Det är inte helt självklart hur affärsmodeller kan eller bör definieras. I dess enklaste form kan affärsmodellen ses som ett uttryck för enkla marknadsekonomiska samband: en produkt köps om dess värde för kunden är högre än kostnaden att producera den. Många skulle dock hävda att detta ger en alldeles för inkomplett bild, och att affärsmodeller i själva verket är mycket komplexa. Den som även vill ta hänsyn till hållbarhetsaspekter, såsom klimatavtryck eller olika sociala faktorer, får det ännu svårare. Vilka “värden” och “kostnader” är det egentligen som ska tas hänsyn till? Utgångspunkten för det här arbetet är ett bostadsprojekt i Rosendal i Uppsala, ett pilotprojekt för vad initiativtagarna kallar Alivekonceptet. Den långsiktiga förhoppningen är att konceptet och dess tillhörande affärsmodell ska bli startskottet för en förändrad bostadsmarknad. De nybyggda hyresrätterna ska ha lägre hyror än jämförbar nyproduktion, och hyreskontrakten ska inledningsvis fördelas via ett lottningssystem istället för ett traditionellt kösystem. Tanken är att fastigheterna, och efterföljande projekt inom ramen för Alivekonceptet, ska bana väg för fler prisvärda bostäder för unga vuxna – med större fokus på miljömässig och social hållbarhet. Syftet med denna studie är således inte bara att undersöka hur en affärsmodell på bostadsmarknaden kan se ut, utan även hur hållbarhetsaspekter kan integreras i traditionella affärsmodeller och vilka utmaningar som då kan uppstå. Alivekonceptets affärsmodell har därför studerats med hjälp en analysmodell som även integrerar miljömässiga och sociala hållbarhetsaspekter. Resultatet av kartläggningen visar att den största ekonomiska fördelen i Alives affärsmodell är en minskad konjunkturkänslighet, samtidigt som den (åtminstone kortsiktiga) avkastningen är lägre för fastighetsförvaltaren. Studien visar även att fastigheten byggs på ett relativt fördelaktigt sätt ur klimatsynpunkt, dock med vissa förbättringsmöjligheter. Utlottningen av lägenheter kan möjligtvis minska den sociala segregationen på det lokala planet, och ger framför allt god grund för forskning inom social hållbarhet. Studien har även exemplifierat de utmaningar som uppstår vid integrering av hållbarhetsarbete i traditionella affärsmodeller, då den ekonomiska kalkylens gångbarhet är en förutsättning för att hållbarhetsarbete ska kunna genomföras.

Syftet med denna undersökning är att genom intervjuer och en fenomenografisk ansats kartlägga unga vuxnas uppfattningar av begreppet världens undergång, samt belysa de olika etiska förhållningssätt och livsåskådningar som diskuteras i denna kontext. Undersökningen baseras på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldern 18-25 som levt större delen av sitt liv i Sverige, går eller har gått i svensk skola, ser sig som tillhörande en av de abrahamitiska religionerna judendom, islam eller kristendom, eller är socialt präglad av någon av dessa. Intervjuerna genomfördes hösten 2013. Intervjupersonerna har kontaktats och valts ut främst på skillnader i kön, social bakgrund och utbildningsbakgrund. Intervjuerna har blivit analyserade utifrån en fenomenografisk ansats. De slutsatser jag har kunnat utläsa av resultatet är att uppfattningar om världens undergång kan delas in i fyra övergripande uppfattningskategorier, där varje uppfattningskategori representerar vad världens undergång är och vem/vad som kan drabbas av denna. Övriga beskrivningskategorier redogör för olika uppfattningar om orsaken bakom världens undergång, i vilken utsträckning människan kan påverka denna, huruvida intervjupersonernas uppfattning om världens undergång är ett troligt framtidscenario och om de utgår ifrån en positiv eller negativ orienteringspunkt. Hypoteserna som uppsatsen genererar är uppfattningarnas gemensamma nämnare:• Mänskligheten anses vara moraliskt ansvarig på något plan för världens undergång såvida det är en undergång som drabbar människor och kan påverkas av människan.• Om mänskligheten kan påverka världens undergång behöver inte människan ha skapat världens undergång för att mänskligheten på något plan ska ses som moraliskt ansvarig för densamma. Det måste alltså inte råda ett kausalt samband mellan vad/vem som sägs ytterst orsakat världens undergång och vad/vem som anses moraliskt ansvarig för den.Dessa hypoteser överensstämmer delvis med uppsatsens utgångspunkt, idén om människans benägenhet se mänskligheten som moralisk ansvarig för en hotande undergång, men skiljer sig från denna främst i synen på orsak och moraliskt ansvar.

