Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i modern tid och statistik från 2017 visar att uppskattningsvis 970 miljoner människor världen över lider utav någon form av psykisk sjukdom eller missbruk. Samtidigt förvärras den globala uppvärmningen, och klimatförändringarna är idag ett av de största hoten mot den mänskliga civilisationen, och därmed även folkhälsan eftersom den påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Att undersöka hur psykisk hälsa och välbefinnande hos tonåringar och unga vuxna påverkas av att leva i en tid med klimatförändringarna som ett existentiellt hot. Metod: En strukturerad litteraturstudie som inkluderar tio vetenskapliga artiklar från databasen Pubmed och sökmotorn Google Scholar. De vetenskapliga artiklarna analyserades med en tematisk analys. Resultat: Totalt tre huvudteman fyra subteman kunde utvinnas från den tematiska analysen som ansågs vara klimatförändringarnas effekter på den psykiska hälsan; Oro inför framtiden, ledsamhet/depression, stress, ångest, maktlöshet, hopplöshet och vardaglig funktion. Slutsats: Litteraturstudien visade att tonåringar och unga vuxna känner stor oro inför framtiden och upplever komplexa känslor och psykiska besvär, såsom klimatångest, maktlöshet, hopplöshet och stress som påverkar den psykiska hälsan och välbefinnandet negativt. Resultatet visade även att andra åldersgrupper också upplever klimatångest och känner oro inför framtiden, samt att det finns skillnader mellan kön som vittnar om ojämlika förhållanden i psykisk hälsa i relation till klimatförändringarna. / Mental health issues are one of the biggest threats to public health today, and studies from 2017 shows that approximately 970 million people around the world are suffering from some form of psychological disease or addiction. Teenagers and young adults are especially at risk to suffer from mental health disorders. At the same time, global warming is becoming one of the biggest threats to human civilization, as well as to public health in general in terms of physical and mental health. Aim: To investigate the impacts of climate change on mental health and wellbeing of teenagers and young adults. Method: A structured literature review including ten scientific research articles, retrieved from the database Pubmed, and the search engine Google Scholar. The articles were analyzed using a thematic analysis. Results: The thematic analysis produced seven themes; concern about the future, sadness/depression, stress, anxiety, powerlessness, hopelessness, and everyday function. Conclusion: The literature review reveals that climate change is affecting the mental health and wellbeing of children and young adults in a negative way, and that the target group is dealing with difficult emotions like climate anxiety, powerlessness, hopelessness, and deep concern about the future. The results are also indicating that other age groups are also experiencing the same negative mental health impacts, and that there are existing differences among sexes and inequality concerning mental health impacts from climate change.

Up until now, there has only been a limited amount of research in the field of online self- presentation in combination with young adults transitioning from a social to a professional self online. The purpose of this thesis is to extend the existing literature and address the gap by exploring how students present themselves before, during and after the transition from university to work. The study was built on the self-presentation theory by Erving Goffman (1959) in combination with the role identity theory as well as the career development framework by Donald Super (1980). To answer the research question and fulfill the purpose of this study an exploratory research method in combination with a qualitative, inductive research approach was chosen. Ten long, semi-structured, in-depth interviews were conducted using the long interview guide by McCracken. Individuals from Germany and Sweden between the ages of 21 and 26 were interviewed. The main findings showed that young adults categorize social media networks into two categories: private (social) and public (professional) applications. Individuals of the establishment phase meaning after transition to work represent a more professional self and alter other parts of the self. This process takes place over time and the representation of a professional self increased in importance and relevance. Individuals of the exploration phase meaning before transitioning to work show intentional behavior patterns towards their social self but not professional self. Therefore, the further individuals move towards the next life phase the more the presentation of the self moves towards a professional and intentional appearance online when in front stage. When in backstage privacy settings enable a carefully chosen audience for the more private self to be shared. The process of online self-presentation on social media is still a more intuitive process but the transition between different types of self can be linked to a stronger identification with a new life role. / Fram tills nu har det endast gjorts en begränsad mängd forskning inom