Färska rapporter visar att svenska elevers kunskap i matematik sjunker i förhållande till övriga världens. Samtidigt visar forskning, att den traditionella undervisningen i skolan gynnar vissa elever mer än andra. Detta fick oss att fundera över om lärstilsmetodiken kunde tillföra något till dagens matematikundervisning. Vid undersökningar där undervisningen matchat elevernas lärstilar har elevernas resultat anmärkningsvärt förbättrats Vår studie har därför ett huvudspår - lärarens roll och undervisnings­metoder. För att ta reda på hur lärare undervisar i matematik och hur de tänker sig nå alla elever, genomförde vi en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av sex lärare i år 1-3. Vårt resultat bekräftade å ena sidan det som internationell forskning visat om undervisning i allmänhet, nämligen att de visuella och auditiva eleverna gynnas. Å andra sidan blev resultatet ändå överraskande då skillnaden mellan de gynnade eleverna och elever med andra perceptuella preferenser var nedslående stor. Undervisningen matchade sällan eller aldrig elever med taktil eller kinestetisk preferens.

Denna studie berör skolor som är medlemmar i nätverket European Network of Health Promoting Schools och benämner sig som hälsofrämjande skolor. Syftet var: Att identifiera, beskriva, förklara och förstå de metoder som används inom undervisningen i hälsofrämjande grundskolor i Norden och Storbritannien. Metoden var litteraturgranskning då detta är en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar och utvärderande material användes och ett totalt antal av 13 artiklar som berörde flera skolor i ett land presenteras i studien. Resultatet visade att eleverna skulle vara mer självständiga i sitt kunskapsinhämtande och skolorna använde metoder såsom egna undersökningar eller diskussioner. Detta var något som hörde ihop med skolornas grundtankar då de ville uppfostra självständiga människor. I analysarbetet bearbetades resultatet med John Dewey´s och Lev Vygotskijs´s synsätt och teorier. Trots att inga teorier uttalades i resultatet kunde dessa anknytningar göras och slutsatsen kunde dras att skolorna har influeras av de två perspektiven.

The aim of our case study is to illustrate what teaching methods the teachers in an elementary school in southern Thailand use and if they motivate the students and in that case, how they do it. In the background we briefly report about Thailand, their school system and their development. The following presentation processes previous research that has been made within our chosen subjects. The theories are linked to our research questions, such as teaching methods, learning environments and approaches to motivate the students. Through a qualitative method ten observations have been conducted and the result of our observations have been analyzed and discussed. The result shows that the teachers in our case study use very personal and different teaching methods. The Ministry of education (2006) describes that the educational reform that took place in Thailand should develop teachers’ education methods to be more student-centered. The result of our observation shows that the teachers are in different stages in this development. Some of the teachers have much to develop before they reach this goal. The teachers also motivate the students differently. Some teachers motivated the students through external motivation where the goal was to pass the examiner’s tests, while others used the students’ internal motivation. The results cannot be generalized for all schools in Thailand. Since the study is relatively small, it only shows how a part of the teachers implemented their teaching at the school where the study was conducted.

From interviews with biology teachers and pupils, some important factors are presented that motivates and interests pupils in biology. Some of these are varied education, commitment of the teacher, narrative skill and individually reachable goals. Other important factors are practical application and connection to daily life, as well as actuality of the subject and pupils experience of the use of learning. Circumstance around teacher and pupils will influence which factors that has the most impact. It´s up to each teacher to make a decision which factors to be used based on his or her own qualities and depending on the group they will teach. Teachers and pupils agreed about factors that will cause an interesting lesson. The pupils emphasize that variation is the most important factor. Their experience is that many teachers have theoretical introductions that are too long. / Utifrån intervjuer med biologilärare och elever presenteras ett antal punkter som viktiga, eller som grundförutsättningar, för att motivera och intressera elever för ämnet biologi. Några av dessa är varierad undervisning, lärarens engagemang och berättarförmåga samt individuella greppbara mål. Praktisk tillämpning och verklighetsanknytning, ämnets mediala aktualitet samt att eleverna upplever nytta av sitt lärande är andra exempel på viktiga faktorer. Omständigheter runt lärare och elever påverkar vilka faktorer som spelar mest in. Detta måste varje pedagog känna av, beroende på egna egenskaper och elevmålgrupp. Lärare och elever är eniga om vilka faktorer som är viktiga för att göra lektionen intressant. Eleverna betonar dock vikten av variation och menar att flertalet lärare har alltför långa teoretiska genomgångar.

