och hälsa för sig (genom teoretiska moment). Vi ville undersöka om det fortfarande är så det ser ut ute på skolorna.

The purpose of my thesis was to explore the problem surrounding the sources believed to constitute the Ur-Hamlet from which Shakespeare derived Hamlet. By utilization of close reading, analysis, and archetypical criticism, my thesis confirms Shakespeare’s usage of the “Hero as Fool” archetype present in the Danish legend of Amleth, translated by Saxo Grammaticus and Francois Belleforest, as the Ur-Hamlet. My study is significant because it further develops the notion that the earlier legend served as the originary source for Hamlet, while providing evidence that rejects the validity of other sources of the Ur-Hamlet. The evidence was corroborated by presenting analytical comparisons of the framework both works share. Focusing on the archetypal origins of Shakespeare’s plot, characters and their actions revealed a more complex understanding of the play. These findings indicate and substantiate the claim that the Ur-Hamlet can be no other source but the Danish legend of Amleth.

Anteckningar från Sundre, Gotland sydligaste socken. Onsdag 11 april 2012 Rivet, en smal udde av grus. Stark vind, öppen horisont. Vatten på nära nog alla håll. Här, längst ut, drabbades jag av fasa när havet ville döda mig, sluka min kropp. Letade efter gravarna men fann inget. Gick upp till Arendt i fyren. --- Mitt examensprojekt är min promenad tillsammans med historia, tempo, minne, tröghet, förflyttningar och förändringar, ruiner, myter samt högst personliga reflektioner. Det finns platser man verkligen tycker om, som man älskar. Jag vet flera platser som jag älskar att vara på, det här är en av dem. Få stannar till här, det är ett ställe man passerar. Jag vill vara ensam här. Vid mina besök, som på senare tid under projektets gång har varit mycket riktade, blir jag extremt fokuserad på platsen och bara platsen. Också som att kliva ur tjockan. / Notes from the parish of Sundre, at the very south of Gotland. Wednesday April 11, 2012 Rivet, a small cpe of gravel. Strong wind, open horizon. Water in almost all directions. Here, at the nab, fright hit me when the sea wanted to liquidate me, swallow my body. Searched for the tombs but found nothing. Visited Arendt in the lighthouse. --- My degree project is my promenade together with history, tempo, memory, inertia, movements, ruins, myths and my very personal reflections. There are places you really like, that you love. There are several places that I love to be at, this is one of them. Few people halt here, this is a place you pass. I want to be alone here. At my visits, that during the project became more and more addressed, I become extremely focused at the place and the place only. Like stepping out of the mist.

SAMMANFATTNING Introduktion: Postoperativ smärta är vanligt förekommande efter kirurgi och något som behöver behandlas. Obehandlad smärta leder både till kortsiktiga- och långsiktiga konsekvenser men främst utgör smärta ett lidande för patienten. Eftersom smärtan upplevs subjektiv skiljer sig upplevelserna åt mellan patienter, vilket ställer krav på en individanpassad och personcentrerad vård.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av smärta i den postoperativa fasen.  Metod: Denna studie utfördes som en litteraturöversikt av studier med kvalitativ metod och deskriptiv design. Efter sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo inkluderades 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, vilka var publicerade mellan 2008 - 2023. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall för att försäkra artiklarnas kvalitet. Bearbetning av insamlad data genomfördes genom noggrann inläsning och innehållsanalys. Resultat: Patienternas upplevelser kunde kategoriseras in i två huvudteman. I “Patientens resurser” speglades vilka av patientens egna upplevelser och resurser som formade patientens postoperativa smärtupplevelse. Den andra kategorin “Sjukvårdens resurser” belystes av sjukvårdens påverkan på smärta, smärtupplevelse samt relaterad omvårdnad postoperativt.  Slutsats: Resultatet visar att postoperativ smärta är en subjektiv och mångdimensionell upplevelse som formas av både patienters och sjukvårdspersonalens erfarenheter, kunskap och handlingar men också vilka resurser som finns tillgängliga för att skapa en god omvårdnadsmiljö.

