No description available.

Bakgrund: Ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15 till 39 år är en särskilt sårbar ålder där flertalet stora förändringar sker i livet. Att samtidigt genomgå en cancerbehandling innebär en stor påfrestning som kan ge stora följder för både den fysiska och psykiska hälsan. Ungdomar och unga vuxna som insjuknar i cancer är en växande population och som efter avslutad behandling har livet framför sig där både den fysiska och psykiska hälsan kan påverkas. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa efter avslutad cancerbehandling.  Metod: Metoden som valdes för denna studie var en litteraturöversikt. Totalt analyserades och sammanställdes 15 vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes för sökningarna av vetenskapliga artiklar var Public Medline [PubMed] och Cumulate Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. Data analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att ungdomar och unga vuxna upplevde olika grader av psykisk hälsa efter avslutad cancerbehandling och att den psykiska hälsan påverkades av olika faktorer. Personlig utveckling och nya värderingar av livet var de vanligaste beskrivningarna av psykisk hälsa medan depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom, rädsla för återfall och komplikationer samt osäkerhet inför framtiden var vanliga tillstånd av nedsatt psykisk hälsa. Otillräcklig uppföljning, information och rehabilitering innebar en risk för nedsatt psykisk hälsa hos ungdomar och unga vuxna efter avslutad cancerbehandling.  Slutsats: Ungdomar och unga vuxna som avslutat sin cancerbehandling visade sig ha hög risk för nedsatt psykisk hälsa. Främst var det rädslan för återfall och framtida hälsoproblem som bidrog till depression och nedsatt psykisk hälsa. Ytterligare forskning krävs för att utforma rehabilitering och uppföljning som tillgodoser ungdomar och unga vuxnas specifika behov efter avslutad cancerbehandling. / Background: Adolescents and young adults, ages 15 to 39 years, is a particularly vulnerable age where multiple big changes in life happens. To undergo a cancer treatment at the same time indicates a big challenge for their health and can have big consequences on both their physical and mental health. Adolescent and young adults with a cancer diagnosis are a growing population with their life ahead of them after completion of cancer treatment but may still experience varied outcomes in physical and mental health. Aim: The aim was to describe adolescents’ and young adults’ mental health after completion of cancer treatment. Method: The design chosen for this study was a literature review. A total of 15 scientific articles were analysed and compiled. The databases used for the searches of scientific articles were Public Medline [PubMed] and Cumulate Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. The data was analysed using an integrated analysis. Results: The result showed that adolescents and young adults experienced mental health to varying degrees and that the mental health was affected by different factors. Personal development and new values of lives was the most common descriptions of mental health while depression, anxiety, posttraumatic stress syndrome, fear of cancer recurrence and complications and uncertainty about the future was common conditions of impaired mental health. Insufficient follow-up care, information and rehabilitation implicated a risk for impaired mental health amongst adolescents and young adults after completion of cancer treatment. Conclusions: Adolescents and young adults that have completed their cancer treatment showed high risk for impaired mental health. Especially the fear of cancer recurrence and future health problems contributed to depression and psychological distress. Further research is required to design a program for aftercare and follow-up care to meet the specific needs of adolescents and young adults after completion of cancer treatment.