In this report, I examine a part of the teaching of computer programming in a Swedish ”gymnasium”, carried out through the course ”Programmering A”. In this beginner course, students, often in heterogeneous groups, are taught the basics of using a programming language. However, quite a few pupils are facing problems in completing the course. Especially, the construction and use of ”for-loops” (in the programming language C++) seems to be hard to master. The report focus on the making and practising of a student-oriented excercise, which uses both visual and problem-oriented means to teach ”for-looping” in a way that makes learning easier, and also stimulates the students' creativity. Pros and cons with this excercise are discussed in the report, within the theoretical framework of the mathematician Papert and his ”constructionism”, as well as with some Swedish constructionist studies. The report is based on a qualitative study of three small student groups performing the excercise, at a ”gymnasium” in Sweden.

Lärare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsättningar och intressen så att varje elev möts på sin kunskapsnivå och får den uppmuntran, hjälp och det stöd som krävs för att tillägna sig kunskap. Alla elever är olika och behöver därför olika metoder och inlärningstid. Ämnet är relevant då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning märkt att en del pedagoger är dåligt förberedda att möta varje elev, alltså att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på fyra olika skolor. Pedagogerna är verksamma i årskurs 4-5. Förutom intervjuer har vi i undersökningen använt oss av forskningslitteratur och vetenskapliga artiklar relevanta för ämnet och som visar att ämnet är relevant inom dagens skola. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna individualiserar med hjälp utav eget arbete för att alla elever ska kunna arbeta i egen hastighet. Resultatet visar även att pedagogerna är positivt inställda till individualisering och nämner ingen negativ effekt. Hastighetsindividualisering är inget begrepp som är bekant för dem, däremot menar de att de använder det i sin undervisning.

<p><strong>Shakespeare</strong>- Dead or alive in school?</p><p>The purpose with our degree project is to examine if Shakespeare still is alive in school and in what way he is being used. Our study is based on these following questions:</p><p>Does Shakespeare exist in school today?</p><p>How are the other classic books being used?</p><p>Which teaching methods are used?</p><p>How is Shakespeare received by the pupils?</p><p>The methods used to be able to answer the questions are interviews with teachers and focus groups with the pupils. We carried out the interviews with six Swedish teachers and four focus groups in four different upper secondary schools.</p><p>The main result of this study shows that teachers and pupils still think that Shakespeare is an important author. Every teacher was using Shakespeare in their Swedish teaching and the expanded conception of text was established, but some of the teachers practiced it more than the others. Film was the most popular and most used teaching method. The majority of the pupilsconsidered Shakespeare and his most famous works as general knowledge. The pupils preferredto dramatize or watch films when they are working with Shakespeare and other classic authors.</p>

