Högtider är i Skandinavien förknippade med alkohol och festligheter, detta är en del av vår kultur. Konsumtionstillfällena är få och oftast placerade vid veckoslutet, det är mer accepterat att vara full en fredagskväll är mer än en måndagsmorgon. Beslut från regeringen avser mål och insatser för bland annat användandet av alkohol samt att minska bruket av det. Att begränsa alkoholens negativa effekter har länge varit en viktig fråga för folkhälsan. I och med detta skapades kampanjen Varannan vatten, för att minska berusningsdrickandet i samhället. Detta är en intervjustuide där fyra unga vuxna har tillfrågats om deras upplevelse kring kampanjen Varannan vatten. Studien avser också att undersöka huruvida informanterna anser att kampanjen är ett verktyg för att påverka attityder till berusningsdrickande. Resultatet visar att informanterna upplever kampanjen som positiv och att den utgör en funktion då det finns ett problem kring berusningsdrickande. Dock visade resultatet tecken på informanternas svårigheter att ta till sig budskapet då det enligt dem upplevs motsägelsefullt. Studien kan i framtiden utvecklas till att undersöka hur individerna själva anser kunna förändra attityder och beteenden. / In our Scandinavian culture holidays are associated with alcohol. The occasion for alcohol consumptions are few and often located at weekends. It´s more acceptable to binge drink on a Friday night than on a Monday morning. Resolutions from the Swedish government refers to intoxication drinking and changes in drinking patterns.  The campaign Varannan vatten (every other water) started as a consequence to reduce drinking in society. This study investigates young adults experience of the campaign Varannan vatten (every other water). The study also investigates if young adults consider that the campaign serve a purpose to change attitudes towards intoxicated drinking. Data was collected from four participants, between 20-24 years, who took part in the current interview study. One of the most important findings in this study showed positive attitudes towards the campaign. Participants also saw intoxication drinking as a problem why they saw the campaign as well needed.  It was marked that the announcement of the campaign appeared as misleading and participants had a hard time to adopt its message. Conclusions suggest that future studies develop and investigate individual considerations as reasons for attitudes and behaviors change.

Bakgrund: Enligt WHO beräknas det vara 448 miljoner nya fall av STI årligen hos personer i åldrarna 15-49 år. Under de senaste tio åren har STI ökat kraftigt.  Det är framför allt ungdomar och unga vuxna som drabbas. Attityd- och beteendeförändringar bidrar till fler partners och fler tillfälliga partners. Idag finns ett annat synsätt på relationer vilket leder till en ökad risk för spridning av STI. Samhället har som mål att minska förekomsten av STI i befolkningen. Detta kan ske på olika sätt, bland annat genom utåtriktat arbete och personlig rådgivning. Det är framför allt viktigt att höja kunskapsnivån och minska riskfyllt sexuellt beteende.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av och attityder till information om STI bland unga vuxna (20-29 år) som reser utomlands. Metod: En kvalitativ studie som baserades på fem fokusgruppsintervjuer, med tre till sju deltagare. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom det två huvudteman, Forum för information och Unga vuxnas behov och ansvar. Deltagarna i fokusgrupperna upplevde att det fanns brister i informationen. Flertalet hade inte kommit i kontakt med något förebyggande arbete specifikt inför resa. Det finns inget bra forum för information till unga vuxna, 20-29 år. Den personliga kontakten var viktig i samband med information så att den kunde anpassas efter individen. Resans syfte hade betydelse för de unga vuxnas beteende. Både killarna och tjejerna i fokusgrupperna tyckte att sociala medier var ett bra forum för att nå ut till deras målgrupp. Slutsats: För att unga vuxna, 20-29 år, ska bli motiverade att ta del av och på egen hand söka information och tillgodogöra sig förbyggande arbete kring STI och utlandsresor, behöver de mötas och bemötas på ett annat sätt än vad som görs idag. De behöver bli mötta på ett jämlikt plan och med dialog, istället för traditionell undervisning. Informationen behöver vara tilltalande och spännande. / Background: According to WHO, it is estimated to be 448 million new cases of STI annually in people aged 15-49 years. Over the last ten years STI greatly increased. It is especially adolescents and young adults who is affected. Attitudes and changed behavior contributes to more partners and more casual partners. There is a