Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom. Det kan drabba alla människor oavsett ålder. Att bli diagnostiserade med diabetes innebär att en person ha insulinbrist och för att ersätta insulinbristen då krävs livslång behandling. Att vara unga vuxna och bli drabbad av diabetes typ 1 påverkar hela livet både fysiskt och psykisk med tanken att det är utvecklingsperiod, det vill säga övergång till vuxenliv sker. Egenvård är ett verktyg som hjälper unga vuxna att kunna hantera sjukdomen och på så sätt underlättas utmaningar i livet. Syfte: Att belysa unga vuxnas erfarenhet av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: En allmän litteraturöversikt av kvalitativ och kvantitativ forskning genomfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra område skapades, stödets betydelse för egenvård, kostens betydelse, oro att få komplikationer och egenvård bidra till livskvalitet. Att balansera övergångsfas till vuxen ålder och egenvård vid diabetesdiagnos var en utmaning för unga vuxna, och de upplevde att fungerande egenvård var nödvändigt för diabetes hantering. Konklusion: Unga vuxna behöver mer kunskap och stöd för att kunna utföra sin egenvård. / Background: Diabetes mellitus type 1 is a chronic disease. It can affect all people regardless of age. Being diagnosed with diabetes means that a person has an insulin deficiency and to replace the insulin deficiency, lifelong treatment is required. Being a young adult and being affected by diabetes type 1 affects the whole life both physically and psychologically with the idea that it is a period of development whereby transition to adult life takes place. Self-care is a way that helps young adults to be able to manage the disease and thus ease challenges in life.  Aim: To shed light on young adults' experience of self-care in diabetes type 1.  Method: A general literature review of qualitative and quantative research was conducted based on 15 scientific articles. Findings: Four areas were created which are; the importance of support for self-care, the importance of diet, concerns about having complications and self-care contributing to quality of life. Balancing the transition phase to adulthood and self-care when diagnosed with diabetes was a challenge for young adults, and they felt that functioning self-care was necessary for diabetes management. Conclusion: Young adults need more knowledge and support to be able to have functioning self-care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ-1 är en autoimmun sjukdom som varje år kräver människors liv. Att undersöka unga vuxna personer med typ-1 diabetes erfarenheter av diabetesvården kan bidra till att identifiera problemområden som kan förbättras, samt stärka relevansen för redan insatta behandlingsmetoder.  Syfte: Studiens avsikt var att beskriva unga vuxna personer med typ-1 diabetes erfarenheter av diabetesvården. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Polit och Becks niostegsmodell. Elva artiklar inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalysmetod av Graneheim och Lundman.  Resultat: I studien identifierades två kategorier och fyra underkategorier. Personen i fokus utgjorde en kategori med underkategorierna: att klandras och att inte få tillräckligt med stöd. Tillgänglighet utgjorde den andra kategorin med underkategorierna: att ställas inför förändring och behov av kontinuerlig samverkan. Resultatet visar att erfarenheter talar för en undermålig diabetesvård.  Slutsats: Diabetes typ-1 är en omställning i livet som innebär stora påfrestningar och krav på patienten, men också för vården i hantering av patienten i förhållande till behandlingsstrategier och den personcentrerade vården. Det krävs mer forskning för att få ett bredare perspektiv på den individuella patienten i förhållande till den skildring som ska förändra vårdstrategier på en global nivå. / Background: Diabetes mellitus type-1 is an autoimmune disease that claim lives every year. Investigating the experiences of diabetes care, can identify problem areas and improve them to strengthen already implemented treatment methods.  Aim: The purpose of the study was to describe the experiences of young adults with type-1 diabetes of diabetes care. Method: A general literature review according to Polit and Beck's nine-step model. Eleven articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. The data was analyzed using the qualitative content analysis method by Graneheim and Lundman. Results: In the study two categories and four subcategories were identified. The person in focus constituted the first category, with subcategories: to be blamed and not receiving enough support. Availability formed the second category with the subcategories: to be faced with change and need for continuous collaboration. The results speak for a substandard diabetes care. Conclusions: Diabetes type-1 entails great stress and demands on patients and the healthcare system in relation to treatment strategies and the person-centered care. Further research is needed to gain a broader perspective in relation to the portrayal that will change care strategies on a global level.