Syftet med denna C-uppsats var att ta reda på hur högskolestuderande upplever sin situation och vilka tankar de har om frågor som rör framtiden. För att ta reda på detta genomförde vi en enkätundersökning på K3, Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola under våren 2006. Vi valde ut en specifik åldersgrupp, mellan 19 och 29 år, som representerar vår målgrupp unga vuxna, som läser på högskola. De frågor vi ville ha svar på var: Hur ser unga vuxna, som studerar på högskola, på sin framtid? Hur upplever de sitt hälsotillstånd? Vilka tankar har de när det gäller utbildning och arbete? Vilken inställning har de till familjebildning och relationer? Vi utformade en enkät som främst bestod av frågor som gav svar på ovanstående, samt gav oss en bra bild över respondenternas bakgrund. Detta för att i ett senare skede kunna göra en analys utifrån utvalda teoretiska perspektiv. Vi valde att utgå ifrån en sociologisk/socialpsykologisk infallsvinkel för att bland annat kunna diskutera kring vad den förlängda ungdomstiden innebär för dagens unga vuxna och samhället i stort. Vi jämförde också våra resultat med tidigare forskning, som vi menade var relevant. En slutsats vi kom fram till var att högskolestuderande, i åldrarna 19 till 29 år, ställer sig mer positiva till att flytta utomlands jämfört med andra unga vuxna i Sverige. Det som också framkom i vår undersökning var att många av de högskolestuderande unga vuxna, ofta har ont i magen, huvudvärk och sömnproblem. Ännu fler, drygt 80 procent, är det som känner sig trötta under dagen varje dag eller en till flera gånger i veckan. Det visade sig även att vår målgrupp upplever sig mer stressade än andra unga vuxna i resten av landet. Trots relativt vanligt förekommande mag- och huvudvärk, sömnproblem och trötthet under dagarna framträdde en tydlig bild av att högskolestuderande har en optimistisk framtidstro överlag. De tycker också i stor utsträckning att livet motsvarar förväntningarna. På frågan om hur de ser på framtiden var så många som nästan 90 procent delvis eller mycket optimistiska. / Syftet med denna C-uppsats har varit att genom en enkätundersökning, gjord på K3, Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola, belysa hur högskolestuderande ungdomar/unga vuxnas situation ser ut idag och redogöra för deras tankar om framtiden. Frågor vi bland annat ställde var vilka tankar de har när det gäller utbildning, arbete, familjebildning och relationer. Andra frågor som intresserade oss var hur de upplever sitt hälsotillstånd. Utifrån litteratur och sociologiska/socialpsykologiska perspektiv resonerade vi kring vad den förlängda ungdomstiden kan betyda för den enskilda individen. En jämförelse mellan vårt material och tidigare forskning på området, bland annat ur ett myndighetsperspektiv, ledde fram till vår analys. Vi kom fram till att ungdomar/unga vuxna, som läser på högskola upplever sig stressade och känner sig trötta under dagarna i stor utsträckning. Samtidigt framträdde en tydlig bild av att de har en optimistisk framtidstro och de tycker att livet till stor del motsvarar förväntningarna.