different approach to relationships today, leading to an increased risk of spreading STI. Society`s goal is to reduce the incidence of STI in the population. This can be done in many different ways, including outreach work and personal advice. It is especially important to increase level of knowledge and reduce risky sexual behavior. Purpose: The purpose of the study was to describe the experiences of and attitudes towards information of STI among young adults (20-29) who travel abroad. Method: A qualitative study that was based on five focus group interviews with three to seven participants. To analyze the material a latent content analysis of Graneheim and Lundman (2004) was used. Results: This result reveals two major themes, Forum for information and Needs and responsibilities of the young adults. Participants in the focus groups felt that there was a lack of information. Most had not been in contact with any preventative work specifically for the trip. There is no good forum for information to young adults aged 20-29. An individual meeting was important so that the information could be adapted to the individual. The purpose of the trip was important for the young adults behavior. Both boys and girls in the focus groups felt that social media was a great forum to reach out to their target group. Conclusion: To motivate young adults aged 20-29 to take part in and on their own search for information so that they benefit from STI prevention work and travel abroad, they need to be met and addressed in a different way that is done today. They need to be met on an equal level with dialogue, instead of traditional teaching. The information has to be appealing and exciting.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frågor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhället i Sverige. Det är en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin är hämtad från semi-strukturerade intervjuer från fem informanter mellan 20-25 år. De viktigaste resultaten visade på att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella fråga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt så var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest svårigheter, oro och stress hos informanterna. En tolkning av denna sociala medvetenhet kan vara att det är ett uttryck för att det i det västerländska senmoderna samhället inte finns självklara, livslånga stabila relationer. Detta skapar och ena sidan en större frihet att välja sitt sociala umgänge, men också större ansvar, högre krav och svårigheter för den enskilda individen att upprätthålla och arbeta på kontinuerliga tillitsfulla relationer. När det gällde existentiella frågor kring det andliga såsom Gud, meningen med livet och livets ändlighet var det intressant att resultaten visade att de flesta informanterna upplevde att de inte funderade speciellt mycket på detta, samtidigt så var det inom det andliga området som informanterna gav mest utförliga svar. En analys av detta skulle kunna vara att det kan tyda på att det är en icke-fråga. Att det i det senmoderna samhället inte finns något självklart forum för andliga existentiella frågor, som också avspeglar sig hos den enskilda individen. Men det faktum att informanterna förmedlade mycket tankar och upplevelser kring det andliga visar på att det trots allt kan finnas ett dolt behov att samtala kring andliga existentiella frågor. När det gällde den andliga frågan kring vad som skapade meningsfullhet i livet visade resultaten på betydelsen av att reflektera och lyssna till det man ville, friheten att välja det man tyckte om, som gav positiv energi och subjektivt välbefinnade. Denna betoning på både personlig reflektion, frihet att välja och upplevelsen av positiva känslor var genomgående i samtliga existentiella frågor. En tolkning av den centrala betydelsen av personlig reflektion, frihet att välja och positiva känslor kan vara att det är ett uttryck för det pluralistiska senmoderna välfärdssamhället; det finns helt enkelt yttre förutsättningar och möjligheter att kunna välja sina liv. Det är också i samhället en större betoning på individens frihet och rättigheter, känslor, upplevelser och subjektiva välbefinnade. Samtidigt visade resultaten också på att personlig reflektion och friheten att välja också till viss del kunde upplevas som en svårighet. En tolkning är att det senmoderna samhället också kan skapa större svårigheter, ökad stress och oro och ställer större emotionella krav på individen att själv reflektera, "söka svar" på existentiella frågor och manifestera detta i sin vardag. Existentiella frågor är inte någonting som finns naturligt i människors vardag, och inte heller något som på förhand är givet i det senmoderna samhället.

