<p>Syfte och frågeställning</p><p>Syftet med studien är att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 år) i två Stockholmskommuner.</p><p>Frågeställningar:</p><p>- Hur stor är alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?</p><p>- Av vilka skäl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?</p><p>- Hur påverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen?</p><p> o Erfarenheter av alkohol</p><p> o Umgängeskrets inom laget</p><p> o Ekonomi</p><p> o Medvetenhet kring förebyggande arbete</p><p>Metod</p><p>Vi använde oss av en kvantitativ undersökning varför enkäter passade bäst som datainsamlingsmetod. Målgruppen avgränsades till åldrarna 18-20 år. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta så många föreningar som möjligt inom de två kommunerna. Vi utgick från att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag från respektive idrott. Datainsamlingen skedde i vår närvaro under träningstillfällen.</p><p>Resultat</p><p>De lagidrottande unga vuxna i de aktuella kommunerna konsumerar i genomsnitt 578 cl 100 % alkohol per år, vilket motsvarar ungefär fyra starköl (5,2 %) i veckan. Anmärkningsvärt är att ishockeyspelarnas alkoholkonsumtion är betydligt högre än de övriga idrottarnas (892 cl per år). De vanligaste skälen till varför de konsumerar alkohol är dels för att öka nöjet i samband med fest, men även för att man har lättare att ta kontakt med andra människor. Erfarenheter av alkohol samt storlek på umgängeskrets inom laget påverkar alkoholkonsumtionen. Ekonomisk status påverkar inte alkoholkonsumtionen hos försökspersonerna. Medvetenheten kring förebyggande arbetet inom föreningen och laget påverkar alkoholkonsumtionen hos kvinnorna men inte hos männen.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen för denna studie är att de lagidrottande unga vuxna inom de aktuella kommunerna konsumerar mindre mängd alkohol än genomsnittet bland andraårs gymnasieelever i Sverige.</p>

Investigations concerning adolescent mental health shows a negative development. Many pre-vious studies have focused on young women's mental health. Therefore, the aim of this study was to investigate young men's (17-19 years) experience of their mental health. Qualitative interviews were used as a method. The participants were six young men who all go to high school in a major municipality in the county of Gävleborg. The results showed that all infor-mants had a useful contact to turn to when problems and that nearly all had a good sleep. Half of the respondents did not seek help for problems or illness, while half would seek medical care for serious illness. For the young men stress was mostly linked to their studies and three of the informants had chosen to stay at home from school because of fatigue. All respondents used alcohol, but did not end up into threatening situations. A majority of respondents said that body image was important, but that it was all about feeling good. The conclusion of this result was that all respondents claimed to have good self-esteem and a good mental health.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp är hög och syftet är att visa på vilken ställning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts på etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utländskt efternamn. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 år, samt två intervjuer med tjänstemän som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver återkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tänkas förekomma. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och bygger mycket på tidigare forskning, samt på sociologiska teorier. Uppsatsen vill besvara följande frågor:   Hur upplever ungdomarna arbetslösheten? -Hur upplever ungdomarna att de blir bemötta av olika samhällsinsatser och arbetsgivare? -Hur upplever ungdomarna sin vardag? Är upplevelsen av arbetslöshet förenad med diskriminering och stigmatisering? -Hur upplever ungdomarna att omgivningen reagerar på arbetslösheten? -Upplever ungdomarna med utländskt efternamn att de blir stigmatiserade eller diskriminerade på grund av sitt efternamn?

I denna studie undersöks och tolkas ungdomar, behandlingspersonal, socialtjänst och Länsstyrelsen uppfattning om behandlingen på Arken HVB, samt hur ungdomarna upplever sin nuvarande situation. Information om socialtjänstens bedömning och Länsstyrelsens granskning har skett via skandinavisk sjukvårdsinformations kvalitetsindex och dokument från Länsstyrelsens tillsyn. I studien har tre ungdomar i åldrarna 20-21 år, som fullföljt behandling på Arken HVB intervjuats. Vidare har även behandlingspersonal intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och halvstrukturerade. Underlaget har analyserats med hjälp av psykodynamiskt, miljöterapeutiskt samt salutogent synsätt. Resultatet visar att respondenterna har liknande uppfattningar av behandlingen. Samtliga upplever en förändring under behandlingen, goda relationer och samtal med kontaktperson, dock ser ingen av ungdomarna något direkt samband mellan behandlingen och den inre förändringen. Samtliga ungdomar lever ett bättre liv idag än innan behandlingen.  Slutsatsen blir därmed att en förändring behöver komma från ungdomens inre för att de skall kunna tillgodogöra sig behandling. Dessutom har ungdomarna lyckats genomföra en livsstilsförändring för att bibehålla behandlingseffekterna.