online-självpresentation i kombination med unga vuxna som övergår från ett socialt till ett professionellt online-jag. Syftet med denna uppsats är att utöka den befintliga litteraturen och ta itu med kunskapsgapet genom att utforska hur studenter presenterar sig före, under och efter övergången från universitet till arbete. Studien byggdes på självpresentationsteorin av Erving Goffman (1959) i kombination med rollidentitetsteorin och karriärutvecklingsramen av Donald Super (1980). För att besvara forskningsfrågan och uppfylla syftet med denna studie valdes en explorativ forskningsmetod i kombination med en kvalitativ, induktiv forskningsstrategi. Tio halvstrukturerade djupintervjuer genomfördes med hjälp av McCrackens långa intervjuguide. Individer från Tyskland och Sverige i åldern 21 till 26 år intervjuades. De viktigaste resultaten visade att unga vuxna kategoriserar sociala medier i två kategorier: privata (sociala) och offentliga (professionella) användningsområden. Individer från etableringsfasen, som innebär fasen efter övergång till arbete, representerar ett mer professionellt jag i jämförelse med andra delar av jaget. Denna process sker över tid och representationen av ett professionellt jag ökade i betydelse och relevans. Individer i utforskningsfasen, vilket innebär fasen innan övergång till arbete, visar avsiktliga beteendeförändringar mot sitt sociala jag men inte mot det professionella jaget. Följaktligen, desto längre individer rör sig mot nästa livsfas, desto mer rör sig självpresentationen mot ett professionellt och avsiktligt framträdande online när de befinner sig på den publika scenen. När de befinner sig i bakgrunden kan det mer privata jaget delas för en noggrant utvald publik. Processen med självpresentation online på sociala medier är fortfarande en mer intuitiv process men övergången mellan olika typer av jag kan kopplas till en starkare identifiering med en ny livsroll.

Diabetes Mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som medför drastiska livsstilsförändringar samt kräver ständig planering och anpassning i vardagen för att optimera god egenvård och förebygga kort- samt långsiktiga komplikationer. Det är således av intresse att utforska barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1 under den redan utmanande tidpunkten i livet som utgörs av tiden mellan barndom och vuxenliv. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Vald metod för följande studie är en litteraturöversikt med kvalitativ design som utgångspunkt för data. Funnet resultat belyser att barn och unga vuxna med diabetes typ 1 upplever utmaningar med psykisk ohälsa relaterat till ångest och oro samt rädsla för komplikationer. Likaså synliggörs omgivningens påverkan på individens egenvårdsförmåga, orsakat av stigmatisering och okunskap gällande diabetes typ 1. Fortsättningsvis belyser resultatet hur relationer i olika former kan påverka egenvårdsförmågan genom upplevelsen av emotionellt och praktiskt stöd samt adekvat informationsgivande. Slutligen visar resultatet hur acceptans och integrering av diabetes typ 1 i livet påverkar tillvarons samtliga aspekter; från identitet, följsamhet och ansvar, till inverkan på vardag, relationer och framtidsplanering. Under diskussionen tillkommer reflektioner om de subjektiva upplevelserna av att leva med diabetes typ 1, utgjort av egenvårdsförmåga, synen på sig själv samt relationen till omgivningen och andra, samt en reflekterande metoddiskussion om litteraturstudiens vetenskapliga kvalitet och etiska medvetenhet. / Diabetes Mellitus type 1 (T1D) is a chronic disease that entails drastic lifestyle changes and requires constant planning and adaptation in everyday life to optimize good self-care and prevent short- and long-term complications. It is therefore of interest to explore children's and young adults' experiences of living with T1D during the already challenging time between childhood and adulthood. The purpose of this literature study is to shed light on children and young adults' experiences of living with diabetes type 1. The chosen method for the following study is a literature review with a qualitative design. The results highlight that children and young adults with T1D experience challenges with mental illness related to anxiety and worry as well as fear of complications. Likewise, the influence of the environment on the individual's self-care ability is made visible, caused by stigmatization and ignorance regarding type 1 diabetes. The result further highlights how relationships in various forms can affect self-care ability through the experience of emotional and practical support as well as adequate information provision. Finally, the results show how acceptance and integration of T1D affects all aspects of life; from identity, compliance and responsibility, to the impact on everyday life, relationships and future planning. During the discussion, reflections are added on the subjective experiences of living with T1D, consisting of self-care skills, the view of oneself and the relationship with the environment and others, as well as a reflective methodological discussion on the scientific quality and ethical awareness of this literature study.

