Unga Vuxna utanför arbete eller studier är ett fenomen som växer både nationellt- och internationellt vilket gör att det därmed krävs mer forskning för att skapa bättre åtgärder för dessa grupper. Denna studie har visat att konsekvenser som psykisk ohälsa i form av depression och svårigheter med att etablera sig på arbetsmarknaden är förekommande konsekvenser för Unga vuxna utanför arbete eller studier. För denna studie har semistrukturerade intervjuer utförts där tematisering av ämnet har skett. Med hjälp av den metoden har studien kunnat fokusera på ett delområde, konsekvenser i och med att intervjufrågorna förblev de samma för alla tre intervjuerna har en jämförelse i analysen bland svaren kunnat ske i studien. Studiens tre teorier differential association, anomiteorin och stigma har möjliggjort en koppling till lett resultat och diskussion. Denna studie har även påvisat att ytterligare forskning är nödvändig för att få en ökad förståelse över detta fenomen samt för att möjliggöra individuella kartläggningar av barns behov för att sedan kunna tillsätta rätt åtgärd.

Bakgrund Cystisk fibros är en multisystemsjukdom som främst påverkar lungor, bukspottkörtel och tarm. Sjukdomen påverkar 70 000 till 100 000 personer globalt i världen. Syfte Syftet var att belysa hälsoproblem hos personer med cystisk fibros. Metod Icke systematisk litteraturöversikt med integrerad analys där litteratursökning tillämpas utifrån databasen PubMed. Artiklarna som inkluderades är publicerade mellan 2011 och 2021. Resultat Baserat på dataanalysen av de 16 inkluderade vetenskapliga artiklarna identifierades fyra teman: fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsoproblem med att leva och överleva med diagnosen cystisk fibros. Slutsats Slutsatsen av denna studie visar att cystisk fibros är en sjukdom som har stor inverkan på både kropp och psyke. Patienter har ett livslångt behov av vård och mer forskning behövs på området för att ytterligare bredda kunskapen om sjukdomen. / Background Cystic fibrosis is a multisystem disease which primarily affects lungs, pancreas and the gut. The disease affects 70,000 to 100,000 globally. Aim The aim of this study was to illustrate the health complications present in patients with cystic fibrosis. Method Non-systematic literature review with integrated analysis where literature search is applied based on the databases PubMed. The articles included in this review are published between 2011 and 2021. Results Four themes were identified based on the analysis of 16 scientific articles: physical, mental, social and existential health problems of living and surviving with the diagnosis of cystic fibrosis. Conclusions The conclusion of this study shows that cystic fibrosis is a disease that has a major impact on both physical and mental health. Patients have a lifelong need for care and more research is needed about the subject to further broaden the knowledge of the disease.

Tidigare studier har visat att skuldsättning har ökat till resultat av avregleringar och ökad tillgängligheten av olika typer av krediter och lån. Dessutom fanns det få forskning om unga vuxnas syn på skuldsättning och skuldsättning för konsumtion. Därför har författarna valt att studera det på grund av ökat intresse för ämnet. Syftet med studien är att öka förståelse, beskriva och analysera unga vuxnas syn på skuldsättning. Studien fokuserar också på att öka förståelse för unga vuxnas syn på konsumtion som leder till skuldsättning. Studiens målgrupp att rikta sig in är personer mellan 18-25 år i båda kön. Studien är en kvalitativ forskning som använder intervju som metod. Det är 12 respondenter som intervjuades genom telefon, skriftligt form och i verkligheten. Studiens forskningsresultat visar att unga vuxna har en negativ syn på skuldsättning men när det gäller studielån eller bostadslån är det inte inkluderad som skuldsättning. Dessutom saknar unga vuxna en korrekt förståelse för skuldsättning. / Previous studies have shown that indebtedness has increased as a result of deregulation and increased availability of different types of credits and loans. In addition, there was little research on young adults' views on indebtedness and indebtedness for consumption. Therefore, the authors have chosen to study it due to increased interest in the subject. The purpose of the study is to increase understanding, describe and analyze young adults' views on indebtedness. The study also focuses on increasing understanding of young adults' views on consumption that lead to indebtedness. The study's target group people between 18-25 years in both sexes. The study is qualitative research that uses interviews as a method. There are 12 respondents who were interviewed by telephone, in writing and in real life. The study's research results show that young adults have a negative view of indebtedness, but when it comes to student loans or housing loans, it is not included as indebtedness. In addition, young adults lack a proper understanding of indebtedness. Keywords:

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av insulinbrist. Förekomsten av diabeteskomplikationer under barndomen är låg men unga vuxna har en högre risk att utveckla komplikationer samt bristfällig diabetes hantering under olika utvecklingsfaser. Unga vuxna befinner sig i en utmanande tid och att leva med Diabetes typ 1 är en faktor som ökar bördan till de redan befintliga stressfaktorerna. Personcentrerad vård främjar unga vuxnas egenförmåga att självständigt hantera sin diabetes. Syfte: Studiens syfte var att beskriva unga vuxnas erfarenheter att leva med Diabetes typ 1. Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var litteraturöversikt. Databaserna som användes vid datainsamlingen var PubMed samt CINAHL. Artiklarna var publicerade mellan år 2011–2021. Unga vuxna definierades utifrån åldern 15–40 år. Integrerad analysmetod användes för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat: Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar och presenteras med två huvudkategorier samt fyra underkategorier. Resultatet belyser både upplevelsen av sociala sammanhang samt hur unga vuxna upplever att det är att leva med diabetes typ 1. Områden som resultatet djupare går in på är skolgång, arbetsliv, kontakt med vården, förändringar och motgångar och påverkan av tidigare erfarenheter. Slutsats: Studien visar att unga vuxna påverkas på flera sätt av diagnosen DM1. Skolgång och arbetsliv påverkas och den unga vuxna kan känna sig annorlunda och utanför i samhället. Genom att hitta gemenskap med andra unga med DM1 samt bra stöd från hälso- och sjukvård samt anhöriga upplever den unga vuxna att hanteringen av sin diabetes typ 1 underlättas. / Background: Type 1 diabetes is a chronic autoimmune disease characterized by insulin deficiency. The incidence of diabetic complications during childhood is low, but young adults have a higher risk of developing complications and inadequate diabetes management during different developmental stages. Young adults are in a challenging time and living with Type 1 diabetes is a factor increasing the burden of the already existing stressors. Person-centered care promotes young adults to manage their diabetes independently. Purpose: The purpose of the study was to describe young adults' experiences of living with type 1 diabetes. Method: The method used to answer the purpose of the study was a literature review. The databases used were PubMed and CINAHL for data collection. Articles were published between year 2011-2021. Young adults were defined as 15-40 years old. Integrated analysis method was used to analyze and compile the results. Result: The result is based on 15 scientific articles and is presented with two main categories and four subcategories. The results shed light on both the experience of social contexts and how young adults experience what it is like to live with type 1 diabetes. Areas that the results go into more deeply are schooling, working life, contact with care, changes and setbacks and the impact of earlier experience. Conclusion: The study shows that young adults are affected in several ways by their Type 1 diabetes. Schooling and working life are affected and the young adult may feel different and outside of society. By finding fellowship with other young people with DM1 and good support from health and medical care and relatives, the young adult experiences that the management of their DM1 is facilitated.

