Denna studie undersöker unga vuxnas förändrade beteendemönster till följd av Covid-19 pandemin samt hur de anpassat sig till dessa förändringar. Studien bygger på en hermeneutisk metodansats som syftar till att medföra en ökad förståelse av unga vuxnas subjektiva upplevelser till följd av fenomenet samt hur den förändrade tillvaron påverkat dem i efterhand. Studien tar stöd i en teoretisk och begreppslig referensram som utgörs av grundläggande vardagssociologiska teorier såsom symbolisk interaktionism, Garfinkels tankar kring vardagssociologi, Fines tankar kring ideokulturer samt inslag av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer med totalt 10 intervjupersoner i åldrarna 20–30 år med olika livsstilar och boendesituationer. Studiens resultat visar på hur unga vuxna är anpassningsbara utifrån flera aspekter där vi kunnat koppla anpassningen till förändrad social interaktion, psykiskt tillstånd och hemarbete. När samhället tvingades till en förändring i och med Covid-19 pandemin, då normer och förhållningssätt blev otydliga och stundtals även ifrågasattes, så presenterar studiens resultat att det var unga vuxna som intog rollen som anpassningsbara parter gentemot andra grupper i samhället för att på så vis säkerställa att den sociala interaktionen och den sociala ordningen inte skulle rubbas.

Tidigare forskning visar på att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) inte deltar i lagidrott i samma mån som andra ungdomar. Forskningen pekar på anpassningar som krävs för att möjliggöra deltagandet i en lagidrott, så som anpassningar på träningar, kompetenta tränare, anpassad kommunikation baserad på individens förmåga och stöd från familj eller anhöriga. Denna studies syfte är att, utifrån tränares perspektiv, undersöka behovet av paraidrottsföreningar och paraidrottslag för ungdomar med IF och hur de arbetar för att möjliggöra social delaktighet för ungdomar med IF. Studien utgår från en kvalitativ ansats där insamlingen av data skedde genom sju semistrukturerade intervjuer via Zoom, Teams, Face-Time och via telefonsamtal. Det insamlade empiriska materialet från intervjuerna, analyserades med en tematisk analysmetod. Resultatet i denna studie visar att informanterna upplevde att det fanns ett behov av lag eller föreningar som riktade sig till denna målgrupp, det fanns en efterfrågan från ungdomarna själva, då vissa ungdomar med IF inte känt att de haft ett lag där de passat in eller hängt med i instruktioner eller fysiskt med sina lagkamrater när de tidigare deltagit i lag med ungdomar som inte hade IF. Informanterna menade även att denna målgrupp behövde bli mer fysiskt aktiva för deras hälsa, såväl fysiskt som psykiskt. Ett sätt att vara mer fysiskt aktiv och främja den sociala delaktigheten är att delta i en lagidrott. Men för att kunna delta i en lagidrott krävs en del anpassningar så som bildstöd eller stöttning i den sociala interaktionen med andra spelare. Att delta i en lagidrott ger många fördelar, så som bättre fysik, en ökad möjlighet för att knyta sociala band och ökad självkänsla och tilltro till sig själv.

Hälsan kan främjas av fysisk aktivitet men trots detta är unga vuxna alltmer inaktiva idag. Motivation är en bakomliggande faktor som påverkar en individs fysiska aktivitetsbeteende. Motivation kan delas upp i inre och yttre faktorer.  Syftet är att utforska vilka faktorer som påverkar samt identifiera vilka faktorer som främjar unga vuxna 18-29 års motivation till fysisk aktivitet. Metoden var en systematisk litteraturstudie om befintlig forskning inom ämnet.  Resultatet visar att det är flera faktorer som påverkar motivationen, det som påverkar fysisk aktivitet positivt är inre motivation, socialt stöd och feedback. En yttre faktor som främjar fysisk aktivitet på kort sikt är belöningar.

