No description available.

Uncertainty is pervasive in decision-making, and the research community within both strategy and intelligence agrees upon the challenges in predicting the future. Despite this, analysis of intelligence failures ex-post tends to be the dominant approach, and a collective taxonomy of uncertainty is yet to be agreed upon. This interview study strives to change the perspective and study the understanding of uncertainty ex-ante within, and between, Must and the Swedish MoD to ascertain whether the understanding is mutual within the context of their institutional dialogue. The result shows both variations and commonalities. Variations points to emotional aspects of uncertainty as well as aspects of uncertainty within an adversary. Variations are found both within, and between, the groups. Aspects regarding knowledge production presents a common view, however a close dialogue that promotes trust and an openness for diverse perspectives, questions and awareness of uncertainties is essential.

Syftet med uppsatsen är att genom en studie av aktörer, mekanismer och metoder prövahypotesen att Säpo och den militära säkerhetstjänstens val av analysmetoder, är en följd avde organisatoriska förutsättningarna och de förutsättningar som ges av rollspelet mellanakademiker, specialister och beslutfattare i Alexander Georges ”Bridging the Gap”.Den metod jag använt är att genom samtalsintervjuer undersöka två möjliga förklaringarTill varför säkerhetstjänsterna gjort sina val av analysmetoder. Är de en följd av deorganisatoriska förutsättningarna, eller av de roller akademiker, operatörer och beslutsfattarehar i de mekanismer som styr produktionen?För att uppfylla uppsatsens syfte och pröva min hypotes formuleras och besvaras följandefyra frågeställningar.1. Vilka metoder, används vid säkerhetstjänsterna för att identifiera och kvantifiera, densäkerhetshotande verksamheten och vilken teoretisk grund vilar dessa metoder på?2. Hur påverkas valet av metoder, mekanismer och teorier av de olika aktörernaskaraktär, samhälleliga sammanhang, juridiska och organisatoriska begränsningar?3. Har valet av metoder, mekanismer och teorier ett medvetet ursprung i enförklaringsmodell liknande den som Alexander George presenterar som ”The Gap”?4. Är förklaringsmodellerna i fråga två och tre till valet av metoder, mekanismer ochteorier konkurrerande, och i sådana fall, vilken är dominerande? Eller är dekompletterande?Sammanfattningsvis visar undersökningen att hypotesen är bekräftad med avseende påMUST. Avseende Säpo är resultatet inte entydigt. / The motive for this essay is to consider on the widespread criticism aimed againstthe military and police security services and their methodology in the field ofCounter Intelligence as well as protection of national interests and key membersof the government. This critic has come from un co-ordinated and diverse sources,some have come from the academia, and some have come from the policy side.This Criticism forms the basis of my enquiry, which is, Why are there, analystsdepartments of the security services, active choosing of analysis methods, whichare bound to be criticized for not being academic reassured and random.Supporting adequately academically for my examination of the topic, I will use atheory formed by Alexander George, which identifies a communications andperception gap between policymakers, specialists and academia.The main purpose with this essay is therefore to, through studies of actors,mechanisms and methods to confirm my hypotheses that the security serviceschoice is a deliberate balance and a compromise between the organisationalconstrains and possibilities and the awareness of Georges “Gap”To fulfil the purpose of this essay and try my hypothesis following four questionshas been formed.1. Which are the methods used and the academic foundation of those usedmethods?2. What are the distinctive characteristics and peculiarities of the actorsinvolved including the security services, the adversaries and the decisionmakers, and what impact do they have on the choosing of methods.3. Which are the methodological mechanisms relations, who can be related toGeorges “Bridging the Gap” and what impact do they have on thechoosing of methods.4. Is the choice of methods a result of one of the explanations described inquestion two and three or an amalgamation of the organisational andjudicial constrains and the awareness of the “Gap”.The essay concludes that the hypothesis is confirmed as far as for the militarysecurity service. As for the police services the result of the examination is notconclusive / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Internationella samarbeten ökar och utgör en viktig del i genomförandet av militära operationer. Samtidigt har operationsmiljön blivit alltmer komplex till följd av globalisering och teknisk utveckling, vilket öppnat för nya angreppsmetoder och krigföringskoncept där gränsen mellan krig och fred suddas ut. Den tekniska utvecklingen leder också till snabbare beslutsprocesser och ökad mängd information. Verktyget beslutsfattare har för att skapa förståelse för operationsmiljön och potentiella och faktiska motståndare är underrättelsetjänsten. Inom ramen för gemensamma militära operationer kommer således underrättelsetjänsten samarbeta med andra nationers underrättelsetjänster. Militärt samarbete bygger på interoperabilitet. Interoperabilitet omhändertar såväl sociala som tekniska förutsättningar för samarbete, en del av detta är den doktrinära interoperabiliteten. Syftet med denna studie är, med bakgrund av ovanstående, att utifrån interoperabilitetsteori beskriva hur de doktrinära förutsättningarna ser ut för underrättelsesamarbete inom ramen för militära operationer mellan Sverige och potentiella partners. Resultatet visar på att det till del råder olika syn på underrättelsetjänsten på ett övergripande plan men att den doktrinära överensstämmelsen avseende uppgifter och metoder är god samt att identifierade skillnader är hanterbara. Det finns dock potential till förbättringar vilket utmynnat i ett antal rekommendationer.