Bakgrund: Globalt sett är psykisk ohälsa som högst bland unga vuxna kvinnor. Kvinnorna vänder sig till primärvården där de får träffa en distriktssköterska. Personer med psykisk ohälsa upplevs vara utmanande att möta. I samhället finns stigmatisering kring psykisk ohälsa som kan ge ett ogynnsamt liv. Forskning visar att resurs- och kunskapsbrist kring ämnet finns. Syfte: Syftet är att belysa faktorer för återhämtning hos unga vuxna kvinnor med psykisk ohälsa. Metod: Studien baserades på självbiografier framtagna från bibliotekskatalogen Libris. En kvalitativ design med en induktiv ansats användes. Resultatet analyserades med en narrativ tematisk analysmetod med ett manifest förhållningssätt. Resultat: Nio självbiografier med utgångspunkt både nationellt och internationellt representerar resultatet. Faktorer framkom genom sju kategorier; behov av en stödjande person, bemötandets betydelse, samtalets betydelse, känslor som stärker, personlig drivkraft, det egna tankemönstret och att hantera tankar och känslor. Faktorerna för återhämtning ansågs vara individuella. Resultatet speglar behov av hjälp från omgivningen vilket skapar förutsättningar för att kunna genomföra resan mot återhämtning. Slutsats: Unga vuxna kvinnor med psykisk ohälsa är i behov av stöd från omgivningen, ett gott bemötande, samtal med andra, bekräftelse av känslor, att förändra sitt tankemönster och hitta sitt sätt att hantera tankar och känslor. Alla behöver hitta sin egen drivkraft. Distriktssköterskan kan med kännedom om dessa faktorer tillsammans med Tidal Modellens synsätt främja en personcentrerad vård i mötet. / Background: In Sweden one of three suffer from cancer only two of three survive. More women than men suffer from cancer because of genetic and unhealthy determinations. Worry, fear and anxiety are common reactions notified of a cancer diagnosis and during the treatment of cancer. It can affect the persons suffering from the disease and their life. Primary care has a coordinating role and will have more responsibility in the future reagarding cancer care. Due to this, that the district nurse must have increased knowledge about patients with cancer in terms of worry, fear and anxiety.  Aim: The aim was to illuminate women's experiences under treatment of cancer. Method: The study has a qualitative design and the data collection was based on eight autobiographical written by women. The study has been analyzed using a narrative thematic analysis. The analysis was performed on a manifest and a latent level. Results: The eight women's experiences of worry, fear and anxiety under treatment of cancer was described in three themes and nine categories. The themes that emerged were: The constant oscillation between safety and rough distress, The importance of making the most of the time and The changes on personal levels. It appears that the feelings oscillated between loneliness under the treatment of cancer and safeness from loved ones. The women found strategies to handle the side effects under the treatment of cancer that affected their personal levels. The women could find vitality despite suffering from the disease and suffering from life.  Conclusion: Women who were under treatment of cancer experienced anxiety over the treatment's long term effects and the risk of relapses. Loneliness, worrying, anxiety and identity crises were common in the result. District nurses, therefore, need to be conscious about the patients' experiences when interacting and treating cancer patients. Through an ethical approach, equal care can be applied and strengthen the dignity for women suffering from cancer.

