Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2010. / På omslag: No 35.

I denna studie har aktivitetsansvaret i Umeå kommun undersökts. För ungdomar 16–20 år som är utan sysselsättning har kommunen ett särskilt aktivitetsansvar. Kommunen ska kontinuerligt följa upp ungdomars sysselsättning och erbjuda anpassade åtgärder enligt skollagen 29 kap 9§. Vidare har jag undersökt hur studie- och yrkesvägledares arbetsroll kan se ut i samband med ungdomars avhopp från gymnasieutbildning. Studiens syfte var att beskriva hur aktivitetsansvaret organiseras samt vilka åtgärder som finns för ungdomarna. Som metod användes kvalitativ metod. Undersökningen visade att Umeå kommun organiserar aktivitetsansvaret i enlighet med nationella styrdokument. Vidare visade undersökningen att kommunen har ett utvecklingsarbete för aktivitetsansvaret genom att de har samverkan med organisationer och myndigheter, samt har avsatta resurser för arbetsmetoder, vilket är en avgörande faktor för hur kommunen kan fullfölja uppdraget med aktivitetsansvaret. Studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter i samband med aktivitetsansvaret och elevers avhopp från gymnasieskolan saknar styrdokument. Det kan utläsas att studie- och yrkesvägledarens yrkesroll kan vara att vägleda elever, informera om aktivitetsansvaret och skicka eleven vidare till kommunen.

Syfte:Syftet med studien var att undersöka munhygien- och kostvanor hos gymnasieelever i årskurs 3. Material och metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes i form av enkätundersökning med 123 deltagare i åldrarna 18-22 år. Enkäten bestod av 20 frågor med fasta svarsalternativ som berörde elevernas bakgrund, munhygien- och kostvanor. Resultat: Studiens resultat visade att majoriteten av deltagarna borstade tänderna två gånger om dagen med tandborste och fluortandkräm och 28 % använde något approximalt hjälpmedel. Mer än hälften av deltagarna åt lunch och middag varje dag, däremot var det endast hälften av deltagarna som åt frukost varje dag. Deltagarna hade ett lågt intag av sötsaker. Slutsats: Studien visade att deltagarna hade relativt goda munhygienvanor, däremot var användningen av approximala hjälpmedel och fluorpreparat bristfälliga. Vidare visade resultatet att deltagarna hade bristfälliga kostvanor då endast hälften av deltagarna åt frukost varje dag.

Syftet med det här arbetet var att genom kvalitativ innehållsanalys av 173 elevtexter, skapa förståelse för ungdomars föreställningar om framtiden i en region med glesbygdsproblematik. Studiens frågeställning var: vilka påverkansfaktorer när det gäller geografisk rörlighet går att finna i ungdomarnas föreställningar och hur föreställs dessa faktorer påverka deras framtidsplaner? Vid analysen av ungdomarnas föreställningar skapades följande kategorier: utbildning, arbete, natur och miljö, rätt format, sociala relationer, personlig utveckling, nya upplevelser, samt trygghet. Påverkansfaktorerna som framkom i ungdomarnas föreställningar var brist på eller tillgång till dessa kategorier. Temat som framkom efter analysen av det underliggande mönstret hos kategorierna var möjligheter för individen. Resultatet diskuterades i ljuset av Zygmunt Baumans samhällsanalys, teorier om fostran av den ideala samhällhällsmedborgaren samt tidigare forskning om vad som påverkar ungdomars geografiska rörlighet. Utifrån den teoretiska referensramen samt tidigare forskning i bakgrunden skulle resultatet kunna förstås utifrån den moderna samhällskontext ungdomarna är en del av, där individer ständigt uppmanas att uppmärksamma och granska sina egna val och möjligheter och att sätta sig själva i centrum. / <p>Godkännande datum: 2017-06-30</p>

