Bakgrund: Antalet patienter under 65 år inom hemsjukvården har ökat kraftigt under de senaste åren i Sverige. Inom slutenvården ser många sjuksköterskor svårigheter i att vårda dessa unga döende patienter, men vid litteratursökning har det framkommit att det föreligger en brist på forskning om hur sjuksköterskor inom hemsjukvården upplever detta. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda unga vuxna i livets slut inom hemsjukvården. Metod: Studien utformades enligt en kvalitativ forskningsmetod där en semistrukturerad intervjuteknik användes. Studiens deltagare bestod av legitimerade sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av arbete inom hemsjukvårdens verksamhet och som hade vårdat patienter i palliativt skede i ålderskategorin 18-45 år inom hemsjukvården. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier och tretton underkategorier. Huvudkategorierna blev Vårdrelationens innebörd och förhållningssätt, Känslor av varierande karaktär samt Underlättande medel i mötet. Sjuksköterskorna kunde bland annat relatera mycket till sitt eget liv och upplevde att anhörigvård utgjorde en stor del vid vård av unga vuxna i livets slut. Att arbeta med vård som berör bidrog bland annat till ökat behov för bearbetning av sjuksköterskornas egna känslor under vårdförloppets gång. Slutsats: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att vårda unga vuxna i livets slut påverkades av att de kunde relatera mycket av patientens situation till sina egna liv. Detta gav en djupare förståelse för patienten och anhörigas lidande. Vid vård av unga vuxna upplevde sjuksköterskorna patienten och dess anhöriga mycket delaktiga i vården vilket sågs som en stor tillgång men även resulterade i ökat behov av anhörigvård. Det stöd som ges till de anhöriga av sjuksköterskorna försvinner däremot plötsligt när patienten avlidit. Detta kan leda till att den positiva känslan av att vårda sin anhörig förgås och det är därför av stor vikt med fortsatt professionellt stöd från hemsjukvården till anhöriga även efter patienten avlidit. Slutsats kunde även dras om att sjuksköterskors erfarenhet var en bidragande faktor till att tillgodose patienternas behov i livets slut. Studien visade slutligen på behov av reflektion i samband med och efter vårdandet av yngre palliativa vuxna för utökad bearbetning för sjuksköterskorna vid och efter vårdandet av denna patientgrupp. / Background: In home health care has the number of patients under 65 years increased significantly in recent years in Sweden. In hospitalization many nurses see difficulties in caring for these young dying patients, but a literature search has revealed that there is a lack of research on how nurses in home health care experience this. Aim: The purpose was to illuminate nurses' experiences of caring for young adults at the end of their lives in home health care. Method: The study was designed according to a qualitative research method using a semi-structured interview technique. The study participants consisted of legitimate nurses with at least one year of experience working in the home health care and who had cared for patients at palliative stage in the 18-45 age group in home health care. Result: The content analysis resulted in three main categories and thirteen subcategories. The main categories were The meaning and attitude of the caregiver relationship, Emotions of varying nature and Facilitating means at the meeting. The nurses could, among other things, relate a great deal to their own lives and felt that caregiving for the patients relatives was a major part in the care for young adults at the end of their lives. Working with care that affects contributed to an increased need for processing the nurses' own feelings during the course of care. Conclusion: The study's result showed that the nurses experienced caring for young adults at the end of their lives was affected by being able to relate much of the patient's situation to their own lives. This provided to a deeper understanding of the patient's and the relatives suffering. When caring for young adults, the nurses experienced the patient and their relatives very involved in the care, which was seen as a great asset but also resulted in an increased need for family care. However, the support given to the relatives by the nurses disappears suddenly when the patient dies. This can lead to the positive feeling of caring for their relatives perishing and it is therefore of great importance with continued professional support from home health care to relatives even after the patient has died. It could also be concluded that nurses 'experience was a contributing factor in meeting patients' needs at the end of their lives. The study finally showed the need for reflection in connection with and after the care of younger palliative adults for extended treatment for the nurses at and after the care of this patient group.

Att arbeta med rörlig bild mot sociala medier har sina problem när den fysiska miljön avgörom tittaren kan spela upp musik/ljud tillhörande filmen man tittar på. I denna uppsatsundersöks hur emojis kan upplevas komplettera musik på sociala medier. Denna uppsatsanvänder enskilda intervjuer för att undersöka hur informanterna upplever emojis i film påInstagram. I denna pilotstudie konstateras att emojis kan förstärka, försvaga och förvirraupplevelsen av det emotionella innehållet i en film och att dessa konsekvenser kan upplevasbåde som positivt, negativt och komplext, vilket ställer stora krav på medieproducenter somvill använda emojis. Emojis är i dagsläget ett nytt språk som inte har etablerats så att enstakauttryck nödvändigtvis ger upphov till direkt emotionell respons hos mottagaren, men gerredan nu mer effektiv kommunikation på sociala medier.