Bakgrund: Knäkontroll är ett svenskt skadeförebyggande träningsprogram som visat sig ha god effekt för prevention mot främre korsbandsskador vilket är en vanlig knäskada inom fotboll både på herr- och damsidan. Idag finns det studier som utforskat tränares syn och erfarenheter av Knäkontroll och generell skadeförebyggande träning, i nuläget finns det dock en kunskapslucka om vad fotbollsspelare själva har för upplevelser och erfarenheter av att genomföra träningsprogrammet Knäkontroll.  Syfte: Att undersöka fotbollsspelande unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av att genomföra SISU:s skadeförebyggande träningsprogram Knäkontroll. Syftet var dessutom att få kännedom om hindrande och underlättande faktorer för genomförande av programmet för att möjliggöra utveckling. Metod: Kvalitativ design i form av en semistrukturerad intervjustudie med fem deltagare från ett bekvämlighetsurval. Databearbetningen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Fem kategorier presenterades; Hur programmet används av lagen, Vikten av kunskap, Programmets positiva påverkan på kroppen, Spelarnas roll och ansvar och Klubbarnas möjligheter och ansvar. Varje kategori bestod av två till fem subkategorier där några av de mest prominenta var; Timing på när Knäkontroll utförs, Tidsaspekten och Utbildning är essentiellt.  Slutsats: Deltagarnas upplevelser av att utföra Knäkontroll var både positiva och negativa. Deltagarna beskrev även flertalet hindrande och underlättande faktorer för att programmet skulle utföras. I linje med tidigare forskning lyftes det upp att implementering av Knäkontroll i uppvärmningen, kunskap, utbildning och tydliga instruktioner sågs som de viktigaste faktorerna för att underlätta användning av programmet. / Background: Knee control is a Swedish injury prevention training program that has been shown to have good effects on preventing anterior cruciate ligament injuries which is a common Knee injury in both men's and women's football. Today there are studies which have explored football coaches´ views and experiences of Knee control, however there is a knowledge gap on views and experiences of the program from the football players themselves.   Objective: To explore football playing young adults' experiences of utilizing Knee control from SISU to get information about facilitating factors and barriers for implementation of the program for further development. Method: A qualitative method in the form of semi-structured interviews with five participants from a convenience sample. Data processing consisted of qualitative content analysis.  Results: Five categories were presented; How the programme is used by the teams, The importance of knowledge, The programme’s positive impact on the body, The role and responsibilities of the players and The club’s opportunities and responsibilities. Every category consisted of two to five subcategories where some of the most prominent were; Timing on when Knee Control is performed, The time aspect and Education is essential. Conclusion: The participants' experiences of performing Knee control was both positive and negative. The participants also highlighted the most hindering and facilitating factors for the program to be carried out. In line with previous research, it was highlighted that implementation of Knee control in the warm-up, knowledge, education and instructions was seen as the most important factors in facilitating use of the program.

Bakgrund: Tonåringar och unga vuxna (15–39 år) som insjuknar i cancer möts av emotionella, fysiska och sociala utmaningar. Utöver rädsla för cancersjukdomen kan utbildning och jobb samt den ekonomiska situationen oroa. Forskning visar att tonåringar och unga vuxna med cancersjukdom har högre förekomst och större risk för psykosociala besvär än personer utan cancer i samma ålder och äldre patienter med cancersjukdom. Syfte: Att sammanställa litteratur om de psykosociala behov som tonåringar och unga vuxna med cancer har. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med fokus på kvalitativa studier och studier med mixad metod. Femton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier: Önskan att upprätthålla ett vanligt liv, Utmanande känslor och tankar, Socialt stöd och Oro för framtiden. Ett flertal psykosociala behov och utmaningar beskrevs vilka omfattade social isolering, fertilitetsoro, oro för jobb/utbildning och ekonomisk situation. I de analyserade artiklarna beskrevs ett behov av att få ha en vanlig vardag och bli behandlad som tidigare, men att de återigen blivit beroende av sina föräldrar. Det psykosociala stödet från familj, partner, vänner och hälso- och sjukvården beskrevs variera i omfattning och utförande. I flera av studierna beskrevs en önskan av att träffa andra i samma situation, att man kände sig malplacerad i cancervården och önskade mer åldersanpassad information. Slutsats: Tonåringar och unga vuxna är en speciell patientgrupp som skiljer sig från de typiska cancerpatienterna. I denna litteraturöversikt omfattande 15 kvalitativa studier framkommer otillfredsställda psykosociala behov hos unga personer med cancer. För att bättre möta den här gruppens psykosociala behov skulle ett arbetssätt utifrån den modell House beskriver kunna utformas, det vill säga genom att ta hänsyn till deras behov av emotionellt, bekräftande, informativt och instrumentellt stöd. / Background: Adolescents and young adults (15–39 years) who develop cancer face emotional, physical and social challenges. In addition to fear of the cancer disease, education and work as well as the financial situation can cause concern. Research shows that adolescents and young adults with cancer have a higher incidence and greater risk of psychosocial problems than people without cancer of the same age and older patients with cancer. Aim: To compile literature on the psychosocial needs of adolescents and young adults with cancer. Method: A general literature study was conducted with a focus on qualitative studies and mixed method studies. Fifteen articles were quality reviewed and analyzed using content analysis. Results: The content analysis resulted in four categories with associated subcategories: The desire to maintain an ordinary life, Challenging feelings and thoughts, Social support and Worry about the future. A number of psychosocial needs and challenges were described, which included social isolation, fertility concerns, concerns about work/education and financial situation. In the analyzed articles, a need to have a normal everyday life and to be treated as before was described, but that they once again became dependent on their parents. The psychosocial support from family, partner, friends and health care was described as varying in scope and execution. In several of the studies, a desire to meet others in the same situation was described, that they felt out of place in cancer care and wanted more age-appropriate information. Conclusion: Adolescents and young adults are a special patient group that differs from the typical cancer patients. In this literature review comprising 15 qualitative studies, unsatisfied psychosocial needs of young people with cancer emerge. In order to better meet the psychosocial needs of this group, a working method based on the model described by House could be designed, that is, by taking into account their need for emotional, affirmative, informative and instrumental support.