Bakgrund: I Sverige är det cirka 50 000 personer som lever med diabetes mellitus typ 1. Det är en kronisk komplex sjukdom som kräver livslång behandling.  Sampel med vården krävs under hela sjukdomsförloppet där en god vårdrelation blir betydande. Självkännedom och god självkänsla underlättar för egenvården eftersom det handlar om att kunna se de egna styrkorna för en god hanteringsförmåga av sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av egenvård hos unga vuxna med diabetes mellitus typ 1.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har gjorts. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat:  Två huvudteman framkom i resultatet och ett av de var utmaningar med fyra underteman: rädsla och oro, begränsningar, övergång till vuxen livet och hur vardagen kan påverka egenvården. Andra huvudtemat var socialt stöd med tre underteman: stöd från familj och vänner, vårdpersonalens betydelse och okunskap från omgivningen påverkar egenvården. Slutsatser: Stöd från familj och vänner var av stor betydelse när det gällde hur de unga vuxna med diabetes mellitus typ 1 skötte egenvården. Vårdpersonal hade ett stort ansvar i att stötta och vägleda personer till egenvård. Utomståendes okunskap kunde leda till försämrad egenvård för personerna. / Background: In Sweden there are about 50 000 people living with diabetes mellitus type 1. It is a chronic complex disease and demands a lifelong treatment. Teamwork with the healthcare is required throughout the course of the disease and a good relationship with the health care providers becomes significant. Self-awareness and good self-esteem facilitate self-care when it comes to being able to see one’s own strengths for a good management ability of the disease. Aim: The aim was to describe experiences of self-care among young adults with diabetes mellitus type 1. Method: A qualitative literature research that has an inductive design has been done. The results are based on twelve different scientific articles. Results:  Two main themes have emerged in results and one of them was challenge with four sub themes: fear and anxiety, limitations, transitions to adult life and how daily life can affect self-care. The other main theme was social support with three sub themes: support from family and friends, the importance of healthcare professionals and lack of knowledge by others that affects self-care. Conclusion:  Social support from family and friends was important when it comes to how young adults with diabetes mellitus type 1 managed self-care. Healthcare professionals have a big responsibility in supporting and guiding people to self-care. Lack of knowledge from others could lead to mismanagement of self-care.

Introduktion: Psykisk ohälsa är i dagens samhälle vanligt, framförallt rapporteras det att allt fler barn och ungdomar får vård och behandling för psykiatriska diagnoser. Detta medför att vårdköerna växer och därmed ställs höga krav på hälso- och sjukvården. Det finns god evidens för fysioterapeutisk behandling vid psykisk ohälsa men fysioterapeuter inom området är fortfarande relativt få och deras roll i teamet behöver stärkas. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska hur fysioterapeuten ser på sin roll inom teamet vid behandling av psykisk ohälsa hos unga vuxna. Metod: Tolv kvinnliga fysioterapeuter med arbetserfarenhet inom psykisk ohälsa intervjuades om sina upplevelser av att arbeta som fysioterapeut i ett team. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analyserna resulterade i temat: Betydelsefull behandlare och kollega - med ambitionen att förbli en självklar del av teamet och med tre kategorier: Ständig kamp att vara ambassadör för fysioterapi, En del av en helhet, samt Stärker det psykologiska via kropp och hälsa. Temat innebär att fysioterapeuten ansåg sig vara en betydelsefull behandlare som kunde stärka det psykiska måendet för patienter. Fysioterapeuten ansåg sig även vara en betydelsefull kollega som bidrog med ett kroppsligt perspektiv. Bristande kunskap från övriga professioner om fysioterapi och att känna sig ensam i sin roll bidrog till ambitionen att förbli en självklar del av teamet.  Konklusion: Fysioterapeuten såg på sin roll i teamarbetet som betydelsefull både för patienten och kollegorna, där ambitionen var att förbli en självklar del av teamet. För att uppnå detta behövs fler fysioterapeutkollegor och ökad kännedom om fysioterapeutens kompetens. Ökad medvetenhet om alla professioners kompetenser skulle inte enbart stärka fysioterapeutens roll utan även bidra till ett välfungerande teamarbete.