Uncertainty shapes the world for decisionmakers and their supporting intelligence officials. There is much written about the relation between political decisionmakers and the larger intelligence agencies. But most decisionmakers that are handling uncertainty are not politicians and they are not supported by specific intelligence agencies. This essay focus on the military decisionmakers and their “in-house” intelligence officers.The concept of epistemic communities is in this study used in a case study of Swedish military decisionmakers and intelligence officials to better understand the interaction between them. The concept sheds light on the importance of how perceptions of uncertainty and views of knowledge shapes communities and creates differences in norms and culture. The differences between decisionmakers and intelligence officers in turn affects their cooperation and could increase the risk of faulty decision making and surprise.

Uppsatsens syfte är att pröva doktrin JP 3-24 mot en teoretisk grund samt hur underrättelseproblematik kopplat till upprorsbekämpning i Afghanistan relaterar till doktrinen. I syftet ingår också att koppla problematiken till svensk relevans då Sverige lutar sig mycket på amerikanska erfarenheter i underrättelsearbetet.   Arbetet utgår från en bred teorigrund som operationaliseras i ett analysverktyg där fyra dimensioner ur ett befolkningscentrerat perspektiv genomlyser empirin. Empirin är ett subjektivt urval med exempel från Afghanistan mellan 2006-2012. Resultatet visar att trots en teoretiskt och doktrinellt stabil bas så fokuserar fortfarande många amerikanska förband felaktigt avseende underrättelsearbetet. Relationen mellan teori-doktrin-praktik påvisar en tydlig korrelation i att om doktrinen följs maximeras sannolikheten för seger i upprorsbekämpning. Övergripande slutsats är att det krävs ett omtag gällande utbildning och förberedelse av förbanden där resurser bör styras om till kulturell förståelse, bättre databassystem, metodöversyn, analytikerutbildning, samordning av informationsintegrering samt en mer utvecklad underrättelseledning. / The purpose of this thesis is to examine the JP 3-24 doctrine against a theoretical basis and investigate how the intelligence problems of counterinsurgency inAfghanistanrelate to the doctrine. The aim is also to link the problem to its relevance forSwedensinceSwedenleans heavily onU.S.experience in intelligence matters.The thesis is grounded on a broad theoretical basis which is operationalized in an analysis in which five dimensions of a people-centered perspective are applied to the empirical data. The empirical data is a subjective selection of examples fromAfghanistanbetween 2006-2012.The result shows that despite JP 3-24’s theoretical and doctrinal solid foundation, manyU.S.units are still improperly focused. The relationship between theory, doctrine and practice shows a clear correlation between following the doctrine and maximizing the probability of victory in counterinsurgency. The overarching conclusion is that a new approach to the training and preparation of units is required, where resources should be redirected to cultural understanding, better database systems, method revision, analyst training, coordination of information integration and intelligence management and leadership.

<p>Införandet av Grundsyn Underrättelsetjänst (Grundsyn Und08) beskrivs som en stor utmaning för underrättelsetjänsten i så motto att nya metoder och processer skall utvecklas som gör att man på ett effektivare sätt möter olika beslutsfattares framtida krav.</p><p>Inom verksamhetsfältet underrättelsetjänst saknas en allmänt erkänd effektivitetsdefinition varvid ordets betydelse och användning ligger öppet för bedömning och tolkning. Man kan därför på goda grunder anta att det inom professionen finns en mängd olika uppfattningar om hur begreppet effektivitet bör värderas.</p><p>Detta är inte tillfredsställande om man beaktar hur värdeladdat effektivitetsbegreppet är i de sammanhang det används. Avsaknad av en effektivitetsdefinition innebär ur en teoretisk synvinkel att effektivitetsbegreppets räckvidd därmed blir oklar. Det behövs därför en gemensam förståelse av hur effektivitetsbegreppet kan tolkas och förstås. De tankar som här läggs fram skall i detta sammanhang förhoppningsvis utgöra ett bidrag som ökar förståelse för användandet av effektivitetsbegreppet inom underrättelsetjänsten.</p>

Införandet av Grundsyn Underrättelsetjänst (Grundsyn Und08) beskrivs som en stor utmaning för underrättelsetjänsten i så motto att nya metoder och processer skall utvecklas som gör att man på ett effektivare sätt möter olika beslutsfattares framtida krav. Inom verksamhetsfältet underrättelsetjänst saknas en allmänt erkänd effektivitetsdefinition varvid ordets betydelse och användning ligger öppet för bedömning och tolkning. Man kan därför på goda grunder anta att det inom professionen finns en mängd olika uppfattningar om hur begreppet effektivitet bör värderas. Detta är inte tillfredsställande om man beaktar hur värdeladdat effektivitetsbegreppet är i de sammanhang det används. Avsaknad av en effektivitetsdefinition innebär ur en teoretisk synvinkel att effektivitetsbegreppets räckvidd därmed blir oklar. Det behövs därför en gemensam förståelse av hur effektivitetsbegreppet kan tolkas och förstås. De tankar som här läggs fram skall i detta sammanhang förhoppningsvis utgöra ett bidrag som ökar förståelse för användandet av effektivitetsbegreppet inom underrättelsetjänsten.