Bakgrund  Övergången från ung till vuxen med sin uppsjö av nya upplevelser ses ofta som en utmaning av många. Att få diagnosen diabetes mellitus typ 1 innebär en ny omställning och ett stort ansvarstagande för individen. Den unge vuxnes välbefinnande och hälsa beror till stor del på deras förmåga till egenvård. Sjuksköterskans kompetens samt undervisning- och handledningsförmåga är av stor betydelse för patienter som diagnostiseras med sjukdomen. Sjuksköterskor behöver därför ha förståelse för hur sjukdomen upplevs för att en god vägledning i den nya livsstilen ska kunna ges.  Syfte  Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 1.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och låg till grund för resultatet. Med hjälp av olika sökkombinationer i databaserna PubMed och CINAHL kunde artiklarna inhämtas och kvalitetsgranskas utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Därefter genomfördes en integrerad dataanalys av de valda resultatartiklarna och sorterades in i huvudkategorier och subkategorier.  Resultat  Tre huvudkategorier och nio subkategorier identifierade. Huvudkategorierna var: Känslomässiga upplevelser hos unga vuxna med diabetes, Utmaningar vid egenvården av diabetes och Stödet till egenvård vid diabetes. Resultatet visade på att rädsla och oro inför komplikationer som kan uppstå i vardagen var en gemensam känsla bland deltagarna, precis som känslan av trygghet från familj och vänner upplevdes som välbehövlig av samtliga.  Slutsats  Resultatet visade på gemensamma upplevelser kring utmaningar som de unga vuxna stöter på i sin vardag. Dessa upplevda utmaningar kan undvikas om omgivningen får rätt kunskap om sjukdomen och fortsätter stödja de unga vuxna i sin behandling. Ansvaret ligger huvudsakligen hos den unga vuxna, men med stöd från sjukvården samt familj och vänner stärks individens förmåga att klara av sin egenvård. / Background  The transition from juvenile to adult with its plethora of new experiences is often seen as a challenge by many. Receiving the life-long diabetes mellitus type 1 during this transitional phase, fundamentally changes an individual ́s everyday life and requires the individual to adapt to a new reality of self-care. A great deal of responsibility follows along being diagnosed with type 1 diabetes which means that guidance and support is in the nurses hands. The nurse's role in aiding the patient in their disease management is significant, hence the nurses need to have an understanding of how the disease is experienced in order to provide good guidance in the new lifestyle.  Aim  The aim of this study was to describe young adults' experiences of self-care in type 1 diabetes mellitus.  Method  A non-systematic literature review was conducted. Fifteen qualitative research articles were included. With the help of various search combinations from the databases PubMed and CHINAL, the articles were retrieved and quality reviewed based on Sophiahemmet Högskolas/University ́s assessment tools for classification and quality review. Thereafter an integrated data analysis was performed of the selected result articles and the data was sorted into main categories and subcategories.  Results  Three main categories and nine subcategories were identified. The main categories were: Emotional experiences of young adults with diabetes, Challenges in self-care of diabetes and Support for self-care in diabetes.  Conclusions  Common challenges that the young adults encountered in their everyday lives were shown in the results. These experienced challenges could be avoided if the surrounding people got the right knowledge about the disease and a continued support of the young adults with their self-management. With the support from healthcare providers, family and friends, the individual's ability to manage their own care will be strengthened.

The first case of Covid-19 in Sweden was confirmed at the end of January 2020. At the time of conducting this study the society has begun vaccination against the virus. Although a majority of the population seem positive towards vaccination, the question remains which factors are influencing this attitude. The aim of this study is to create an understanding of how young adults in Sweden reason about Covid-19 and the vaccination thereof. The aim of this study is answered with the following question statements, how do young adults in Sweden reason about the risk of Covid-19 and the vaccination thereof and how do young adults in Sweden reason about the vaccination formed by their natural attitude and trust towards expert systems. Previous research shows that risk and trust towards expert systems are influential factors on individuals' inclination towards vaccines, regarding child vaccines or previous influenza vaccines. Antecedent quantitative studies show differences in vaccination attitudes between age categories and that young adults were most likely to have a negative attitude towards vaccines. This qualitative interview study, focusing on individuals in the age category of young adults, shows how risk and trust towards expert systems can influence their reasoning regarding Covid-19 and the vaccine against the virus, furthermore it shows how their natural attitudes can be affected by the pandemic. The result of this study shows that the studied young adults tend to see more risks with Covid-19 towards other people than themselves, which can be a contributing factor to the attitude towards vaccination of that age category. This study also shows that a high trust in expert systems can enable a positive reasoning regarding the vaccine and that the subjects of this study’s natural attitudes are changed by the pandemic. / Det första fallet av Covid-19 bekräftades i Sverige i slutet på januari 2020. Vid studiens genomförande har samhället påbörjat vaccineringen mot viruset. Även om majoriteten av befolkningen verkar positivt inställda till vaccinet återstår frågan om vilka faktorer som påverkar detta. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur unga vuxna i Sverige resonerar kring Covid-19 viruset och vaccinationen mot det. Syftet besvaras med följande frågeställningar, hur resonerar unga vuxna i Sverige kring risker med Covid-19 viruset och vaccinationen mot det och hur formas unga vuxna i Sveriges resonemang kring vaccinering av den naturliga inställningen och deras förhållningssätt till expertsystem. Tidigare forskning visar att risk och tillit till expertsystem kan vara påverkande faktorer på individers vaccinationsbenägenhet, åtminstone när det gäller barnvaccin eller tidigare influensavaccinationer. Tidigare kvantitativ forskning har även visat på skillnader i vaccinationsbenägenhet mellan åldersgrupper, där unga vuxna var mest troliga att vara negativt inställda. Denna kvalitativa intervjustudie med individer i åldersgruppen unga vuxna visar hur risk och tillit till expertsystem kan influera deras resonemang kring Covid-19 viruset och vaccineringen mot det samt hur deras naturliga inställning kan påverkas av pandemin. Resultatet av studien visar att respondenterna tenderar att se allvarligare på risker med Covid-19 gentemot andra än sig själva, något som kan vara en bidragande faktor till den åldersgruppens inställning till vaccinering. Studien visar även att en hög tillit till expertsystem möjliggör ett positivt resonemang kring vaccineringen och att den naturliga inställningen i pandemins samhälle är förändrad hos respondenterna.