<p>Föreliggande studie undersöker metodiken i språkundervisningen. På så sätt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. Metodikämnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle språklärarna sakna den grundläggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikämnets åliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lärare har vävt in i sitt yrke, det vill säga, klarlägga läraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lärares intresse att skapa en så effektiv, nöjsam och lärorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgå desto större är chansen att uppfylla sådana krav. Därför ämnar jag att redogöra för olika språkmetoder som används eller har använts vid språkundervisning. </p><p>För att se eventuella metoder som använts idag har jag använt mig av både en etnografisk och en fenomenologisk ansats. Genom observationer, videoinspelningar av fyra lektioner samt en intervju med en lärare har jag sökt svar på mina övergripande frågor: Hur reflekterar läraren omkring sin undervisning? Hur ser några metoder och övningar ut i den undersökta lärarens klassrum? Kan man se någon dominans av någon metod i lärarens undervisning? </p><p>Då jag enbart gjort en fallstudie kan jag inte dra några generella slutsatser men jag kom fram till att det är den kommunikativa kompetensen som är i fokus i lärarens klassrum, i enighet med Lpo 94. Läraren låter eleverna träna mycket hörförståelse dels genom att läraren själv talar mycket, och dels genom bandinspelningar. Hon använder sig av mycket autentiskt material för att skapa ett meningsfullt lärande för eleverna. Det går inte att skönja någon renodlad metod i lärarens undervisning men kan man se kopplingar till flera olika metoder. En stor del av kommunikationen i klassrummet sker på målspråket vilket är kännetecknande för direktmetoden. Kopplingar kan även göras till functionalnotional approachmetoden, då läraren arbetar utifrån valda ämnesområden som kan vara intressanta för eleverna. Ur ämnesområdena skapar läraren sedan innehållet i form av fraser, glosor och grammatik som eleverna ska lära sig.</p>

<p>Huvudsyftet med detta arbete är att är att undersöka skillnaderna mellan undervisningen i moderna språk idag och tidigare traditionell språkundervisning. En del av syftet är också att undersöka vilka metoder/arbetssätt som används vid språkinlärning. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare i tyska. Resultatet visar att det som skiljer läroplanen i moderna språk ifrån tidigare läroplaner är betoningen av kommunikation, internationell informationsteknik samt kultur. Vi språklärare ska lära eleverna att kommunicera ännu bättre så att de kan göra sig förstådda internationellt. Vi ska lära dem mer om ländernas kulturer för att fördjupa denna språkförståelse och vi ska lära dem att hantera olika slags informationsteknik. Resultatet av intervjuerna visar att ingen av de ntervjuade lärarna säger sig använda någon speciell metod i sin undervisning idag. De säger istället att de har plockat ut godbitarna ur olika metoder för att sedan skapa ett eget arbetssätt.</p>

The purpose of my study was to examine how teachers in physical education experience different frame factors impact on their outdoor education and their choice of didactic approach. My study is based on Lundgren´s frame factor theory and Peitersen´s didactic learning model. I have used a qualitative research method to answer my questions. I have been using semi-structured interviews to interview six PE teachers who all teach at high school level. Based on my results we see that the teachers experience teaching hours and class sizes as the frame factors that mainly affect the outdoor education. Teachers often choose to split up the outdoor activities into sequences in order to achieve better learning. Based on my results the report concludes that the teachers experience outdoor education as a major part of physical education. They consider the organizational framework to be strenuous and to be something that requires careful didactic planning. / Syftet med min studie har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa upplever olika ramfaktorers inverkan på sin friluftsundervisning samt deras val av didaktiskt tillvägagångssätt. Min studie lutar sig mot Lundgrens (1989) ramfaktorsteori samt Peitersens (2001) didaktiska inlärningsmodell. För att besvara mina frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod används. Jag har med hjälp av semistrukturerade intervjuer intervjuat sex idrottslärare som alla jobbar på högstadiet. Utifrån mina resultat ser man att idrottslärarna upplever undervisningstiden och klasstorlekarna som de ramfaktorer som påverkar friluftsundervisningen i störst grad. Lärarna väljer ofta en deluppbyggnadsundervisning när de ska lära ut friluftsliv i skolan. Utifrån mina resultat är uppsatsens slutsats att idrottslärarna upplever friluftsundervisningen som en stor del av ämnet. De anser att de organisatoriska ramarna är påfrestande och kräver en noga didaktisk planering.