Detta arbete har skrivits i syfte för att skapa förståelse och öka kunskap kring unga vuxna andra eller första generationens invandrares förhållanden till musik, genom undersökning. Detta avser kommersiell populärmusik och ursprungskulturens musik hos de unga vuxna. Tre frågor har tagits fram för att belysa detta. 1) Hur förhåller sig andra eller första generationens unga vuxna sig till sin ursprungskulturs musik i sitt svenska kultursammanhang? 2) Hur förhåller sig andra eller första generationens unga vuxna till kommersiell populärmusik i förhållande till sin familjekultur/ursprungskultur? 3) Vad upplevs det för konflikter eller spänningar i förhållandet eller mellan de olika sammanhangen? För att besvara frågorna så samlades data in genom empirisk musikvetenskap och kvalitativa intervjuer med semistruktur. Dessa intervjuer utfördes med unga vuxna första och andra generationens invandrare. Datan diskuteras och analyseras med hjälp av tidigare forskning och teorier kring identitetsskapande i samband med musik. Resultatet visar att de unga vuxna någon gång upplevt spänning och konflikt i anknytning till musiken från deras ursprungskulturer. De unga vuxna menar att de känt behov av att anpassa sig till kontexter och sammanhang. Samtidigt visar resultaten att de anser sig själva mer stabila än när de var yngre i sitt musiklyssnande och sin musikaliska identitet. De unga vuxna använder gärna musiken som en identitetsmarkör och som ett hjälpmedel för kulturellt minne.

Introduktion: Cystisk fibros är en progressiv kronisk sjukdom. Att leva med cystisk fibros påverkar personens liv och personer med cystisk fibros har beskrivit att de upplever en försämrad livskvalitet med tidskrävande behandlingar, fysiska begränsningar och psykosociala påfrestningar vilka begränsar möjligheten till att leva livet fullt ut. Hur sjukdomen upplevs av yngre personer hade bidragit till att ge sjuksköterskor ökad förståelse för patienters behov i omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns, ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med cystisk fibros.  Metod: En beskrivande litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar utfördes. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier (2022a). Studiernas resultat sammanställdes och analyserades utifrån en modell beskriven av Popenoe et al. (2021). Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Begränsningar i det dagliga livet, Upplevelser av hälsa och Påverkad självbild. Cystisk fibros medförde upplevelser av kroppsliga begränsningar, tidskrävande behandling, sociala restriktioner och en oro inför framtiden. Att ses som mer än sjukdomen ansågs var en faktor till bättre upplevd hälsa. Självbilden påverkades då deltagare eftersträvade normalitet. Det fanns även en rädsla för att bli dömd, att göra andra besvikna och upplevelser av bristande autonomi. Slutsats: Cystisk fibros påverkar unga ur aspekter såsom självbild, socialt liv och fysiska begränsningar. Kunskap om sjukdomens påverkan ger sjuksköterskan bättre förutsättning för god personcentrerad omvårdnad och att hjälpa unga patienter hantera sin sjukdom och uppnå bästa möjliga livskvalitet. / Introduction: Cystic fibrosis is a progressive chronic disease. Living with cystic fibrosis affects the person's life and reduces quality of life with time-consuming treatments, physical limitations and psychosocial stresses which limit the opportunity to live life to the full. How the disease is experienced by younger people could contribute to giving nurses an increased understanding of patients' needs. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of children, adolescents and young adults living with cystic fibrosis. Method: A descriptive literature review, based on 10 scientific qualitative articles. The articles were quality reviewed according to SBU's review template for qualitative studies (2022a). The results of the studies were compiled and analyzed based on a model described by Popenoe et al. (2021). Results: The people's experiences resulted in three categories: Limitations in daily life, Experience of health and Affected self-image. Cystic fibrosis brought limitations such as physical limitations, time-consuming treatment, social restrictions and a worry about the future. Being seen as more than the disease was considered a factor in perceived health. Self-image was affected as participants sought normalcy, there was also a fear of being judged, fear of disappointing others and an experience of a lack of autonomy. Conclusion: Cystic fibrosis affects young people from aspects such as self-image, social life and physical limitations. Knowledge of the impact of the disease gives the nurse a better basis for good person-centered care and to help young patients manage their disease and achieve the best possible quality of life.

