Prostate cancer is the most common cancer in men. One type of treatment is internal radiation therapy, brachytherapy. This treatment requires the patient to lie completely motionless and in lithotomy position. The purpose of this study was to investigate the prevalence of pressure ulcers associated with brachytherapy in prostate cancer at the UniversityHospitalin Uppsala. Furthermore, the purpose was to identify the most common location of pressure ulcer and to examine whether there were any connection between risk factors and possible pressure ulcers. Thirty patients participated in the study. The data collection was carried out partly by the nurse anesthetist and partly by the nurse in the oncology ward in fall 2009 to spring 2010. The study showed that seven of thirty patients (23.3%) developed pressure ulcers after brachytherapy. All of these were stage 1 according to EPUAP's pressure ulcer scale. Only one of the patients (3.3%) had remaining pressure ulcer the day after treatment. The most common location were lower legs/calves (16.7%). No statistically significant relationship was found between risk factors and the development of pressure ulcers. The results of this study showed a relatively high incidence of pressure ulcers (23.3%). All of stage 1 and only one of the pressure ulcers were remaining the day after brachytherapy. This indicates a good pressure-relieving measures and equipment, and that the patients in this study have a relatively good general          condition.Keywords: brachytherapy, pressure ulcers, lithotomy position, risk factors / Prostatacancer är den vanligast förekommande cancersjukdomen hos män. En av behandlingsformerna är intern strålbehandling, brachyterapi. Denna behandling kräver att patienten ligger helt stilla och i gynekologiskt läge. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trycksår i samband med brachyterapi vid prostatacancer på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vidare var syftet med studien att kartlägga de vanligaste lokalisationerna samt att undersöka om de fanns några samband mellan riskfaktorer och eventuella trycksår. Trettio patienter deltog i studien. Datainsamlingen utfördes dels av anestesisjuksköterskan och dels av patientansvarig sjuksköterska på onkologavdelningen under hösten 2009 till våren 2010. Resultatet av studien visade att sju av trettio patienter (23,3 %) utvecklade trycksår efter behandlingen. Alla dessa var av grad 1 enligt EPUAP:s trycksårsskala. Endast en av patienterna (3,3 %) hade kvar trycksåret dagen efter behandlingen. Den vanligaste lokalisationen för trycksår var underben/vader (16,7 %). Inga statistiskt säkra samband kunde ses mellan riskfaktorerna och utvecklandet av trycksår. Studien visade en relativt hög frekvens av trycksår (23,3 %). Dock var samtliga av grad 1 och endast ett trycksår var kvarstående till dagen efter brachybehandlingen. Detta tyder på bra tryckavlastande åtgärder och utrustning samt att patienterna i den aktuella undersökningsgruppen har relativt gott allmäntillstånd.   Nyckelord: brachyterapi, trycksår, gynekologiskt läge, riskfaktorer

Syfte: Var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap om trycksår i omvårdnaden. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design, utfördes utifrån två kvalitativa, sju kvantitativa samt en vetenskaplig artikel med en kombination av ansatser. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2002 till 2012 söktes i databasen Cinahl. Resultat: Sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdanden av trycksår, påverkades av attityder, kunskapsnivå samt den organisatoriska struktur som råder på arbetsplatsen. Sjuksköterskan som medverkat i special utformad utbildning eller som arbetar aktivt med kvalitetsförbättringsarbete har uppvisat en förbättrad kunskapsnivå. Vilket tillsammans med en positiv attityd medför en god förutsättning till en förbättrad följsamhet, gällande tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdnaden av trycksår. Dock förekommer bristfällig, inadekvat såväl som föråldrad kunskap hos en mindre population sjuksköterskor. Vilket medför att en del sjuksköterskor använder sig av preventiva interventioner som är kontraindicerade och ineffektiva, vilka gällande riktlinjer avråder från och som saknar vetenskaplig förankring. Slutsats: Graden av kunskap är generellt högre än graden av implementering gällande prevention och behandling av trycksår. En god attityd, kunskapsnivå samt stöd från organisationen i form av kvalitetsförbättring, som till exempel specialutformad utbildning genererar en förbättrad följsamhet av evidensbaserad kunskap. / Purpose: Was to describe the factors that affect nurse's application of evidence-based knowledge of pressure ulcers in nursing care. Method: A literature review with a descriptive design‏, was conducted, based on two qualitative, seven quantitative and a scientific article with a multi methods approach. Scientific articles published between the years 2002 to 2012 was sought in the database Cinahl. Findings: Nurses' application of evidence-based knowledge in nursing care of pressure ulcers, are influenced by the attitudes, knowledge, and the organizational structure that exists in the workplace. Nurses who participated in specially designed educational programs or who have worked actively with quality improvement work exhibited enhanced level of knowledge. This together with a positive attitude leads to a good prerequisite to improved adherence, of the existing evidence-based knowledge in the care of pressure ulcers. However, there is insufficient, inadequate as well as outdated knowledge in a minor population of nurses. This means that some nurses use preventive interventions that are contraindicated, ineffective, and without scientific foundation, which the current guidelines advise against. Conclusion: The level of knowledge is generally higher than the level of implementation regarding pressure ulcers. A good attitude, knowledge and support from the organization in terms of quality, such as specially designed educational programs, generate an improved adherence of evidence-based knowledge.