This study examined the topic of growing news consumption on Instagram and the impact that could have on the spread of misinformation. The purpose was to establish if there was an issue with news being mixed into a platform with Swedish influencers. Furthermore, the study aimed to examine whether young adults were faced with risks when consuming news on Instagram.  An experiment was conducted in order to research if influencers liking posts were able to further mislead young adults. The experiment occurred in a web survey where 196 respondents participated. Respondents were exposed to a fabricated health related news post about vaccinating against covid-19. Comparing the result of those who saw the stimuli and those who only saw the unliked news post, resulted in indications that influencers were able to further mislead young adults. Spearmans rank correlation showed a significant correlation, 0.289**, between source-credibility and message-credibility. The influencers did not need to have an expertise in the area of health. Nonetheless, they could still increase the trustworthiness to health-related news by approximately 29% as indicated by the results. In order to protect young adults from misleading news, Instagram needs to separate influencers from public health news. In addition, influencers need to be informed that their social media post interactions could produce consequences. Further research could be qualitative, finding out reasons behind the social validation. Furthermore, future research could categorize the influencers investigated. / Denna studie undersökte den växande nyhetskonsumtionen på Instagram och påverkan förändringen kan ha på spridningen av falska nyheter. Syftet var att upptäcka eventuell problematik när nyheter integreras på en plattform med svenska influencers. Dessutom ämnade studien att undersöka unga vuxnas potentiella risker när de konsumerade nyheter på Instagram. Ett experiment genomfördes för att undersöka huruvida influencers kunde gillade-markera nyhetsinlägg på Instagram och ytterligare missleda unga vuxna. Experimentet genomfördes i en webbenkät där 196 respondenter deltog. Respondenterna tog del av ett fabricerat hälsorelaterat nyhetsinlägg om vaccinering mot covid-19. Genom att jämföra resultatet av dem som fick ta del av stimuli och de som endast såg det ogillade nyhetsinlägget påvisades indikationer på att influencers kunde missleda unga vuxna ytterligare. Spearmans rangkorrelation visade en signifikant korrelation på 0,289** mellan informants-tillförlitlighet och informations-tillförlitlighet. Influencerna visade sig inte behöva en expertis inom hälsa och vård. Resultatet indikerade att de ändå kunde öka tilliten till en hälsorelaterad nyhet med ungefär 29%. För att motarbeta unga vuxnas missledning bör Instagram särskilja influencers från nyhetsinlägg. Dessutom bör influencers informeras om hur deras interaktioner med inlägg på sociala medier kan ge konsekvenser. Vidare forskning kan vara kvalitativ och redogöra för anledningar till den erhållna sociala bekräftelsen. Dessutom kan framtida forskning kategorisera de undersökta influencerna.

Today physical activity and exercise are very popular and we are reminded daily how physical activity of various kinds is beneficial for different aspects. The development of society has today created opportunities to be more physically active with, among other things, access to an outdoor gym. At the same time, society has become comfortable with tools and assets that make it easier for humans to get from point to point without much physical activity, such as battery-powered scooters, called VOIs, at the same time research shows reduced physical activity. Motivation is needed to be and remain physically active. This study aims to identify young adult women's internal and external motivating factors for physical activity based on Self-determination Theory (SDT). Of using a qualitative method five young adult student women were selected for an individual interview. The results showed that both internal motivation and external motivation were important for physical activity, except for experience of training and personal factors. / Idag är fysik aktivitet och träning väldigt populärt och vi blir dagligen påminda hur fysisk aktivitet av olika slag är gynnsamt för olika aspekter. Samhällets utveckling har idag skapat möjligheter till att lättare vara fysiskt aktiv med bland annat tillgång av ute gym. Samtidigt så har samhället blivit bekväm med redskap och tillgångar som gör det lättare för människan att ta sig från punkt till punkt utan speciellt mycket fysisk aktivitet så som batteristyrda sparkcyklar, VOI, samtidigt visar forskning på minskad fysisk aktivitet. Motivation behövs för att vara och förbli fysisk aktiv. Denna studie syftar till att kartlägga och identifiera unga vuxna kvinnors inre samt yttre motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Utifrån de grundläggande psykologiska behoven från Self-determination Theory har empirin analyserats. Med en kvalitativ metod valdes fem unga vuxna studerande kvinnor till en djupgående individuell intervju. Resultatet visade att både inre motivation och yttre motivation var av betydelse för att vara fysiskt aktiv, med undantag av erfarenhet av träning samt personliga faktorer. Slutsatsen kan dras att välbefinnande av de olika psykologiska behoven, autonomi, kompetens och samhörighet, är betydelsefullt för att skapa och bibehålla motivation.