Studiens syfte var att undersöka hur unga vuxna (18–35 år) som tidigare har varit placerade inom familjehem, stödboende eller HVB, har erfarit sin övergång mot vuxenlivet, när placeringen upphört. Studien är kvalitativ och sex semistrukturerade intervjuer utfördes. Tidigare forskning inom området har använts som kunskapsgrund för att stärka studiens tillförlitlighet. Denna studie tyder på liknande resultat som forskningen, att tidigare placerade unga saknade delvis stöd och delaktighet i sin utslussningsprocess och i övergången mot vuxenlivet. Empowerment och KASAM ligger som teoretisk grund i studien.En tematisk analys ledde fram till två centrala teman: Vikten av sociala hållbara relationer och, känsla av maktlöshet och brist på stöd. Hållbara sociala relationer var av vikt utifrån teorierna då kontinuitet och trygga relationer kunde stärka ungdomarnas egenmakt och förmåga att ta egna beslut samt göra övergången begriplig, hanterbar och meningsfull. Brister som identifierades var att en del av ungdomarna uppgav att de blev helt ”släppta” när de lämnade sin placering och inte fick något stöd efter det att de fyllt 18 år, vilket gjorde dem sårbara. Slutsatsen visar att det krävs en förändring i form av skärpta riktlinjer kring eftervården och uppföljningsansvar efter ungdomar har avslutat sin placering. / The purpose of the study was to investigate how young adults (18–35 years) that hadpreviously been placed in foster care, supported housing or HVB, have experienced their transition towards adulthood, when the placement has ended. The study is qualitative and six semi-structured interviews were conducted. Previous research has been used to strengthen the study and indicates that previously placed youths lacked support and participation in their aftercare and transition towards adulthood. Empowerment and KASAM form the theoretical basis of the study. A Thematic Analysis led the study to identify two themes: The importance of sustainable social relationships and, Feeling of powerlessness and deficiencies in support. Sustainable social relationships were important as continuity and secure relationships could strengthen young people's empowerment, ability to make their own decisions and make the transition understandable, manageable, and meaningful. Deficienciesthat were identified were that some of the informants were "let go" when they left their placement and did not receive any support after they turned 18, which made them vulnerable. Furthermore, the results indicate that a change is required in the form of stricter guidelines regarding aftercare and follow-up responsibility.

Bostadsmarknaden i Stockholm har de senaste åren präglats av hög efterfrågan där trycket på bostäder lett till stigande bostadspriser. Flertalet restriktioner har införts för att stabilisera kredit- och bostadsmarknaden samt dämpa prisutvecklingen. Kraven på bolånetagare har somföljd av statens och bankernas restriktioner blivit högre och en grupp som drabbats hårt av detta är unga vuxna. Studien syftar till att undersöka möjligheterna för unga vuxna att etablerasig på den svenska ägda bostadsmarknaden och hur den kan komma att förändras med hjälpav olika stödprogram. Forskningsfrågorna behandlar vilka barriärer unga vuxna står inför vid ett bostadsköp samt vilka effekter ett stödprogram liknande de införda i Australien och Storbritannien skulle få i svensk kontext. Studiens metod består av en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av komparativa fallstudier mellan länderna. Fallstudierna bestå rav ekonomiska kalkyler för att illustrera bedömningen vid utgivning av bostadslån i två geografiska områden inom Stockholms län. Fallstudierna följs upp av en kvalitativ metod i form av tolv semistrukturerade intervjuer. Respondenterna representerar olika sektorer isamhället som alla besitter kunskap inom forskningsområdet. Resultaten pekar på atteffekterna av ett införande av de studerade stödprogrammen skulle variera beroende på det geografiska området. Till viss del skulle ett stödprogram kunna minska barriären för unga vuxna att äga sitt boende. Studien presenterar också ett antal bakomliggande faktorer till de svårigheter som finns för unga vuxna vid finansiering av en bostad. Studien analyserar dessutom vilka åtgärder som krävs för att den ägda bostadsmarknaden i Stockholm ska blir mer lättillgänglig för unga vuxna. / The housing market in Stockholm has during the last years been characterized by high demand and the prices has steadily increased. Several regulations have been introduced to stabilize the credit- and housing market and reduce the price developments. As a result of state- and banks regulations, demand on mortgage borrowers have increased and a group of people that has been severely affected by this is young adults. This study aims to examine young adults’ opportunity to home ownership in the Swedish housing market and how it may change with the help of various support programs. The research questions address the barriers young adults face when buying a home and which effect a support program, similar to those established in Australia and the UK, would have in Sweden. The method of the study consists of a combination of a quantitative and a qualitative method.The quantitative method consists of comparative case studies between the countries. The case studies consist of economic outlooks to illustrate the assessment when issuing mortgages in two different geographical areas within Stockholm County. The case studies were followed up by a qualitative method in the form of twelve semi-structured interviews. The respondents represent different positions in the society who all possesses knowledge in the research field.The results indicate that the effects of introducing the studied support programs would vary depending on the geographical area. A support program could partially reduce the barrier for home ownership among young adults. The study also presents a number of underlying factors for the difficulties in financing a home that exist for young adults. Furthermore, this study analyzes what measures are needed to make the housing market in Stockholm more accessiblefor young adults.