Today's labor market includes expectations of flexibility and security for employers and employees, but these does not always go hand in hand. The majority of all fixed-term employees in Sweden are under the age of 29, and the employment form can be seen as an opportunity but also as a source of insecurity for employees. Research shows that fixed-term employees run a higher risk of losing their job during economic fluctuations and that the perceived risk of losing their job can lead to stress and poor health. The purpose of this study is to gain an increased understanding of perceived job security and stress in young adults with temporary employment during the current recession. The theoretical frame of reference applied is the flexicurity-model based on Wilthagen and Tros, Muffels and Wilthagen and also Karasek and Theorell's demand-control-support model. The results of the study show that the informants experience their employment as insecure and that the recession has contributed to increased uncertainty. The study also shows that informants experience a low degree of control in their employment and partly high demands, and that a lack of support can be a cause of stress. Temporary employment can offer flexibility for employers, but can lead to restrictions in private life and perceived stress and anxiety for young adults who depend on their work as a source of income. / Dagens arbetsmarknad innefattar förväntningar på flexibilitet och trygghet för arbetsgivare och arbetstagare, men som inte alltid går hand i hand. Merparten av alla tidsbegränsat anställda i Sverige är under 29 år och anställningsformen kan ses som möjlighet men kan också innebära otrygghet för arbetstagare. Forskning visar att tidsbegränsat anställda löper högre risk att förlora jobbet vid konjunktursvängningar och att upplevd risk att förlora jobbet kan leda till stress och ohälsa. Syftet med studien är att få ökad förståelse om upplevd anställningstrygghet och stress hos unga vuxna med tidsbegränsad anställning under rådande lågkonjunktur. Den teoretiska referensramen som tillämpats är dels flexicurity-modellen med utgångspunkt i Wilthagen och Tros samt Muffels och Wilthagen och dels Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet i studien visar att informanterna upplever sin anställning som otrygg och att lågkonjunkturen bidragit till ytterligare otrygghet. Studien visar även att informanterna upplever låg grad av kontroll i sin anställning och delvis höga krav samt att brist på stöd kan vara en orsak till stress. Den tidsbegränsade anställningen kan innebära flexibilitet för arbetsgivare, men kan leda till begränsningar i privatlivet samt upplevd stress och oro för unga vuxna som är beroende av sitt arbete som inkomstkälla.

Bakgrund:  Diabetes mellitus typ 1 är ett långvarigt hälsotillstånd som påverkar många människor världen över. Att leva med diabetes typ 1 innebär en rad utmaningar och krav, särskilt för unga vuxna som befinner sig i en period av snabb utveckling och förändringar.  Syfte: Beskriva unga vuxnas upplevelse av att leva med Diabetes mellitus typ 1.  Metod: Litteraturöversikt där resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Dataanalysen utfördes i enlighet med en tematisk analys av Braun och Clarke. Resultat: Resultatet presenterar hur unga vuxna upplever livet med Diabetes mellitus typ 1 utifrån två huvudteman ‘’Förhållningsätt’ till diabetes’ & ‘’Stödets betydelse’’. Slutsats: Att leva med Diabetes mellitus typ 1 har en betydande inflytande på de unga vuxnas liv som skapar utmaningar och påverkar livskvalitén. Utöver andra stora livsförändringar så behöver dessa individer dessutom parera med att hantera en livslång sjukdom där olika relationer spelade en stor roll, samtidigt som känslor av utanförskap bekämpas. Fortsatt forskning krävs att uppnå en djupare förståelse och för att säkerställa tillämpning av god omvårdnad.