Syftet med denna undersökning är att försöka nå en förståelse av vad som styr ungdomars attityder till skönlitteratur. Syftet är också att undersöka om lärare i svenska kan ha någon påverkan på ungdomarnas attityder. För att närma mig problemet har jag valt att studera sex uppsatser som på olika sätt behandlar ungdomars läsvanor och deras attityder till skönlitteratur.Jag avser med andra ord att utföra en metaundersökning genom att belysa, koppla samman samt diskutera uppsatsernas resultat och diskussion. Jag utgår också från tidigare forskning som ligger nära mina frågeställningar.Undersökningen visar att en majoritet av ungdomarna som presenteras i uppsatserna, framförallt manliga elever, har en negativ attityd till att läsa skönlitteratur. Detta mönster går att utläsa både i skol- och hemmiljö. Dessa attityder, menar de olika undersökningarna, går att härleda till många olika faktorer. Något som många uppsatser beskriver är att hemmiljön och föräldrarnas engagemang är en viktig del för att skapa positiva attityder redan i tidig ålder.De intervjuade eleverna, som går klass nio samt på gymnasiet, tycker att undervisningen i litteratur och val av litteratur många gånger inte är tillräckligt intressant. Många av de intervjuade lärarna är medvetna om och de försöker att skapa en undervisningssituation som främjar elevernas läslust. Detta sker i huvudsak genom att läraren ser individerna i klassrummet och inte klassen som en egen enhet. Valet av böcker sker utifrån vilka intressen eleverna har, vad de går för gymnasieprogram samt vad de har för kön. Vidare anser både elever och lärare att uppföljningen av en läst bok är mycket viktig. Detta kan ske genom en skrivning eller boksamtal.

Denna uppsats belyser och diskuterar några gymnasieungdomars tankar ochfunderingar om hur alkoholen påverkar deras liv samt i vilka situationer denförekommer. Undersökningen består av två fokusgruppintervjuer med elever iårskurs ett på ett gymnasium i Mellansverige. Resultatet visar att ungdomarsalkoholdrickande och föräldrarnas dryckesmönster hänger ihop. Undersökningenoch dess analys visar också att ungdomarnas alkoholdebut är starkt relaterad tillungdomarnas umgängeskrets och den nyfikenheten att testa alkoholen som kanses påverkas av kompisar, syskon och föräldrarnas inställning till alkoholen.Ungdomarna har lätt att få tag i alkohol och det kan ses som en påverkansfaktorav den mer liberala alkoholpolitiken som existerar, främst gällande införsel avalkohol.

The aim of the study was to describe food habits among adolescents in the ninthgrade in a big community in the middle of Sweden and a small community in thesouth of Norrland. The aim was also to analyze differences in food habits betweenthe two communities and between girls and boys in the two schools. The studywas carried out in 2009 as an empirical quantitative study with a descriptive andcomparative design. It was 64 adolescents, 33 girls and 31 boys who participatedin the study. They were responding to a questionnaire that was distributed andcollected by the authors. The results of the study showed that over half of theresponded adolescents had breakfast every day and that barely half of the schooladolescents had school lunches every day. The adolescents from the smallercommunity had more often breakfast every day than the adolescents from thebigger community. The adolescents from the school in the bigger community hadlunch more days in the week than the adolescents from the school in the smallercommunity. There was no significant difference between boys and girls breakfasthabits but more girls than boys had school lunch every day.