For the last decades, numerous researchers have studied housing preferences of populations. However, very few researchers put highlight on young adults in Sweden and their housing preference. From a Swedish perspective, it is worthwhile to investigate housing preferences of young adults as the populationof young adults is consistently growing and their roles as dynamic consumers are crucial in the housing market. This thesis aims to examine housing preference of young adults aged 18 to 30 in largest cities in Sweden by comparison to older age groups. By identifying housing attributes highly valuedby the young adults, the research shall provide guideline to practitioners withfuture housing development to attract the young generation. The research is a quantitative study with application of a survey method. Analytic hierarchy process (AHP) method forms a foundation of thequestionnaire design, enabling to observe young adults’ trade-off decisionsamong multiple housing attributes. Total 767 responses are collected and the responses with valid consistency ratio (CR) are selectively used in the analysis.The result demonstrates that young adults have high preference for ‘low price’,‘proximity to public transportation’, ‘balcony’, ‘feeling of safety’ and ‘proximity to work or school’ in a housing decision. On the contrary, they show little interest in ‘neighborhood environment’ and ‘sustainable aspects’ of an apartment in general. In comparison with older age groups, young adults have higher preference for the proximity of an apartment and having a dishwasher;yet their preferences for ‘cleanliness’, ‘green space’ and ‘separate kitchen’ of adwelling are lower than the older generation. The practitioners shall keep these findings in mind when planning and designing apartments for the young consumers. / De senaste decennierna har åtskilliga forskare undersökt boendepreferenser hos befolkningen i ett flertal olika länder. Trots detta finns det väldigt fåforsknings-rapporter som sätter fokus på unga vuxna i Sverige och derasboendepreferenser. Ur ett svenskt perspektiv är det viktigt att undersökaboendepreferenserna för denna folkgrupp. Detta eftersom unga vuxnas befolkningen konstant växer och deras dynamiska roll som konsumenter är livsviktiga för bostadsmarknaden. Denna rapport siktar på att, genomjämförelse med äldre åldersgrupper, undersöka boendepreferenser hos unga vuxna mellan 18 och 30 som bor i Sveriges största städer. Genom att identifierade egenskaper som är högt värderade av de unga vuxna, ämnar forskningen attge riktlinjer till framtida bostadsutveckling för att attrahera den unga generationen. Denna studie är av typen kvantitativ forskning, med surveyundersökning som vetenskaplig metod. Den metod som utformningen av frågeformulären bygger på är analytic hierarchy process (AHP). Metoden används för att observera unga vuxnas avvägning kring många olika boendeegenskaper. Totalt är 767 svarinsamlade varav de svar som har en giltig consistency ratio används i analysen.Resultatet visar att unga vuxna starkt föredrar egenskaper som ‘lågt pris’,‘närhet till kollektivtrafik’, ‘balkong’, ‘säkerhetskänsla’ och ‘närhet till skola eller jobb”. Vidare visar undersökningen att egenskaper som ”grannskapsmiljö”och ”hållbarhetsaspekter” generellt inte prioriteras högt. Vid jämförelse medäldre åldersgrupper har unga vuxna större intresse av lägenhetens läge samt ifall lägenheten har diskmaskin. Unga vuxnas preferenser för ‘renhet’, ‘grönaytor’ och ‘separat kök’ är däremot lägre än preferenserna kring sammaegenskaper hos de äldre generationerna. Bostadsutvecklare borde väga in dessa upptäckter vid planering och design av lägenheter för unga konsumenter.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för de svårigheter som unga vuxna upplever när de försöker begränsa sin användning av sociala medier och hur dessa svårigheter kan förstås utifrån ett maktperspektiv. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att unga vuxna använder olika strategier för att minska sin användning av sociala medier. Samtidigt befinner de sig i en dragkamp mellan att vilja begränsa sin användning ytterligare och en rädsla för att hamna utanför. När unga vuxna begränsar sociala medier uppstår svårigheter och konsekvenser såsom förlorad kontakt med vänner, förlorad tillgång till information och minskad kommunikation. I analysen används Habermas teori om systemets kolonisering av livsvärlden för att analysera hur sociala medier tränger in i den personliga sfären och påverkar det sociala livet. Detta fenomen understryker ett maktförhållande mellan individen och