<p>I uppsatsen behandlas Ulrica Carolina Widströms (1764-1841) författarskap, insatt i ett idéhistoriskt och litteraturhistoriskt sammanhang. Widström skrev framför allt rokokoinspirerade pastorala dikter som lovprisar kärleken och ungdomen. I analysen läggs särskid tonvikt på dikten "Korgen" som ingår i samlingen Erotiska sånger (1799). "Korgen" skildrar en förförelse besläktad med våldtäkt. Den läses som en problematisering av den idyllvärld som författarskapet i stort bygger upp. Feministiska aspekter diskuteras. Dessutom redovisas omfattande biografisk arkivforskning. Widström växte upp och levde större delen av sitt liv i Stockholm, i närhet till hovet. Hon var gift med Sven Widström, violinist vid hovkapellet, och blev mor till fem barn. Som ung umgicks hon i en författarkrets med bland andra Gjörwell, Lidner och Leopold. Hon var också verksam som översättare och pedagog. Sina sista levnadsår bodde hon i Mariestad.</p>

I uppsatsen behandlas Ulrica Carolina Widströms (1764-1841) författarskap, insatt i ett idéhistoriskt och litteraturhistoriskt sammanhang. Widström skrev framför allt rokokoinspirerade pastorala dikter som lovprisar kärleken och ungdomen. I analysen läggs särskid tonvikt på dikten "Korgen" som ingår i samlingen Erotiska sånger (1799). "Korgen" skildrar en förförelse besläktad med våldtäkt. Den läses som en problematisering av den idyllvärld som författarskapet i stort bygger upp. Feministiska aspekter diskuteras. Dessutom redovisas omfattande biografisk arkivforskning. Widström växte upp och levde större delen av sitt liv i Stockholm, i närhet till hovet. Hon var gift med Sven Widström, violinist vid hovkapellet, och blev mor till fem barn. Som ung umgicks hon i en författarkrets med bland andra Gjörwell, Lidner och Leopold. Hon var också verksam som översättare och pedagog. Sina sista levnadsår bodde hon i Mariestad.