Swedish society is characterized by trust and confidence in authorities. In connecting with society changing and becoming more multicultural, shortcomings and mistrust against authorities have become increasingly common. The police are seen as a threat and are subjected to threats. The threats are a consequence of repeated situations where discrimination and special treatment of certain groups of people took place rather than being treated with respect and helpfulness. The aim of the study was to investigate to what extent experiences, in terms of meetings and interactions, shape young adults' attitudes towards the police. Furthermore, we wanted to find out whether geographical residence area plays a role in an individual's attitudes, and if so, in what way. Earlier research shows that the pronounced value base of the police and guidelines do not always agree with their treatment of and contacts with all groups of people. Through qualitative interviews with young adults, living in different areas of Gothenburg, it emerges that previous experiences of police actions have the greatest significance for the young adults' attitudes towards the work of the police. / Det svenska samhället utmärks av tillit och förtroende för myndigheter. I samband med att samhället förändrats och blivit mer mångkulturellt har brister och misstro mot myndigheter blivit allt vanligare. Polisen ses som ett hot och utsätts för hot. Hotet är en konsekvens av upprepade situationer där diskriminering och särbehandling av vissa grupper av människor ägt rum. Syftet med studien är att undersöka i vilken grad erfarenheter, i form av möten och interaktioner, präglar unga vuxnas attityder till polisen. Vidare vill vi undersöka om geografisk bosättning spelar roll för en individs attityd och i så fall på vilket sätt. Tidigare forskning visar att polisens egen formulerade värdegrund och riktlinjer inte avspeglas i kontakt med alla grupper. Det finns en skillnad i behandling, bemötande och tillit. Genom kvalitativa intervjuer med unga vuxna, bosatta i olika områden i Göteborg, framkommer att tidigare erfarenheter av polisers agerande har störst betydelse för de unga vuxnas attityder till polisens arbete.

Levels of loneliness are high in young adults, meanwhile they are the most connected generations ever through social media. Potential links between loneliness and the increased use of social media is of sociological interest to study. Potential gender differences are also of interest as previous research has mixed views on whether there are differences or not. The purpose of this study is to explore whether age is a factor in loneliness for young adults (18-35 year olds), and whether there are gender differences. Furthermore, the connection between perceived negative experience of social media usage and loneliness levels is studied. Potential gender differences in this connection are also studied as a variable. The theoretical frames used are Giddens (1996) ontological security and Connell and Pearse (2015) gender socialization framework. The approach used is a quantitative method. The data was collected through a digital survey spread through personal networks, workplaces, and the Facebook group “Dom kallar oss studenter”. The data was then analyzed through multivariate regressions. The results show that the majority of observations did not show a prominent level of loneliness, and that gender does not have an impact. However, these results were not significant. There seems to be a link between perceived negative impact of social media usage and levels of loneliness. Gender does however not seem to have an impact on this connection. / Ensamheten är hög bland unga, trots att de, via sociala medier, är den mest uppkopplade generationen någonsin. Därmed är det potentiella sambandet mellan ensamhet och sociala medier av sociologiskt intresse att undersöka. Potentiella könsskillnader är även av intresse att inkludera eftersom tidigare forskning har lett till delade uppfattningar om skillnader i upplevd ensamhet på grund av kön. Syftet med denna studie är att undersöka om huruvida ålder är en determinant för unga vuxna i åldern 18-35 år. Genom att särskilt fokusera på genusskillnader och utforska möjliga samband mellan ensamhet och sociala medier ämnar studien att bidra till en djupare förståelse av de faktorer som kan påverka graden av ensamhet i denna åldersgrupp. Den teoretiska referensramen som har använts för studien är Giddens (1996) begrepp ontologisk trygghet och Connell och Pearse (2015) genus- och kön socialiseringsteori. Studien genomfördes genom kvantitativ metod och datainsamling genom en digital enkät. Datainsamlingen skedde genom personliga nätverk, arbetsplatser, och Facebook Gruppen “Dom kallar oss studenter”. Datan analyserades genom multivariate regressionsanalyse. Studiens resultat visar att majoriteten av observationerna inte upplevde en hög nivå av ensamhet, och att det inte fanns några betydande könsskillnader. Dessa resultat var dock inte signifikant. Däremot verkar det finnas ett samband mellan den negativa upplevelsen av användningen av sociala medier och ensamhet nivå. Kön verkar inte ha någon påverkan på detta samband.