Background: Diabetes type 1 is a chronic autoimmune disease where insulin manually regulates the glucose level. This is time consuming and demands responsibility. To manage the disease in parallel with current changes in life can be challenging. Aim: The aim was to explore how quality of life is experienced by young adults living with diabetes type 1. Method: A qualitative literature study where 14 articles were founded in the databases PubMed and CINAHL. The articles were reviewed using SBU (2022). The results analysis was made after Popenoe et al., (2021).  Result: It was shown that living with diabetes type 1 caused worry in everyday life and for the future. Adapting created obstacles in everyday life and affected future choices. When the focus was on the disease and the human behind it became secondary it contributed to emotions of frustration. Multiple participants expressed their dissatisfaction when they were associated with the disease and expressed their wish to be “normal”. Living with the disease contributed to both physical and psychological consequences. The constant work was shown to be hard and support from relatives and understanding from others were a crucial part for well-being. Accepting the situation and looking at the positive side increased the quality of life. Conclusion: Young adults have both positive and negative experiences of living with diabetes type 1. If the disease gets accepted by the person or not is the main reason that affects quality of life. By letting the nurse take part of the experience young adults have of the disease, the support can be adjusted to fit the young adults better. / Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom där glukosnivån behöver manuellt regleras med insulin. Detta är tidskrävande och kräver stort ansvar. Att som ung vuxen hantera sjukdomen parallellt med aktuella förändringar i livet kan vara en utmaning. Syfte: Syftet var att undersöka unga vuxnas upplevelse av hur diabetes typ 1 påverkar deras livskvalitet.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där 14 artiklar hittades i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades via SBU (2022). Resultatanalysen utgick efter Popenoe et al., (2021).  Resultat: Att leva med diabetes typ 1 visade sig orsaka oro i vardagen och för framtiden. Anpassning till sjukdomen skapade hinder i vardagen och påverkade framtida val. Det bidrog till känslor av frustration då sjukdomen hamnade i fokus och människan bakom blev sekundär. Flera deltagare uttryckte missnöje över att förknippas med sjukdomen och uttryckte önskan av att vara "normal". Konsekvenserna av att leva med sjukdomen var både psykiska och fysiska påfrestningar. Det konstanta arbetet för att kunna hantera sjukdomen visade sig vara tufft och många upplevde att stöd från anhöriga samt förståelse från utomstående var en viktig del för välmåendet. Att acceptera situationen och att se det positiva med diabetes typ 1 ökade de unga vuxnas livskvalitet.  Slutsats: Unga vuxna har både positiva och negativa upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Det som främst påverkar livskvaliteten är huruvida personen med diabetes typ 1 accepterar sjukdomen eller inte. Genom att sjuksköterskan får ta del av unga vuxnas upplevelse av sjukdomen kommer anpassat stöd kunna ges.

Bakgrund: Transition kan beskrivas som övergången från en fas, tillstånd eller status i livet till ett annat. Transition mellan barn- och ungdomspsykiatrisk och vuxenpsykiatrisk vård är en viktig hälsofråga, där patienters upplevelser är sparsamt belysta. Tidigare studier har framhållit behovet av att utveckla övergångsprocessen och att då utgå från ett personcentrerat perspektiv med förståelse för ungdomarnas förutsättningar. Syfte: Syftet med studien var att utforska unga vuxnas upplevelser av transitionsprocessen från barn- och ungdomspsykiatrisk vård till specialiserad psykiatrisk vård för vuxna. Metod: Åtta unga vuxna som gjort övergången till vuxenpsykiatrisk vård för mellan ett och fem år sedan intervjuades genom en semistrukturerad intervju. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre huvudkategorier: Att bli sedd och bekräftad är grund för delaktighet och att känna sig värdefull, att övergången kan visa sig vara en ny möjlighet och att sammanhållet stöd behövs för tillgång till god och jämlik vård. Studien bekräftar tidigare forskning, som beskriver transitionen som en period där behov av stöd från vården och närstående kan vara avgörande. Samtidigt framkommer upplevelsen av övergången som en möjlighet att växa som människa. Kritiska punkter som kan associeras med positiva och negativa utfall i transitionsprocessen går att urskilja, vilket ligger i linje med studiens utgångspunkt i transition som omvårdnadsteori. Slutsats: Transitionen från barnpsykiatrisk vård till specialiserad psykiatrisk vård för vuxna är ett område där samskapande perspektiv och personcentrerad vård har potential att minska hälsorisker och främja personlig utveckling och återhämtning. Genom att utforska upplevelsen för unga vuxna som genomgått denna transition inom den psykiatriska vården kan studien bidra till ökad kunskap om processens möjligheter och hinder. / Background: Transition can be described as a change from a phase, state or status in life to another. Transition between child and adolescent psychiatric care and adult psychiatric care is an important health issue, where patients' experiences are sparsely highlighted. Previous studies have emphasized the needs of developing the transition process, starting from a person-centered perspective with an understanding of young people's conditions. Aim: The aim was to explore young adults' experiences of the transition process from child and youth psychiatric care to specialist psychiatric care for adults. Method: Eight young adults who made the transition to adult psychiatric care one to five years ago were interviewed using a semi-structured interview. Collected data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis generated three categories: that being seen and validated is the basis for participation and feeling valuable, that the transition may turn out to be a new opportunity and that cohesive support is needed to gain access to good and equitable care. The study confirms previous research that describes the transition as a period where support from care providers and relatives can be crucial. At the same time, the experience of the transition emerges as an opportunity for personal growth. Critical points that can be associated with positive and negative outcomes in the transition process can be distinguished, which is in line with the study's starting point in transition as a nursing theory. Conclusion: The transition to specialized psychiatric care for adults is an area where co-creative perspectives and person-centered care have the potential to reduce health risks and promote personal development and recovery. By exploring the experience of young adults who has undergone this transition, the study can contribute to increased knowledge of opportunities and obstacles during the process.