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur skolelever kan påverkas av prestationskrav och hur de kan hantera detta samt om hur eventuella skillnader mellan tjejer och killar kan se ut. Barn och ungdomars psykiska hälsa i Sverige har under de senaste åren fått alltmer uppmärksamhet i media och samhällsdebatter. En del forskare menar att hälsotillståndet bland barn och ungdomar i Sverige idag har försämrats och att det kan vara kopplat till samhällets stigande välfärd samt andra samhällsförändringar, vilket kan ha bidragit till orealistiska krav på livet och välbefinnandet. Studien har en hermeneutisk ansats. Relevanta forskningsartiklar och rapporter analyserades genom tematisk analys. I studien användes prestationskrav, stress, hanteringsstrategier, kapabilitet och genus som några teoretiska utgångspunkter.  Resultat som framkom i studien visar att prestationskrav ofta finns närvarande i skolan och är något som påverkar eleverna i olika utsträckning. Studiens slutsatser handlar om att skolan anses vara bättre på att generera stress än vad den är på att ge verktyg för att hantera den. Eleverna hanterar kraven på olika sätt som kan ha positiv eller negativ utgång. Viktiga faktorer för elevernas hantering av skolgången är inflytande och kontroll samt stöd från omgivningen såsom lärare, föräldrar, familj och vänner.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att ungdomar idag tar större sexuella risker än tidigare generationer. Sexuellt risktagande hos ungdomar kan ge risk för sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter. Därmed blir det preventiva arbetet alltmer viktigt. Syfte: Syftet med studien var att belysa ungdomars uppfattningar om vad som är ett sexuellt frisk- respektive riskbeteende. Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes med 21 ungdomar där ungdomar i åldrarna 20- 24 år deltog. Fokusgruppsintervjuer med homogena grupper bestående av två grupper med killar och två grupper med tjejer har använts. Datamaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ungdomarna uppfattade sexuellt friskt beteende som då sex och kärlek hörde samman. Då man använde sig av preventivmedel vid sexuellt umgänge, hade kunskaper om sexuellt överförbara infektioner samt visste vart man sökte information och vände sig med frågor. Ungdomarna uppfattade vidare sexuellt riskbeteende som då berusningsmedel användes på så sätt att man inte använde preventivmedel vid sexuellt umgänge. Då sex användes på ett sätt som skadade individen samt då samhället och sociala medier påverkade dem genom att ge en bild av hur de ska vara och bete sig i sin sexualitet. Slutsats: Det kan konstateras utifrån studiens resultat att det finns både frisk- och riskfaktorer att utgå ifrån i preventionsarbetet mot sexuellt riskbeteende hos ungdomar. Det är viktigt att barnmorskan strävar efter att uppnå förståelse av de behov som ungdomarna kan ha för att kunna stödja dem på bästa möjliga sätt.

nej

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur unga kvinnor och män har upplevt skolans sexualundervisning samt vilka informationskällor de använder sig av vid utforskandet av deras sexualitet och andra frågor gällande sex och relationer. Det empiriska materialet baseras på sex semistrukturerade intervjuer med tre unga kvinnor och tre unga män i åldrarna 21-23. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys med öppen kodning. Studiens teoretiska ramverk bygger främst på Berger och Luckmanns teori om kunskap och socialisation samt Bourdieus teori om socialt kapital. Resultatet visar att sexualundervisningen är bristfällig på flera sätt där främst samtal och engagerade lärare är frånvarande enligt respondenterna. Detta verkar leda till att ungdomar vänder sig till andra informationskällor för att ta reda på frågor om sex och relationer. I vissa fall kan dessa informationskällor bidra med tillförlitlig kunskap men i andra fall kan kunskapsutbytet vara felaktigt vilket i sin tur kan bli mycket problematiskt för ungdomarna och deras sexuella hälsa.

This study aims to seek an understanding of how leisure activities shape young adults' identity by conducting a comparative study between young adults who come from households with different socio-economic conditions. This study also focuses on the factors that play a role in how young adults choose to spend their spare time and how the shaping of young adults' identities takes place through it. The empirical data has been collected through qualitative semi-structured interviews with young adults from affluent and deprived areas aged 17–18. The participants have shared thoughts about leisure activities and youth culture, among other things. This study is based on Erving Goffman's theory about dramaturgy and Bourdieu's theories of capital, habitus and field.  The study's results show that there is a clear difference in how young adults from different areas spend their spare time. The results show that young people from affluent areas think that it is important to stay busy in a leisure activity such as handball, hockey and football and it was clear that team sports are a popular trend. A popular trend that was seen among young people from socio-economically disadvantaged areas was evening activities where, for example, activities such as evening walks, park hangouts and neighborhood hangouts are included. Young people from socio-economically disadvantaged areas also feel a stronger sense of belonging to their neighborhoods and therefore spend their free time in these places