Denna uppsats syftar till att undersöka de svenska förlagens syn på åldersöverskridande barn- och ungdomsböcker och i synnerhet crossover, samt att redogöra för hur begreppet crossover används bland förläggare, redaktörer, litterära chefer och andra branschpersoner. I syftet ingår vidare att spåra förändringar i utgivningen, samt att granska synen på böcker som riktar sig till både unga och vuxna utifrån att titta på hur de intervjuade resonerar kring målgrupper, kategorier, identifikation med karaktärer, böcker med dubbla tilltal och slutligen presentera en rad böcker som enligt de intervjuade kan anses vara crossover idag.  För att undersöka detta har jag utgått ifrån kvalitativa intervjuer med olika branschpersoner från svenska barn- och ungdomsbokförlag: bokförlaget Opal, Rabén & Sjögren, B. Wahlströms, Bonnier Carlsen, Vox by Opal, Gilla böcker, Lilla Piratförlaget, X Publishing och Mix förlag. Det litteratursociologiska perspektivet ligger till grund för att undersöka företeelsen crossover och jag har använt mig av följande begrepp; den litterära processen, litteratursamhället, värderingsdistansen, grupperspektiv, brett litteraturbegrepp och skapande förräderi. Studien kommer fram till att tanken om målgrupp är styrande hos de flesta förlagen i antagande av manus, att identifikation med karaktärer i samma åldrar som läsaren själv är grundläggande i det redaktionella arbetet, att gränsdragningen mellan barn- och vuxenlitteratur håller på att mjukas upp, att genren unga vuxna växer sig allt starkare på den svenska bokmarknaden, att de flesta branschpersoner är medvetna om företeelsen crossover men att det inte är ett bra försäljningsbegrepp, att det förekommit större satsningar på crossoverböcker i Sverige men som möt större motstånd av de klassifikations- och distributionssystem som råder idag, att crossover kan betraktas som genrelitteratur, samt att de flesta branschpersoner anser att det finns många crossoverböcker i Sverige fastän de kategoriseras under andra termer istället. Avslutningsvis är den svenska barn- och ungdomsbokmarkanden i ständig rörelse och förlagen är en naturlig del av den utvecklingen.

Bakgrund: Sjuksköterskor inom Barn och- ungdomspsykiatrisk och Vuxenpsykiatrisk vård arbetar med övergångsvård. Tidigare forskning visar att vården vid övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin ofta blir svår och att patienterna kan känna sig oförberedda. Sjuksköterskorna upplever svårigheter att samarbeta mellan mottagningarna och det blir då svårt att hjälpa patienten som ett resultat av det. Sjuksköterskornas erfarenheter beskrivs väldigt lite i den tidigare forskningen, både i världen och inom Sverige. Genom att lyfta fram sjuksköterskans erfarenheter kring övergången skulle vården kunna utvecklas till att bli mer personcentrerad. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor erfar omvårdnaden i samband med övergången från barn- och ungdomspsykiatrisk till vuxenpsykiatrisk vård. Metod: Totalt deltog nio deltagare som intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier, tolv subkategorier som summeras i ett tema som är att vilja skapa förutsättningar för patienten vid övergången. Slutsats: Sjuksköterskorna på Barn och- ungdomspsykiatrisk och Vuxenpsykiatrisk vård är missnöjda med övergångsvården och upplever att det finns organisatoriska problem. Sjuksköterskorna önskar tydligare rutiner, bättre kommunikation mellan mottagningarna, bättre samarbete mellan mottagningarna och att övergången anpassas efter patientens mognad och vårdprocess och inte ålder. / Background: Nurses in Child and Adolescent Psychiatry and Adult Psychiatric Care work with transitional care. Previous research shows that care during the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatry often becomes difficult and that patients may feel unprepared. The nurses experience difficulties in cooperating between the clinics and it will then be difficult to help the patient as a result. The nurses' experiences are described very little in the previous research, both in the world and within Sweden. By highlighting the nurse's experience of the transition, care could be developed into a more person-centered care during the transitions. Aim: To describe how nurses experience nursing in connection with the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatric care. Method: A total of nine participants who were interviewed via semi-structured interviews participated. The interviews were analyzed based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The result consists of four categories, twelve subcategories that are summarized in a theme that is to want to create conditions for the patient during the transition. Conclusion: The nurses at Child and Adolescent Psychiatric and Adult Psychiatric Care are dissatisfied with the transition care and feel that there are organizational problems. The nurses want clearer routines, better communication between clinics, better cooperation between the clinics and that the transition is adapted to the patient's maturity and care process and not age.