Introduktion: Varje år drabbas omkring 400 000 barn och ungdomar av cancer. Överlevnadsgraden för barncancer ökar stadigt och i Sverige överlever cirka 85% av alla barn men till ett pris av sena komplikationer. Att drabbas av en livshotande sjukdom handlar inte enbart om att besegra den, utan även att kunna leva ett värdigt liv efter sjukdom. Syfte: Undersöka tonåringar och unga vuxnas erfarenheter av livet efter barncancer. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design enligt Forsberg och Wengström. Studien baseras på tolv vetenskapliga orginalartiklar med kvalitativ ansats och kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Fyra teman identifierades; svårigheter att möta det nya normala, utvecklats som person med nya perspektiv och värderingar, sociala relationer förändras, samt rädsla och oro inför framtiden. Tonåringar och unga vuxna upplevde fysiska, psykiska och emotionella svårigheter gällande att möta vardagen efter avslutad behandling. Känslor av att ha förändrats som person uppstod, och cancererfarenheten gav nya värderingar och livsperspektiv. Sjukdomstiden inverkade på socialt liv, och efter sjukdomstiden upplevdes förändrade sociala relationer till familj och vänner. Erfarenheterna medförde rädsla för återfall och oro för framtida hälsokonsekvenser. Slutsats: Tonåringar och unga vuxna som har haft barncancer upplevde livet annorlunda efter avslutad behandling, jämfört med före sjukdomstiden. Resultatet är värdefull kunskap för sjuksköterskor gällande vikten att arbeta preventivt för att barn med cancer ska vara förberedda på att möta livet efter cancer, samt värdet att våga prata om cancersjukdomens innebörd med dem som haft barncancer. Att vara cancerfri, innebär inte att individen frigörs från lidande. / Background: Approximately 400 000 children and young people in the world are diagnosed with cancer every year. The survival rate for childhood cancer is steadily increasing and in Sweden approximately 85% of all children survive, but at the cost of complications that can arose afterwards. Suffering from a life-threatening disease is not only about defeating it, but also to be able to live a worthy life after the illness.  Aim: Examine adolescents and young adults´ experiences of life after childhood cancer.  Method: A literature review with descriptive design according to Forsberg and Wengström. The study was based on twelve scientific articles with a qualitative approach and were quality reviewed using SBU´s review template for qualitative studies. Result: Four themes were identified; difficulties in meeting the new normal, developed as a person with new perspectives and values, changed social relationships and fear and concern about the future. Adolescents and young adults experienced physical, psychological and emotional difficulties when partaking in the everyday life after completing treatment. Feelings of having changed as a person arose, and the cancer experience gave new values and perspectives of life. The period of illness affected social life, and the period after illness was felt differently within their social relationships with family and friends. The experience brought a fear of relapse and concern about the future health consequences. Conclusion: Adolescents and young adults who have had childhood cancer experienced life differently after treatment, compared to their life before the illness. The outcome is seen to be valuable knowledge for nurses regarding the importance of working preventive so that children with cancer can be prepared to face life after cancer, as well as the importance of daring to talk about the meaning of cancer with those who have had childhood cancer. Being cancer-free does not mean that the individual is freed from suffering.