Bakgrund: Fenomenet ensamhet är ett begrepp som har olika betydelser för olika människor men den ofrivilliga ensamheten innebär, oavsett känsla, ett utanförskap och brist på sammanhang. Tidigare forskning har haft stort fokus på äldre men på grund av att ofrivilligt ensam ter sig kunna leda till permanent psykiskt lidande under människans hela livslopp har dagens forskning riktat större fokus på de unga vuxna. Ensamhet som begrepp förknippas som negativt och ett pinsamt tillstånd med stor komplexitet och många unga vuxna uppfattar lida i det tysta. Ensamhet kan utifrån livsvärldsperspektivet vara social, emotionell eller existentiell. Syfte: Syftet är att beskriva unga vuxnas upplevelser och hantering av ofrivillig ensamhet i samband med psykisk ohälsa.  Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i samstämmighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman och åtta subteman som bildade studiens resultat. Resultatet bygger på de beskrivningar och upplevelser som insamlats från befintlig empiri gällande ofrivillig ensamhet hos unga vuxna i samband med psykisk ohälsa. Utifrån denna data kunde deras upplevelse kategoriseras och beskrivas och de bildade åtta subtema som sedan slutgiltligen mynnade ut i de tre tema; Negativa tankar och känslor, sociala faktorers påverkan samt förutsättningar och copingstrategier som visat sig vara centrala och inverka ömsesidigt på deras upplevelse av ensamhet och psykiska ohälsa. Slutsats: Det finns flera olika faktorer till upplevelser av ofrivillig ensamhet hos unga vuxna. Författarna kan se ett komplext samband mellan psykisk ohälsa och ensamhet. Bland annat en negativ spiral där både inre- och yttre faktorer tillsammans med individens förutsättningar har en avgörande roll för hur problematiken utvecklas. Denna studie skulle kunna vara utgångspunkten för fortsatt kvalitativ forskning och på vilka preventiva insatser som skulle kunna leda till minskad ensamhet och psykisk ohälsa hos unga vuxna. / Background: The phenomenon of loneliness is a concept that has different meanings for different people, but loneliness means regardless of feeling, an exclusion and lack of context. Previous research has focused heavily on the aged people, but due to the fact that loneliness can lead to permanent mental suffering throughout a person’s lifetime today´s research has focused more on young adults. Loneliness as a concept is associated as negative and an embarrassing condition with great complexity and many young adults perceive suffering in silence. Loneliness can, from the lifeworld-perspective, be social, emotional or existential. Aim: The aim of this study is to describe young adults' experience and coping strategies with involuntary loneliness in combination with mental illness.  Method: A qualitative literature study with a systematic approach in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). The result is based on an analysis of thirteen qualitative, scientific articles. Results: The data analysis resulted in three themes and eight sub-themes that formed the study’s results. The results are based on the description and experiences collected from existing empirical evidence regarding involuntary loneliness in young adults in connection with mental illness. Based on this data, their experience could be categorized and described, and they formed eight sub-themes which then finally resulted in the themes; negative feelings and thoughts, the influence of social factors and conditions and coping strategies that have been shown to mutually affect their experience of loneliness and mental illness.  Conclusion: There are several different factors to experiences of involuntary loneliness in young adults. The authors can see a complex relationship between mental illness and loneliness. Among other things, a negative spiral where both internal and external factors together with the individual’s conditions have a decisive role in how the problem develops. This qualitative study could inspire others to continue qualitative research and preventive measures could lead to reduced loneliness and mental illness in young adults.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för unga vuxna som vuxit upp i en hederskontext att bryta sig loss från dess hedersnormer. Hedersnormer kan innebära ett strukturerat levnadssätt från familjens och släktens påtryckningar, att bryta sig loss från hedersnormerna kan medföra ett uppbrott från gemenskapen. Detta är en kvalitativ studie som baseras på semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som vuxit upp i en hederskontext. Alla intervjupersoner var mellan 20 och 25 år gamla och bor i Sverige. Studien besvarar följande frågeställningar: Vad har de unga vuxna för egen uppfattning om hederskontexten de själva har vuxit upp i? Vilka faktorer bidrar till att de unga vuxna kan bryta sig loss från hedersnormerna inom hederskontexten? Hur lever de unga vuxna som vill lämna hederskontexten i dagsläget? Resultaten visar att hederskontexten och dess hedersnormer formar de unga vuxnas liv och begränsar deras individualitet. Intervjupersonerna som växte upp i en hederskontext vill leva fritt utan begränsningar, normer och regler för att kunna utveckla självständiga liv som att få välja sin egen trosuppfattning, partner och livsstil. Intervjupersonerna befann sig i olika stadier av att bryta sig loss från hederskontexten, men alla hade olika bidragande faktorer som har hjälpt eller skulle