This Bachelors exam is about young adults and their use of Mobile Social Network System.The use of mobile social media has become more common in today’s society, ranging fromteenagers, the dominating internet users, to the elderly. The traditional purpose of use inmobile phones, the voice communication from one place to another, has in Sweden beendominated by text communication instead. Along with the development of Smartphones andthe mobile interface, the births of mobile social media have increased in the market. Reports have shown that of all the devices with the possibility to connect to social networks,the one kept closest to our bodies is the mobile phone. One of the advantages of using thephone for mobile social media is that you can easily and smoothly update whenever andwherever, within one arm’s reach. An update can be anything the user feel like sharing withfriends. For example the user’s location, feelings and thoughts or it could also be a picture ora video clip. Our report focuses on what factors contributes to the use of mobile social media, in whatcontexts the updates happen in as well as where, how and why they do.

Ungdomsarbetslösheten är ett problem i Sverige och det finns flera unga som uppbär försörjningsstöd. Det har visat sig vara svårt för en del ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och kommunerna har ett ansvar för skapa arbetsmarknadsåtgärder som kan hjälpa personer att komma ut i arbetslivet. En del unga är mer utsatta än andra vilket gör att de kan vara i behov av ett intensivare stöd. Denna studies syfte är att undersöka vilka komponenter eller händelser i Case management-projektet som haft inverkan för de unga vuxnas livssituation. Projektet som är en arbetsmarknadsåtgärd syftar till att hjälpa ungdomar som har svårigheter med att strukturera upp sin vardag. En kvalitativ studie har gjorts för att undersöka vilka erfarenheter både klienter och professionella har av projektet. Detta skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fyra klienter och tre professionella deltog. Tidigare forskning visar att en god relation mellan klient och hjälpare är en väsentlig komponent och att ett tätt samarbete mellan myndigheter samt klient är en avgörande faktor för om insatsen ska ha någon effekt. Samtidigt är övrigt stöd från nätverket en hjälpande faktor samt att klienten är motiverad till att förändra sin livssituation. Undersökningens resultat visar att alla respondenter är positivt inställda till projektet och att klienterna anser case managern har varit det stöd som de har saknat. / Youth unemployment is a problem in Sweden and there are several young people who receive income support. It has proven difficult for some young people to establish themselves in the labor market and local governments have a responsibility to create labor market policies which help people to establish themselves on the labor market. Some young people are more vulnerable than others so they may be in need of more intensive support. The aim of this study is to examine which components or events in the case management project that has impacted the young adults' lives. The project is a labor market program aimed at helping young people that find it difficult to structure their daily lives. A study has been done to examine both clients and professionals experience of the project. This was done by semi-structured interviews with four clients and three professionals participated. Previous research shows that a good relationship between client and helper is an essential component and that a close cooperation between agencies and clients is a crucial factor if the effort will have any effect. Additional network is also a helping factor and that the client is motivated to change their lives. The results of the study shows that all respondents are in favor of the project and the clients consider that the case manager has been the support that they have been missing.

Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt – hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna. Studiens empiriska material hämtades dels från min tidigare uppsats och dels från en universitetsutbildning i existentiell filosofi och - terapi. De resultat som framkommit kan tydas så att de olika perspektiven och förhållningssätten påtag-ligt har befruktat varandra och gett en fördjupad kunskap om de två fallen. Resultaten visar även att de vidgade reflektionerna har tillvaratagit olika infallsvinklar och sannolika möjligheter till en djupare förståelse kring fallen och att vara-i-världen. De olika perspektiven har resulterat i psyko-terapeutisk fördjupning t.ex. kring studiens underliggande kontext om livets mening. Praktik-forskning kring existentiella dimensioner och djupare reflektioner av fallstudier kan ge utökade möjligheter till dynamisk psykoterapi, samt mer adekvat peka mot psykoterapins fortsatta behov av utveckling. / The aim of this study was to conduct in-depth reflections on two case of psychotherapeutic practice. The project was done as action researcher and from my experience as a psychotherapist and existential therapist. The two perspectives in the study were sought in the psychoanalytic - dynamic therapy orientation, and from existential philosophy and existential therapy. The study was designed to see the life world of two approaches, i) phenomenological – hermeneutic and ii) existential with physical, social, personal and ideal dimensions. The cases came from my earlier study and from a university course in existential therapy. The results obtained can be understood so that the different perspectives and approaches have significantly fertilized each other and provided detailed knowledge on two cases. The broader reflections resulted in approaches and opportunities for a deeper understanding of cases and to being-in-the-world. The approaches have resulted in deepening such psychotherapeutic around the study of the underlying context for the meaning of life. The development of existential dimensions and deeper reflections of the case studies can provide expanded opportunities for dynamic psychotherapy, as well as more appropriate means for psychotherapy need of development.

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet är anpassat för att hjälpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, samt om det behöver förbättras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats där två chefer och två omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden täckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framträdande resultatet var att informanterna är ense om att stödet har brister och inte är anpassat till den valda målgruppen, speciellt när det kommer till självbestämmande, familjebildning och arbetsmarknaden. / The purpose of this study was to examine how managers and employees experience the care for young adults with mild intellectual disabilities and if something needs to be done to make the support more adjusted to the these individuals. This was conducted with a qualitative study where two managers and two employees, who meets the target group of the study thought their profession, was interviewed. The interview guide covered the four main themes; normalization, individuality, alienation and social belonging. The results were analyzed through an inductive thematic analysis method through the theories SOC and empowerment. The most striking result was that the informants all agree that the support they have to offer isn’t adapted for the target group, especially when it comes to self-determination, building a family and labor market.

Syftet med denna uppsats är att studera hur unga vuxna beskriver sin tro med särskilt fokus på beskrivningar av Gud och Jesus. De unga vuxna som jag vill undersöka är individer som är medlemmar i de kristna studentorganisationerna Credo och KRISS. I studien vill jag också undersöka huruvida det finns någon skillnad i hur och vad de unga vuxna från Credo och KRISS beskriver som viktigt för deras tro.  Men även hur de unga vuxna beskriver auktoriteten i förhållandet mellan människa – Gud. För att kunna få en förståelse av hur unga vuxna formar sin tro har jag använt mig av en bearbetning av Paul Heelas och Linda Woodheads (2005) teori om ”the subjective turn” och dess två perspektiv ”life–as religion” och ”subjective–life spirituality”. Bearbetningen utgår från hur de två perspektiven skulle kunna komma till uttryck i talet om tro. ”Life–as religion” beskriver en hållning där auktoriteten att bestämma vad som är rätt och riktigt ligger utanför mig själv. Denna auktoritet kan vara Gud, en grupp människor, den tradition individen tillhör m.m. Vem individen ska vara bestäms av någon annan, inte av individen själv. ”Subjective–life spirituality” beskriver istället en hållning där individen och det subjektiva står i centrum. Här bestämmer individen själv och utgår från hens erfarenheter i beslutet av vad som är rätt och riktigt och hur hen vill leva sitt liv. Det heliga finns här inom människan, inte utanför. Resultatet utgår från sju individuella intervjuer med unga människor (23-29 år) som var medlemmar i Credo eller KRISS. Tre av dessa var män och fyra av dessa var kvinnor. Intervjuerna var semistrukturerade men utgick