No description available.

Bakgrund: Fotsår är en vanlig komplikation vid diabetes typ 2. För att minska risken för fotsår och amputationer ska sjuksköterskan med hjälp av styrdokument och lagar arbeta tillsammans med personen för en bättre vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskeledda fotvårdsinterventioner och dess effekter för personer med diabetes typ 2. Metod: Studien är gjord som en litteraturstudie med elva vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet utgår ifrån tre huvudkategorier. Dessa var Sjuksköterskans olika interventioner vid fotvård, där sjuksköterskans olika interventioner i arbetet mot att förhindra fotsår hos personer med diabetes typ 2 beskrivs i samtal och undersökning. Primära effekter av interventioner, där vikten av kunskap gällande sjukdomen och vikten av stöd i vardagen beskrivs. Samt Sekundära effekter av interventioner, som beskriver hur personerna kan undvika komplikationer och öka livskvaliteten. Diskussion: Utifrån resultatet framkom tre fynd. Dessa var Brist på fotundersökningar, då brister fanns gällande fotundersökningar inom vården. En utbildning passar inte alla, varje människa är unik och tar åt sig av information på olika sätt. Samt Delaktighet i vården, då relevansen för personens engagemang och delaktighet i vården lyfts fram. Slutsats: Genom att individualisera vården och öka kunskapen hos personer med diabetes typ 2 kan komplikationer undvikas och känsla av hälsa infinna sig. / Background: Foot ulcers are a common complication of type 2-diabetes.To reduce the risk of foot ulcers and amputations should the nurse with the help of policy documents and laws, work with the person for a better health care. Purpose: To describe the nurse-led foot care interventions and its effect for people with type 2-diabetes. Method: The study is designed as a literature review with eleven original scientific articles. Results: The result is based on three main categories. These were The nurse's various interventions in foot care, where the nurse's various interventions in the work to prevent foot ulcers in people with type 2-diabetes are described in conversations and examinations. Primary effects of interventions, which describes the importance of knowledge regarding the disease and the importance of support in everyday life. And Secondary effects of interventions, which describes how people can avoid complications and improve quality of life. Discussion: Based on the results three key findings were revealed. These were Lack of examinations, where deficiencies existed regarding foot examinations in health care. An education is not for everyone, each person is unique and learning in different ways. And Participation in care, the relevance of personal commitment and involvement in health care are highlighted. Conclusion: By individualize the care and to increase the knowledge in people with type 2-diabetes, complications can be avoided and the feeling of health can appear.