Bakgrund: Tillgången till internet och sociala medier har de senaste åren ökat. Samtidigt drabbas allt fler unga vuxna av psykisk ohälsa i dagens samhälle. Sjuksköterskor upplever svårigheter att samtala med unga vuxna. Genom ökad kunskap för de faktorer som påverkar psykisk hälsa kan sjuksköterskan arbeta förebyggande och hälsofrämjande i relation till unga vuxnas psykiska hälsa. Syfte: Att undersöka unga vuxna personers upplevelser av hur sociala medier påverkar deras psykiska hälsa. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteraturöversikten är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som inhämtats från databaserna CINAHL och PubMed. Analyserades genom Fribergs fyrastegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och två underkategorier. Positiva effekter av sociala medier: Samhörighet, Kunskap och inspiration. Negativa effekter av sociala medier: Orealistiska ideal, Försämrad psykisk hälsa. Konklusion: Sociala mediers påverkan på psykisk hälsa hos unga vuxna är mer negativ än positiv. Detta kan leda till konsekvenser för personen och i samhället. Det är av vikt för sjuksköterskan att besitta kunskap inom området för att förstå de effekter som påverkar den psykiska hälsan. På så sätt kan sjuksköterskan förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa genom god omvårdnad. / Background:Social media has increased over recent years, at the same time as young adults insociety suffer from mental health difficulties in greater occurrence. Nurses find conversations with young adults challenging. By increasing the knowledge of what affects young adults mental health, nurses develop a better understanding which can improve the ability to promote mental health foryoung adults. Aim:The aim of this study is to investigate the experiences of social media´s effect on young adults mental health. Method: The method of this study was a literature review based on qualitative and quantitative research, 13 peer reviewed articles included from CINAHL and PubMed. Analysed by Friberg's four-step model. Findings: The analysis resulted in two main categories and two sub categories. Positive effects of social media: Solidarity, Inspiration and knowledge. Negative effects of social media: Unrealistical ideals, decreased mental health. Conclusion: The majority of young adults experience that social media contributes to the development of negative emotions. This can lead to consequences for the person and society. It is important for the nurse to have knowledge within the subject to understand what affects mental health. Therefore, the nurse can prevent mental illness and promote mental health through good care.

