Uppsatsen syftar till att undersöka svenska ungdomars motiv till att emigrera till andra länder i världen, där resesyftet inte är arbete, studie eller relation - relaterat. För att skapa en grund till undersökningen så har sekundär data i form av en rapport från SOM-institutet vid Göteborg Universitet analyserats, där statistik och fakta på svensk emigration under de senaste decennierna presenteras. Med detta som bakgrund har vi sedan gjort en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter som alla har spenderat en tid utomlands utan att ha rest med arbete, studier eller en relation som motiv. Det vi menade att ta reda på genom att intervjua respondenterna var kortfattat deras motiv till emigration, med frågor som om hur idén uppstod, vilka andra drivkrafter fanns samt vilka mål och förväntningar respondenterna hade och om dessa uppfylldes. Det vi har fått fram har sedan ställts mot teorier på bland annat resemotiv, emigration, mobilitet samt den resandens identitet. Resultatet vi fick fram från den sekundära datan visade att Sverige likt resten av världen är på väg in i en emigrations-era och att vi likt många andra nordiska länder har en stigande siffra vad det gäller emigration, och att denna siffra till stor del består av unga personer. Det vi fick fram genom våra semistrukturerade intervjuer var att det till stor del handlar om självförverkligande för ungdomar som emigrerar, de vill uppleva, träffa nytt folk och sätta sig in i nya situationer för att lära känna sig själva och hitta nya identiteter. Att göra detta i ett nytt land passar bra då nya både väntade och oväntade situationer och utmaningar uppstår som leder till att gränser testas och att man som emigrant sätts inför prövningar man inte varit med om förut, vilket leder till självförverkligande och identitetsfinnande.

I Japan beskrevs på 1980-talet ett fenomen som kom att kallas Hikikomori. Det talades då om en grupp ungdomar med en social tillbakadragenhet, utan känd aktivitet som tillbringade merparten av sin tid i det egna hemmet. På 1990-talet började det talas om fenomenet även i Europa och under senare år har gruppen uppmärksammats allt mer i Sverige. Syftet med studien var att utifrån ungdomarnas perspektiv undersöka vilka eventuella faktorer som påverkat dem till och från hemmasittandet, men även hur de upplevt den tid då de var hemmasittande. För att ta reda på det intervjuades sex ungdomar mellan 18-24 år vilka hade erfarenheter av ett hemmasittande och som var boendes i en mellanstor svensk stad. Resultatet visade att det var ett flertal faktorer som påverkar till och från hemmasittandet. Viktiga faktorer som framkom var skola, ohälsa och sociala nätverk. En sviktande skolnärvaro nämndes av majoriteten av ungdomarna vilken hade resulterat i att de hade ofullständiga betyg både från grundskola och gymnasium. Lärare som hjälpte ungdomarna lite extra visade sig vara viktigt för ungdomarnas motivation att ta tag i skolarbetet. Vad beträffar ohälsan var den på olika sätt återkommande i samtliga ungdomars berättelser. Trots det gick det inte att hitta något direkt samband mellan ohälsan och hemmasittandet. Under hemmasittandet spenderade ungdomarna en stor del sin tid vid datorn och hade via den flertalet av sina sociala kontakter. Övriga nätverk såsom familj, vänner, myndighetskontakter samt en verksamhet som arbetade med hemmasittande ungdomar hade en betydande roll för ungdomarna, framförallt vad gäller vägen från hemmasittandet.

Studien är en kvalitativ studie med sex deltagare i gruppverksamhet inom barn- och ungdomshabiliteringen. Syftet är att genom intervjuer undersöka barn och ungdomars erfarenheter. Studien har ambitionen att fokusera ett inifrånperspektiv där deltagaren i gruppverksamheten blir lyssnad på och får göra sin röst hörd. Intervjuguiden innehåller frågor inom området habilitering, gruppverksamhet och medbestämmande och inflytande. Intervjusvaren har analyserats utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang KASAM och begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultaten visar att gruppverksamhet är en plats för att träffa kompisar och för lek och aktivitet. Habiliteringen är en plats för träning och där man kan få hjälp, material och träffa kompisar. Respondenterna beskriver att det är de själva som bestämmer att de ska gå i gruppen men att det måste fungera praktiskt för familjen. Resultaten visar att det är den egna familjen och kamraterna som är centrala när det gäller beslutet att delta i gruppen. Respondenterna uttrycker att gruppverksamheten är bra som den är men det ges också förslag på förändringar när det gäller gruppverksamhetens innehåll och tid. Gruppverksamhetens struktur gör den begriplig och hanterbar för deltagarna och det finns förbättringsområden inom området medbestämmande och inflytande.