Syftet med denna uppsats var att undersöka organiseringen av socialarbetares förändringsarbete med unga vuxna som mottar ekonomiskt bistånd, samt vad för hinder och möjligheter socialarbetarna själva upplever att det finns i arbetet. För att undersöka detta valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes med sex socialarbetare. En kvalitativ innehållsanalys gjordes på insamlat datamaterial och resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning, organisationsteori samt teori om samverkan. Resultatet visade att organiseringen av arbetet kring målgruppen unga vuxna på ekonomiskt bistånd är en minimal sådan och att socialarbetarnas upplevelse är att de största hindren i förändringsarbetet medmålgruppen är svag samverkan, begränsat handlingsutrymme på gräsrotsnivå men också de unga vuxna själva. Resultatet uppmärksammade socialarbetarnas missnöje med samverkan, både med andra myndigheter och inom hierarkin på den egna myndigheten. Det begränsade handlingsutrymmet var också ett framträdande hinder och socialarbetarna uttryckte frustration över skillnaden i vad de kan erbjuda målgruppen, i relation till vad de ser för behov. Socialarbetarna hänvisade också till målgruppens attityd och motivation som ett stort hinder, speciellt tillsammans med ovannämnt: svag samverkan och begränsat handlingsutrymme. Detta då det framlades att insatser som arbetar med just attityd och motivation är otillräckliga. Avslutningsvis fastslogs det att möjligheter i arbetet med målgruppen ligger främst i bättre samverkan med andra aktörer och inom myndigheten för att kunna erbjuda bättre stöd för de unga vuxna som står längst ifrån arbetsmarknaden. / The purpose of this essay was to examine the organization of social workers’ work with young adults who are recipients of welfare, and what obstacles and possibilities the social workers themselves see in the work. To do this, a qualitative method was chosen, and five social workers were interviewed. A qualitative content analysis was used on the collected data, and the results were analyzed using previous research, organizational theory, and theory of cooperation. The results showed that the organization of work with the target population of young adults who are recipients of welfare is minimal. In addition, the social workers’experience is that the biggest obstacles in their work with the target population is weak cooperation, limited capacity for action at a grassroot level, and the young adults themselves.The results pointed out a discontent amongst the social workers in relation to cooperation, both regarding other agencies as well as within their own agency. The limited capacity for action was also a prominent obstacle, and the social workers expressed frustration over the difference in what they can offer the young adults in proportion to what they see is needed. Moreover, the social workers also noted that the target populations’ attitude and motivation is a huge obstacle, especially along with previously stated hurdles: weak cooperation and limited capacity for action. This is because according to the social workers, the support offered regarding working with attitude and motivation is inadequate. Lastly, the social workers established that the possibilities within this kind of work lies in better cooperation with other agencies and within their own ranks to be able to offer better support to the young adults who are furthest away from the labor market.

Dagens bostadsmarknad är omfattande och påverkar alla på olika vis. Syftet med uppsatsen är att belysa unga vuxnas upplevelser på bostadsmarknaden samt studera hur dessa problem skulle kunna bemötas med tänkbara lösningar. För att studera detta har en kvalitativ ansats antagits med semistrukturerade intervjuer med unga vuxna och tjänstepersoner som arbetar med frågan på daglig basis. I uppsatsen kan det konstateras att det finns brist på bostäder som matchar unga vuxnas behov. Detta har resulterat i att unga vuxna tvingas bo kvar i boendesituationer som fått dem att må dåligt både fysiskt och psykiskt. Denna otillgänglighet på goda bostäder tyder på att det förekommer en orättvisa och ett utanförskap där unga vuxna inte får ta del av bostäder på samma villkor som andra samhällsgrupper. I syfte att bemöta detta har ett antal olika lösningsåtgärder presenterats som omfattar både kortsiktiga- och långsiktiga lösningar. / Today's housing market is extensive and affects everyone in various ways. The purpose of the essay is to shed light on young adults' experiences in the housing market and to study how these problems could be addressed with possible solutions. To study this, a qualitative approach has been adopted with semi-structured interviews with young adults and officials who work with the issue on a daily basis. In the essay, it can be stated that there is a lack of housing that matches the needs of young adults. This has resulted in young adults being forced to stay in housing situations that made them feel unwell both physically and psychologically. This unavailability of good housing indicates that there is an injustice and exclusion where young adults are restricted from getting access to housing, on the same conditions as other social groups. In order to address this, a number of different solution measures have been presented both in short- and long-term perspectives.