I föreliggande uppsats har ambitionen varit att utifrån ett UVAS-perspektiv, unga vuxna som varken arbetar eller studerar, undersöka och skapa en större förståelse för riskfaktorer och skyddsfaktorer som kan leda till eller förebygga att hamna i ett utanförskap, om en digital plattform som Discord kan bidra till en positiv utveckling för UVAS framtid eller inte samt om de vuxnas närvaro på Discord haft någon betydelse för UVAS. Vidare har ambitionen varit att undersöka hur UVAS ser på sig själva och sin framtid. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi och bygger på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med nio unga vuxna inom ramen för Vi-projektet. Genom intervjuerna framkom det att det finns ett flertal riskfaktorer för att hamna i ett utanförskap, men även ett flertal skyddsfaktorer identifierades / In the present essay, the ambition has been to, from a NEET perspective, investigate young adults who are not in employment, education or training, and create a greater understanding of risk factors and protective factors that can lead to or prevent ending up in exclusion. Moreover, to examine if a digital platform such as Discord can contribute to a positive development for NEET future or not and whether the adults´ presence at Discord had any significance for NEET. Furthermore, the ambition has been to investigate how NEET describes themselves and their future. The study is based on a qualitative research strategy and is based on semi-structured interviews that have been conducted with nine young adults within the framework of the Vi-project. Through the interviews, it emerged that there are a number of risk factors for ending up in exclusion, but also a number of protective factors were identified.

Culture has been shown to influence the experience of loneliness. Studies have shown that young adults are especially prone to experiencing loneliness. The aim of this mixed-methods study was to investigate if young adults from an individualistic culture experience loneliness differently compared to young adults from a collectivistic culture. Eighty participants from Sweden and 80 participants from India aged 18-30 answered De Jong Gierveld Loneliness Scale (DJGLS) and Lubben Social Network Scale (LSNS-R) through an online survey which together with additional demographics provided the quantitative data. Six semi-structured interviews (three from each culture) provided the qualitative data, exploring how the participants described their experiences of loneliness and its connection to culture. Young adults from India reported significantly higher levels of social isolation and social loneliness compared to young adults from Sweden. No significant difference was found in emotional loneliness. Thematic analysis of the qualitative data provided a deeper insight into these findings, and the qualitative results are discussed in light of the quantitative. Three main themes emerged: descriptions of loneliness, young adulthood as a stage in life where loneliness might be high, and cultural values that affect the experience of loneliness. / Kultur har visat sig ha en påverkan på upplevelsen av ensamhet. Studier har visat att unga vuxna är en åldersgrupp som löper särskilt hög risk för ensamhet. Syftet med denna mixed-methods-studie var att undersöka om unga vuxna från en individualistisk kultur upplever ensamhet annorlunda än unga vuxna från en kollektivistisk kultur. Åttio deltagare från Sverige och 80 deltagare från Indien svarade på De Jong Gierveld Loneliness Scale (DJGLS) och Lubben Social Network Scale (LSNS-R) genom en webb-baserad enkät, som tillsammans med kompletterande demografisk information resulterade i den kvantitativa datan. Sex semi-strukturerade intervjuer (tre från varje kultur) resulterade i den kvalitativa datan, där deltagarnas egna beskrivningar av ensamhet och dess koppling till kultur utforskades. Unga vuxna från Indien rapporterade signifikant högre nivåer av social isolering och social ensamhet jämfört med unga vuxna från Sverige. Ingen signifikant skillnad sågs i emotionell ensamhet. Tematisk analys av den kvalitativa datan gav en djupare förståelse för dessa resultat, och de kvalitativa resultaten diskuteras i relation till de kvantitativa. Tre huvudsakliga teman framkom: beskrivningar av ensamhet, ung vuxen ålder som en tid i livet där ensamheten kan vara hög och kulturella värderingar som påverkar upplevelsen av ensamhet.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan hos unga vuxna ökar i dagens samhälle. Långvarig stress kan ha negativa effekter på hälsan och finnande vilket kan leda till aktivitetsobalans. Unga vuxna utsätts för höga krav på prestation vilket är en bidragande faktor till ökad ohälsa idag. Redan under gymnasieåren är det viktigt att arbeta hälsofrämjande för att skapa goda förutsättningar för unga vuxnas framtida välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva hur gymnasieelever i årskurs tre upplever att stress påverkar deras aktivitetsbalans. Metod: En kvalitativ studiedesign med två fokusgruppdiskussioner genomfördes med åtta deltagare uppdelat i två fokusgrupper. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Stress inför framtiden och dess konsekvenser, Delaktighet i aktiviteter, Inställning och strategier och Stöd från skolan. Deltagarna upplevde stress inför framtiden orsakat av höga krav. Påfrestande perioder i skolan kunde leda till aktivitetsobalansen. Motivation och planering upplevdes som viktiga faktorer för att vara delaktig i vardagens olika aktiviteter vilket kunde leda till aktivitetsbalans. Deltagarna upplevde att lärarna skapade goda förutsättningar för välbefinnandet. Slutsats: Deltagarna upplevde att stressen periodvis påverkade aktivitetsbalansen negativt. Delaktigheten i fritidsaktiviteter och vilsamma aktiviteter påverkades i högre utsträckning under stressade perioder. Deltagarna belyste vikten av en god inställning och bra strategier för upplevd balans i vardagen. / Background: Mental illness amongst young adults are increasing in the society today. Long-term stress can cause negative effects on health and wellbeing which can lead to occupational imbalance. Young adults are exposed to high demands of pressure which is a contributory factor to increased mental illness. It is important to work as early as during high school years with health enhancing to create good prerequisites for young adult's future wellbeing. Aim: To describe how high school students in third year experience of how stress affects their occupational balance. Method: A qualitative study with two focus group discussions were used with eight participants divided in two groups. The material was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The result displayed four categories: Stress in front of the future and its consequences, participation in activities, attitude and strategies, and support from school. The participants experienced stress in front of the future, caused by high demands. Strenuous periods in school could lead to occupational imbalance. Motivation and planning were experienced as important factors to participation in everyday activates, which could lead to occupational balance. The participants were experiencing that the teachers in school could create good prerequisites for their wellbeing. Conclusion: The participants experienced that stress periodically has a negative impact on occupational balance. Participation in leisure and restful activities were to a greater extent affected by stressful periods. The participants illustrated the importance of a good attitude and strategies to experience balance in everyday life.