Bakgrund: Behovet av reliabla, kliniskt användbara utvärderingsinstrument för sjukgymnastinsatser inom pediatrik är stort. Studien undersöker huruvida klassifikationssystemet ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) bidrar till detta. Syfte: Undersöka test-retest-reliabilitet för nio utvalda moment avseende ”Att gå och röra sig omkring” under kapitlet Förflyttning inom komponenten Aktivitet och Delaktighet i ICF för ungdomar med fysiska funktionshinder pga cerebral pares (CP), genom att låta ungdomarna själva och en föräldrer bedöma ungdomens funktionsförmåga. Även undersöka om det föreligger skillnader mellan ungdomarnas respektiveföräldrarnas bedömningar. Metod: Studiematerialet utgjordes av 33 ungdomar, med respektive förälder, på högstadieoch gymnasienivå, med diagnosen CP, GMFCS I-III (Gross Motor Function Classification System). Överenstämmelsen mellan bedömningstillfällena beräknades med hjälp av Spearman Correlation Coefficient samt Elisabeth Svenssons metod för stabilitet mellan två mättillfällen. Skillnader mellan ungdomarnas respektive föräldrarnas bedömningar beräknades med hjälp av Fisher’s Exact Test. Konfidensintervall och Z-score beräknades också utifrån Elisabeth Svenssons metod. Resultat: Beräkningarna avseende överensstämmelse visade sammantaget att sju av de nio momenten bedömdes äga tillfredsställande tillförlitlighet såvida föräldern genomförde bedömningen, medan så var fallet för endast tre av momenten, när ungdomen gjorde bedömningen. Beräkningar avseende skillnader mellan ungdomarnas respektive föräldrarnas bedömningar visade sammantaget signifikant skillnad för tre av momenten. Konklusion: Resultatet visade att sju av de nio testade momenten sammantaget kunde beaktas som reliabla beträffande bedömning av gång- och förflyttningsförmåga för ungdomar med CP, GMFCS I-III. Tillförlitligheten var generellt sett högre såvida föräldern gjorde bedömningen. Skillnader mellan ungdomarnas respektive föräldrarnas bedömningar förekom sammantaget för tre av momenten.

Abstract Bruzelius, E. (2010). Adolescents and sexuality – Attitudes among employees at Juvenile receptions in Gävleborgs län. Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv. The aim of the current study was to examine and describe what perceptions and values of em-ployees at Juvenile receptions in the county of Gävleborg have about adolescents’ sexual and general health. Information was gathered from three different employees at Juvenile recept-ions in the county of Gävleborg, one welfare officer and two midwifes. The method used was unstructured qualitative interviews. The results show that the informants put adolescents’ sex-uality in relation to their general health status and they think there are distinct connections between adolescents’ attitudes toward sexuality and their sexual behaviors. Furthermore, all the respondents argue that parents and the society have very strong impact on adolescents’ attitudes toward sexuality. The results are eventually discussed in relation to previous studies.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka om det är möjligt att höja motivationen hos ungdomsfotbollsspelare med hjälp av olika interventionsmetoder i träningen. Två olika frågeställningar har använts för att besvara studiens syfte. Nämligen (1) Sker det någon förändring i motivation under en fem veckornas period där tränaren försöker påverka autonomi, kompetens och tillhörighet? (2) Vilka förändringar i träningen verkar ha störst påverkan för att höja motivationen? Metod: I studien deltog 8 pojkfotbollsspelare födda 2000. Spelarna har deltagit i fotbollen minst 2 år och den som varit aktiv längst har spelat 7 år. Vetenskapliga artiklar har legat till grund för interventionsmetoderna i träningen. Interventionsmetoderna var till för att försöka påverka spelarnas känsla av autonomi, kompetens och tillhörighet. Studien använder sig av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa delen består av enkätfrågor i form av Sports Motivation Scale – 6 (SMS6). Enkäten mäter motivationen hos spelarna enligt self-determination theory (SDT). Den kvalitativa delen av studien är intervjuer med de deltagande spelarna. Intervjuerna var semistrukturerade. Resultat: Resultatet av studien visar att spelarna skattade sig högre inom alla kategorier utom amotivation. Dock så är ingen av kategorierna tillräckligt signifikanta för att visa på tydliga samband. Wilcoxon Matched Pair Test visar p-värdet för resultaten är för högt (p>0,05). Den intervention som anses påverkat resultatet mest vara att känslan av kompetensen har ökat. Det verkar framförallt vara den mer strukturerad träningen som varit med och påverkat.  Slutsats: En förklaring av de uppkomna resultaten är att en mer planerad och strukturerad träning leder till förbättrad kvalitet på träning. Bättre struktur leder till att mer tid läggs på fotbollen och mindre tid på andra saker. Något annat som var mycket uppskattat var att övningarna var mer aktiva och spelinriktade än tidigare. Slutsatsen är att mer autonomitillfällen och mer positiv feedback leder till att spelarna känner sig mer inre motiverade. Känslan av att få vara med och bestämma tillsammans med att känna sig kompetent med det man gör leder till att spelaren upplever egen utveckling. En problematik med resultatet är att tävlingsmomenten kan ha bidragit till att yttre faktorer, exempelvis jämförelse med andra har blivit viktigare för spelarna. Vid vidare studier behövs flera mätinstrument för att ta reda på den egna uppfattade kompetensen.