Bakgrund Huvudansvaret för undervisning i privatekonomi ligger på ämnet hem- och konsumentkunskap. Statistik från Skolverket visar att 94,3% av eleverna går ut grundskolan med lägst betyg E i hem- och konsumentkunskap, men trots detta visar rapporter från Folkhälsomyndigheten att psykisk ohälsa kopplat till ekonomiska bekymmer ökar och Kronofogdemyndigheten rapporterar att överskuldsättningen bland unga växer och påverkar samhället i stort. Syfte Att undersöka vilka erfarenheter unga vuxna har inom området konsumtion och ekonomi i hem- och konsumentkunskap. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta respondenter, fyra kvinnor och fyra män i åldrarna 19–27 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Visade att respondenternas erfarenhet av undervisningen i konsumtion och ekonomi upplevdes som meningsfull, men otillräcklig. Samtliga respondenter drog slutsatsen att den primära kunskapskällan inom konsumtion och ekonomi var omgivningen och erfarenheter från livet. Respondenterna uttryckte att undervisningen hade ett brett fokus som inkluderade många olika perspektiv. Respondenterna upplevde att möjligheterna till lärande påverkades av lärarens bemötande och undervisningsstil. Slutsats Resultatet visar att det finns erfarenheter hos de unga vuxna som tyder på att den utbildning de fått inom ämnesområdet konsumtion och ekonomi inte varit tillräcklig för dem för att känna en trygghet som unga vuxna med eget ansvar över sitt hushåll, och att kunskapen inom ämnesområdet främst kommit från omgivningen samt att prova sig fram i livet. Resultatet bekräftas av myndighetsrapporter som visar på en utbredd okunskap i privatekonomi som påverkar samhället i stort. Områdets meningsfullhet samt att läraren har en stor betydelse för lärande ställer höga krav på både lärare och lärarutbildare styrks av tidigare forskning om relationskompetens, men kan ge en indikation på att vidare forskning inom området behövs. / Background The main responsibility for teaching personal finance lies in the subject of home and consumer studies. Statistics from the National Agency for Education show that 94,3% of the students leave primary school with the lowest grade E in home and consumer studies, but despite this, reports from the Swedish Public Health Agency show that mental illness linked to financial worries is increasing. The Swedish Enforcement Agency reports that over-indebtedness among young people grows and affects society at large. Objective To investigate what experiences young adults have in the area of consumption and economics in home and consumer studies. Method Qualitative semi-structured interviews were conducted with eight respondents, four women and four men aged 19–27. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed using qualitative content analysis. Results Showed that the respondents' experience of teaching consumption and economics was perceived as meaningful, but insufficient. All respondents concluded that the primary source of knowledge in consumption and economics was the environment and experiences from life. The respondents expressed that the teaching had a broad focus that included many different perspectives. The respondents felt that the opportunities for learning were affected by the teacher's approach and teaching style. Conclusion The results show that there is experience among the young adults that times that the education has received in the subject area consumption and economics have not been enough for them to feel secure as young adults with their own responsibility over their household, and that the knowledge in the subject area has come from the surroundings and to try your hand at life. The result is confirmed by government reports that show a widespread ignorance in personal finance that affects society at large. The subject area's meaningfulness and the fact that the teacher is of great importance for learning places high demands on both teachers and teacher educators, as evidenced by previous research on relationship competence, but can give an indication that further research in the area is needed.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka barn och unga vuxnas (5-25 år) upplevelser av att ha ett syskon med barncancer. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med deskriptiv design för datainsamling. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna efter artiklar genomfördes i databaserna PubMed och PsycInfo. De insamlade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån mallen Bedömning av studier med kvalitativ metodik av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och analyserades genom en latent innehållsanalys där meningsbärande enheter identifierades. Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades datan. Utifrån detta skapades fyra teman.  Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; förändringar inom familjen, starka känslor, involvering och livet utanför familjen. Det visade att syskonen upplevde blandade känslor som exempelvis sorg, ilska, avundsjuka och försummelse. Det framkom även att syskonen hade olika stort behov av information och hanterade situationen på olika sätt. Vidare upplevde syskonen ett ökat ansvar och en rollförändring inom familjen i och med det sjuka barnets cancerdiagnos. Vänner och skola kunde bidra både positivt och negativt till syskonens upplevelse av situationen. Slutsats: Slutsatsen var att syskonen upplever blandade känslor efter det sjuka barnets cancerdiagnos och hanterar situationen på olika sätt. Syskonen har även olika stort behov av att få ta del av information angående det cancersjuka barnet. Det är nödvändigt att fler studier genomförs på detta område för att ytterligare öka kunskapen om syskonens upplevelser. Denna studie bidrar med en ökad kunskap kring hur sjuksköterskor bör bemöta syskonen till cancersjuka barn för att underlätta deras situation och kunna vara ett stöd för dessa. / Aim: The aim of this study was to examine the experiences of children and young adults (5-25 years) when having a sibling with cancer.  Method: The used method was a general literature study with a descriptive design for data collection. The study was based on thirteen scientific articles with a qualitative approach. The search was performed in the databases PubMed and PsycInfo. The collected articles were quality reviewed through Assessment of studies with a qualitative methodology of Governmental preparation for medical and social evaluation and were analyzed through a latent content analysis where meaning units were identified. Further, the data was condensed, coded and categorized. Based on this, four themes were established. Results: The result was categorized into four themes; changes within the family, strong emotions, involvement and life outside the family. It showed that siblings experienced mixed feelings such as grief, anger, jealousy and neglect. It also appeared that siblings had a varied need of receiving information and that they coped with the situation in different ways. Furthermore siblings experienced an increased responsibility and a change of roles within the family because of the sick child's cancer diagnosis. Friends and school could contribute with both positive and negative aspects of siblings experiences of the situation. Conclusion: The conclusion was that siblings experienced mixed feelings after the sick child's cancer diagnosis and were coping with the situation in different ways. Siblings also had a varied need of receiving information about the child with cancer. It is necessary to perform other studies in the same area to continue to increase the knowledge about siblings' experiences. This study contributes with an increased knowledge about how nurses should meet the needs of siblings of a child with cancer to help ease their situation and to support them.

Bakgrund: Det finns ett dilemma mellan att främja unga vuxna kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningars sexuella rättigheter samtidigt som det kan finnas behov av att skydda kvinnorna mot sexuell utsatthet. Mot bakgrund av detta finns det anledning att studera hur professionella förhåller sig till dilemmat i relation till SRHR samt synliggöra arbetets begränsningar och möjligheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka professionellas arbete med unga vuxna kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar inom SRHR med särskilt fokus på dilemmat mellan sexuella rättigheter och risker för utsatthet. Vidare är syftet att undersöka vilka faktorer som medför begränsningar respektive möjligheter i arbetet inom SRHR. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med professionella inom LSS. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat och analysdelen framställdes utifrån insamlad empiri och detta presenteras i relation till teorin om sexuella script, modellen om värdehierarkier, begreppet makt samt tidigare forskning.  Resultat: Studiens resultat visade att förebyggande, restriktiva, relationella avsexualiserande, skuldbeläggande och möjliggörande script samt ett script om tystnadskultur existerar bland professionella i arbetet inom SRHR. Scripten kan påverka kvinnornas sexualitet samt synliggör hur kvinnornas sexualitet bemöts och framställs av samhället. Resultatet påvisar komplexiteten i dilemmat mellan att främja kvinnornas rättigheter och att skydda dem mot sexuell utsatthet vilket synliggjorts genom doxa som utvecklats inom fältet, kontrollerande och hjälpande handlingar genom pastoralmakt samt samhällets hierarkiska syn på kvinnornas sexualitet.