We can see today that young adults use social media for mostly entertainment purposes. Because of this the political subjects gets overshadowed within social media. This is a problem both because young adults hold the majority of the consumption on social media and because young adults can be seen as the future. Therefore, it’s important to get the young adults more active in political subjects on social media. Former studies show that political subjects can be sensitive for young adults to talk about and this shows that this group of people are afraid of being in a minority position if they voice their political opinion. Furthermore, former studies show that young adults do not feel an obligation as a citizen compared to earlier generations. This study is conducted on ten young adults aged between 18-25, using a qualitative method with semi-structured interviews. The results from this study showed us that the young adults have a good attitude towards social media as a tool for political purposes. Even if they had a positive attitude, they also thought that it had to be used in the right way in order to make use of it.

Bakgrund: I åldersgruppen 16–25 år är internet den starkaste informationskällan. Denna åldersgrupp är även de främsta användarna av sociala medier. Sociala medier kan medföra en hel del positiva effekter. Men studier har också visat att användning av vissa sociala medier kan ha negativa hälsoresultat för unga vuxna.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera unga vuxnas reflektioner, tankar och upplevelser kring sociala medier och dess användning. Åldrarna i undersökningen är 15–30 år.  Design och metod: Studien utfördes via en kvantitativ tvärsnittsstudie med hjälp av enkäter via Facebook, enkäten var utformad med 16 frågor om hur unga vuxna använder sociala medier, varför och hur mycket. Enkäten låg ute på Facebook i tre dygn och genererad totalt 142 svar.  Resultat: Resultaten som framkom utav enkäten visade att alla förutom en använde sig av sociala medier. Det är nästan dubbelt så många kvinnor som män som har svarat på enkäten. De allra flesta använder sig av sociala medier ca en till fyra timmar om dagen. Men de framkommer också attityder och upplevelser kring sociala medier.  Slutsats: Många unga vuxna använder sig av sociala medier flera gånger om dagen, där de ständigt får ta del av andras värderingar och normer. Sociala medier berör unga vuxna på olika sätt och i olika utsträckning. De flesta påverkas positivt eller negativt eller till och med både och men trots detta använder de allra flesta sociala medier i alla fall.  Denna studie svarar dock inte på varför eller på vilka sätt sociala medier påverkar oss eftersom det inte har varit studiens syfte att undersöka detta. / Background: In the age group 16-25 years, the internet is the strongest source of information. This age group is also the main users of social media. Social media can have a lot of positive effects. But studies have also shown that the use of some social media may have negative health results for young adults.Purpose: The purpose of the paper is to study the reflections, thoughts and experiences of young adults about social media and its use. The ages studied in this study are 15-30 years.Design and method: The study was conducted via a quantitative cross-sectional study using surveys via Facebook, the questionnaire was designed with 16 questions about how young adults use social media, why and how much. The survey was on Facebook for three days and generated a total of 142 responses. Result: The results of the survey showed that all but one used social media. Almost twice as many women as men have answered the questionnaire. The vast majority use social media about one to four hours a day. But they also evoke attitudes and experiences around social media. Conclusion: Many young adults use social media several times a day, where they constantly share other people's values ​​and norms. Social media affects young adults in different ways and to varying degrees. Most people are positively or negatively affected or even both, and yet most of them use social media anyway. However, this study does not answer why or in what way social media affects us because it was not the purpose of the study to investigate this.