de sociala medieföretagen. Här används Foucaults perspektiv på makt och motstånd för att analysera de maktförhållanden som påverkar unga vuxnas användning och de strategier som tillämpas för att stå emot detta inflytande. Även i livsvärlden förekommer maktkamper av olika slag; eftersom den höga användningen har blivit norm i samhället skapas ett grupptryck från vänner, familj, arbetsgivare och klasskamrater, som också påverkar unga vuxnas användning. / The purpose of this thesis is to better understand the difficulties experienced by young adults when they try to limit their use of social media, and how these difficulties can be understood from a power perspective. We have conducted eight qualitative interviews. The results show that young adults use different strategies to limit their use of social media. Still, they are caught in a struggle between wanting to limit their use further and a fear of missing out. Leaving social media means that they face a variety of consequences, such as loss of friends, communication, and access to information. In the analysis, Habermas’ theory colonization of the lifeworld is used to analyze how social media penetrate the personal sphere and affect social life. This phenomenon indicates a power relationship between the individual and the social media companies. Foucault’s perspectives on power and counter-power are here used to analyze how this exercise of power affect young adults’ use and the strategies used to resist this influence. There are also power struggles taking place in the lifeworld; due to social norms within the group, friends, family, employers, and classmates create a pressure on young adults to use social media.

MUSIK FÖR ATT FRÄMJA PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HOS UNGALindqvist Gatti, BirgittaMusik för att främja psykisk hälsa och välbefinnande.Examensarbete i psykiatrisk omvårdnad, 15 högskolepoäng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, 2010Inledning: Musik är en viktig del i unga människors dagliga liv. Musik har under mycket lång tid och av många olika kulturer använts på skilda sätt och musikens betydelse anses vara både subkulturell, kulturell och universell. Även om ungdomar har ett gemensamt intresse för musik, kan musikpreferenserna vara olika, bland annat beroende på faktorer som etnicitet, ungdomskultur, personlighet och social identitet. Olika val av musik tillfredsställer olika psykiska och fysiska behov. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att redogöra för hur musiken kan inverka på psykisk hälsa och välbefinnande hos unga människor, hur musiken påverkar människan fysiskt och psykiskt, samt om musiken kan hjälpa individen att identifiera, reglera och uttrycka känslor. Resultat: Musiken påverkar människan genom komplicerade processer i hjärnan, bland annat genom aktiviteter i hippocampus och amygdala. Olika musikstimuli, t ex välklingande eller dissonant, aktiverar dessa strukturer på skilda sätt. Olika känslor kan också förmedlas och väckas genom musik och musiken kan vara ett redskap för att identifiera, reglera, förstärka och uttrycka känslor. Musiken har olika syfte för den unge beroende på sammanhang och kan tillgodose känslomässiga, sociala och kreativa behov. Musik kan förebygga psykisk ohälsa samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. Olika former av musikaktiveter har effekt, men det är den egenvalda musiken som har bäst effekt. Musikvalet styrs bland annat av personligt stämningsläge och socialt sammanhang Konklusion: Olika musikaktiviteter och genrer kan ge individen en möjlighet att utifrån sin historia och sina preferenser, på olika sätt använda musiken för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. Musik i psykiatrisk omvårdnad kan rekommenderas som en viktig komplementär intervention. Fler musikinterventionsstudier behövs utifrån ett psykiatriskt omvårdnadsperspektiv.Nyckelord: Barn, strategier, hjärnan, känslor, musik, psykisk hälsa, ungdomar, unga vuxna, omvårdnad, välbefinnande. / THE USE OF MUSIC TO PROMOTE MENTAL HEALTH AND WELL-BEING AMONG YOUNG PEOPLELindqvist Gatti, BirgittaThe use of music to promote mental health and well-being among young peopleExamination paper in psychiatric care, 15 Credit Points. Program of Nurse Specialist in Mental Health Care. Advanced level. Malmoe University: Department of Nursing, 2010.Introduction: Music is an important part in the daily life of young people.During a very long time and in many different cultures, music has been used in many ways. The importance of music for the human being is considered to be sub cultural, cultural