No

De som arbetar i förskolan har som uppdrag att lägga grunden för ett livslångt lärande inom flera områden av ett barns kommande lärande och liv. Betydelsebärande områden i förskolans verksamhet är språklig förmåga och socialt samspel. Dessa två områdens utveckling har visat sig ha stor betydelse för hur barns fortsatta liv kommer att utvecklas och är ett samband som ofta var föremål för diskussion på olika förskolors elevhälsoträffar. I diskussionerna togs olika förmågor och samband upp som visade sig kunna sammanfattas i begreppet social kommunikation. Vid sökande av information och forskning kring begreppet uppdagades att endast andra yrkeskategorier hade beskrivit området. Vid läsning av befintlig litteratur kom det fram att de resultat som presenterades på vissa väsentliga punkter inte stämde med det som förskollärarna såg och beskrev som problemområden. Denna skillnad väckte uppsatsskrivarnas intresse. Studiens syfte var att beskriva hur förskollärare bearbetar och förstår begreppet social kommunikation. Denna process följdes och dokumenterades. Metoden som användes för analys av arbetet var kvalitativ innehållsanalys. Denna metod valdes eftersom det i studien söktes efter bärande och centrala begrepp som beskrev social kommunikation som förskollärare såg och förklarade det. Dessa begrepp analyserades och indelades efter det i kategorier av uppsatsskrivarna. Trovärdighet i denna indelning eftersöktes. Resultatet visade att tre kategorier gick att finna i förskollärarnas svar angående vilka begrepp de ansåg ingick i den pedagogiska definitionen av social kommunikation. Dessa kategorier blev: miljö som förutsättning för social kommunikation, barns sociala förmåga och förutsättning för social kommunikation och barns språkliga förmåga och förutsättningar för social kommunikation. Frågor som togs upp angående social kommunikation i kollegial handledning visade sig alla ämnesmässigt kunna sorteras in under en av de tre kategorierna. I studien presenterades inte ett slutgiltigt förslag till en pedagogisk definition av begreppet social kommunikation, men ett inledande förslag gjordes. / Social kommunikation ur en pedagogisk synvinkel

Den här undersökningen syftar till att belysa ett föräldraperspektiv, vilket här innebär att skildra föräldrars erfarenheter av och synpunkter på en I Ur och Skur-förskola. Undersökningen vill synliggöra föräldrars olika uppfattningar om varför de valt en I Ur och Skur-förskola men också vad de vill att barnen ska lära sig samt om de ser några negativa aspekter. För att samla in föräldrarnas åsikter har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av enskilda intervjuer. Litteratur och forskning som undersökningen utgått från behandlar föräldrars val och vikten av utevistelse och dess pedagogik. Resultaten visar att de främsta anledningarna till föräldrarnas val av den specifika I Ur och Skur-förskolan är I Ur och Skur-konceptet, god och hemlagad mat, förskolans goda rykte, engagerade pedagoger och delaktighet. Deras gemensamma uppfattningar, tankar och förväntningar kring barnens lärande handlar om ett lärande i naturen och om naturen samt barnens utveckling i att bli självständiga och ta ansvar, både när det gäller dem själva och miljön. Utifrån föräldrarnas svar framkom det både negativa uppfattningar och en del förutfattade meningar kring I Ur och Skurs verksamhet. Bland annat att det krävs mycket kläder eller att förskolan tar hand om barnens utomhusvistelse, så att föräldrarna inte behöver var ute med barnen.

<p>Denna studies övergripande syfte har varit att titta närmare på utemiljöns möjligheter till kreativ fantasifull lek på en I Ur och Skur-förskolegård. Det är främst lek med naturmaterial som står i fokus för studien. Även pedagogens roll gentemot barnen är viktig i detta sammanhang och den medagerande pedagogen får här betydelse för barnens lek. En intressant frågeställning är då vilken betydelse det lösa naturmaterialet och pedagogen har för lekens utveckling. Tidigare forskning visar att en variationsrik miljö med natur bidrar till en mer varierad och utvecklad lek hos barnen. I Ur och skur pedagogiken förespråkas den aktiva pedagogen/ledaren som sätter barnet i centrum. Pedagogiska tankar kring utformningen av gården belyses också i viss mån.</p><p>Studiens kvalitativa empiriska material består av en intervju med en pedagog/förskollärare som även förekommer i de sju observationerna av 18 barns lek som ligger till grund för studien. Då detta är en fallstudie av just den här verksamheten går resultatet inte att generalisera vidare.</p><p>Några slutsatser man sannolikt kan dra (det empiriska materialet är tunt) är att det lösa natur-materialets egenskaper, dess transformerbarhet, icke-färdiga form och flyttbarhet gör det utmanande i leken – lekutveckling sker. Pedagogen bidrar till lekens utveckling genom att vara tillåtande, bejakande och uppmuntrande i de lekaktiviteter barnen sätter igång, samt genom att tillföra naturmaterial. Begreppet medagerande pedagog kommer här in i bilden, en pedagog som är medvetet närvarande i det han gör.  Just att gå in och ”störa” i barns lek är ett omtvistat ämne. Detta synsätt, sammantaget med min närvaro som observatör och pedagogens lust att fixa saker på gården kan stå i motsättning till eller hindra ett aktivt deltagande /medagerande i barnens lek på gården. Men närvaron av en aktiv vuxen i konkret arbete kan å andra sidan smitta av sig på barnen som i sin tur uppmuntras till lek på annat håll. Detta kan anknytas till Bronfenbrenners miljöekologiska teori där barnet utvecklas i samspel med den omgärdande miljön. Barnet utvecklas genom de aktiviteter det deltar i, de roller barnet möter och får sig tilldelade. Samt i de sociala relationer som blir till på förskolegården. I detta sammanhang får gårdens utformning, tillgången till ett varierat och utmanande lekmaterial samt pedagogens aktiva roll gentemot barnen betydelse för lekens utveckling och barnens lärande på gården.</p>