kunna hjälpa dem att bryta sig loss. Bidragande faktorer som förekom i resultaten var studier och utbildning, flytt till en annan stad, att vara ekonomiskt oberoende, individens psykiska förhållningssätt samt omgivningen och dess motivation och stöd. / The purpose of this study is to investigate the factors that make it possible for young adults who have grown up in an honor-based context to break free from its norms. Honor-based norms can mean a structured way of living, from the family and relatives pressure, and breaking free from honor-based norms can mean breaking free from the community. This is a qualitative study, based on semi-structured interviews with four young adults who grew up in an honor-based context. All interviewees were aged between 20 and 25 years old and live in Sweden. The study addresses the following questions: What is the young adults’ perception of the honor-based context in which they grew up? What factors contribute to the young adults' ability to break free from honor-based norms? How is life today for these young adults who wanted to leave the honor-based context? The results show that the honor-based context and its associated norms shape the lives of the young adults and limit their individuality. The interviewees who grew up in an honor-based context desire to live without restrictions, norms and rules in order to develop independent lives such as choosing their own beliefs, partners and lifestyle. The interviewees were at different stages of breaking free from their honor-based contexts, but each had varying contributing factors that have helped or could help them to break free. Contributing factors found in the results were education, moving to another city, being financially independent, the individual's psychological attitude and the people surrounding them with their motivation and support.

Med en växande oro för klimatförändringar har aktivister världen över protesterat mot makthavarnas bristande hänsyn till klimatproblemen. Klimatrörelsen har inte lyckats påverka det internationella, nationella och lokala miljö- och klimatarbetet i den omfattning som rörelsen ser som önskvärd. I denna studie undersöks miljöintresserade unga vuxnas attityder till och deltagande i klimataktivism. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta universitetsstudenter inom miljövetenskap och internationella relationer som alla har uttryckt ett starkt intresse för klimat- och miljöfrågor. Analysen har fokuserat på informanternas värderingar, upplevelser av olika känslor samt upplevelse av social identitet för att förstå vad som ligger till grund för attityden samt deltagandet i klimataktivism. Tre huvudteman identifierades utifrån intervjusvaren: “En önskan om att göra världen bättre”, “klimataktivism borde ej behövas” och “den ouppnåeliga aktivisten”. Resultatet visar att det finns en stor önskan om att göra världen bättre och att aktivism som metod sågs mycket positivt på. Däremot uttrycktes liten vilja till att själv delta och vara klimataktivist på grund av (1) bristande tilltro till effektiviteten i klimataktivismen, (2) att aktivism sågs som en relativt extrem aktivitet och (3) att utövarna upplevdes svåra att identifiera sig med. Sammanfattningsvis har studien medfört en ökad förståelse för miljörörelsen ur en synvinkel som sträcker sig från akademin in i dagens aktivistiska ickevåldsrörelse. Bland studiens deltagare fanns en idealistisk vilja att rädda världen, frustration kring ansvar och interna motsättningar kring attityd och identitet en dualistisk uppfattning om aktivism och en tveksamhet i att delta. / Growing concern about climate change causes activists worldwide to protest against the governing authorities' lack of regard for the Earth's climate. The climate movement has not succeeded in influencing international, national and local environmental work to the extent that the movement sees as desirable. In this study, we investigate environmentally interested young adults' attitudes towards and participation in climate activism. Semi-structured interviews were conducted with eight university students in environmental science and international relations, who all have expressed a strong interest in climate and environmental issues. The analysis has focused on the informants' values, experiences of different emotions and experience of social identity in order to understand the basis for the attitudes and participation in climate activism. Three main themes were identified based on the interview answers: "A desire to make the world better", "climate activism should not be needed" and "the unattainable activist". The result shows a great desire to make the world better and that activism as a method was viewed very positively. On the other hand, the interviewees expressed little desire to participate and be climate activists themselves due to (1) a lack of faith in the effectiveness of activism, (2) that activism was seen as a relatively extreme activity and (3) that its practitioners were difficult to identify with. In summary, the study has led to an increased understanding of the environmental movement from a point of view that extends from the academy into today's activist nonviolent movement. Among the participants in the study, an idealistic desire to save the world, frustration about responsibility and internal contradictions about attitude and identity created a dualistic perception of activism and a hesitancy to participate.