The consumer society is developing at a rapid pace, which also applies to today’s digitalization. As a result, new payment methods, such as installments and invoices, have become readily available and many companies are profiting and therefore encouraging consumers to use them. The consumer society that results in increased costs for private individuals also contributes to a clear increase in consumer loans, which in turn leads to private financial indebtedness. This paper aims to examine and map which factors that influence the intention to use consumer loans. Through this knowledge regarding attitudes and intentions in users of installments and invoices the study aims to increase the possibility to contribute to understanding of private indebtedness linked to today's digitized consumer society. This research has been examined through a qualitative approach with the main methodology of semi-structured interviews. The empiric data has then been analyzed and discussed through a theoretical framework based on, among others, the Theory of Planned Behavior and Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, together with Theoretical Concepts of Decision Making. The outcome of this research study shows that young women aged 18-25 have a negative attitude towards consumer loans because of the image it gives the people but also because of the consequences, in the sense of private indebtedness, it can lead to. The study also shows that the seven factors that determine whether one chooses to use a consumer loan are its availability, unnoticed upcoming expenses, consequences of previous debts, habitual behavior, marketing of consumer loans, facilitation returns for internet purchases and lack of capital. / Konsumtionssamhället utvecklas i snabb takt vilket även gäller dagens digitalisering. Till följd av detta har nya betalningsmetoder, såsom kredit, delbetalning och fakturor, blivit lättillgängliga och många företag profiterar och uppmanar därför konsumenterna att använda dessa. Konsumtionssamhället som ger större kostnader för privatpersoner bidrar också till en tydlig ökning av konsumtionskrediter som i sin tur leder till privata ekonomiska skuldsättningar. Den här rapporten syftar till att kartlägga vilka faktorer som påverkar intentionen att använda sig av konsumtionskrediter. Genom denna kunskap och kännedom om attityder och intentioner hos användare av delbetalningar och fakturor syftar studien att öka möjligheten att bidra till förståelsen av privat skuldsättning kopplat till dagens digitala konsumtionssamhälle. Denna frågeformulering har studerats med hjälp av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Den empiriska datan har sedan analyserats och diskuterats utifrån ett teoretiskt ramverk grundat på bland annat Theory of Planned Behavior och Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, tillsammans med teoretiska begrepp om beslutsfattande. Slutsatsen av denna forskningsstudie visar att unga kvinnor i 18–25 årsåldern har en negativ inställning till konsumtionskrediter på grund av den image det ger personerna men även på grund av de konsekvenser, i form av privat skuldsättning, det kan leda till. Studien visar även på att de sju faktorer som avgör att man väljer att använda sig av konsumtionskrediter är dess tillgänglighet, ouppmärksammade kommande utgifter, konsekvenser av tidigare skulder, vanebeteende, marknadsföring av konsumtionskrediter, underlätta returer vid internetköp samt brist på fritt kapital.

The concept of ritual developed as a formal term of analysis during the 19th century and came to identify what was alleged as a worldwide category of human experience. Ritual was described as mindless handling, something that was routinized, habitual, compulsive or mimetic. The term was voiced as a major beginning of the change in the way European culture was associated to other cultures and religions. To be able to describe religions many myth and theorists looked at rituals. Rituals in Islam are regulated actions that can be performed at a particular place or time, or both. They are seen as particularly meaningful as they are loaded with religious symbolism. The religious texts surrounding rituals are usually normative. In order for the believer to do the right thing and understand, the aforementioned texts are described, how rituals should be performed and what different parts have for the meaning are explained. In Western Europe, research on young Muslims in school began around the end of the 20th century. The research was more about how their relationship was with the parents/Islamic community, the student and the teacher/school system. After that, research began on young adults and how they carve out spaces for themselves in relation to family, relatives, friends, school, and youth culture and majority society. Through interviews, six young adults, of different ages and backgrounds, will describe what they consider a ritual to be, what their everyday ritual looks like, whether they follow any ritual within Islam and about performing other rituals within the religion. Their rituals may be to follow the religion, but not everything, as age, lack of time, feeling and situation play arole.