Aim The aim of this study was to try to understand youngsters and their attitude to alcohol in the countryside and in a large city. The questions at issue have been: How do youngsters from the countryside, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? How do youngsters from a large city, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? Can we understand youths’ attitude to alcohol on basis of the factors: School, family and friends? Are there any differences and similarities? Method Interviews have been implemented with four youngsters in a large city and in the countryside. To gain as much as possible from the interviews a questionnaire was distributed to two classes in year nine in the countryside, and one class in the large city. The interview material was analysed on the basis from earlier research and two theoretical models. Results According to the youngsters that drink, both in the countryside and the large city, the most common view in school was that high demands are put on the youngsters and that they should study more then they do. On the other hand, the ones that stated that they do not drink agreed to that it was easy to keep up with school and that they enjoyed school. Concerning the familysituation, individual differences are seen and no clear patterns are shown. Either separated- or parents that lives together seems to be risk- or protectionfactors in this study. On the contrary, parents’ alcohol consumption seems to affect the youngsters’ attitude to alcohol, even if not all of them see it that way. Friends have an important impact in the youngsters’ alcohol consumption and their attitude to alcohol. Conclusion The conclusion is that friends and family are factors that influence youngsters and their attitude to alcohol. The schools importance seems, on the other hand, to be fairly weak. There are differences and similarities between the youngsters’ on the countryside and the large city; among other things, the associations they made to the words alcohol and party. / Syfte Syftet med undersökningen har varit att försöka förstå ungdomars inställning till alkohol i glesbygd och storstad. Frågeställningarna studien utgick ifrån var följande: Hur upplever ungdomar från glesbygden och storstaden som dricker, respektive ej dricker alkohol att skol-, familje- och kamratsituation ser ut? Kan ungdomars inställning till alkohol förstås med hjälp av faktorerna: skola, familj och kamrater? Kan några skillnader och likheter mellan glesbygd och storstad utläsas? Metod Intervjuer genomfördes med fyra ungdomar i en storstad respektive glesbygd. För att få ut så mycket som möjligt i intervjuerna genomfördes en karaktäriseringsenkät med två klasser i årskurs nio i glesbygden samt en niondeklass i en storstad. Intervjumaterialet analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt två teoretiska modeller. Resultat Den vanligaste synen på skolan av de ungdomar som dricker alkohol i såväl storstad som glesbygd är att skolan ställer höga krav och att man egentligen borde studera mera. De som däremot uppgett att de inte dricker är överens om att det är lätt att hänga med i skolan och att man trivs bra. Gällande familjesituationen kan individuella skillnader utläsas och några mönster kan ej tydliggöras. Varken separerade eller sammanboende föräldrar kan ses som risk- eller skyddsfaktorer i studien. Föräldrarnas alkoholkonsumtion däremot tycks påverka ungdomarnas syn på alkoholen, även om inte alla själva anser det. Kamrater har en betydande roll i ungdomarnas alkoholkonsumtion och inställning till densamma. Slutsatser Slutsatsen av vår studie är att kamrater och föräldrar är faktorer som påverkar ungdomar och deras inställning till alkohol. Skolans betydelse i alkoholfrågan däremot anses som ganska svag. Det råder både skillnader och likheter mellan glesbygds- och storstadsungdomarna. Bland annat i hur de associerar till orden alkohol och fest.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 år) i två Stockholmskommuner. Frågeställningar: - Hur stor är alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna? - Av vilka skäl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol? - Hur påverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o Umgängeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbete Metod Vi använde oss av en kvantitativ undersökning varför enkäter passade bäst som datainsamlingsmetod. Målgruppen avgränsades till åldrarna 18-20 år. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta så många föreningar som möjligt inom de två kommunerna. Vi utgick från att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag från respektive idrott. Datainsamlingen skedde i vår närvaro under träningstillfällen. Resultat De lagidrottande unga vuxna i de aktuella kommunerna konsumerar i genomsnitt 578 cl 100 % alkohol per år, vilket motsvarar ungefär fyra starköl (5,2 %) i veckan. Anmärkningsvärt är att ishockeyspelarnas alkoholkonsumtion är betydligt högre än de övriga idrottarnas (892 cl per år). De vanligaste skälen till varför de konsumerar alkohol är dels för att öka nöjet i samband med fest, men även för att man har lättare att ta kontakt med andra människor. Erfarenheter av alkohol samt storlek på umgängeskrets inom laget påverkar alkoholkonsumtionen. Ekonomisk status påverkar inte alkoholkonsumtionen hos försökspersonerna. Medvetenheten kring förebyggande arbetet inom föreningen och laget påverkar alkoholkonsumtionen hos kvinnorna men inte hos männen. Slutsats Slutsatsen för denna studie är att de lagidrottande unga vuxna inom de aktuella kommunerna konsumerar mindre mängd alkohol än genomsnittet bland andraårs gymnasieelever i Sverige.

Denna sociologiska uppsats behandlar några faktorer som kan påverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonårsfrigörelsen genomgår ungdomar en fas, då de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhället. Syftet med arbetet är att undersöka vad samhället kan göra och vad de har för skyldigheter för att fånga upp dessa ungdomar. Med utgångspunkt från Halmstad kommun. Uppsatsen bygger på kvalitativ metod med intervjuer. Gemensamt för våra informanter är, att de arbetar med barn och ungdomar. De har skyldighet och ansvar att försöka fånga upp ungdomarna på olika sätt. I uppsatsen används teorier och forskning som är kopplade till det sociala fenomenet, ungdomar i riskzon för ett beroende, ur ett myndighetsperspektiv. Resultatet visar att ungdomar som inte har en fast och trygg grund att stå på löper större risk att hamna i ett beroende på grund av ett missbruk. Men det visar också att tonårsfrigörelsen kryper allt längre ner i åldrarna på grund av att samhällsattityden har förändrats. Just i Halmstad kommun finns det ett bra skyddsnät för att fånga upp ungdomar som är på glid om man ser det ur ett myndighetsperspektiv. Skyddsnätet är uppbyggt på ett nära samarbete mellan olika myndigheter och sociala institutioner.