Användandet av sociala medier, framförallt plattformen Instagram har under den senaste tiden ökat hos unga vuxna. Instagram anses vara en social plattform, där individer skapar sociala relationer och integrerar med varandra, men även en plattform som bidrar till kunskapsutveckling och ett lärande. Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas lärande i relation till området hälsa på den sociala medieplattformen Instagram. Detta är en kvalitativ studie där enskilda intervjuer används som datainsamlingsmetod. Kvalitativ innehållsanalys ligger i grund för studiens analysprocess med en abduktiv ansats. Urvalet bestod av 12 intervjupersoner i åldrarna 20–30 år. I resultatet framgår det att deltagarna upplever att de får en ökad kunskap om hälsa. Instagram bidrar även till förändrade hälsopraktiker. Studien visar att Instagram är en plattform där individerna lär sig ur två olika informella perspektiv. Lärandet på den sociala medieplattformen sker dels genom att individen iakttar information självständigt. Dels genom gemenskap och interaktion. Avslutningsvis visar studien att Instagram är en inspirations- och motivationskälla för individen till att vilja utveckla sina levnadsvanor och hälsopraktiker. / The use of social media, Instagram in particular has recently increased in young adults lives. Instagram is considered a social platform, where individuals both create social relationships and integrate with each other, but also a platform that contributes to knowledge development and learning. The purpose of the study was to describe young adults' learning in relation to the area of health on the social media platform Instagram. This is a qualitative study where individual interviews were used as a data collection method. Qualitative content analysis forms the basis of the study's analysis process with regard to an abductive approach. The sample consisted of 12 interviewees aged between 20 to 30 years. The results show that the participants feel that they have an increased knowledge of health. Instagram also contributes to change health practices. It is a platform where individuals learn from two different informal perspectives. On one hand it is through the individual observation of information, independently, and on the other way it is through informal learning by community and interaction. Finally, can Instagram be a great source of inspiration and motivation for the individual to aspire to develop their living habits and health practices.

Nuförtiden vill företag ha ledare som ansvarar för deras handlingar, håller fast vid principer och har höga standarder för integritet. Att hitta samt främja dessa typer av individer är av betydelse för företag då utbudet av denna sortens ledare är lågt. Detta gör det viktigt att studera vad det är som motiverar unga vuxna till att bli ledare. Det räcker inte att ha kunskap om hur en ledare ska vara utan även motivationen att bli ledare är av stor vikt. Utan motivationen som behövs för att delta i processen att bli ledare, tappar individen motivation till att agera som ledare överhuvudtaget.  Syftet med detta arbete är att skapa förståelse om vilken inställning unga vuxna har till att bli ledare. För att uppfylla syftet har denna studie en kvalitativ forskningsmetod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio informanter via Zoom. Ett bekvämlighetsurval utnyttjades för att hitta unga vuxna som var villiga att delta i studien, detta på grund av omständigheterna med COVID-19. Studien har tillämpat en abduktiv forskningsansats. Studiens resultat indikerar på att aspekter såsom sociala normer, rädsla för att misslyckas, lön, tilltro till sin egen förmåga och ledarskapserfarenheter påverkar unga vuxnas inställning till ledarroller. Majoriteten av informanterna som intervjuades kan tänka sig att anta en ledarroll beroende på ovanstående aspekter. Tveksamheterna informanterna känner, baserar sig framförallt på det ansvar som ledarroller medför. Motståndskraften till deras ledaridentitet är individbaserat mot de motgångar som kan uppstå. Informanterna stärker sin tilltro till sin egna förmåga och TLF och behöver inte utveckla en ny ledaridentitet inför varje ledarroll om de har flera ledarroller över en kort period, eller en ledarroll över en längre tid.

The aim of this study is to investigate young adults’ perspectives on the increased shootings in their neighborhoods and how their perspectives relate to the public debate. This study also aims to inquire what measures young adults consider works against the increased shootings. The study is based on seven semi-structured interviews with young adults aged between 20 – 30 years from Järvaområdet. The empirical data was analyzed with inductive thematic analysis and resulted in four main themes. To describe and understand some of the themes we used labeling theory and the concepts of stigma and normalization. The research shows that the experience of the increased shootings has been normalized in the public debate and between the residents in the neighborhood. One of the findings indicates that the preventive measures doesn’t seems to match the needs in the neighborhoods. The overall conclusion shows that the shooting in the neighborhoods affects all in different levels and thus shows the importance to lift the different perspectives for instance future studies.