mycket från den intervjuades egen berättelse. Som analysmetod har jag använt mig av kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i teorin. För att fördjupa analysen har jag även lyft fram skillnader mellan mäns och kvinnors beskrivningar av tro. Det finns en rad slutsatser som man kan dra utifrån de intervjuer som jag analyserat. Gud beskrivs med ord som faller inom benämningen ”life-as religion”. Gud beskrivs som kärlek, förälder och far men också som något som är långt borta och dolt. Här finns det inga skillnader mellan Credo och KRISS eller mellan männen och kvinnorna. Jesus beskrivs bland annat som en kärleksfull, ödmjuk och rebellisk person. Han beskrivs som en brygga till Gud och som en förebild och inspiration för hur de unga ska eller kan leva. De unga från Credo trycker här på att han visar på hur de ska leva medan de unga från KRISS menar att han inspirerar individer till hur de kan leva. Förutom Gud och Jesus lyfter de unga gemenskap, gudstjänst, bön och Bibeln som viktiga för tron. Beskrivningarna av Bibeln visar på den största skillnaden mellan hur de unga från de två organisationerna väljer att beskriva sin tro. De unga vuxna från Credo beskriver Bibeln som Guds ord medan de unga från KRISS trycker på att Bibeln måste tolkas genom deras egna liv. Även beskrivningarna av auktoritet och relationen människa – Gud visar på skillnader mellan de unga vuxna i de två organisationerna. De unga vuxna från KRISS tycker att de själva har det största ansvaret för sin tro medan de unga vuxna i Credo beskriver att Gud har det största ansvaret för att deras tro är rätt och rimlig. Paul Heelas och Linda Woodheads (2005) teori om ”the subjective turn” och dess två perspektiv ”life–as religion” och ”subjective–life spirituality” har genom den bearbetade modellen bidragit till ytterligare ett sätt att förstå unga vuxnas beskrivningar av tro. Resultatet visar att den förståelse av tro som dominerar i de ungas beskrivningar går att finna i ”life–as religion”. / In a study conducted by the Swedish National Board of Youth Affairs from 2007 close to one out of two young people answered that they believe in a God or higher power. The study ”Religion as a resource?” (2012) shows that religion is still a resource in the life of many young people. The life- and self-understanding, that takes place in the life of young people, is in many ways independent of a church, institution and/or tradition, and any contact with religion primarily takes place in a secularized context. The young people that express that religion is an important part of their life are in minority, as are those who choose to engage in a Christian organization. KRISS and Credo, two Christian Swedish student associations are examples of such organizations. In this study I focus on KRISS and Credo by interviewing seven young adults from these organizations to see what shapes their faith.    The aim of this study is to examine how young adults relate to the traditional interpretations and expressions of faith within the Christian context they have chosen to engage in, especially how they describe God and Jesus, and if there are any differences between the two organizations.  To help in this understanding I have used Paul Heelas and Linda Woodheads theory about ”the subjective turn” and their two perspectives how people relate to religion and spirituality: ”life–as religion” and ”subjective–life spirituality” (Heelas & Woodhead, 2005). A question in this study was if /how these theories can contribute to a deeper understanding of how young adults shape their faith?       The results show that although there are small tendencies toward ”subjective–life spirituality”, the descriptions given by the informants from KRISS and Credo are predominantly associated with ”life-as religion”. There are minor differences between the two organizations. However these are subtle and could be the expression of individual rather than organizational differences.

The aim of this study was to examine young adult cannabis users’ attitudes towards cannabis and their perception of the normalization of cannabis. The purpose was also to explore how their views of cannabis correspond with norms regarding cannabis. This study is based on interviews with five young adult cannabis users. The theoretical framework is based on Parker’s normalization thesis, Goffman’s notion of stigma, Becker’s definition of outsiders and the definition of social identity developed by Stone. The theory of cognitive dissonance was also used to analyze the empirics. The result shows that the interviewees experience a normalization of cannabis, although a process of stigmatization cannot be disregarded. The result also indicates that the respondent’s views of cannabis do not conform to society. The main conclusions are that cannabis is normalized in certain groups, which creates a discrepancy between the attitudes of cannabis users and Swedish society. The reasons for using cannabis are individual and one recurrent explanation is that the respondents experience less negative consequences of cannabis, compared to the effects of alcohol. These findings are supported by earlier research. In order to develop a constructive dialogue about cannabis, the understanding of these attitudes is important for social work.