Bakgrund: Det är viktigt att sjuksköterskor som arbetar inom den perioperativa vården har kunskaper och färdigheter om faktorer som orsakar trycksår så att förebyggande åtgärder kan genomföras. Det är väl dokumenterat att det finns stora kostnadsbesparingar för samhället i arbetet genom förebyggandet av trycksår. Trycksår i litteraturöversikter diskuteras främst i samband med långtidsvård, intensivvård och rehabilitering. Det är mindre fokus i litteraturöversikter på den akuta vården samt den operativa miljön relaterat till trycksår. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att kartlägga faktorer som är viktiga att uppmärksamma för att minska risken att utveckla trycksår perioperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ metod. Resultat: I resultatet presenteras faktorer i tre olika teman per, intra och postoperativa faktorer som är viktiga att beakta för det perioperativa teamet i det trycksårspreventiva arbetet. Återkommande faktorer som påverkar trycksårsutveckling var operationstid, diabetes, poäng i Bradenskalan, BMI, mobilitet, mätinstrument, blodtryck, läkemedel, anestesiform, temperatur, postoperativa tiden, friktion och skjuvning, utsatta områden där trycksår utvecklas samt fukt och inkontinens. Slutsats: Vår systematiska litteraturstudie påvisar faktorer som påverkar trycksårsutveckling i den operativa miljön. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie kan möjligen styrka att det finns många perioperativa faktorer som påverkar trycksårsutveckling samt att den perioperativa miljön är en högriskmiljö för att utveckla trycksår. Viktiga faktorer som det perioperativa teamet behöver uppmärksamma för att minska risken att trycksår uppstår perioperativt framkommer i resultatet. / Background: It is important that clinical nurse specialists working in the perioperative care have the knowledge and skills of key factors that cause pressure sores so that preventive measures can be implemented. It is well documented that there are significant cost savings to society in the prevention of pressure ulcers. Pressure ulcers in the literature reviews discussed primarily in the context of long-term care, intensive care and rehabilitation. There is less focus on literature reviews on the acute care and the operating environment related to pressure ulcers. Objective: The purpose of the systematic study was to identify factors that are important to pay attention to reduce the risk of developing pressure ulcers perioperatively. Method: A systematic literature review with quantitative method. Results:In the result analysis showed this result in three different themes: a, intra and post-operative factors that are important to consider for the perioperative team in pressure ulcer prevention. Recurring factors in the outcome affecting pressure ulcers development were operative time, diabetes, points Braden Scale, BMI, mobility, measuring instruments, blood pressure, drugs, anesthesia shape, temperature, postoperative period, friction and shear, vulnerable areas where pressure ulcers develop as well as moisture and incontinence. Conclusion: Our systematic literature review reveals factors affecting pressure ulcer development in the operating environment. The result of this systematic literature could possibly prove that there are many perioperative factors affecting pressure ulcer development, and the perioperative environment is a high-risk environment for developing pressure ulcers. Important factors that the perioperative team needs to pay attention to reduce the risk of pressure ulcers occurring perioperatively evident in the results.

Pressure ulcers and related skin integrity threats are a significant problem in current transfer/transport systems used for spinal cord injury patients. To understand this problem twenty-three different slings with varying type, material, and features were analyzed in hopes to identify at-risk areas for skin integrity threats such as pressure ulcers. Population samples included non-disabled (otherwise referred to as "healthy") volunteers as well as SCI patients from the James A. Haley Veterans Hospital. High resolution pressure interface mapping was utilized to directly measure the interface pressures between the patient and sling interface. Overall results provide relevant feedback on the systems used and to suggest a particular type of sling that might reduce and possibly minimize skin integrity threats as well as extend safe patient handling guidelines with sling use. It was found that the highest interface pressures convened along the seams of the sling, regardless of manufacturer or type.

Diabetes affects 25.8 million Americans. Complications related to this growing disease impact public health. One secondary complication of diabetes is changes in skin that can contribute to an increased risk for ulceration. Skin of people with diabetes has not been characterized over time nor has the skin’s acute response to exercise been assessed. The objective of this project was to establish the changes in skin properties over time, within different ambient environments, and after acute exercise. This objective sought to address the central hypothesis that skin will demonstrate decreased stiffness and increased elasticity as a result of acute physical activity. Skin stiffness, compliance, and thickness measurements of the plantar foot were compared across time and environment. Skin stiffness and compliance were also compared before and after treadmill walking. First, three devices were validated. Accuracy of the StepWatch was validated for people using assistive devices. The tissue interrogation device (TID), a novel device that measures tangential skin stiffness, and the myotonometer, which measures skin compliance, were validated using elastomer phantoms. Both were found suitable to measure plantar skin properties. Second, skin properties of 16 persons with and without diabetes were measured over time and environmental condition. Skin was variable across subjects over time, but was stable within subjects over a month, supporting the use of a repeated measures approach to interventional study on the plantar skin in people with diabetes. Previous findings for general skin characteristics were supported including the tendency for persons with diabetes to have a thinner epidermis and a thicker dermis than persons without diabetes. Tangential skin stiffness was determined to be less stiff in people with diabetes when measured in a medial-lateral direction. People with diabetes had lower tissue compliance than those without. Skin properties varied across environmental condition, supporting the consideration of testing environment when evaluating skin. Finally, changes in skin properties were evaluated in 32 persons with diabetes before and after treadmill (TM) walking. Using the TID, skin stiffness (tangential) at the great toe of people with diabetes (663.705±4.796 N/m) and without (647.753±5.328 N/m) were different (p=0.040). Stiffness immediately following TM walking did not differ from pre-walking stiffness, but subsequent trials had increased stiffness. Similar, but not significant responses were noted at the first metatarsal head. Compliance using normal loading increased after walking with statistical differences lasting 30-60 minutes.