Begreppet vilseledning är inte någonting nytt. Historien är full av exempel på konflikter, fälttåg och slagdär vilseledning använts med stor framgång. Bakgrunden till denna uppsats är att författaren uppfattar attvilseledning som begrepp och metod trots detta tenderar att förbises i doktriner och utbildning riktad motoperativ nivå. Syftet med denna uppsats är studera genomslaget av vilseledning i svensk utbildning påhögre nivå.Det finns en mängd litteratur som diskuterar vilseledning. Ett problem är att det trots detta egentligen intefinns någon tidigare forskning eller studie i Sverige som direkt är inriktad mot den operativa nivån. För attuppnå syftet med uppsatsen har därmed som metod huvudsakligen använts en kvalitativ textanalys av ett såbrett empiriskt underlag som möjligt. Förutom skriftliga källor har denna också inkluderatsamtalsintervjuer och frågeundersökningar, både för att undersöka sammanhang och att kontrollerauppnådda resultat. Tyngdpunkten i uppsatsen sett ur ett forskningsperspektiv ligger i kapitlen fyra och femsom avhandlar i Sverige tidigare outforskat område.Uppsatsens viktigaste resultat är att utbildning på högre nivå avseende vilseledning inte tillskrivs någonstörre vikt i Sverige. Detta är problematiskt och anmärkningsvärt, hänsyn taget till att det tidigare varitannorlunda. En jämförelse med motsvarande utbildningar i ett internationellt perspektiv bekräftar också detär ett problem.Eftersom vilseledning dessutom är ett koncept som spänner över alla ledningsnivåer, innebär det också attdet är ett begrepp som det måste utbildas brett på. Problemet är att ingen i nuläget tar ansvar för att dettasker. Vilseledning inordnas i nutid under informationsoperationer. Vilseledning som begrepp berör docksåväl underrättelsetjänsten som vanliga operatörer, men dessa får i nutid ingen utbildning i detta. För attdet skall ske, måste i så fall Försvarsmakten ta sitt huvudmannaansvar. / The concept of deception is not new. History is full of examples of conflicts, campaigns andbattles where deception has been used to great effect. The background of this thesis is that theauthor has the impression that deception, in spite of history, has a tendency to be disregarded andoverlooked in both doctrines as well as in the training of officers at the operational level. The aimof this thesis is to study the occurrence of deception in Swedish training at the operational level.Although there is extensive literature on deception, there is no literature that concentratesexclusively on the operational level. To achieve the aim of the thesis, a qualitative textual analysismethod has therefore been applied to as broad an empirical material as possible. Apart fromtextual sources, interviews and questionnaires have also been used, both to examine relationsbetween different aspects of deception and to verify the results. The center of gravity in the thesis,with a research perspective in mind, is found in Chapters Four and Five that investigate questionsnot previously investigated in Sweden.The thesis’s most important conclusion is that training in deception as a concept is not creditedwith any greater importance. This is both problematic and remarkable, considering that deceptionstill relatively recently was awarded greater importance. A comparison with equivalent training inan international perspective confirms that this constitutes a problem.Since deception is a concept that spans many command- and control levels, training in deceptionmust be carried through on a wide front. The problem is that nobody assumes responsibility forthis. Deception is currently seen as a part of information operations. However, deception alsoaffects intelligence staff and those trained in operations, although these two groups do not receiveany training in deception. For this to happen, the Swedish Armed Forces have to assume theirresponsibility. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Uppsatsens syfte är att titta på hur det svenska underrättelsereglementet från 2010 förhåller sig till kontemporära COIN teorier i en internationell miljö. Sverige saknar en egen COIN doktrin och nyttjar idag den amerikanska doktrinen FM 3-24 samtidigt som ett arbete sker för att anpassa reglementen mot NATO doktriner för ökad interoperabilitet. Undersölningen jämför därför FM UndR med underrättelsedoktriner samt COIN doktriner från USA och NATO. Uppsatsen utgår från David Kilcullens COIN teorier för underrättelsetjänst vilka operationaliserats i ett analysverktyg som anlagts på empirin. Resultatet av undersökningen visar att det svenska underrättelsereglementet har stora brister kopplat till det perspektiv som förespråkas inom COIN-sfären. Trots detta finns stora likheter till både amerikanska så väl som NATO doktrinerna 2.0 vilka rör underrättelsetjänst. Med detta som bakgrund kan slutsatsen dras att FM UndR utgör en tillräcklig grund för att svensk underrättelse personal ska kunna tillgodogöra sig av både amerikanska och NATO COIN doktrinerna.