and universal. Although adolescents share their interest for music with each other, music preferences can be different because of factors such as ethnicity, youth culture, personality and social identity. Different kinds of music satisfy separate physical and psychological needs. The Aim of the present systematic literature review was to describe how the influence of music can affect the mental health and well-being among young people. The aim was also to describe how the music affects people physically and mentally and finally describe whether the music can help the individual to identify, regulate and express emotions. Result: The music affects people through complicated processes in the brain, for example through varied activities in hippocampus and amygdala. Different musical stimuli, such as harmonious or dissonant melodies, activate these structures in different ways. Various emotions can be mediated through and evoked by music, and can be used as a tool in identifying, regulating, strengthen and expressing emotions. The music has different purposes depending on in which context the individual is listening to or making music. The music can meet emotional needs, social needs, strengthen the identity and increase creativity and imaginativeness. The music is considered to prevent illness and promote health and well-being. Different kinds of music activities are able to make a satisfying outcome but it is the self-selected music that gives the best effect. The choice of music is controlled by, among other things, personal mood and social context. Conclusion: Different kinds of music activities and genres are able to give the individual a possibility to, with regard to personal history and preferences, in different ways use the music in purpose to strengthen the sense of health and well-being. Music in psychiatric nursing is recommended as an important complementary intervention to promote health and well-being. From a nursing perspective, more studies about music interventions are needed.Key Word: Children, emotions, coping strategies, music, mental health, adolescents, young adults, nursing, well-being.

Bakgrund: Covid-19 pandemin och dess restriktioner har lett till begränsningar, vilka kan ge kort- och långsiktiga konsekvenser i unga vuxnas liv. Pandemin har genererat oro och ångest hos unga vuxna, något som kan ge psykiska följder såsom depression och posttraumatisk stress. Vid psykisk ohälsa hos unga vuxna bör ett hälsofrämjande synsätt tillämpas. Syfte: Syftet med studien var att belysa unga vuxnas erfarenheter av Covid-19 pandemins påverkan på psykisk hälsa. Metod: En litteraturstudie genomfördes innehållande 11 vetenskapliga artiklar, varav en av mixad metod, åtta av kvantitativ metod samt två av kvalitativ metod. Resultat: Unga vuxnas psykiska hälsa upplevdes ha försämrats från före Covid-19 pandemin till under pandemin. Symtom som ångest, stress och ensamhet sågs hos unga vuxna under pandemin. Däremot fanns det unga vuxna som beskrev att restriktionerna hade lett till mindre press från omgivningen och att den psykiska hälsan hade förbättrats. Konklusion: Unga vuxna som hade påverkats negativt uttryckte en önskan och ett behov av socialt stöd under pandemins restriktioner. Mer forskning kring området behövs för att ytterligare öka kunskapen. / Background: The Covid-19 pandemic and its restrictions have led to limitations which can give both long- and short-term consequences in young adults’ lives. The pandemic has generated worry and anxiety in the lives of young adults and could cause psychological consequences such as depression and post-traumatic stress. In case of mental illness in young adults, a health promotion approach should be applied. Aim: The aim of the study was to illustrate young adults’ experiences of the Covid-19 pandemic’s impact on mental health. Method: A literature study was conducted containing 11 scientific articles, whereof one with mixed method, eight of a quantitative method and two of a qualitative method. Result: The mental health in young adults was perceived to become worse from before the Covid-19 pandemic to during the pandemic. Symptoms as anxiety, stress and loneliness were found in young adults during the pandemic. In contrast there were young adults who described that the restrictions had led to less pressure from the environment and that the mental health had improved. Conclusion: Young adults who had been affected negatively expressed a wish and a need of social support during the restrictions of the pandemic. More research about the topic is needed to further increase the knowledge.