Patienter med svårläkta bensår förekommer ofta i slutenvården och primärvården där sjuksköterskor och distriktssköterskor ansvarar för omvårdnaden. Svårläkta bensår orsakar stort lidande för patienten och innebär en stor kostnad. Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra sjuksköterskors och distriktssköterskors kunskaper om rutiner, riktlinjer och omvårdnad av svårläkta bensår i slutenvården och primärvården. En enkät med frågor gällande kunskap om svårläkta bensår delades ut till 80 sjuksköterskor och distriktssköterskor och 55 enkäter besvarades. Resultatet visade att det fanns vissa brister i kunskapen om svårläkta bensår. Kompressionsbehandling användes profylaktiskt på enheterna för att undvika sårrecidiv, men färre än hälften visste vilken effekt kompressionsbehandlingen syftade till. Pumpstövel var något som sällan användes. Ankeltrycksmätning utfördes inte ofta preventivt eller för att utesluta arteriell insufficiens. Riktlinjer gällande dokumentation av sårbedömning och sårbehandling uppgavs av deltagarna fanns, men riktlinjer gällande själva bedömningen och behandlingen av svårläkta bensår var enligt resultatet inte lika vanligt förekommande. Många skattade att de inte hade tillräckliga kunskaper för att bedöma och behandla arteriella sår, venösa sår och blandsår. De testade kunskaperna visade att inom områdena omläggningsfrekvens, sårmiljö, venösa bensår, protein och zink var kunskaperna goda.  Jämförelsen mellan primärvården och slutenvården visade en signifikant skillnad där de som var verksamma i primärvården hade bättre kunskaper gällande sårmiljö, arteriella bensår, venösa bensår och ankeltrycksmätning. Slutsatsen som drogs av jämförelsen som gjordes mellan primärvården och slutenvården visade på en signifikant skillnad i testade och skattade kunskaper till fördel för sjuksköterskorna och distriktssköterskorna i primärvården som hade bättre kunskaper gällande sårmiljö, arteriella bensår, venösa bensår och ankeltrycksmätning.

Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa patientens upplevelse av att få information från sjuksköterskor angående egenvård vid venösa bensår . Artiklarna söktes på databaserna Medline och Cinahl. Sökorden som användes var leg ulcer, information, experience, self-care. Resultatet inkluderade elva artiklar där åtta hade kvalitativ ansats, två hade kvantitativ ansats och en hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Patienternas upplevelser av att få information varierade. En del var positiva till informationen på grund av sitt förtroende för sjuksköterskan. Relationen spelade stor roll i deras bedömning av informationen. En del patienter upplevde förvirring av att få information på grund av motstridig information från olika sjuksköterskor. Upplevelsen påverkades inte av hälso- och sjukvårdens system och patienterna beskrev lika hög tillfredställelse av informationen vid vård i hemmet som på avdelning. När det gällde kunskapssökning ville patienter ha mer kunskap och de tyckte den nuvarande informationen var otydlig och oklar. Det tydde på att patienternas upplevelser av information från sjuksköterskor angående egenvård påverkade deras inställning till egenvård. Det är därför viktigt att sjuksköterskorna ska veta hur de kan förmedla informationen till patienterna och informationens betydelse i samband med egenvård. / The Aim of this study was to describe and summarize the patient's experience in receiving information from nurses about self-care for venous leg ulcers.Articles were searched on Medline and Cinahl with the keywords leg ulcer, information, experience and self-care. The results included eleven articles, eight with a qualitative approach, two with a quantitative approach, and one with both qualitative and quantitative approach. Patients' experiences in receiving information varied. Some were positive about the information because of the confidence to the nurse. Relationships played a large role in their assessment of the information. Some patients experienced confusion of obtaining information because of conflicting information from different nurses. The experience was not affected by the health care system and the patients described as high satisfaction of the informationin home as the ward. With regard to search of knowledge the patients wanted to have more knowledge and they thought the current information was vague and unclear.It is suggested that patients' perceptions of information and in receiving information from nurses about self-care affected their  self-care behavior.  Therefore it is important that nurses know how to pass on information to patients and the importance of information in self-care.

No description available.