En studie av hur lärare på gymnasiet arbetar med synliggörande av elever som identifierar sig som homo- och bisexuella eller transpersoner och motverkande av heteronorm. Vidare undersöker studien elevernas uppfattning av skolans och lärarnas arbete och kunskaper i hbt-frågor. Syftet med studien är att undersöka hur lärarna arbetar med värdegrundsfrågor, speciellt hbt-frågor, vilken kompetens kring hbt-frågor de anser sig ha och hur miljön för bht-personer är på skolan. Mot detta ställs liknande frågor till eleverna för att kunna jämföra lärarnas uppfattning av sitt arbete mot hur eleverna uppfattar det. Studien bestod av intervjuer med sex lärare, sex elever och en skolsköterska. Undersökningen visar att lärarna på den undersökta skolan är dåliga på att inkludera hbt-perspektivet i sin undervisning och på så sätt synliggöra dessa ungdomar. Undervisningen sker i de flesta fall heteronormativt och få av de intervjuade lärarna inkluderar hbt-perspektiv i sin undervisning. Undersökningen visar också att trots brister på synliggörande av hbt-personer i undervisningen är lärarna duktiga på att bemöta elever som identifierar sig utanför heteronormen och hbt-eleverna vågar i stor utsträckning vara öppna på skolan. Intervjuerna har skett på en liten skola med ungefär 250 elever belägen i en mellanstor svensk kommun.

No description available.

Med bakgrund av urbaniseringsproblematiken i Sveriges landsbygdskommuner gjordes en fallstudie utav Eda kommun. Syftet för denna kvantitativa studie var att undersöka ungas uppfattning om Eda kommun samt förstå varför unga migrerar till storstadskommuner. Den teoretiska referensramen innefattar tidigare studier och teorier angående migration, plats och ungdomars rörelsemönster samt föreställningar om landsbygden. Avgångsstudenter år 2015 skrivna i Eda kommun som går sista året på gymnasiet fick svara på en öppen enkät. Deras svar sammanställdes genom att dela in respondenterna i fyra grupper; yrkesförberedande man/kvinna och högskoleförberedande man/kvinna. I analysen möts deras svar med studiens teoretiska referensram och det påvisar att högskoleförberedande män och kvinnor vill migrera medan yrkesförberedande män och kvinnor hellre stannar kvar i kommunen. Anledningen till migration handlar om en hindrad personutvecklig samt försämrad tillgänglighet. Slutsatsen är genom att engagera de ungdomar som stannar kvar på orten igenom det sociala kapitalet i form av nätverk, kan kommunen öka ungdomarnas engagemang och därmed övertyga andra att stanna samt sprida en god anda.

The aim of this study is to examine adolescents relationships and expectations toward activities in the public library in a Swedish town. Earlier research has shown that it’s a problem in many public libraries that adolescents don't show up or use the library. Since we have met a number of librarians that mention this problem with adolescent’s not showing up for their activities, we wanted to get the adolescents own points of view as well.To study this area we asked students from several colleges to fill out a survey. In this survey we had questions about if they for one know about what kind of activities the public library has to offer, if they’re interested in them and if not, why aren’t they? We also asked them questions about where they got the information about the activities and where they most wanted to receive it.Our study shows that a great number of our target group didn't know about the activities the public library organized. If they knew but weren’t interested, a common reason was because they don’t like to read. Many of them also said that they would like to receive the information about the activities on Facebook or on other social media. What they didn’t seem to be aware about was that the public library in our town actually has a Facebook page. This implies that the library has a marketing problem, since they don’t manage to reach out to this age group.