Bakgrund: I primärvården arbetar både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor. Det finns behov av fördjupad förståelse om sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av bemötandet med unga vuxna med psykisk ohälsa via telefonrådgivning. Telefonrådgivning är en stor del av sjuksköterskornas arbete på vårdcentralerna. Det är av vikt att ha och regelbundet utveckla sin kompetens om psykisk ohälsa då det är en växande grupp. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta unga vuxna med psykisk ohälsa via telefonrådgivning i primärvården.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på vårdcentraler i södra Sverige. Analysen skedde genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De flesta sjuksköterskor upplever att de har kunskap om hur de ska bemöta unga vuxna med psykisk ohälsa i telefonrådgivning dock önskar de en fördjupning av sin kompetens för att göra samtalen bättre. De önskar flödesscheman för att inte missa viktiga frågor. Det upplevs som en viktig del i anamnesen att ställa frågor om suicidrisk eller om det finns tankar på självskadebeteende. Tiden upplevs vara en stor utmaning i samtalen. Slutsats: Det finns ett stort behov av att söka för psykisk ohälsa för unga vuxna. Sjuksköterskorna upplevdes trygga i rådgivningen men önskade ytterligare utbildning i psykisk ohälsa för att förbättra samtalen. Tidsbrist påverkar förmågan att göra en utförlig anamnes och stötta unga vuxna med psykisk ohälsa. Att ställa frågor om suicid är en naturlig del i samtalen om psykisk ohälsa. En ökad kunskap kan bidra till att stärka patientsäkerheten. / Background: Both graduate nurses and specialist nurses work in primay care settings. A deeper understanding of nurses´ experience of meeting young adults with mental illness during telephone consulting is necessary which is a substantial part of working in primary care settings. It is important to have and increase knowledge of mental illness as it is growing.     Aim: To describe nurses’ experience of meeting young adults with mental illness via telephone consultations in primary care.  Method: Qualitative method with an inductive design was chosen. Data was collected using semi-structured interviews. Nine nurses who works with telephone consultations in primary care in southern Sweden participated. Data was analyzed with inductive content analysis.  Results: The majority of the nurses have knowledge about meeting young adults with mental illness in telephone consulting but desire to deepen the knowledge to improve call quality. They wish to have a flowchart to avoid missing important questions. It is an important part of the nursing anamnesis to ask about suicide risk and risk of self-harm. Time is a considerable challenge in the call.   Conclusion: There is a big demand on seeking care for mental illness for young adults. The nurses felt secure in telephone consulting but wished for more knowledge to improve call quality. Lack of time effects the possibility to make a detailed anamnesis and support the the young adult with mental illness. It felt like a natural part of the call to ask about suicide and risk of self-harm. Improved knowledge could improve patient security,

To get closer to an answer to the questions of how the pandemic affected one's mental health after the pandemic, but also how it affected one's church involvement and one's own faith in God, interviews were conducted with five young women, aged 19–25 years. I used a mixed method, namely three short questionnaires where the informants had to assess their mental, existential, physical, and social health, as well as describe their church involvement, before, during and after the pandemic. These questionnaires were then the basis for the interviews, where they had to nuance their answers even more. In this way, the study's material and empirical data were collected. This was then analyzed based on selected theories dealing with coping, religious coping, meaning-based coping, and spirituality processes. The results of the study show that the pandemic affected the informants in different ways and to different extents. What one brought into the pandemic when it comes to one's mental, existential, physical, and social health tends to influence how one coped with it and what consequences the pandemic created for one's well-being. On the other hand, most of the informants expressed that they take with them new perspectives and lessons learned from the pandemic that they did not have in the same way before. Much of what they mention is that you learned how the body works and that your well-being is better from physical activity, or that now, after the pandemic, you can choose in a different way what you want to be involved in when it comes to the social aspect, but also concrete social interactions and relationships. They prioritize their well-being and well-being in a different way.