Bakgrund    Substansbrukssyndrom är ett folkhälsoproblem. Unga som brukar substanser riskerar att hamna i livslånga beroenden som har en negativ inverkan på deras livskvalitet och som belastar samhället svårt både ekonomiskt och i form av mänskligt lidande. Personer med denna problematik behöver vård och behandling för att kunna ta sig ur sitt substansbruk. För att kunna kvarhålla dessa individer i vården behöver de bemötas på konstruktiva sätt som motiverar dem att ta emot vård och behandling. Således finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning kring hur de upplever sig bemötta inom hälso- och sjukvården.  Syfte   Syftet var att belysa hur unga och unga vuxna med problematiskt substansbruk/syndrom upplever sig bemötta inom hälso- och sjukvård. Metod  Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes i PubMed, CINAHL och via manuell sökning. Insamlingen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar, vilka kvalitetsgranskades i enlighet med Sophiahemmet Högskolas kvalitetsgranskningsmall. En integrerad dataanalys genomfördes och resulterade i huvud- och underkategorier.  Metod Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes i PubMed, CINAHL och via manuell sökning. Insamlingen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar, vilka kvalitetsgranskades i enlighet med Sophiahemmet Högskolas kvalitetsgranskningsmall. En integrerad dataanalys genomfördes och resulterade i huvud- och underkategorier. Resultat  Två huvudkategorier identifierades. Dessa var Faktorer som påverkar bemötandeupplevelsen positivt och Faktorer som påverkar bemötandeupplevelsen negativt. Hur bemötandet från sjukvårdspersonal av unga med substansbruk upplevs påverkar hur de känner sig hjälpta av hälso- och sjukvården. Det framkom att det finns både positiva och negativa erfarenheter. Slutsats  Det är av vikt att personal bemöter unga med substansbruk på ett fördomsfritt och empatiskt sätt när de söker vård hos hälso- och sjukvården. Risken är annars att de avslutar behandling eller avstår från att söka vård i framtiden då tidigare negativa upplevelser är ett hinder för att söka hjälp. / Background Substance use disorder is a public health problem. Young people who use substances are in risk of having lifelong addictions that will have a negative impact on their quality of life and burden society heavily both economically and in terms of human suffering. People with these problems need care and treatment to be able to quit their substance use. In order to retain these individuals in the care system they need to be treated in a constructive way that motivates them to receive care and treatment. Thus, there is a need to compile current research on how they experience meetings with personnel in the health care system. Aim The aim of this study was to illustrate how youth and young adults with substance misuse/abuse experience meetings with personnel in the health care system. Method The method for this study was a non-systematic literature review. Data collection was made in PubMed, CINAHL and via manual searches, and resulted in 15 scientific articles. The articles were vetted in accordance with the quality assessment template provided by Sophiahemmet University. The content was analysed and the findings were grouped into main and subcategories. Results Two main categories were found. These were Factors that influence the experience positively and Factors that influence the experience negatively. How the experience is perceived by the young adult with substance use when seeking health care influences how they feel helped by the health care system. It was found that there were both positive and negative experiences. Conclusions It is important that health care personnel act in an empathic and non-judgemental way when they interact with young people who seek care. The risk if this is not applied is that the young people leave treatment or abstain from seeking care in the future due to former negative experiences.

Denna uppsats syftar till att analysera faktorer som påverkar erfarna unga vuxnas beslut att investera i fonder. Målet är att erhålla en ökad förståelse för hur finansiella investeringsbeslut fattas med beaktande av de betydande värderingsförskjutningar som uppenbarligen tillkommit genom ökat medvetande genom debatten om produktion/miljöpåverkan under senare år.  En försöksgrupp har utvalts bestående av unga vuxna i åldersgruppen 21–25 år. Författarna har valt att avgränsa gruppen för att fokusera på individer som har yrkeserfarenhet inom bank- och finanssektorn.  Undersökningen har utgått från en teoretisk referensram som består av en konsumentbeslutsprocess, Maslows behovstrappa, för att analysera värderingar samt vilka psykologiska och finansiella värden respondenterna erhåller efter genomförda investeringar. Detta identifieras genom djupintervjuer med respondenterna.  Forskningsfrågorna i denna undersökning handlar om varför respondenterna väljer att köpa vissa specifika fonder samt hur deras värderingar påverkat valet av fonder.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur arbetet med unga vuxna som utövar våld i parrelationer hanteras inom socialtjänsten. Uppsatsen syftade även till att undersöka socialarbetares upplevelser av implementeringsprocesser, hinder och möjligheter. För att studera detta användes en kvalitativ ansats i form av sju intervjuer med socialarbetare. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Ur innehållsanalysenframträdde tre huvudteman med tillhörande två underteman vardera. Resultatet analyserades med teorin Normalization Process Theory samt teorin kring gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme. Av resultatet framkom att individens behov och ett gott bemötande spelaren viktig roll i behandlingen. Vidare framkom det av resultatet att lagkravet hade uppmärksammats på olika sätt i verksamheterna samt att ledningen hade en viktig betydelse i implementeringsprocessen. Avslutningsvis framkom det av resultatet att det var svårt att nå unga som utövar våld i parrelationer. Det beskrevs handla om upplevda skamkänslor hos berörd målgrupp, att de hade svårt att formulera sina behov och att det rådde brist på forskning och beprövade metoder. När det gällde möjligheter i arbetet beskrevs detta handla om marknadsföring, samverkan och snabb hjälp. Studiens slutsatser var att det krävs mer forskning för att utveckla anpassade metoder för unga vuxna som utför våld. En central roll i en implementeringsprocess ansågs ledningen ha, likaså en förtroendefull relation till medarbetare.Marknadsföring är av vikt för att bättre kunna nå målgruppen. / The purpose of this essay was to investigate how the work with young adults who practice violence in couple relationships is handled within social services. The essay also aimed to investigate social workers' experiences of implementation processes, obstacles and opportunities. A qualitative approach was used in form of seven interviews with social workers. The data was analyzed using a qualitative content analysis. From content analysis, three main themes emerged and were presented based on two sub-themes each. The result was analyzed with the Normalization Process Theory and the theory about street-level bureaucrats' room for action. The results showed that the individual's needs and good treatment played an important role in the treatment. The results showed that the legal requirement had been noticed in different ways and that management had an important role in the implementation process. It emerged from the results that it was difficult to reach young people who practiced violence in couple relationships. It was described as perceived feelings of shame among the target group, they had difficulty articulating their needs and there was a lack of research and proven methods. Opportunities in the work was described as marketing, collaboration and quick help. The study's conclusions were that more research is needed to develop adapted methods for young adult perpetrators of violence. Management was a central role in an implementation process, as was a relationship of trust to employees. Marketing is important to better reach the target group.

Denna undersökning har studerat hur förekomsten av nyheter, information och desinformation på Instagram påverkar unga vuxnas uppfattning om källor och avsändares trovärdighet. Syftet var att ta reda på vilken typ av källor och avsändare på Instagram unga vuxna väljer att tro på och varför. Därtill undersöks i vilken utsträckning unga vuxna påverkas av källor och avsändares position i förhållande till källkritik, samt vilka metoder som används för att ta reda på en källas tillförlitlighet. För att undersöka unga vuxnas syn på källkritik och förmåga att identifiera desinformation har det genomförts tre fokusgruppsintervjuer. För att analysera materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys, där diskussionerna från fokusgrupperna kategoriserades utifrån identifierade teman. Dessa teman jämfördes med varandra för att finna likheter och skillnader, samt för att kunna bilda lämpliga underkategorier. Resultatet visade att det finns flertalet faktorer som påverkar trovärdigheten på Instagram såväl positivt som negativt. Innehåll som är publicerat av public service har en hög trovärdighet, medan influencers trovärdighet skiljer sig beroende på användarens uppfattning. Delade politiska åsikter mellan avsändare och mottagare behöver inte innebära högre trovärdighet. Däremot visar resultatet att unga vuxna ser på politiskt innehåll på Instagram med viss försiktighet. Resultatet visade även att unga vuxna har svårt att identifiera desinformation, men samtidigt har ett källkritiskt tänk. / Following study examines how the presence of news, information and disinformation on Instagram can have an effect on young adults´s perception of source and sender credibility. The purpose of the study was to find out what kind of sources and senders on Instagram young adults choose to believe and why. In addition to investigating the extent to which young adults are influenced by sources and senders' position in relation to source criticism, as well as what kind of methods are used to find out the reliability of a source. In order to investigate young adults' view of source criticism and ability to identify disinformation, three focus group interviews have been conducted. To analyze the material, a qualitative content analysis was carried out, where the discussions from the focus groups were categorized, based on identified themes. These themes were compared to find similarities and differences, as well as to be able to form suitable subcategories. The results showed that there are several factors that affect credibility on Instagram, both positive and negative. Content published by public service showed a high credibility, while the credibility of influencers differs depending on the user's perception. Shared political views between senders and receivers does not necessarily mean higher credibility. However, the results show that young adults view political content on Instagram with certain caution. The results also showed that young adults have difficulties identifying disinformation, but at the same time have a source-critical mindset.